Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning
Förmögenhetsstatistik 2002 Sammansättning och fördelning Statistiska centralbyrån 2004
Wealth statistics 2004 Producent Producer Statistiska centralbyrån, enheten för Ekonomisk välfärd 701 89 Örebro Förfrågningar: Tommy Blomqvist, 019-17 65 42 Inquiries tommy.blomqvist@scb.se Lena Bjerke, 019-17 60 14 lena.bjerke@scb.se Leif Johansson, 019-17 65 41 leif.johansson@scb.se Omslag: Ateljén, SCB Om du citerar ur denna publikation, var god uppge: Källa: SCB + publikationens namn 2004 Statistiska centralbyrån ISBN: 91-618-1234-X Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2004.07
Förmögenhetsstatistik 2002 Förord Förord Regeringen har för budgetåret 2003 beslutat att ge ett resurstillskott för skattestatistiska ändamål. Resurstillskottet syftar till att säkerställa en tillfredställande kvalitet på för skattepolitik och skatteanalys centrala statistikområden. Medlen ska bland annat användas till en årlig förmögenhetsundersökning. Denna rapport är den första i en kommande serie löpande förmögenhetsredovisningar. Statistik om förmögenhetens sammansättning och fördelning har varit ett ämnesområde där det saknats löpande redovisningar. En bra förmögenhetsstatistik är viktig för att kunna belysa den ekonomiska välfärden och vara underlag för beräkningar inom förmögenhetsbeskattningen. Bearbetningarna är gjorda på den totalräknade förmögenhetsstatistiken (personredovisningarna) och urvalsundersökningen HEK Hushållens ekonomi (hushållsredovisningarna). Rapporten har sammanställts av Lena Bjerke, Tommy Blomqvist och Leif Johansson. Statistiska centralbyrån i juni 2004 Berndt Öhman Avdelningschef Leif Johansson Enhetschef SCB tackar Tack vare våra uppgiftslämnare privatpersoner, företag, myndigheter och andra organisationer kan SCB tillhandahålla tillförlitlig och aktuell statistik som tillgodoser samhällets informationsbehov. SCB 3
4 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Innehåll Innehåll Sammanfattning... 7 Teckenförklaring... 8 Resultat... 9 Tabeller... 14 Fakta om statistiken... 39 Detta omfattar statistiken... 39 Så görs statistiken... 42 Statistikens tillförlitlighet... 43 SCB 5
6 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Sammanfattning Sammanfattning Den samlade nettoförmögenheten (tillgångar minus skulder) för fysiska personer i Sverige uppgår till 3 000 miljarder kronor år 2002. Merparten av tillgångarna, drygt 70 procent består av fastigheter och bostadsrätter. Bland de finansiella tillgångarna är bankmedel den största enskilda posten. Om man skulle fördela den totala nettoförmögenheten på alla hushåll i Sverige skulle varje hushåll få en förmögenhet på 660 000 kronor. Men förmögenheten är mycket ojämnt fördelad. De 10 procent rikaste hushållen innehar 60 procent av den totala nettoförmögenheten och har i genomsnitt en förmögenhet på 3 864 000 kronor. En tredjedel av hushållen har mycket låg eller t.o.m. negativ förmögenhet, dvs. skulderna är större än tillgångarna. Nettoförmögenheten för medelsvensson, det hushåll som ligger precis mitt i förmögenhetsfördelningen efter rangordning av hushåll från de med negativ förmögenhet till de allra rikaste, är 188 000 kronor. Över 70 procent av hushållen har skulder. Skuldsättningsgraden, skuld i förhållande till tillgångar, är i genomsnitt 31 procent. Kvinnors förmögenhet är mindre än männens. Av totalsumman innehar kvinnorna 43 procent. Kvinnor har i högre grad sina finansiella tillgångar placerade i s.k. säkra värdepapper som räntebärande instrument och fonder. Män investerar oftare i börsnoterade aktier och dessutom till ett högre värde än kvinnor. Barns och ungdomars sparande är till största delen placerat i fonder. Närmare 60 procent av dem har någon form av fondsparande. Den samlade nettoförmögenheten ökade under den uppmätta tidsperioden 1999 2002 med 2 procent. De reala tillgångarna, fastigheter och bostadsrätter, ökade i värde med 36 procent medan de finansiella tillgångarna minskade med 24 procent. Minskningen var störst mellan de två senaste åren 2001 och 2002, 18 procent. Börsnoterade aktier står för den största delen av minskningen. Sedan 1999, året då värdet på aktier var som högst, har det samlade aktievärdet minskat med 50 procent. Även aktiefonder och blandfonder har förlorat mycket i värde under perioden. Skulderna ökade med 267 miljarder kronor eller 25 procent och skuldsättningsgraden ökade varje enskilt år från 26 procent 1999 till 31 procent 2002. Fördelningen av nettoförmögenheten har under den uppmätta tidsperioden 1999 2002 blivit något jämnare. För att mäta spridningen i förmögenheten används GINI-koefficienten. GINI-koefficienten var som högst 1999 med ett värde på 0,859 och som lägst år 2001 med ett värde på 0,845. Den minskade spridningen beror till stor del på nedgången för aktiemarknaden, en ökad skuldsättning bland de allra rikaste och en uppgång för fastighetspriserna. De 10 procenten med högst nettoförmögenhet har minskat sin andel av nettoförmögenheten från 62 till 59 procent. Mellan åren 2001 och 2002 ökar spridningen i förmögenhetsfördelningen trots att nedgången på aktiemarknaden fortsätter och att fastighetspriserna fortsätter stiga. Enligt tidigare sanningar /teorier ska en nedgång av vär- SCB 7
Sammanfattning Förmögenhetsstatistik 2002 det på aktierelaterade tillgångar verka för en utjämning av förmögenhetsfördelningen och en ökning av fastighetspriserna också verka för en utjämning i förmögenhetsfördelningen. Det man kan se i tabellunderlagen är att ökningen av fastighetspriserna medfört en ökad spridning av fastighetstillgångarna, Gini-koefficienten har ökat från 0,759 år 2001 till 0,767 år 2002, vilket kan vara en anledning till att förmögenhetsfördelningen blir ojämnare. Teckenförklaring. i tabeller betyder att uppgift inte kan förekomma. 8 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat Resultat Förändringar på priser för fastigheter spelar stor roll för förmögenhetsfördelningen då en stor andel av hushållen äger sin bostad i form av eget hem eller bostadsrätt. Fastighetspriserna var låga i början och mitten av 1990- talet. Först år 1997 börjar priserna stiga och den utvecklingen fortsätter. Från år 1996 till år 2003 ökar värdet på småhus med 74 procent. Utvecklingen på aktier och aktierelaterade värdepapper visar en mer händelserik utveckling. Från 1991 till 1999 ökar värdet på aktierelaterade värdepapper varje år. Generalindex mellan åren stiger med nästan 500 procent! Vid jämförelse mellan årens slutkurser sker den största ökningen mellan 1998 och 1999. Index når sitt högsta värde under mars månad år 2000 och därefter vänder börskurserna neråt. Minskningen fortsätter år 2001 och 2002. Under dessa år minskar generalindex med 54 procent. År 2003 sker en återhämtning och kurserna stiger igen med 29 procent. Konsumentprisindex, fastighetsprisindex och Affärsvärldens generalindex 1991 2002 (2003). År 1991 = 100 Index 700 600 500 Generalindex 400 300 200 Konsumentprisindex 100 Fastighetsprisindex 0 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 År Förändring av börskurserna påverkar förmögenhetsbilden för ett mindre antal hushåll än vad en förändring av fastighetspriserna gör. Det är framförallt de relativt fåtal hushåll med stora innehav av aktier och aktierelaterade värdepapper som berörs av den dramatiska utvecklingen vi sett under senare år. Förmögenhetens sammansättning 2002 Den sammanlagda nettoförmögenheten för personer i Sverige år 2002 uppgår till 3 000 miljarder kronor och om man fördelar den på alla, skulle var och en få en nettoförmögenhet på 336 000 kronor. SCB 9
Resultat Förmögenhetsstatistik 2002 Tillgångarna består till största delen, mer än 70 procent, av fastigheter och borätter, dvs. det vi här kallar reala tillgångar. Över 52 procent är boendekapital i form av eget hem och bostadsrätter som ägs av mer än 54 procent av hushållen. Det genomsnittliga värdet för hushållens egna hem är 1 095 000 kronor och för bostadsrätter 518 000 kronor. Bland de finansiella tillgångarna är pengar på banken den största posten år 2002. (Detta trots att endast tillgångar med årsränta överstigande 100 kronor är representerade.) Bankfordringar svarar för 10 procent av tillgångarna och innehas av 59 procent av hushållen. Genomsnittsvärdet för hushåll med bankmedel är 159 000 kronor, vilket är högre än för någon annan enskild finansiell tillgång. Det näst vanligaste sättet att spara bland hushållen är i fonder. Mer än 56 procent äger andelar i aktiefonder och blandfonder. Räntefonder utgör en liten del av fondinnehavet, endast 50 miljarder kronor jämfört med aktiefonder och blandfonder, som står för 274 miljarder kronor. Medelvärdet för hushåll som äger fonder är 110 000 kronor för aktie- och blandfonder resp. 109 000 kronor för räntefonder. Börsnoterade aktier ägs av en mindre andel hushåll, 36 procent och innehavet är i genomsnitt 137 000 kronor. Över 70 procent av hushållen har skulder. Den genomsnittliga skulden är 412 000 kronor och skuldsättningsgraden, skuld i förhållande till tillgångar, 31 procent. Kvinnors och mäns förmögenhet Kvinnors förmögenhet är mindre än männens, 286 000 kronor i genomsnitt jämfört med 386 000 kronor. Av totalsumman innehar kvinnorna 43 procent. Man kan också uttrycka det så att kvinnors totala förmögenhet är 75 procent av männens. Det finns några speciella olikheter i kvinnors och mäns förmögenhetsinnehav som kan noteras. Kvinnor har i högre grad sina tillgångar placerade i s.k. säkra värdepapper t.ex. räntebärande värdepapper och fonder. Börsnoterade aktier innehas betydligt oftare av män och här finns dessutom den största skillnaden värdemässigt. Männen äger 67 procent av det totala värdet. Männen äger också huvuddelen av samtliga reala tillgångar utom bostadsrätterna där kvinnorna står för 54 procent av totalvärdet. Andra tillgångar där kvinnorna har en större andel av totalsumman är räntefonder och skattepliktig försäkring. Hälften av kvinnorna har skulder. Bland männen är det fler, 55 procent. Även det genomsnittliga skuldbeloppet är större för männen. Det är en relativt stor andel av barnen, två tredjedelar, som har någon form av finansiella resurser. De genomsnittliga beloppen är drygt 20 000 kronor. Barn sparar främst i fonder. Närmare 60 procent har någon form av fondsparande. Vid dessa unga år är det ingen skillnad mellan flickor och pojkar, varken när det gäller hur stor andel som äger finansiella tillgångar, vilken inriktning sparandet har eller beloppens storlek. Både för män och kvinnor växer de finansiella tillgångarna med ålder och är störst i åldersgruppen över 75 år. Det är framför allt bankfordringarna som blir större med stigande ålder för både män och kvinnor. De övriga finansiella tillgångarna visar inte så tydliga mönster. För männen är börs- 10 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat noterade aktier störst i åldersgruppen 50 64 år, strax innan pensionen. Andelen kvinnor med aktieinnehav är störst även i denna åldersgrupp men det genomsnittliga beloppet ökar därefter med stigande ålder. Skulderna är störst i åldern 30 49 år för både män och kvinnor för att sedan minska med stigande ålder. Förmögenhetsfördelning Förmögenheten är mycket ojämnt fördelad. Det är ett fåtal hushåll i Sverige som har stora förmögenheter. Nettoförmögenheten för medelsvensson, dvs. det hushåll som ligger precis mitt i förmögenhetsfördelningen efter rangordning av hushåll från de med negativ förmögenhet till de allra rikaste, är 188 000 kronor. Det kan jämföras med de rikaste tio procenten hushåll som i genomsnitt har en nettoförmögenhet på 3 864 000 kronor, mer än tjugo gånger större. Den samlade nettoförmögenheten för de 10 procent rikaste hushållen motsvarar nästan 60 procent av den totala förmögenhetssumman. Utmärkande för tionde decilen (tiondelen med störst nettoförmögenhet) är dessutom att den äger en stor andel av det samlade värdet för börsnoterade aktier. De rikaste tio procenten äger 75 procent av aktievärdet. Denna grupp innehar också huvuddelen av värdet på hyresfastigheter och jordbruksfastigheter, 89 resp. 76 procent. En tredjedel av hushållen har mycket låg eller t.o.m. negativ förmögenhet, dvs. skulderna är större än tillgångarna. Här finns bl.a. unga med studieskulder som ännu inte hunnit skaffa sig några tillgångar och ensamstående med barn. En vanlig teori om förmögenhetsbildningen är att den byggs upp efter en livscykel. I unga år har man små tillgångar och ofta lån för studier och boende. Under årens lopp byggs tillgångarna upp och man sparar när inkomsterna blir större och överstiger utgifterna. Detta sparkapital används senare i livet när inkomster från arbete övergår till pension. I denna undersökning ingår inte några longitudinella studier, dvs. studier för enskilda individer eller hushåll över lång tid men de tvärsnittsdata som ingår visar att livscykelteorin verkar stämma. Nettoförmögenheten ökar med stigande ålder. De reala tillgångarna ökar fram till och med 50 64 år för att därefter minska. Värdet på de finansiella tillgångarna ökar med varje åldersgrupp och är som störst i den äldsta gruppen, 65 år och äldre. Skulderna är störst i åldersgruppen 30 49 år då många bildar familj och skaffar eget boende. Hushåll utan barn har en större andel finansiella tillgångar än barnfamiljer som i större utsträckning har placerat sina tillgångar i boendet. Barnfamiljernas skulder är också större än för hushåll utan barn. Det sistnämnda gäller för både ensamstående och sammanboende. År 2002 finns det 951 000 hushåll, 21 procent av samtliga hushåll, som har en marknadsvärderad förmögenhet på över 1 miljon kronor. Män är i större utsträckning miljonärer än kvinnor men antalet och andelen flickor och pojkar med mer än 1 miljon kronor i nettoförmögenhet är ungefär lika stor. SCB 11
Resultat Förmögenhetsstatistik 2002 Antal och andel hushåll och personer med marknadsvärderad nettoförmögenhet > 1 miljon kronor 2002 Antal Andel med värde, % Hushåll 951 000 21 Samtliga personer 888 000 10 Vuxna > 20 år 884 000 13 Kvinnor 377 000 11 Män 507 000 15 Barn och ungdomar < 20 år 3 800 0,2 Flickor 1 800 0,2 Pojkar 2 000 0,2 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll och totala förmögenhetsstatistiken. Åren 1999 2002 Under hela tidsperioden 1999 2002 ökade värdet på personers samlade nettoförmögenhet med 2 procent. Nettoförmögenheten ökade varje enskilt år fram till och med 2001 för att därefter minska med 3 procent. De reala tillgångarna ökade under perioden med 36 procent. Värdet för de finansiella tillgångarna minskade däremot med 24 procent, där minskningen bara det senaste året var 18 procent. Börsnoterade aktier står för den största delen av minskningen, minus 50 procent sedan år 1999. Även andra aktierelaterade värdepapper såsom aktiefonder och blandfonder har minskat i värde. Det totala värdet på de samlade skulderna har ökat med 267 miljarder kronor eller 25 procent under perioden 1999 2002. Skuldsättningsgraden, kvoten mellan skulder och tillgångar, har ökat med 5 procentenheter, från 26 till 31 procent mellan åren. Kvinnors tillgångar i förhållande till männens har ökat varje år, från 71 procent 1999 till 75 procent 2002. Även deras skulder i procent av männens har ökat från 69 procent till 73. Resultatet av att både tillgångar och skulder ökat mer för kvinnorna är att deras nettoförmögenhet i procent av männens förblir densamma under perioden, 75 procent. Sammanboende och då framför allt sammanboende med barn har haft en positiv förmögenhetsutveckling under perioden 1999 2002. Nettoförmögenheten för sammanboende med barn ökade med tre procent under perioden 1999 2002 trots att skuldsättningsgraden för denna grupp samtidigt ökade med 4 procent. Sammanboende barnfamiljer bor oftare i eget hem än andra hushåll och som tidigare nämnts har värdet på fastigheter ökat under denna tidsperiod. Vid indelning av hushållen i tiondelar, deciler, efter nettoförmögenhet visar resultaten att de två lägsta och den högsta decilgruppen haft en negativ utveckling under perioden 1999 2002. För övriga decilgrupper ökar 12 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Resultat nettoförmögenheten. Utvecklingen det senaste året har varit negativ för de flesta decilgrupper. De tio procenten hushåll med störst nettoförmögenhet har minskat sin andel av den totala förmögenheten från 62 till 59 procent. Orsaken till detta är främst att aktier och aktierelaterade värdepapper minskat i värde under perioden och dessa tillgångar är koncentrerade till de rikaste hushållen. Ett annat sätt att mäta förmögenhetsfördelningen är med den s.k. Ginikoefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde visar på större ojämnhet än ett lågt. Gini-koefficienten, som är hög för nettoförmögenheten och visar på stor ojämnhet, sjunker mellan åren 1999 2002 från 0,859 till 0,853. Det visar att förmögenhetsfördelningen blivit något jämnare under denna period när värdet på fastigheter ökat och värdet på aktier och fonder minskat. Mellan åren 2001 och 2002 ökar spridningen i förmögenhetsfördelningen trots att nedgången på aktiemarknaden fortsätter och att fastighetspriserna fortsätter stiga. Enligt tidigare sanningar /teorier ska en nedgång av värdet på aktierelaterade tillgångar verka för en utjämning av förmögenhetsfördelningen och en ökning av fastighetspriserna också verka för en utjämning i förmögenhetsfördelningen. Det man kan se i tabellunderlagen är att ökningen av fastighetspriserna medfört en ökad spridning av fastighetstillgångarna, Gini-koefficienten har ökat från 0,759 år 2001 till 0,767 år 2002, vilket kan vara en anledning till att förmögenhetsfördelningen blir ojämnare. SCB 13
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 1 Tillgångar och skulder för personer 2002... 16 Tabell 2 Tillgångar och skulder för kvinnor och män 2002. Totalsummor och medelvärden... 17 Tabell 3 Finansiella tillgångar och skulder för kvinnor och män i olika åldersgrupper 2002. Andel som har egenskapen i procent och medelvärden (för alla) i tkr... 19 Tabell 4 Tillgångar och skulder för hushåll 2002. Medelvärden, medianvärden och medelfel... 20 Tabell 5 Tillgångar och skulder för hushåll 2002. Andel av totalsumman för de 10 procenten med störst tillgångsslag eller skuld, andel av totalsumman för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet och Gini-koefficient för olika tillgångsslag och skuld... 21 Tabell 6a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr... 22 Tabell 6b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet... 22 Tabell 7a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst. Medelvärden (för alla) i tkr... 23 Tabell 7b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst... 23 Tabell 8 Avkastning på tillgångar 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr... 24 Tabell 9 Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden och medianvärden (för alla) i tkr... 25 Tabell 10 Skuldsättning 2002 efter hushållstyp och ålder. Andel hushåll med skuld, medelvärden och medianvärden (för alla) och skuldsättningsgrad... 26 Tabell 11 Tillgångar och skulder för kvinnor och män 1999 2002. Totalsummor i mdkr i löpande priser... 27 Tabell 12 Tillgångar för kvinnor och män 1999 2002. Procentuell fördelning... 28 Tabell 13 Kvinnors tillgångar och skulder i procent av männens 1999 2002... 29 Tabell 14a Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser... 30 Tabell 14b Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Medelvärden (för de med egenskap) i tkr i 2002 års priser... 30 Tabell 15 Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Ginikofficient... 31 14 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 16 Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Andel av totalsumman i procent för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet... 32 Tabell 17a Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet 1999 2002. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser... 33 Tabell 17b Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet 1999 2002. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser... 33 Tabell 18a Nettoförmögenhet för hushåll 1999 2002 efter hushållstyp och ålder. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser... 34 Tabell 18b Nettoförmögenhet för hushåll 1999 2002 efter hushållstyp och ålder. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser... 35 Tabell 19a Skuldsättningsgrad i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet 1999 2002... 36 Tabell 19b Skuldsättningsgrad i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter disponibel inkomst 1999 2002... 36 Tabell 20 Skuldsättningsgrad i procent för hushåll efter hushållstyp och ålder 1999 2002... 37 Tabell 21 Kommuner rangordnade efter störst respektive minst genomsnittliga nettoförmögenhet per person 2002. Medelvärden och medianvärden (för alla)... 38 SCB 15
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 1 Tillgångar och skulder för personer 2002 Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Reala tillgångar 3 057 70,7 42,8 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 1 863 43,1 28,6 Bostadsrätt 388 9,0 11,1 Fritidshus 272 6,3 7,5 Jordbruksfastighet 333 7,7 4,4 Hyresfastighet 158 3,7 0,4 Övriga fastigheter inkl. tomtmark 42 1,0 1,8 Finansiella tillgångar 1 164 26,9 70,9 Bank 402 9,3 41,9 Räntefonder 47 1,1 6,2 Andra fonder än räntefonder 273 6,3 47,9 Börsnoterade aktier 260 6,0 24,0 Obligationer och övriga värdepapper 76 1,7 9,7 Skattepliktig försäkring 107 2,5 11,8 Övriga reala och finansiella tillgångar 102 2,4 2,1 Summa tillgångar 4 323 100 78,4 Sammanlagd skuld vid årets slut 1 323. 52,2 Studieskulder 146. 14,8 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 3 146. 86,2 Nettoförmögenhet 3 000. 87,6 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 16 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 2 Tillgångar och skulder för kvinnor och män 2002. Totalsummor och medelvärden Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Andel av totalsumman för kvinnor resp. män, % Kvinnor och män Reala tillgångar 3 057 70,7 42,8 342 799. Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 1 863 43,1 28,6 208 730. Bostadsrätt 388 9,0 11,1 43 391. Fritidshus 272 6,3 7,5 30 406. Jordbruksfastighet 333 7,7 4,4 37 837. Hyresfastighet 158 3,7 0,4 18 4 026. Övriga fastigheter inkl. tomtmark 42 1,0 1,8 5 269. Finansiella tillgångar 1 164 26,9 70,9 130 184. Bank 402 9,3 41,9 45 107. Räntefonder 47 1,1 6,2 5 84. Andra fonder än räntefonder 273 6,3 47,9 31 64. Börsnoterade aktier 260 6,0 24,0 29 121. Obligationer och övriga värdepapper 76 1,7 9,7 9 87. Skattepliktig försäkring 107 2,5 11,8 12 102. Övriga reala och finansiella tillgångar 102 2,4 2,1 11 552. Summa tillgångar 4 323 100 78,4 484 617. Sammanlagd skuld vid årets slut 1 323 52,2 148 283. Studieskulder 146 14,8 16 111. Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 3 146 86,2 352 408. Nettoförmögenhet 3 000 87,6 336 383. Kvinnor Reala tillgångar 1 302 70,4 40,2 288 717 43 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 810 43,8 25,6 179 702 43 Bostadsrätt 208 11,2 11,4 46 405 54 Fritidshus 127 6,9 7,0 28 400 47 Jordbruksfastighet 94 5,1 3,4 21 611 28 Hyresfastighet 49 2,6 0,3 11 3 359 31 Övriga fastigheter inkl. tomtmark 14 0,8 1,4 3 217 33 Finansiella tillgångar 518 28,0 70,7 115 162 44 Bank 181 9,8 41,6 40 97 45 Räntefonder 25 1,3 6,9 5 78 53 Andra fonder än räntefonder 136 7,4 48,6 30 62 50 Börsnoterade aktier 86 4,6 19,7 19 96 33 Obligationer och övriga värdepapper 34 1,9 9,9 8 77 45 Skattepliktig försäkring 56 3,0 12,4 12 100 52 SCB 17
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 2 (forts.) Totalsumma, mdkr Andel av tillgångarna, % Andel personer med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Andel av totalsumman för kvinnor resp. män, % Övriga reala och finansiella tillgångar 30 1,6 1,8 7 373 29 Summa tillgångar 1 850 100 78,3 410 524 43 Sammanlagd skuld vid årets slut 560. 49,5 124 250 42 Studieskulder 84. 17,1 19 109 57 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 1 374. 85,7 304 355 44 Nettoförmögenhet 1 290. 87,3 286 328 43 Män Reala tillgångar 1 755 71,0 45,5 397 872 57 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 1 053 42,6 31,6 238 753 57 Bostadsrätt 181 7,3 10,8 41 376 46 Fritidshus 145 5,9 8,0 33 410 53 Jordbruksfastighet 239 9,7 5,5 54 980 72 Hyresfastighet 110 4,4 0,6 25 4 414 69 Övriga fastigheter inkl. tomtmark 28 1,1 2,1 6 307 67 Finansiella tillgångar 646 26,1 71,0 146 205 56 Bank 221 8,9 42,2 50 118 55 Räntefonder 22 0,9 5,4 5 91 47 Andra fonder än räntefonder 137 5,5 47,2 31 65 50 Börsnoterade aktier 174 7,0 28,5 39 138 67 Obligationer och övriga värdepapper 41 1,7 9,6 9 97 54 Skattepliktig försäkring 51 2,1 11,2 12 103 48 Övriga reala och finansiella tillgångar 72 2,9 2,4 16 689 71 Summa tillgångar 2 473 100 78,5 559 711 57 Sammanlagd skuld vid årets slut 764. 55,0 173 314 58 Studieskulder 63. 12,4 14 114 43 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 1 772. 86,7 400 462 56 Nettoförmögenhet 1 709. 88,0 386 439 57 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 18 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 3 Finansiella tillgångar och skulder för kvinnor och män i olika åldersgrupper 2002. Andel som har egenskapen i procent och medelvärden (för alla) i tkr Kön Ålder Finansiella Därav tillgångar Bank Räntebärande värdepapper Andra fonder än räntefonder Andel Me- Andel Me- Andel Me- Andel Me- med del- med del- med del- med del- värde, värde, värde, värde, värde, värde, värde, värde, % tkr % tkr % tkr % tkr Börsnoterade aktier Andel Memed delvärde, värde, % tkr Skulder Andel med värde, % Medelvärde, tkr Kvinnor 71 115 42 40 15 13 49 30 20 19 50 124 0 19 66 20 14 4 7 2 57 10 8 3 2 0 20 29 61 49 34 16 9 4 43 13 14 13 72 132 30 49 67 74 42 28 11 7 43 19 20 13 86 267 50 64 79 185 57 62 24 21 54 49 32 34 70 162 65 74 80 247 63 83 30 33 51 66 29 33 36 55 75 80 260 65 100 24 32 40 59 20 36 12 17 65 80 254 64 92 27 33 45 62 24 35 23 34 Män 71 146 42 50 14 14 47 31 28 39 55 173 0 19 66 22 14 4 7 2 58 10 9 4 2 0 20 29 63 50 37 19 9 4 42 13 24 11 70 124 30 49 69 109 46 43 11 10 41 22 33 28 86 315 50 64 77 278 57 86 20 24 47 52 43 97 80 280 65 74 81 307 64 104 27 35 49 68 42 68 54 127 75 84 358 70 132 28 45 44 75 33 69 24 49 65 82 331 67 117 28 40 46 71 38 68 40 90 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 19
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 4 Tillgångar och skulder för hushåll 2002. Medelvärden, medianvärden och medelfel Andel med värde, % Medelvärde för alla, tkr Medelvärde för de med egenskap, tkr Dubbla medelfelet, tkr Median för de med egenskap, tkr Reala tillgångar 57,5 676 1 175 ± 21 788 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 38,0 416 1 095 ± 11 851 Bostadsrätt 16,5 85 518 ± 5 303 Fritidshus 12,1 60 499 ± 4 338 Jordbruksfastighet 7,2 77 1 078 ± 8 425 Hyresfastighet 0,7 28 3 974 ± 11 1 045 Övriga fastigheter inkl. tomtmark 2,9 8 279 ± 2 141 Finansiella tillgångar 79,4 257 324 ± 11 103 Bank 58,5 93 159 ± 5 62 Räntefonder 10,3 11 109 ± 1 36 Andra fonder än räntefonder 56,1 62 110 ± 2 35 Börsnoterade aktier 36,3 50 137 ± 6 15 Obligationer och övriga värdepapper 16,5 17 102 ± 2 43 Skattepliktig försäkring 17,2 24 142 ± 2 44 Övriga reala och finansiella tillgångar 3,3 18 538 ± 3 154 Summa tillgångar 84,6 950 1 123 ± 27 621 Sammanlagd skuld vid årets slut 70,5 290 412 ± 10 212 Studieskulder 24,7 31 127 ± 1 86 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 93,5 691 739 ± 23 474 Nettoförmögenhet 95,2 660 693 ± 23 523 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 20 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 5 Tillgångar och skulder för hushåll 2002. Andel av totalsumman för de 10 procenten med störst tillgångsslag eller skuld, andel av totalsumman för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet och Gini-koefficient för olika tillgångsslag och skuld Totalsumma, mdkr Andel av totalsumman för topp 10 procent, % Andel av totalsumman för topp 10 procent av nettoförmögenheten, % Ginikoefficient Reala tillgångar 2 991 50 43 0,715 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 1 842 53 37 0,767 Bostadsrätt 378 92 29 0,926 Fritidshus 266 98 45 0,940 Jordbruksfastighet 342 100 76 0,976 Hyresfastighet 126 100 89 0,998 Övriga fastigheter inkl. tomtmark 36 100 49 0,989 Finansiella tillgångar 1 138 63 52 0,778 Bank 412 66 45 0,811 Räntefonder 50 100 42 0,970 Andra fonder än räntefonder 274 71 45 0,836 Börsnoterade aktier 220 93 75 0,949 Obligationer och övriga värdepapper 74 96 50 0,945 Skattepliktig försäkring 108 96 58 0,949 Övriga reala och finansiella tillgångar 79 100 93 0,991 Summa tillgångar 4 208 48 47 0,681 Sammanlagd skuld vid årets slut 1 286 52 19 0,727 Studieskulder 139 78 5 0,878 Nettoförmögenhet exkl. studieskulder 3 061 56 56 0,800 Nettoförmögenhet 2 922 59 59 0,853 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 21
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 6a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter nettoförmögenhet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 205 33 239 614-376 2 81 19 100 174-73 3 42 9 52 60-8 4 72 29 101 79 22 5 224 84 309 191 118 6 404 133 537 260 277 7 610 193 804 298 506 8 887 280 1 170 324 846 9 1 312 451 1 770 348 1 422 10 2 918 1 339 4 422 558 3 864 Totalt 676 257 950 290 660 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 6b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet Deciler efter nettoförmögenhet Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 3,0 1,3 2,5 21,1-5,7 2 1,2 0,7 1,1 6,0-1,1 3 0,6 0,4 0,5 2,1-0,1 4 1,1 1,1 1,1 2,7 0,3 5 3,3 3,3 3,2 6,6 1,8 6 6,0 5,2 5,6 9,0 4,2 7 9,0 7,5 8,5 10,2 7,7 8 13,1 10,9 12,3 11,1 12,8 9 19,4 17,5 18,6 12,0 21,5 10 43,2 52,1 46,5 19,2 58,6 Totalt 100 100 100 100 100 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 22 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 7a Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter disponibel inkomst Disponibel inkomst Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 69 269 119 393 105 288 2 103 163 110 275 55 220 3 126 250 121 376 87 289 4 155 317 140 463 129 334 5 184 434 202 642 151 492 6 219 508 226 743 207 536 7 270 735 285 1 032 280 752 8 327 904 266 1 181 418 764 9 394 1 138 304 1 460 567 893 10 628 2 037 798 2 938 907 2 031 Totalt 247 676 257 950 290 660 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 7b Andel i procent av tillgångar och skulder 2002 för hushåll i decilgrupper efter disponibel inkomst Deciler efter disponibel inkomst Reala tillgångar Finansiella tillgångar Samtliga tillgångar Skuld Nettoförmögenhet 1 4,0 4,6 4,1 3,6 4,4 2 2,4 4,3 2,9 1,9 3,3 3 3,7 4,7 4,0 3,0 4,4 4 4,7 5,5 4,9 4,4 5,1 5 6,4 7,8 6,8 5,2 7,5 6 7,5 8,8 7,8 7,1 8,1 7 10,9 11,1 10,9 9,6 11,4 8 13,4 10,3 12,4 14,4 11,6 9 16,8 11,8 15,4 19,5 13,5 10 30,2 31,1 30,9 31,2 30,8 Totalt 100 100 100 100 100 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 23
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 8 Avkastning på tillgångar 2002 för hushåll i decilgrupper efter nettoförmögenhet. Medelvärden (för alla) i tkr Deciler efter nettoförmögenhet Nettoför- Avkastning mögenhet Utdelning/ränta Kapitalvinst Kapitalförlust 1-376 1 3 2 2-73 0 1 1 3-8 0 1 0 4 22 1 2 0 5 118 2 3 1 6 277 3 5 1 7 506 5 7 2 8 846 7 10 2 9 1 422 11 14 3 10 3 864 47 58 10 Totalt 660 8 10 2 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 24 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 9 Förmögenhetsstruktur 2002 för hushåll efter hushållstyp och ålder. Medelvärden och medianvärden (för alla) i tkr Hushållstyp Ålder Reala tillgångar Medelvärde, tkr Median, tkr Finansiella tillgångar Medelvärdedian, Me- tkr tkr Tillgångar Skulder Nettoförmögenhet Medelvärdedian, Me- Medel- Me- Medel- Me- värde, dian, värde, dian, tkr tkr tkr tkr tkr tkr Ensamstående utan barn 294 0 169 23 471 94 114 8 357 54 20 29 137 0 49 5 188 14 120 54 67-1 30 49 262 0 96 6 363 52 177 70 186 0 50 64 454 42 206 32 670 202 155 31 515 134 65 331 0 287 85 630 253 37 0 593 237 Ensamstående med barn 0 19 år 1 359 0 72 9 439 39 240 93 199 0 Ensamstående kvinnor 269 0 164 27 440 98 98 2 342 62 Ensamstående män 340 0 153 12 499 78 162 41 337 27 Samtliga ensamstående 301 0 159 20 467 89 127 18 340 47 Sammanboende utan barn 1 023 657 464 181 1 522 991 342 138 1 180 701 20 29 363 0 97 44 460 139 315 162 145 3 30 49 904 534 217 78 1 127 696 569 368 557 192 50 64 1 286 886 442 202 1 757 1 235 448 234 1 310 872 65 944 586 662 310 1 668 1 071 160 0 1 508 955 Sammanboende med barn 0 19 år 1 1 186 838 250 70 1 457 973 670 523 787 310 Samtliga sammanboende 1 093 732 371 119 1 494 984 484 272 1 010 512 Övriga hushåll 2 1 252 795 376 119 1 662 1 038 455 271 1 206 620 Samtliga hushåll 676 213 257 54 950 412 290 81 660 188 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/Sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0-19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 25
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 10 Skuldsättning 2002 efter hushållstyp och ålder. Andel hushåll med skuld, medelvärden och medianvärden (för alla) och skuldsättningsgrad 1 Hushållstyp Ålder Andel med Skuld skuld, % Medelv, tkr Median, tkr Skuld/tillgångar, % Ensamstående utan barn 56 114 8 24 20 29 73 120 54 64 30 49 78 177 70 49 50 64 68 155 31 23 65 22 37 0 6 Ensamstående med barn 0 19 år 2 87 240 93 54 Ensamstående kvinnor 53 98 2 22 Ensamstående män 67 162 41 33 Samtliga ensamstående 60 127 18 27 Sammanboende utan barn 73 342 138 22 20 29 87 315 162 67 30 49 96 569 368 50 50 64 86 448 234 26 65 46 160 0 10 Sammanboende med barn 0 19 år 2 95 670 523 46 Samtliga sammanboende 82 484 272 32 Övriga hushåll 3 88 455 271 27 Samtliga hushåll 70 290 81 31 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 2) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. 26 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 11 Tillgångar och skulder för kvinnor och män 1999 2002. Totalsummor i mdkr i löpande priser År Förändring 02/01 02/99 1999 2000 2001 2002 i % i % Kvinnor och män Reala tillgångar 2 253 2 559 2 756 3 057 11 36 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 1 347 1 532 1 660 1 863 12 38 Bostadsrätt 247 356 378 388 3 57 Finansiella tillgångar 1 530 1 515 1 422 1 164-18 -24 Bank 365 357 401 402 0 10 Fonder 401 470 420 319-24 -20 Börsnoterade aktier 517 472 394 260-34 -50 Övriga tillgångar 222 146 151 102-32 -54 Samtliga tillgångar 4 005 4 220 4 330 4 323 0 8 Skulder 1 056 1 166 1 252 1 323 6 25 Nettoförmögenhet 2 949 3 054 3 077 2 999-3 2 Kvinnor Reala tillgångar 929 1 081 1 173 1 302 11 40 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 572 654 715 810 13 42 Bostadsrätt 136 196 208 208 0 53 Finansiella tillgångar 655 666 626 518-17 -21 Bank 167 163 182 181-1 8 Fonder 198 233 209 161-23 -19 Börsnoterade aktier 171 164 132 86-35 -50 Övriga tillgångar 77 40 46 30-35 -61 Samtliga tillgångar 1 661 1 787 1 845 1 850 0 11 Skulder 430 477 521 560 7 30 Nettoförmögenhet 1 231 1 310 1 324 1 290-3 5 Män Reala tillgångar 1 324 1 478 1 583 1 755 11 33 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 775 877 945 1 053 11 36 Bostadsrätt 111 160 170 180 6 62 Finansiella tillgångar 875 849 796 646-19 -26 Bank 197 194 219 221 1 12 Fonder 202 238 211 159-25 -21 Börsnoterade aktier 347 308 262 174-34 -50 Övriga tillgångar 145 106 105 72-31 -50 Samtliga tillgångar 2 344 2 433 2 485 2 473 0 6 Skulder 626 689 731 764 5 22 Nettoförmögenhet 1 718 1 744 1 754 1 709-3 -1 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 27
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 12 Tillgångar för kvinnor och män 1999 2002. Procentuell fördelning År 1999 2000 2001 2002 Kvinnor och män Reala tillgångar 56 61 64 71 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 34 36 38 43 Bostadsrätt 6 8 9 9 Finansiella tillgångar 38 36 33 27 Bank 9 8 9 9 Fonder 10 11 10 7 Börsnoterade aktier 13 11 9 6 Övriga tillgångar 6 3 3 2 Samtliga tillgångar 100 100 100 100 Kvinnor Reala tillgångar 56 60 64 70 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 34 37 39 44 Bostadsrätt 8 11 11 11 Finansiella tillgångar 39 37 34 28 Bank 10 9 10 10 Fonder 12 13 11 9 Börsnoterade aktier 10 9 7 5 Övriga tillgångar 5 2 2 2 Samtliga tillgångar 100 100 100 100 Män Reala tillgångar 56 61 64 71 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 33 36 38 43 Bostadsrätt 5 7 7 7 Finansiella tillgångar 37 35 32 26 Bank 8 8 9 9 Fonder 9 10 8 6 Börsnoterade aktier 15 13 11 7 Övriga tillgångar 6 4 4 3 Samtliga tillgångar 100 100 100 100 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 28 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 13 Kvinnors tillgångar och skulder i procent av männens 1999 2002 År 1999 2000 2001 2002 Reala tillgångar 70 73 74 74 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 74 75 76 77 Bostadsrätt 123 123 122 116 Finansiella tillgångar 75 78 79 80 Bank 85 84 83 82 Fonder 98 98 99 101 Börsnoterade aktier 49 53 50 49 Samtliga tillgångar 71 73 74 75 Skulder 69 69 71 73 Nettoförmögenhet 72 75 75 75 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. SCB 29
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 14a Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser År Förändring 02/01 02/99 1999 2000 2001 2002 i % i % Reala tillgångar 538 611 655 676 3 26 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 330 369 392 416 6 26 Bostadsrätt 59 81 85 85 0 44 Finansiella tillgångar 332 342 314 257-18 -23 Bank 87 87 95 93-2 7 Fonder 97 112 93 73-21 -25 Börsnoterade aktier 98 91 79 50-36 -49 Samtliga tillgångar 917 999 994 950-4 4 Skulder 241 273 299 290-3 20 Nettoförmögenhet 676 726 695 660-5 -2 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 14b Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Medelvärden (för de med egenskap) i tkr i 2002 års priser År Förändring 02/01 02/99 1999 2000 2001 2002 i % i % Reala tillgångar 906 1 039 1 090 1 175 8 30 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 871 971 1 013 1 095 8 26 Bostadsrätt 341 475 486 518 7 52 Finansiella tillgångar 449 436 394 324-18 -28 Bank 162 156 157 159 1-2 Fonder 192 190 159 125-22 -35 Börsnoterade aktier 345 258 227 137-40 -60 Samtliga tillgångar 1 119 1 180 1 166 1 123-4 0 Skulder 353 388 421 412-2 17 Nettoförmögenhet 676 726 695 660-5 -2 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 30 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 15 Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Gini-koefficient År 1999 2000 2001 2002 Reala tillgångar 0,709 0,713 0,708 0,715 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 0,756 0,764 0,759 0,767 Bostadsrätt 0,934 0,937 0,928 0,926 Finansiella tillgångar 0,803 0,792 0,782 0,778 Bank 0,805 0,811 0,790 0,811 Fonder 0,852 0,832 0,827 0,830 Börsnoterade aktier 0,961 0,953 0,956 0,949 Samtliga tillgångar 0,692 0,691 0,678 0,681 Skulder 0,716 0,720 0,726 0,727 Nettoförmögenhet 0,859 0,856 0,845 0,853 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 31
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 16 Tillgångar och skulder för hushåll 1999 2002. Andel av totalsumman i procent för de 10 procenten med störst nettoförmögenhet Andel av totalsumman för topp 10 % 1999 2000 2001 2002 Reala tillgångar 40 42 42 43 Eget hem inkl. bodelen i jordbruk 32 33 34 37 Bostadsrätt 27 35 26 29 Finansiella tillgångar 60 57 55 52 Bank 40 42 42 45 Fonder 52 50 46 44 Börsnoterade aktier 85 79 80 75 Samtliga tillgångar 50 49 47 47 Skulder 15 18 21 19 Nettoförmögenhet 62 61 59 59 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 32 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 17a Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet 1999 2002. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Deciler efter År Förändring nettoförmögenhet 1999 2000 2001 2002 02/01 02/99 1-329 -361-368 -376-8 -47 2-70 -72-75 -73 2-3 3-10 -9-9 -8 1 2 4 15 19 30 22-8 7 5 104 115 132 118-14 14 6 247 278 301 277-24 30 7 458 518 538 506-32 48 8 779 874 878 846-32 67 9 1 384 1 483 1 434 1 422-12 38 10 4 187 4 421 4 080 3 864-216 -323 Totalt 676 726 695 660-35 -16 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. Tabell 17b Nettoförmögenhet för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet 1999 2002. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Deciler efter År Förändring nettoförmögenhet 1999 2000 2001 2002 02/01 02/99 1-234 -239-234 -247-13 -13 2-67 -68-70 -69 1-2 3-6 -6-4 -3 1 3 4 8 15 28 20-8 12 5 101 113 131 116-15 15 6 245 273 301 274-27 29 7 454 515 529 506-23 52 8 766 862 873 835-38 69 9 1 341 1 449 1 405 1 393-12 52 10 3 014 2 966 2 845 2 809-36 -205 Totalt 164 183 202 188-14 24 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. SCB 33
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 18a Nettoförmögenhet för hushåll 1999 2002 efter hushållstyp och ålder. Medelvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Hushållstyp Ålder År Förändring 02/01 02/99 1999 2000 2001 2002 i % i % Ensamstående utan barn 387 392 405 358-12 -7 20 29 76 104 86 67-22 -12 30 49 206 247 239 187-22 -9 50 64 554 636 689 517-25 -7 65 655 568 574 592 3-10 Ensamstående med barn 0 19 år 1 151 261 237 199-16 32 Ensamstående kvinnor 361 368 387 343-11 -5 Ensamstående män 363 390 385 338-12 -7 Samtliga ensamstående 363 378 386 341-12 -6 Sammanboende utan barn 1 201 1 218 1 195 1 183-1 -1 20 29 221 175 134 145 8-34 30 49 468 590 443 559 26 19 50 64 1 313 1 358 1 409 1 313-7 0 65 1 563 1 528 1 516 1 507-1 -4 Sammanboende med barn 0 19 år 1 763 923 754 788 5 3 Samtliga sammanboende 1 000 1 086 1 003 1 012 1 1 Övriga hushåll 2 1 218 1 305 1 255 1 208-4 -1 Samtliga hushåll 675 726 695 661-5 -2 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0-19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. 34 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 18b Nettoförmögenhet för hushåll 1999 2002 efter hushållstyp och ålder. Medianvärden (för alla) i tkr i 2002 års priser Hushållstyp År Ålder 1999 2000 2001 2002 Ensamstående utan barn 55 57 74 54 20 29 0-4 -5-1 30 49 0 0 3 0 50 64 109 172 159 134 65 211 209 244 237 Ensamstående med barn 0 19 år 1-1 0 0 0 Ensamstående kvinnor 63 62 80 62 Ensamstående män 10 23 31 27 Samtliga ensamstående 43 45 60 47 Sammanboende utan barn 656 699 692 701 20 29 0 0-27 3 30 49 170 158 174 192 50 64 815 813 855 872 65 908 951 987 955 Sammanboende med barn 0 19 år 1 255 267 295 310 Samtliga sammanboende 445 489 488 512 Övriga hushåll 2 531 672 650 620 Samtliga hushåll 164 183 202 188 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 2) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 35
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 19a Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter nettoförmögenhet 1999 2002 Deciler efter nettoförmögenhet År Förändring 02/01 02/99 1999 2000 2001 2002 i % i % 1 258 254 260 257-1 0 2 165 164 167 173 4 5 3 119 120 122 116-5 -3 4 83 82 81 78-4 -6 5 63 59 59 62 5-2 6 49 48 48 48 0-2 7 36 35 34 37 9 3 8 26 26 28 28 0 8 9 16 17 18 20 11 25 10 8 10 13 13 0 63 Totalt 26 27 30 31 3 19 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. Tabell 19b Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll indelade i decilgrupper efter disponibel inkomst 1999 2002 Deciler efter disponibel inkomst År Förändring 02/01 02/99 1999 2000 2001 2002 i % i % 1 20 22 26 27 4 35 2 20 17 18 20 11 0 3 24 27 24 23-4 -4 4 28 22 23 28 22 0 5 26 22 26 23-12 -12 6 23 25 27 28 4 22 7 30 31 30 27-10 -10 8 34 40 37 35-5 3 9 34 37 35 39 11 15 10 21 22 30 31 3 48 Totalt 26 27 30 31 3 19 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 36 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Tabeller Tabell 20 Skuldsättningsgrad 1 i procent för hushåll efter hushållstyp och ålder 1999 2002 Hushållstyp År Förändring Ålder 1999 2000 2001 2002 02/01 02/99 Ensamstående utan barn 20 21 23 24 1 4 20 29 57 52 58 64 6 8 30 49 43 42 46 49 3 5 50 64 19 17 21 23 2 4 65 4 4 5 6 1 2 Ensamstående med barn 0 19 år 2 54 44 48 55 6 1 Ensamstående kvinnor 18 20 22 22 0 4 Ensamstående män 27 27 30 32 2 5 Samtliga ensamstående 22 23 26 27 1 5 Sammanboende utan barn 18 20 21 22 2 5 20 29 54 62 72 69-3 14 30 49 49 50 53 50-3 1 50 64 20 23 22 25 3 6 65 7 7 9 10 1 2 Sammanboende med barn 0 19 år 2 42 41 48 46-2 4 Samtliga sammanboende 28 29 32 32 0 4 Övriga hushåll 3 25 25 27 27 0 3 Samtliga hushåll 26 27 30 30 0 4 Datamaterial: HEK kosthushåll, fördelningspopulation, helårshushåll. 1) Skuldsättningsgrad beräknas som kvoten mellan summa skulder och summa tillgångar för hela redovisningsgruppen. 2) Ensamstående/sammanboende med barn 0 19 år består av minst ett barn 0 19 år samt i förekommande fall andra vuxna, oftast barn 20 år och äldre. 3) I gruppen Övriga hushåll finns inga barn 0 19 år, men minst en övrig vuxen person utöver referenspersonen och hans/hennes ev. maka/make. Denna övriga person är oftast ett kvarboende barn 20 år eller äldre. SCB 37
Tabeller Förmögenhetsstatistik 2002 Tabell 21 Kommuner rangordnade efter störst respektive minst genomsnittliga nettoförmögenhet per person 2002. Medelvärden och medianvärden (för alla) Kommun Medelvärde, tkr Medianvärde, tkr Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män 0162 Danderyd 3 099 1 946 4 324 321 356 288 0186 Lidingö 1 121 1 020 1 232 124 141 106 0160 Täby 755 699 814 191 199 179 1233 Vellinge 722 634 813 193 177 210 0182 Nacka 690 615 768 64 72 58 0125 Ekerö 663 592 735 103 101 106 1278 Båstad 656 547 767 141 122 167 1262 Lomma 649 573 728 256 255 256 0120 Värmdö 616 466 762 103 95 116 0163 Sollentuna 611 564 658 77 85 69... Hela riket 310 246 374 45 41 50... 2560 Älvsbyn 167 135 199 32 26 41 1982 Fagersta 164 140 188 18 21 15 2582 Boden 164 134 194 23 21 25 1763 Forshaga 159 129 189 18 19 18 2523 Gällivare 155 128 181 23 21 26 1907 Surahammar 151 132 169 22 23 22 2104 Hofors 150 133 166 15 16 14 2510 Jokkmokk 150 121 177 27 23 32 2583 Haparanda 146 119 172 9 10 9 2262 Timrå 143 113 172 14 13 14 Datamaterial: Totala förmögenhetsstatistiken. 38 SCB
Förmögenhetsstatistik 2002 Fakta om statistiken Fakta om statistiken Förmögenhetsstatistiken är fr.o.m. 2002 en årlig undersökning som görs på uppdrag av riksdagen och omfattar hela Sveriges befolkning. Statistiken ger information om förmögenhetens sammansättning och utveckling för personer och hushåll. Den belyser också fördelningen av finansiella och reala tillgångar samt skulder och är underlag vid simuleringar av förändringar i förmögenhetsbeskattningen. Detta omfattar statistiken Huvudsyftet med denna rapport är att visa förmögenhetens sammansättning och fördelning. Redovisningar görs bl. a. efter olika typer av tillgångar och skulder, kön och ålder, hushållstyp, utbildning, regional indelning i kommuner samt efter decilgrupper. För de olika indelningarna visas medelvärden, medianvärden, förmögenhetens koncentration till de 10 procenten med störst förmögenhet samt Gini-koefficient. Jämförelser görs med åren 1999, 2000 och 2001. Dessa tre år gjordes översiktliga förmögenhetsstudier på totalmaterial i samband med uppdrag till regeringen gällande kapitalvinster och kapitalförluster. ( Se rapporterna REAVINSTER och reaförluster 1999, Rekordåret 2000 Reavinster och reaförluster Förmögenhet och Minskade vinster 2001 Kapitalvinster och kapitalförluster Förmögenhet.) Statistiken gällande personers förmögenhet bygger på totalräknade uppgifter. Redovisning av hushåll sker med urvalsundersökningen HEK Hushållens ekonomi, som grund. Genom att använda hushållsbildningen i HEK skapas ett kvalitetsmässigt bättre hushållsbegrepp än vad som erhålls via register eftersom hushållets verkliga sammansättning kan fastställas med hjälp av en telefonintervju. Det hushållsbegrepp som redovisas är kosthushåll. Redovisningen görs för de hushåll som var folkbokförda i Sverige både den 1 januari och den 31 december undersökningsåret. Hushållets sammansättning avser förhållandet den 31 december undersökningsåret. Institutionshushåll ingår inte i redovisningen. Förmögenhetsuppgifterna är marknadsvärderade och värderingen avser den 31 december undersökningsåret. Varken individuellt eller kollektivt försäkringssparande ingår i redovisade sammanställningar Definitioner och förklaringar Med kosthushåll menas det hushåll som utgörs av alla personer som den 31 december undersökningsåret bodde i samma bostad och hade gemensam hushållning. I kosthushållet ingår även barn som är 20 år eller äldre och bor hemma. Ett kosthushåll kan också bestå av flera generationer, syskon eller andra som bor tillsammans och har gemensam hushållning. SCB 39