Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2013
Förord Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att sätta svenska konkurrensförutsättningar i relation till omvärldens. Därför publicerar Teknikföretagen årligen en analys av industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter som finns publicerade. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga anställda inom tillverkningsindustrin. Den viktigaste slutsatsen är att det svenska arbetskraftskostnadsläget i jämförelse med omvärlden blivit besvärande högt. Under en längre period har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i Västeuropa och euroområdet. Detta tillsammans med kronans förstärkning har resulterat i det höga kostnadsläget. En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är arbetskraftskostnadsläget. Att kostnadsnivån i Sverige ökat så kraftigt relativt kostnaden i konkurrentländerna är därmed mycket bekymmersamt. Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune. Stockholm i april 2013 Anders Rune Chefekonom 1
2
Innehåll Sammanfattning... 4 Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin... 7 Svenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelse... 7 Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa... 11 Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader... 12 Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin... 13 Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer... 13 Varierande ökningstakter enligt olika källor... 17 Högre ökningstakt väntas i Sverige än i USA och euroområdet... 17 Kronans utveckling mot andra valutor... 19 Kronans förstärkning mot euron försämrar konkurrensförutsättningarna... 19 Stärkt krona även mot KIX- och TCW-indexen... 21 Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin... 23 Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Västeuropa och euroområdet... 23 I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige... 25 Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska länderna... 26 Det svenska kostnadsläget har blivit besvärande högt... 27 Bilagor... 29 Förteckning över bilagor... 29 Bilaga 1-2: Arbetskraftskostnad per timme, nivåer... 30 Bilaga 3-5: Utveckling av arbetskraftskostnad 2002-2012... 32 Bilaga 6: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad... 38 3
Kostnaden för arbetskraft i Sverige har ökat och blivit besvärande hög jämfört med i konkurrentländerna. Den svenska kostnadsnivån var hela 22 procent högre än i euroområdet under 2012. I jämförelse med Västeuropa var den 13 procent högre. Ökningstakten i Sverige var 4,3 procent under 2012 (räknat i lokal valuta). Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,6 procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning. Även under femårsperioden 2007-2011 har ökningstakten i Sverige varit klart högre än i Västeuropa och euroområdet. Under 2011 och 2012 sammantaget har den svenska kronan stärkts 8,8 procent mot euron. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och stärkt svensk krona har resulterat i det höga arbetskraftskostnadsläget. Enbart under de senaste två åren har våra kostnader ökat med 8,7 procent mot Västeuropa (räknat i gemensam valuta). Mot euroområdet har de ökat med 10,6 procent. En hittills i år fortsatt allt starkare svensk krona har dessutom ytterligare försvårat läget. 4
Sammanfattning Den svenska kostnadsnivån för arbetskraft har ökat och ligger nu långt över nivån i de flesta konkurrentländer. Kronans förstärkning mot exempelvis euron är främsta förklaringen till detta. I Sverige är nu kostnaden 13 procent högre än i Västeuropa och 22 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens kalkyl för 2012 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics. En medarbetare i Sverige kostar 332 SEK per timme. Det kan jämföras med kostnaden i Tyskland som är 303 SEK per timme. Den svenska kostnadsnivån är alltså nästan 10 procent högre än den tyska. Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har högre kostnadsnivå än Sverige. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och övriga Västeuropa. Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer under flera år. Ökningen var 4,3 procent i Sverige under 2012, enligt Eurostat Labour Cost Index (LCI). Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,6 procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning som i Västeuropa under 2012. Under femårsperioden 2007 till 2011 var ökningstakten i Sverige 3,8 procent per år. Motsvarande ökningstakt var 3,0 procent per år i Västeuropa. I euroområdet var den ytterligare något lägre än i Västeuropa. I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad, vilket innebär att även växelkursförändringar beaktas. Kronan har under senare år stärkts kraftigt inte minst mot euron. Under 2011 stärktes den med 5,4 procent mot euron och under 2012 med ytterligare 3,6 procent. Sammantaget dessa två år stärktes den med 8,8 procent mot euron. En euro kostade 8,71 SEK i snitt under 2012. Därefter har kronan stärkts ännu mer och när detta skrivs i början av april 2013 är kursen under 8,50. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och stärkt svensk krona har sammantaget resulterat i att arbetskraftskostnadsläget för svensk industri blivit besvärande högt. I jämförelse med Västeuropa har kostnadsläget ökat med 8,7 procent mellan 2010 och 2012. Jämfört med euroområdet har våra kostnader ökat med 10,6 procent. Den fortsatt allt starkare svenska krona har därefter ytterligare försvårat läget. Svensk industri verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Vid beslut om var produktion ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de viktigare faktorerna. Att kostnadsnivån i Sverige ökat kraftigt relativt i konkurrentländerna är mycket bekymmersamt. 5
6
Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin Svenska arbetskraftskostnader är höga vid en internationell jämförelse Internationella jämförelser av arbetskraftskostnader är viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar i olika länder. Växelkursförändringar gör samtidigt kostnadsläget internationellt till ett rörligt mål. Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna och stärkt svensk krona har resulterat i att kostnadsläget jämfört med i omvärlden blivit besvärande högt. Källor med internationellt sammanställd statistik innehåller i dagsläget kostnadsnivåer till och med 2011 som bäst. Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) har i första hand använts till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts. Svensk arbetskraftskostnad i topp bland EU- och OECD-länderna En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 332 SEK per timme. Det kan jämföras med nivån i Tyskland som är 303 SEK per timme. Den svenska kostnadsnivån är alltså nästan 10 procent högre än den tyska. Uppgifterna avser samtliga anställda år 2012. Traditionellt har Tyskland legat över Sverige i denna typ av studier, men sedan 2011 har förhållandet varit det omvända. Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har nu högre kostnadsnivå än Sverige. Oljelandet Norge hamnar alltid högt i internationella jämförelser av arbetskraftskostnader. Kostnadsläget i Danmark är ungefär på samma nivå som i Sverige, medan det är lägre i Finland. Det är samtidigt klart högre än i konkurrentländer som Frankrike, Nederländerna, Storbritannien, USA och Japan. Uppgifterna ovan baseras på data från Bureau of Labor Statistics. Enligt svensk statistik är kostnaden i Sverige något lägre än vad som anges ovan. Kalkylerna enligt BLS (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget annat anges) är ändå användbara för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i andra länder. 1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2012 kalkylerats utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från Bureau of Labor Statistics (BLS) och uppgifterna avser 2011. Därutöver har även data från Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2008 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för employees och inte total employment har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper. 7
KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR KLART HÖGRE ÄN I TYSKLAND Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2012, samtliga anställda (SEK per timme)* Norge 441 Schweiz** 398 Belgien Sverige Danmark Tyskland Finland Österrike Frankrike Nederländerna Irland USA Japan Italien Storbritannien 353 332 327 303 289 280 269 266 256 243 242 233 209 Spanien 182 Sydkorea Grekland 134 129 Tjeckien Portugal Slovakien Brasilien** Estland Turkiet*** Ungern Polen Lettland*** Litauen*** Mexiko 83 83 76 75 70 65 60 57 49 48 43 0 100 200 300 400 500 Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida. ** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. *** Eftersom uppgifter enligt BLS saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt i Eurostat Labour Cost Survey (LCS). 8
I Västeuropa är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 293 SEK per timme inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 272 SEK per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 13 procent högre än i Västeuropa och hela 22 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeuropa och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras mera utförligt i rapportens sista kapitel. DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR KLART HÖGRE ÄN DEN VÄSTEUROPEISKA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2012, samtliga anställda (SEK per timme)* 400 332 300 293 272 200 100 0 Sverige Västeuropa** Euroområdet*** Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. *** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet i Estland, där kostnadsnivån är 70 SEK per timme. Även i länder som Sydkorea och Mexiko, som är stora producenter av teknikprodukter, är kostnadsnivån betydligt lägre. Där är den 134 respektive 43 SEK per timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad som presenteras här. Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige. Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier. Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade leistungsgruppen, där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad. Amerikanska 9
Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Senast tillgängliga uppgifter avser 2009. I förra årets rapport gjorde vi en kalkyl för 2011 utifrån dessa uppgifter. Vi bedömer dock att osäkerheten skulle bli för stor om motsvarande kalkyl nu även skulle göras för 2012. Istället hänvisar vi till förra årets rapport eller till BLS hemsida för den som vill fördjupa sig i arbetskraftskostnader för enbart arbetare. 2 RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2012, samtliga anställda (SEK per timme)* Bureau of Labor Statistics (BLS) 2012 Eurostat Labour Cost Survey (LCS) 2012 Nationalräkenskaper via Eurostat 2012 Norge 441 428 418 Schweiz** 398 : : Belgien 353 369 343 Sverige*** 332 382 280 Danmark 327 333 318 Tyskland 303 315 307 Finland 289 295 277 Österrike 280 289 268 Frankrike 269 321 287 Nederländerna 266 285 279 Irland 256 257 184 USA 243 : : Japan 242 : : Italien 233 239 216 Storbritannien 209 202 256 Spanien 182 197 187 Sydkorea 134 : : Grekland 129 129 95 Tjeckien 83 89 79 Portugal 83 94 80 Slovakien 76 74 74 Estland 70 71 57 Turkiet : 65 : Ungern 60 67 53 Polen 57 58 39 Lettland : 49 48 Litauen : 48 51 Mexiko 43 : : Källa: Teknikföretagen i kalkylen har uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS), Eurostat och OECD använts : Uppgift saknas. * Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida. ** Eftersom ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD för Schweiz, har uppgifter från det nationella statistikinstitutet istället använts i kalkylen. *** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 280 SEK per timme) är onormalt låg. Om nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 301 SEK per timme. 2 Se Industrins arbetskraftskostnader internationellt Teknikföretagens analys 2012, för rapporten om arbetskraftskostnader internationellt som publicerades av Teknikföretagen under 2012. 10
Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 300 SEK per timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex (AKI) ger kostnaden 302 SEK per timme. Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden inom industrin 301 SEK per timme 2012. Motsvarande enligt Eurostat är 280 SEK per timme. När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära i ungefär två år efter publicering. Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) gör både egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Den nivå som redovisas för USA framstår samtidigt som relativt låg vid jämförelse med exempelvis nationalräkenskaper. Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av BLS ofta används för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste uppgifterna avser 2008. Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för Sverige. Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat sätt vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2012 för tillverkningsindustrin i Sverige landar på 382 SEK per timme när kalkylen görs utifrån LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning, matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor. Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än vad BLS och Eurostat har. 11
Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 3 I beräkningarna har vi utgått från att kostnadsnivån i Sverige och Västeuropa grovt räknat är 300 SEK per timme. Arbetskraftskostnaden i Kina är ungefär en tiondel av vad den är i Sverige och Västeuropa. I de industrialiserade kustområdena kan den förvisso vara betydligt högre än så, medan den är lägre på landsbygden. I Indien är arbetskraftskostnaden ännu något lägre än i Kina. I Brasilien är den ungefär en fjärdedel av den svenska och västeuropeiska. Samma sak gäller för östra Europa men där är samtidigt skillnaden stor mellan de enskilda nya EU-länderna. Exempelvis är kostnaden fortfarande bara omkring en tiondel av den svenska (eller västeuropeiska) i Bulgarien och Rumänien medan den är ca en fjärdedel i Estland, vilket redovisats tidigare i detta kapitel. Inte bara i Kina utan på växande marknader överlag är skillnaderna stora mellan olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare, ingenjörer och högre tjänstemän. KOSTNADEN I KINA OCH INDIEN ÄR BETYDLIGT LÄGRE ÄN DEN ÄR I SVERIGE Arbetskraftskostnad i nya konkurrentländer i relation till kostnad i Sverige/Västeuropa 1/1 1/4 1/4 1/7 1/10 <1/10 Sverige och Västeuropa Brasilien Östra Europa* Mexiko Kina Indien Källa: Teknikföretagen * Med östra Europa avses här de nya EU-länderna i östra Europa. 3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, ILO, nationella statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder. 12
Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin Högre ökningstakt i Sverige än i flera viktiga konkurrentländer Hur konkurrenskraften i Sverige utvecklas i förhållande till i viktiga konkurrentländer avgörs i stor utsträckning av arbetskraftskostnadernas utveckling. Internationella jämförelser är därför viktiga. Vi gör först en analys av ökningstakt i lokal valuta. Detta för att ökningstakten i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna. Inte minst effekterna av de nivåökningar som förhandlas fram av avtalsslutande parter eller lokalt på företag i de olika länderna framgår tydligare i dessa siffror än när även växelkursförändringar beaktas. HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I EUROOMRÅDET OCH VÄSTEUROPA Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)* 7,0 6,0 5,0 Sverige Västeuropa (KIX viktat)* Euroområdet (KIX viktat)** Euroområdet (enl. Eurostat)*** 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland och Slovakien ingår från och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. *** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 13
Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 4,3 procent under 2012. Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,6 procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning som i Västeuropa. Precis som i förra kapitlet har konjunkturinstitutets så kallade KIX-vikter använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa/euroområdet. Ökningstakten i euroområdet var 2,4 procent enligt den siffra som presenteras av Eurostat. 4 KIX-viktat var den 2,7 procent. Arbetskraftskostnaderna ökade alltså med drygt 1,5 procentenheter mer i Sverige än i Västeuropa och euroområdet under 2012. Värt att notera är dock att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära för 2012. Ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige har varit högre än i Västeuropa och euroområdet även när längre perioder betraktas. 5 Under femårsperioden 2007-2011 ökade arbetskraftskostnaden i Sverige med i genomsnitt 3,8 procent per år. Under motsvarande period var ökningstakten i Västeuropa 3,0 procent per år. I euroområdet var den ytterligare något lägre än i Västeuropa. Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar. Bland de västeuropeiska har ökningstakten varit högst i Norge. Den var över 5 procent både 2012 och under perioden 2007-2011. I Danmark var ökningstakten låga 1,2 procent under 2012 medan den var 4,7 procent i Finland. I både Danmark och Finland var ökningstakten något lägre än i Sverige perioden 2007-2011. I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre period. Arbetskraftskostnaden i landet ökade förvisso med 3,9 procent 2011, men ökningstakten föll därefter åter tillbaka. Under 2012 var den 2,4 procent. Eftersom stora industriländer väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa. I de sydeuropeiska länderna som drabbats hårt av skuldkrisen var ökningstakten under 2011 och 2012 klart lägre än åren dessförinnan. I Grekland minskade arbetskraftskostnaden med över 5 procent 2012. Detta för andra året i rad. I flera av EU:s nya medlemsländer i östra Europa har ökningstakterna samtidigt åter nått höga nivåer under 2012. 4 För att väga samman Labour Cost Index (LCI) för respektive land till aggregat använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman. 5 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2002-2006 samt 2007-2012. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets årsrapport, dels för att Bureau of Labor Statistics i skrivande stund inte presenterat statistik för 2012. Dessutom är de uppgifter som finns för 2012 i många fall fortfarande preliminära. 14
HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER EN LÄNGRE PERIOD Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring)* Eurostat LCI 2002-2006 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Belgien 2,5 3,2 2,3 3,4 4,1 3,5 2,8 3,2 Danmark 3,4 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9 1,2 Estland 11,1 7,6 21,4 12,9 0,2-0,2 5,0 7,3 Finland 4,1 3,5 8,0 2,5 6,2-1,2 2,4 4,7 Frankrike 3,9 3,2 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9 2,3 Grekland** 2,2 1,4 4,1 3,4 3,3 1,7-5,1-5,4 Irland 4,1 2,3 4,8 6,3 3,2-1,4-1,3 2,6 Italien 3,2 3,7 3,4 5,2 7,1 0,4 2,4 3,1 Lettland 12,5 10,3 30,5 21,4 0,9-3,1 5,4 4,3 Litauen 7,7 7,1 23,2 19,8-5,3-2,1 2,9 4,9 Nederländerna** 3,8 2,7 3,0 4,3 2,3 1,7 2,3 0,8 Norge 5,6 5,3 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5 5,4 Polen 5,7 6,2 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5 4,5 Portugal** 2,1 2,8 6,2 2,6 3,4 2,2-0,5 2,6 Spanien 4,5 3,4 4,3 4,9 5,6 0,8 1,4 2,3 Storbritannien 4,7 2,8 3,1 4,2 2,3 2,9 1,3 1,4 Sverige 3,0 3,8 5,1 4,2 4,9 2,1 2,8 4,3 Tjeckien 6,3 5,4 7,6 7,0 6,1 1,8 4,8 3,4 Tyskland 2,0 1,8 0,6 2,5 1,7 0,4 3,9 2,4 Ungern 8,6 5,1 10,0 6,7 3,3 0,1 5,9 7,7 Österrike 2,1 3,1 3,5 5,6 5,2-1,2 2,4 3,6 Västeuropa (KIX-viktat) 3,4 3,0 3,4 3,8 3,2 1,6 2,9 2,6 Euroområdet (KIX-viktat) 3,0 2,7 2,9 3,5 3,1 1,1 3,1 2,7 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,8 2,7 2,4 3,6 3,0 1,2 3,1 2,4 EU-27 (enl. Eurostat) 3,3 2,9 3,0 4,2 3,1 1,5 3,0 2,6 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden. ** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2012 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats. Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt BLS och OECD Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) redovisar ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EU-länderna. I skrivande stund finns uppgifter till och med 2011. Arbetskraftskostnaderna i Sverige ökade med 3,4 procent per år i genomsnitt under femårsperioden 2007-2011 enligt BLS. I USA var motsvarande ökningstakt lägre, eller 3,1 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade nästan inte alls under perioden. Uppgifter från BLS för betydligt fler länder än de som redovisas i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor. 15
KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT BLS Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) BLS 2002-2006 2007-2011 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Australien 5,9 3,0 2,7 5,8 0,2 2,3 3,9 : Brasilien 8,8 8,4 6,2 11,8 5,0 9,2 9,8 : Canada 3,3 2,2 3,6 1,8-1,2 5,5 1,5 : Japan 0,5 0,4-0,1 1,7-1,0-0,9 2,1 : Mexiko 4,9 4,7 5,2 7,0 6,7 0,8 3,9 : Schweiz 1,6 0,9 1,9 1,9 3,1-2,9 0,4 : Sverige 3,5 3,4 6,8 1,7 7,0 0,0 1,7 : Sydkorea 7,4 4,8 8,9 2,5 3,7 6,8 2,2 : USA 3,1 3,1 5,2 2,2 4,3 1,8 2,1 : Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten varit 2,5 procent per år under femårsperioden 2007-2011 enligt denna källa. Motsvarande löneökningstakt i Sverige har varit 3,1 procent. Även om statistiken är osäker indikerar uppgifterna att löneökningstakten i Sverige varit klart högre än för OECD-området. Lägre ökningstakter i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor. HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin (årlig procentuell förändring) 5,0 4,0 Sverige OECD 3,0 2,0 1,0 0,0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) 16
Varierande ökningstakter enligt olika källor För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna harmoniserar däremot bättre över tid, vilket gör att det är bättre att studera utvecklingen under en period på några år. En viktig slutsats är även att analys av arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter inom EU. LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna. För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken är preliminär i upp till ett år. Amerikanska Bureau of Labor Statistics (BLS) tillhandahåller uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar. Vi har valt att använda de uppgifter som BLS sammanställer från arbetsmarknadsundersökningar. Main Economic Indicators (MEI) från OECD harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt. Underlaget till Main Economic Indicators är i första hand arbetsmarknadsundersökningar och i andra hand nationalräkenskaper. Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa FN:s rekommendationer. Att serier med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas, innebär dessutom att resultatet blir behäftat med osäkerhet. Högre ökningstakt väntas i Sverige än i USA och euroområdet Flera organisationer däribland EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga uppgifter för Sverige. Denna typ av prognoser är givetvis osäkra och det faktiska utfallet kan bli något helt annat än det förväntade. Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än i euroområdet under 2013 och 2014. EU-kommissionens prognos för ökningstakten i Sverige är 3,1 procent för 2013. Detta medan OECD förutspår en ökningstakt på 2,2 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat sektor. För euroområdet är bedömningen 1,8 procent för 2013, enligt EUkommissionen. Motsvarande uppgift från OECD är 1,4 procent. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin i euroområdet är 1,6 procent. 17
Prognoserna för USA är 0,9 procent enligt EU-kommunionen och 2,2 procent enligt OECD. Även här avser siffrorna 2013. Samtidigt prognostiserar IMF en något högre ökningstakt för USA än de två förstnämnda källorna. För Norden indikerar prognoserna att ökningstakten kommer fortsätta att vara högre i Norge än i Sverige, medan den blir något lägre i Danmark. För Finland indikerar siffrorna en motsvarande utveckling som i Sverige. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD och IMF för ett stort antal länder. HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2013 OCH 2014 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2013 och 2014 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Euroområdet 1,8 1,9 1,4 1,6 1,6 1,6 Sverige 3,1 3,5 2,2 3,1 : : USA 0,9 1,9 2,2 2,9 2,4 2,9 Källa: Europeiska kommissionen European Economy Winter 2013, OECD Economic Outlook November 2012, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2013 : Uppgift saknas. 18
Kronans utveckling mot andra valutor Kronans förstärkning mot euron försämrar konkurrensförutsättningarna Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen. Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa arbetskraftskostnadsläget beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar. Under merparten av 2000-talet fram till 2008 när finanskrisen eskalerade var den svenska kronan relativt stabil mot euron. Särskilt under 2009 försvagades sedan kronan, men stärktes igen under 2010. Därefter har kronan fortsatt att stärkas. Under 2011 stärktes den med 5,4 procent mot euron och under 2012 stärktes den med ytterligare 3,6 procent. Sammantaget dessa två år stärktes den med 8,8 procent mot euron. Genomsnittskursen mot euron under 2000-talets första decennium KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar) 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 SEK / Euro SEK / Dollar (USD) 5,00 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Sveriges Riksbank 19
PUNDET HAR FÖRSVAGATS MOT KRONAN DET SENASTE DECENNIET Valutakursutveckling för brittiska pund i förhållande till SEK (SEK per pund) 16,00 14,00 12,00 10,00 SEK / Pund (GBP) 8,00 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Sveriges Riksbank var 9,31 SEK. Under 2011 var motsvarande genomsnittskurs 9,03 och under 2012 kostade en euro 8,71 SEK i snitt. Kronan har därefter stärkts ytterligare och när detta skrivs i mitten av april 2013 är kursen under 8,50. Det brittiska pundet har försvagats mot svenska kronan under en tioårsperiod. Mot den amerikanska dollarn är kronan nu stark jämfört med medelnivån det senaste decenniet. Samtidigt har kronan fluktuerat mer mot dollarn än mot euron. Under 2011 stärktes kronan nästa 10 procent mot dollarn, men försvagades åter drygt 4 procent under 2012. Genomsnittskursen var 6,78 SEK per dollar under 2012. Under senare delen av 2012 och under 2013 har kronan stärkts mot dollarn. Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under 2000-talet. Inte minst stärktes den kraftigt 2008 i samband med finanskrisen, vilket både förklaras av att yenen förstärktes mot många av världens valutor samt av att kronan försvagades i samband med finanskrisen. Under 2012 var utvecklingen den motsatta och yenen försvagades 18 procent mot kronan. Nedgången är en konsekvens av att Japan använder alla tillgängliga medel för att få igång inflationen. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till största delen av dessa växelkursförändringar. Bland våra nordiska grannländer är det mest relevant att särskilt beskriva valutakursutvecklingen mot Norge. Finland är som bekant ett euroland medan Danmark har sin valuta knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan utvecklas på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska kronan har under en period av många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under delar av 2012 och hittills under 2013 har samtidigt den svenska kronan stärkts mot den norska. 20
YENEN HAR RÖRT SIG KRAFTIGT BÅDE MOT KRONAN OCH ANDRA VALUTOR Valutakursutveckling för japanska yen i förhållande till SEK (SEK per yen) 0,10 0,09 0,08 0,07 0,06 SEK / Japanska yen (JPY) 0,05 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Sveriges Riksbank Stärkt krona även mot KIX- och TCW-indexen Växelkursutvecklingen kan även mätas mot KIX- eller TCW-indexen. Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en korg av ENLIGT KIX-INDEXET ÄR KRONAN NU LIKA STARK SOM INNAN DEN BLEV FLYTANDE 1992 Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november 1992 160 150 140 130 120 110 100 KIX indexet TCW indexet 90 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Källa: Sveriges Riksbank 21
andra valutor. När indexvärdena ökar försvagas kronan. Även mot dessa index har kronan stärkts relativt kraftigt sammantaget under 2011 och 2012. Kronan har dock inte stärkts lika mycket mot dessa index som mot euron. Datumet 18 november 1992 används som bas (index = 100) för dessa serier. Det är nämligen dagen före då kronan släpptes att flyta fritt mot andra valutor. Ända tills nu en bit in på 2013 har indexserierna haft värden högre än 100, vilket indikerar att kronan varit svagare än vid tillfället när den släpptes fri. Under 2013 har däremot KIX-indexet vid några tillfällen haft värden under 100, vilket indikerar kronan dessa dagar varit något starkare än när den gjordes flytande år 1992. Motsvarande har ännu inte inträffat för TCW-indexet. 22
Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Västeuropa och euroområdet För den globalt konkurrensutsatta exportindustrin är det viktigt att veta hur den svenska arbetskraftskostnaden utvecklas relativt kostnaden i viktiga konkurrentländer. I detta kapitel visar vi därför denna relativa kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin, räknat i gemensam valuta. Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Bureau of Labor Statistics (BLS). 6 Om analysen istället skulle göras med hjälp av Eurostat Labour Cost Survey skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som vi tidigare nämnt anser vi BLS bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige. SVENSK KOSTNADSNIVÅ HAR ÖKAT KRAFTIGT RELATIVT EUROPEISK UNDER SENARE ÅR Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100) 130 120 110 100 90 80 Sverige relativt Västeuropa* Sverige relativt Euroområdet** 70 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. 6 För 2012 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från BLS. För att väga samman enskilda länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel för beskrivning av viktning och kalkylmetod. 23
DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR 13 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 400 350 Sverige Västeuropa* Euroområdet** 300 250 200 150 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. Stärkt svensk krona i kombination med den högre ökningstakten som beskrivits tidigare har gjort att arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige ökat kraftigt relativt omvärlden. Under första halvan av 2000-talet följde den svenska arbetskraftskostnaden nivån i Västeuropa relativt väl. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska nivån i snitt 1 till 2 procent högre än den västeuropeiska. Därefter följde fluktuationerna under finanskrisen (främst till följds av växelkursutvecklingen). Under 2011 ökade den svenska arbetskraftskostnaden relativt den västeuropeiska med 4,3 procent och under 2012 ökade den med ytterligare drygt 4 procent. Sammantaget har kostnaden relativt Västeuropa ökat med 8,7 procent under dessa två år. Kombinationen av stärkt krona och hög svensk ökningstakt innebar att arbetskraftskostnadsnivån inom tillverkningsindustrin i Sverige var hela 13 procent högre än i Västeuropa under 2012. Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska kostnadsnivån i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet. Därefter har stärkt svensk krona förändrat bilden. Under 2011 ökade den svenska arbetskraftskostnaden relativt euroområdet med 4,9 procent och under 2012 ökade den med ytterligare 5,4 procent. Kostnaden relativt euroområdet har därmed ökat med 10,6 procent under dessa två år sammantaget. Under 2012 låg den svenska nivån hela 22 procent över euroområdet, räknat i gemensam valuta. 24
Att ökningstakten i Tyskland (i lokal valuta) det senaste decenniet varit klart lägre än i Sverige har resulterat i att den svenska arbetskraftskostnaden ökat jämfört med den tyska. Till och med 2009 var ändå kostnadsnivån högre i Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron har därefter bidragit till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerat den tyska. Från och med 2010, när kostnadsnivån i Sverige och Tyskland var nästan identisk, har den svenska nivån relativt den tyska ökat med över 10 procent. Under 2012 låg kostnadsnivån i Sverige nästan 10 procent över den tyska. Relativt den franska arbetskraftskostnaden har den svenska i stor utsträckning varierat i enlighet med växelkursen. DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 400 350 Sverige Tyskland Frankrike USA Japan 300 250 200 150 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige Under 2000-talet har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA minskat relativt Sverige. I början av 2000-talet var anställda i amerikansk tillverkningsindustri bland de bäst betalda i världen. Den amerikanska kostnadsnivån för 2012 ligger nu hela 37 procent under den svenska. Under perioden har arbetskraftskostnaden i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Både den succesiva minskningen under perioden och svängningarna beror främst på växelkursförändringar. Arbetskraftskostnaden i japansk tillverkningsindustri har varierat kraftigt mot den svenska under den senaste tioårsperioden. Förändringen relativt Japan beror till stor del på växelkursförändringar, men även på utvecklingen i lokal valuta. Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre arbetskraftskostnadsökningstakt än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ. 25
Norge har dragit ifrån i kostnadsnivå bland de nordiska länderna Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre än i Sverige och övriga Norden. Skillnaden mellan Norge och de andra nordiska länderna har dessutom ökat. I Danmark har kostnadsnivån i det närmaste motsvarat den svenska, förutom under finanskrisen. Eftersom den danska kronan är kopplad till euron stärktes den mot den svenska under 2008 och 2009, vilket påverkade den relativa kostnadsnivån. Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden. Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den finska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. Den svenska arbetskraftskostnaden är nu högre än både den danska och finska på grund av den starka svenska kronan. ARBETSKRAFTSKOSTNADEN I NORGE HAR ÖKAT RELATIVT ÖVRIGA NORDEN Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 450 400 Sverige Danmark Norge Finland 350 300 250 200 150 100 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 26
KOSTNADEN I SVERIGE HAR ÖKAT RELATIVT FLERA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER UNDER 2012 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Sverige 238 250 255 264 269 288 291 312 313 319 332 Västeuropa* 239 243 248 259 266 273 291 325 300 293 293 Euroområdet** 224 231 237 245 251 257 276 312 283 275 272 Frankrike 224 230 236 244 249 256 273 307 281 273 269 Japan 208 189 185 188 177 160 180 229 228 232 242 Tyskland 268 274 277 284 290 294 311 348 315 307 303 USA 265 230 215 225 225 216 214 260 250 230 243 Danmark 247 256 262 276 282 300 325 370 345 335 327 Norge 293 287 289 313 327 349 371 403 411 416 441 Finland 219 227 238 251 260 264 287 331 296 286 289 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 * De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike. ** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige. Det svenska kostnadsläget har blivit besvärande högt Svensk industri verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens. Verksamheten i många företag finns sedan länge inte bara i Sverige utan runt om i världen. Internationaliseringen av industrin innebär att likartade produktionsanläggningar inom ett och samma företag ofta finns i flera länder. Därmed kan produktion snabbt flyttas mellan olika anläggningar. I tider med låg efterfrågan måste företagen därtill hantera problem med överkapacitet. I vissa fall motsvarar företagens överkapacitet hela produktionsanläggningar. Vid beslut om var produktion ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de viktigare faktorerna. Därmed är det mycket bekymmersamt att kombinationen av stärkt svensk krona och högre ökningstakt (än i exempelvis Västeuropa och euroområdet) har resulterat i att kostnadsläget i Sverige nu är besvärande högt. En hittills i år fortsatt allt starkare svensk krona har dessutom ytterligare försvårat läget. 27
28
Bilagor Förteckning över bilagor Arbetskraftskostnad per timme, nivåer Bilaga 1: Bureau of Labor Statistics (BLS) Uppgifter för 2002-2011 samt kalkyl för 2012 Bilaga 2: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) Uppgifter för 2008 samt kalkyl för 2012 Utveckling av arbetskraftskostnad 2002-2012 Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Index (LCI) Utveckling av total arbetskraftskostnad 2002-2012 Bilaga 4: Bureau of Labor Statistics (BLS) Utveckling av total arbetskraftskostnad 2002-2011 Bilaga 5: OECD Main Economic Indicators (MEI) Löneutveckling 2002-2012 Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad Bilaga 6: EU-kommissionen, OECD och IMF Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskost. 2013-2014 29
BILAGA 1 BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UPPGIFTER FÖR 2002-2011 SAMT KALKYL FÖR 2012 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt BLS samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 (SEK) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Kalkyl för 2012 Argentina 29 29 33 41 49 54 66 78 92 103 : Australien 169 183 196 213 215 225 235 254 285 300 321 Belgien 269 282 293 306 313 320 352 398 365 355 353 Brasilien* 30 26 28 37 44 48 55 62 73 76 75 Canada 175 170 174 196 211 211 210 225 249 237 252 Danmark 247 256 262 276 282 300 325 370 345 335 327 Estland 30 33 36 41 49 59 69 75 68 67 70 Filippinerna 10 8 8 9 10 11 11 13 13 13 : Finland 219 227 238 251 260 264 287 331 296 286 289 Frankrike 224 230 236 244 249 256 273 307 281 273 269 Grekland 108 111 117 114 122 133 151 173 161 141 129 Irland 183 191 199 214 224 239 265 305 276 258 256 Israel 121 106 99 103 104 107 126 139 141 139 : Italien 180 189 199 207 210 215 230 261 242 235 233 Japan 208 189 185 188 177 160 180 229 228 232 242 Mexiko 54 43 39 42 43 42 42 43 44 42 43 Nederländerna 230 239 242 248 253 259 282 315 284 274 266 Norge 293 287 289 313 327 349 371 403 411 416 441 Nya Zeeland 95 102 108 121 116 127 125 133 147 152 168 Polen 39 35 35 42 46 51 63 59 60 57 57 Portugal 65 66 68 71 73 76 82 94 86 84 83 Schweiz* 301 297 289 299 301 294 322 385 368 392 391 Singapore 118 103 97 99 101 106 123 134 137 147 : Slovakien 31 35 38 43 48 58 70 86 77 76 76 Spanien 134 141 145 155 161 167 181 212 192 184 182 Storbritannien 214 202 209 222 230 238 224 224 209 200 209 Sverige 238 250 255 264 269 288 291 312 313 319 332 Sydkorea 99 91 93 111 128 131 110 115 128 123 134 Taiwan 66 56 53 59 59 55 57 59 60 61 : Tjeckien 45 46 48 54 60 66 80 87 84 85 83 Tyskland 268 274 277 284 290 294 311 348 315 307 303 Ungern 41 42 45 50 51 58 64 66 60 59 60 USA 265 230 215 225 225 216 214 260 250 230 243 Österrike 227 229 229 242 248 257 280 324 288 280 280 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) * Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella statistikinstitut istället använts i kalkylen. : Uppgift saknas. BLS-uppgifter för 2011 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2012. Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK. 30
BILAGA 2 EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) UPPGIFTER 2008 SAMT KALKYL FÖR 2012 Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2012 (SEK) Rådata Kalkyl för 2008 2012 Belgien 357 369 Bulgarien 21 26 Danmark 335 333 Estland 70 71 Finland 290 295 Frankrike 320 321 Grekland 152 129 Irland 276 257 Italien 232 239 Lettland 50 49 Litauen 53 48 Luxemburg 273 264 Nederländerna 294 285 Norge 360 428 Polen 66 58 Portugal 96 94 Rumänien 32 33 Slovakien 70 74 Slovenien 120 124 Spanien 197 197 Storbritannien 210 202 Sverige 333 382 Tjeckien 85 89 Turkiet 58 65 Tyskland 321 315 Ungern 72 67 Österrike 289 289 Källa: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) LCS-uppgifter för 2008 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2012. Växelkurser från Europeiska Centralbanken har använts vid omräkning till SEK. 31
BILAGA 3 (sid 1 av 2) EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2002-2012 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Belgien 3,6 1,5 2,7 2,2 2,3 2,3 3,4 4,1 3,5 2,8 3,2 Bulgarien 2,8 2,5 4,4 6,3 3,9 17,4 20,3 11,4 6,4 7,8 3,7 Cypern 6,0 6,3 4,0 3,5 4,3 1,0 6,3 2,7 1,9 2,3 1,2 Danmark 4,0 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,3 2,9 1,2 Estland 8,8 9,2 8,0 12,8 16,7 21,4 12,9 0,2-0,2 5,0 7,3 Finland 4,9 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 6,2-1,2 2,4 4,7 Frankrike 3,5 3,4 4,1 4,2 4,0 4,0 3,8 0,4 3,8 3,9 2,3 Grekland* 14,3 4,3 5,4-12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7-5,1-5,4 Irland 4,6 6,0 4,9 4,1 1,1 4,8 6,3 3,2-1,4-1,3 2,6 Italien 3,3 3,6 3,9 3,1 2,1 3,4 5,2 7,1 0,4 2,4 3,1 Lettland 6,0 9,1 11,1 12,8 24,1 30,5 21,4 0,9-3,1 5,4 4,3 Litauen 1,5 5,5 3,4 8,9 20,2 23,2 19,8-5,3-2,1 2,9 4,9 Luxemburg 2,9 3,9 2,5 3,8 4,2 3,3 2,2 3,6-0,5 2,0 1,6 Malta 0,1 8,6 4,9 1,6-3,5 3,0 7,5 3,5 4,5-2,2 2,0 Nederländerna* 5,4 5,0 4,1 1,6 2,9 3,0 4,3 2,3 1,7 2,3 0,8 Norge 6,2 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5 5,4 Polen 7,6 4,5 3,9 5,9 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5 4,5 Portugal* 3,0 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 3,4 2,2-0,5 2,6 Rumänien 23,2 13,4 16,9 15,6 19,0 19,3 20,5 14,1 6,7 7,1 7,0 Slovakien 13,0 11,2 4,1 10,6 6,9 7,5 6,2 4,6 0,0 7,0 3,9 Slovenien 4,6 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 1,9 2,9 Spanien 5,2 5,2 3,6 4,5 4,0 4,3 4,9 5,6 0,8 1,4 2,3 Storbritannien 5,1 5,0 5,6 3,5 4,3 3,1 4,2 2,3 2,9 1,3 1,4 Sverige 3,3 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,1 2,8 4,3 Tjeckien 9,1 6,5 6,2 2,9 6,8 7,6 7,0 6,1 1,8 4,8 3,4 Tyskland 2,4 2,3 0,9 0,9 3,6 0,6 2,5 1,7 0,4 3,9 2,4 Ungern 10,3 8,0 10,0 6,9 7,7 10,0 6,7 3,3 0,1 5,9 7,7 Österrike 3,3 0,8 1,3 3,1 2,0 3,5 5,6 5,2-1,2 2,4 3,6 Västeuropa (KIX-viktat) 4,0 3,4 3,4 2,6 3,6 3,4 3,8 3,2 1,6 2,9 2,6 Euroområdet (KIX-viktat) 3,6 3,1 2,7 2,2 3,2 2,9 3,5 3,1 1,1 3,1 2,7 Euroområdet (enl. Eurostat) 3,3 3,1 2,4 2,1 3,2 2,4 3,6 3,0 1,2 3,1 2,4 EU-27 (enl. Eurostat) 3,8 3,5 3,2 2,5 3,6 3,0 4,2 3,1 1,5 3,0 2,6 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) * För 2012 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. 32
BILAGA 3 (sid 2 av 2) EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 2002-2006 (femårsperiod) 2007-2011 (femårsperiod) 2002-2011 (tioårsperiod) Belgien 2,5 3,2 2,8 Bulgarien 4,0 12,5 8,2 Cypern 4,8 2,8 3,8 Danmark 3,4 3,2 3,3 Estland 11,1 7,6 9,3 Finland 4,1 3,5 3,8 Frankrike 3,9 3,2 3,5 Grekland 2,2 1,4 1,8 Irland 4,1 2,3 3,2 Italien 3,2 3,7 3,4 Lettland 12,5 10,3 11,4 Litauen 7,7 7,1 7,4 Luxemburg 3,4 2,1 2,8 Malta 2,3 3,2 2,7 Nederländerna 3,8 2,7 3,2 Norge 5,6 5,3 5,5 Polen 5,7 6,2 6,0 Portugal 2,1 2,8 2,4 Rumänien 17,6 13,4 15,5 Slovakien 9,1 5,0 7,1 Slovenien 6,6 5,2 5,9 Spanien 4,5 3,4 3,9 Storbritannien 4,7 2,8 3,7 Sverige 3,0 3,8 3,4 Tjeckien 6,3 5,4 5,9 Tyskland 2,0 1,8 1,9 Ungern 8,6 5,1 6,8 Österrike 2,1 3,1 2,6 Västeuropa (KIX-viktat) 3,4 3,0 3,2 Euroområdet (KIX-viktat) 3,0 2,7 2,8 Euroområdet (enl. Eurostat) 2,8 2,7 2,7 EU-27 (enl. Eurostat) 3,3 2,9 3,1 Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI) 33
BILAGA 4 (sid 1 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2002-2011 Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Argentina 11,5 15,0 24,5 21,2 26,7 22,8 26,8 20,2 31,2 31,4 : Australien 10,3 8,3 4,6 3,1 3,4 2,7 5,8 0,2 2,3 3,9 : Belgien 1,9 5,3 3,9 2,5 2,7 2,4 5,7 2,5 2,0 2,8 : Brasilien 5,5 10,2 12,6 9,3 6,6 6,2 11,8 5,0 9,2 9,8 : Canada 2,8 4,2 4,3 3,3 1,9 3,6 1,8-1,2 5,5 1,5 : Danmark 4,7 3,9 2,5 4,0 2,3 6,4 4,6 3,0 3,6 2,6 : Estland 10,4 10,2 7,6 13,6 18,1 21,6 13,2-2,0 0,5-93,3 : Filippinerna 5,9 5,6 10,4 7,5 4,7 6,5 5,5 4,3 4,5 2,9 : Finland 4,8 3,8 5,1 3,5 3,8 1,9 4,2 4,8-0,7 2,2 : Frankrike 2,8 2,7 2,8 1,5 2,7 2,8 2,4 2,2 1,8 2,5 : Grekland 16,9 2,9 5,5-4,2 7,9 9,0 9,1 3,8 3,4-7,3 : Irland 5,1 4,6 4,6 5,3 5,2 6,6 6,6 4,4 0,5-1,0 : Island 2,1 1,7 1,0 2,6 1,4 2,8 6,5 3,6 2,4 4,6 : Italien 4,7 5,1 5,3 2,1 2,0 2,2 2,8 3,3 2,8 2,5 : Japan -1,4 0,9 0,7 1,7 0,5-0,1 1,7-1,0-0,9 2,1 : Mexiko 6,9 6,0 3,6 3,1 4,8 5,2 7,0 6,7 0,8 3,9 : Nederländerna 4,1 4,4 1,3 0,8 2,3 2,1 4,8 1,5 0,4 1,7 : Norge 6,0 4,3 5,2 1,9 5,2 6,6 5,6 3,9 3,8 4,1 : Nya Zeeland 3,6 3,0 2,7 3,7 5,1 5,5 4,7 2,6 3,0 4,3 : Polen 3,7 2,9 2,7 3,4 5,9 10,1 9,5 4,2 3,9 4,5 : Portugal 4,8 2,0 2,7 3,1 3,5 3,2 4,7 3,2 1,6 3,4 : Schweiz 2,0 2,2-1,0 2,0 2,6 1,9 1,9 3,1-2,9 0,4 : Singapore -0,7 2,2 0,5-1,2-0,8 8,2 12,8-4,4 2,0 9,1 : Spanien 5,0 5,0 3,6 4,5 4,2 4,2 4,2 6,1 0,6 1,5 : Storbritannien 2,2 4,0 1,6 5,0 3,8 3,9 4,8 2,0 0,1 1,8 : Sverige 5,5 4,8 1,8 3,6 1,9 6,8 1,7 7,0 0,0 1,7 : Sydkorea 10,2 5,4 7,2 4,9 9,2 8,9 2,5 3,7 6,8 2,2 : Taiwan -2,5 1,5 1,4 4,9 2,7 2,7 1,9-6,3 2,7 4,1 : Tjeckien 5,9 5,6 6,0 3,6 5,4 8,1 4,8 4,3 1,8 4,9 : Tyskland 3,4 2,8 1,0 0,7 2,6 1,2 1,8 1,8 0,6 2,9 : Ungern 11,8 7,9 7,5 7,1 7,7 10,3 5,7 3,7 0,0 5,6 : USA 4,4 4,4 2,6 2,8 1,1 5,2 2,2 4,3 1,8 2,1 : Österrike 2,1 1,3 0,0 3,7 3,0 3,9 4,7 5,1-1,4 2,7 : Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. 34
BILAGA 4 (sid 2 av 2) BUREAU OF LABOR STATISTICS (BLS) UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 2002-2006 (femårsperiod) 2007-2011 (femårsperiod) 2002-2011 (tioårsperiod) Argentina 19,7 26,4 23,0 Australien 5,9 3,0 4,4 Belgien 3,3 3,1 3,2 Brasilien 8,8 8,4 8,6 Canada 3,3 2,2 2,7 Danmark 3,5 4,0 3,7 Estland 11,9-38,1-16,8 Filippinerna 6,8 4,7 5,8 Finland 4,2 2,5 3,3 Frankrike 2,5 2,3 2,4 Grekland 5,6 3,4 4,5 Irland 5,0 3,4 4,2 Island 1,8 4,0 2,9 Italien 3,8 2,7 3,3 Japan 0,5 0,4 0,4 Mexiko 4,9 4,7 4,8 Nederländerna 2,6 2,1 2,3 Norge 4,5 4,8 4,7 Nya Zeeland 3,6 4,0 3,8 Polen 3,7 6,4 5,0 Portugal 3,2 3,2 3,2 Schweiz 1,6 0,9 1,2 Singapore 0,0 5,4 2,6 Spanien 4,5 3,3 3,9 Storbritannien 3,3 2,5 2,9 Sverige 3,5 3,4 3,5 Sydkorea 7,4 4,8 6,1 Taiwan 1,6 1,0 1,3 Tjeckien 5,3 4,7 5,0 Tyskland 2,1 1,6 1,9 Ungern 8,4 5,0 6,7 USA 3,1 3,1 3,1 Österrike 2,0 3,0 2,5 Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS) : Uppgift saknas. 35
BILAGA 5 (sid 1 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD 2002-2012 Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent) 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Australien* 9,2 7,8 4,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 3,9 2,0 Belgien* 3,4 1,5 2,6 2,6 2,3 2,0 3,3 3,7 3,5 2,8 3,2 Canada 1,2 4,2 3,2 2,7-0,3 5,4 1,7-5,0 4,8 3,2 2,9 Danmark 4,0 4,2 3,1 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 2,3 1,9 Estland* 9,6 10,8 6,8 13,2 17,9 21,8 11,8-1,4 0,7 5,0 8,2 Finland 3,9 4,3 4,1 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,7 2,2 3,5 Frankrike* 3,3 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 2,4 2,6 Irland 5,8 5,0 4,6 4,4 3,1 4,9 4,9 4,6 0,5-1,0 2,1 Israel 1,3 2,3 1,6 2,8 2,4 4,1 4,4 2,6 3,7 4,1 3,3 Italien 2,7 2,6 2,9 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 2,5 2,4 Japan -1,0 2,1 1,8 0,6 1,1-0,3 0,3-7,1 4,1 1,6-0,1 Luxemburg 1,4 1,7 1,8 1,6 3,1 2,5 1,5-3,9 3,0 3,1-1,3 Mexiko 7,0 6,0 5,0 3,7 5,1 5,0 6,0 4,7 3,4 3,6 4,5 Nederländerna 3,6 2,6 1,6 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 1,4 1,9 Norge 5,6 4,4 4,1 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,6 4,5 4,4 Nya Zeeland 3,6 2,9 2,8 3,6 4,6 4,3 4,5 2,9 3,4 3,8 3,5 Polen 3,1 3,1 4,6 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 5,4 4,5 Portugal 0,4-2,3-0,3-0,7 1,0 2,2 2,3-5,3-0,7-0,3-3,7 Slovakien 7,1 7,5 10,0 7,6 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 3,7 4,1 Slovenien 10,2 7,8 7,0 7,2 5,4 6,5 8,0 4,2 6,4 3,9 2,3 Spanien* 5,1 5,0 3,4 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,4 2,7 2,3 Storbritannien 3,6 3,6 4,9 3,6 3,9 4,0 3,0 1,2 4,0 1,5 1,8 Sverige 3,4 2,9 2,7 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 2,8 3,6 Sydkorea 12,0 8,7 10,0 7,8 5,6 6,9-1,3 2,1 9,1 1,7 6,3 Tjeckien* 6,1 4,8 7,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 4,1 3,1 1,9 Turkiet* 32,1 17,3 10,2 12,8 11,0 9,5 11,6 9,9 11,8 10,1 10,8 Tyskland* 1,7 2,4 2,0 1,1 0,8 1,3 2,8 1,7 2,1 2,5 2,9 Ungern 12,5 9,0 10,0 7,1 8,5 9,2 5,9 4,0 5,1 6,3 8,2 USA 3,6 2,9 2,6 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 1,7 0,8 Österrike* 2,3 2,4 2,3 2,9 3,0 3,0 3,0-0,6 2,8 3,6 2,6 OECD - Europa* 3,9 3,4 3,3 2,9 3,0 3,4 4,0 2,5 2,9 2,8 2,8 OECD - Totalt 3,5 3,4 3,1 2,7 2,3 3,0 2,9 1,1 3,1 2,3 2,0 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) * För 2012 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2012 jämfört med motsvarande kvartal 2011 använts för dessa länder eftersom årsdata ännu inte publicerats. Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 36
BILAGA 5 (sid 2 av 2) OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD PERIODGENOMSNITT Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring) 2002-2006 (femårsperiod) 2007-2011 (femårsperiod) 2002-2011 (tioårsperiod) Australien 5,6 3,3 4,5 Belgien 2,5 3,1 2,8 Canada 2,2 2,0 2,1 Danmark 3,6 3,2 3,4 Estland 11,6 7,3 9,4 Finland 3,7 3,1 3,4 Frankrike 2,9 2,5 2,7 Irland 4,6 2,7 3,7 Israel 2,1 3,8 2,9 Italien 2,9 2,9 2,9 Japan 0,9-0,3 0,3 Luxemburg 1,9 1,2 1,6 Mexiko 5,3 4,5 4,9 Nederländerna 2,1 2,2 2,1 Norge 4,4 4,9 4,6 Nya Zeeland 3,5 3,8 3,6 Polen 3,9 6,4 5,2 Portugal -0,4-0,4-0,4 Slovakien 7,8 5,1 6,4 Slovenien 7,5 5,8 6,6 Spanien 4,4 3,6 4,0 Storbritannien 3,9 2,7 3,3 Sverige 3,0 3,1 3,1 Sydkorea 8,8 3,6 6,2 Tjeckien 6,3 4,7 5,5 Turkiet 16,4 10,6 13,4 Tyskland 1,6 2,1 1,9 Ungern 9,4 6,1 7,7 USA 2,6 2,4 2,5 Österrike 2,6 2,3 2,5 OECD - Europa 3,3 3,1 3,2 OECD - Totalt 3,0 2,5 2,7 Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI) Säsongsrensad data har använts. Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan. 37
BILAGA 6 EU-KOMMISSIONEN, OECD OCH IMF PROGNOSER FÖR UTVECKLING AV LÖN/ARBETSKRAFTSKOST. 2013-2014 Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2013 och 2014 (procent) EU-kommissionen (kostnad per anställd i hela ekonomin) OECD (kostnad per anställd i privat sektor) IMF (lön per timme inom tillverkningsindustrin) 2013 2014 2013 2014 2013 2014 Australien : : 4,6 4,4 : : Belgien 2,4 1,4 2,3 2,2 : : Bulgarien 5,1 5,5 : : : : Canada : : 2,3 2,8 3,0 2,8 Danmark 1,5 1,6 1,6 1,8 : : Estland 5,4 6,1 : : : : Finland 3,3 3,4 2,7 3,1 : : Frankrike 1,6 1,7 1,9 1,7 1,0 1,0 Grekland -7,0-2,0-5,8-2,4 : : Irland 0,3 0,2 0,2 1,5 : : Italien 1,3 1,2 0,8 0,5 1,0 1,3 Japan 0,9 0,9 0,4 0,9 0,1 3,1 Lettland 2,7 3,4 : : : : Litauen 4,3 3,5 : : : : Luxemburg 2,2 2,9 1,6 2,0 : : Mexiko : : 3,2 4,2 : : Nederländerna 1,6 2,2 1,6 2,2 : : Norge : : 3,9 4,6 : : Polen 2,5 3,1 3,5 3,6 : : Portugal 1,6 0,5-1,9-0,3 : : Schweiz : : 0,5 1,1 : : Slovakien 2,5 2,5 2,8 3,0 : : Slovenien 0,1 1,0 0,4 1,2 : : Spanien 1,4 0,1-1,2-0,7 2,3 0,4 Storbritannien 2,7 2,9 2,3 2,9 2,3 2,3 Sverige 3,1 3,5 2,2 3,1 : : Sydkorea : : 4,0 4,6 : : Tjeckien 1,8 2,7 1,7 2,5 : : Tyskland 2,4 3,1 3,0 3,3 3,2 3,4 Ungern 0,9 4,9 3,5 3,8 : : USA 0,9 1,9 2,2 2,9 2,4 2,9 Österrike 2,1 1,9 2,4 1,9 : : Euroområdet 1,8 1,9 1,4 1,6 1,6 1,6 EU 2,0 2,2 : : : : OECD : : 2,0 2,6 : : Källa: Europeiska kommissionen European Economy Winter 2013, OECD Economic Outlook November 2012, International Monetary Fund World Economic Outlook April 2013 : Uppgift saknas. 38
www.teknikforetagen.se TRYCK: EO Grafiska, 2013-04