UV SYD RAPPORT 2004:8 ANTIKVARISK KONTROLL OCH ARKEOLOGISK UTVÄRDERING AV GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Romulus 28 Skåne, Trelleborg, Kv. Romulus 28, RAÄ 19 Bengt Jacobsson Romulus 28 1
Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden 8, 226 60 Lund Tel. 046-32 95 00 Fax 046-32 95 39 www.raa.se/uv 2004 Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2004:8 ISSN 1104-7526 Kart- och ritmaterial Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Tryck/Utskrift UV Syd, Lund, 2004 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3
Innehåll Inledning 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Målsättning och metod. 7 Resultat 7 Slutsatser 10 Åtgärdsförslag 11 Referenser 12 Administrativa uppgifter 12
Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:250 000. 4 Romulus 28
Romulus 28 Bengt Jacobsson Inledning På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län har Riksantikvarieämbetet, Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd i Lund medverkat vid den geotekniska undersökning som utfördes inom ovan rubricerad fastighet den 15 juni 2004. Exploateringsområdet ligger centralt inom Trelleborgs medeltid stadsområde (fornlämning nr 19), och omfattar tomt nr 28, beläget i den nordvästra delen av kvarteret (fig. 1 och 2). AB Trelleborgshem planerar att inom kvarteret uppföra en byggnad för seniorboende. UV Syd medverkan har omfattat en preliminär utvärdering av lagerföljden i de borrkärnor som togs upp. Topografi och fornlämningsmiljö Exploateringsområdet ligger på strandvallen. Den ursprungliga topografin faller svagt söderut mot den gamla strandlinjen som antas ha legat vid den södra gränsen för kvarteret. Området avgränsas åt norr av Algatan, åt väster av Pilegränd och åt öster och söder av tomterna nr 26, 22 och 30 (fig. 3). Den planerade byggnaden skall ligga i norra kanten av tomt nr 28 och uppta en yta av ca 12x27 meter. Byggnaden kommer inte att förses med källare. Inför den planerade byggnationen revs befintliga byggnader på tomten. Grunderna lämnades dock kvar och markytan jämnades till. Det finns inga uppgifter om att dessa äldre byggnader skulle varit försedda med källare. Trottoaren invid tomtens nordvästra hörn ligger idag på en höjd av ca 3,1 m.ö.h. Motsvarande höjd vid det nordöstra hörnet är ca 3,3 m.ö.h. Närmast trottoaren ligger tomtmarken 0,3 till 0,5 meter högre än trottoaren, utom de närmaste sex till åtta metrarna mot Pilegränd, där marker sluttar ner mot nivån för gränden. Området ligger centralt i det medeltida stadsområdet. Algatan, en av de medeltida huvudgatorna gränsar intill kvarterets norra del. Det medeltida torget (Gamla Torg) är beläget ca 70 meter västerut. Franciskanklostret, (grundat 1267) har legat i kvarteret Kloster, beläget omedelbart väster om kvarteret Romulus. Nuvarande Pilegränd, som skiljer kvarteret Romulus från kvarteret Kloster, har ungefär samma sträckning som ett medeltida vattendrag, benämnt Bastarännan (Jacobsson 1982). Romulus 28 5
Fig. 2. Utsnitt ur ekonomiska kartan 1C 8g Trelleborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:20 000. 6 Romulus 28
Flera arkeologiska undersökningar och iakttagelser har under årens lopp utförts inom kvarteret Romulus och dess närmaste omgivning. Fynd av ett okänt antal mynt samt en amulett av silver gjordes år 1880 på angränsande tomt nr 26. Ett skelett påträffades år 1912 i södra delen av kvarteret (Jacobsson 1982). År 1980 utfördes en mindre undersökning på tomt nr 26. Lagerbilden uppvisade en komplicerad stratigrafi med stenläggningar och främst eftermedeltida fynd inom de översta ca 0,7 metrarna. Djupare liggande lager, vilka nådde ytterligare ca 1,2 meter ner från markytan innehöll sparsamt med medeltida keramik (Bergman 1980). Vid en annan undersökning, utförd 1996 inom tomt nr 7 i kvarterets östra del, påträffades en eftermedeltida stensättning ca 1 meter under markytan. Lagerbilden urmärktes av matjord, påförda massor och fyndfattiga kulturlager (Ericson 2000). Vid nedläggandet av gasledning i Algatan har flera profiler med äldre gatubeläggningar dokumenterats. Omedelbart norr om den aktuella tomten fanns, förutom den nuvarande gatunivå, två äldre gatubeläggningar och två kulturlager. Det översta kulturlagret, som låg ca 0,5 meter under nuvarande gatunivå, innehöll keramik från 1400-1500-talen, medan det i det undre kulturlagret, som överlagrade den äldsta gatubeläggningen, inte påträffades några fynd. Denna äldsta gatubeläggning har dock på andra ställen i staden kunnat dateras till högmedeltid. Totalt lagerdjup uppgick i Algatan till ca en meter (Jeppsson 1995). Målsättning och metod. Den geotekniska undersökningen utfördes av GeoSyd AB från Blentarp och bestod i att åtta hål borrades med skruvborr. Sju av hålen borrades i anslutning till den planerade byggnaden (Bp 1a-6), medan ett hål borrades längre söderut på tomten (Bp 7). Bedömningen av lagerföljden gjordes utifrån den jordpelare som satt fast i skruvborret när detta lyftes upp. Någon detaljerad stratigrafisk bedömning har inte ansetts möjlig att göra enbart med utgångspunkt i borrkärnorna. Den övergripande målsättningen med den arkeologiska insatsen var därför att göra en preliminär bedömning av lagerföljden samt att fastställa det totala lagerdjupet ner till orörd mark. Vid Länsstyrelsens fortsatta handläggning av ärendet kommer denna rapport att ingå i bedömningsunderlaget. Resultat Åtta hål borrades (fig. 3). I det följande redovisas de iakttagelser som kunde göras i de upptagna borrkärnorna. Måtten anges i meter under markytan (m.u.my.) och skall uppfattas som ungefärliga. Borrpunkt 1a: 0,0 0,5 Rivningsmassor med sandig mylla, kalkbruk och tegelflis. 0,5 1,1 Gråbrun sandig mylla med inslag av kalkbruk och tegelflis. 1,1 Borrstopp! Stor sten hindrade fortsatt borrning. Romulus 28 7
Fig. 3. Kvarteret Romulus 28 med den planerade nybyggnationen och läget för borrpunkterna. Skala 1:400. Infälld bild visar den rivna bebyggelsens läge. Skala 1:1000. 8 Romulus 28
Kommentar: Lagren förefaller bestå av sentida raseringsmassor blandade med sandig mylla. På grund av borrstoppet borrades ett nytt hål knappt 1 m åt öster (Bp 1b). Borrpunkt 1b: 0,0 0,5 se Bp 1a. 0,5 1,9 Gråbrun sandig mylla med inslag av kalkbruk och te gelflis. 1,9 2,4 Gråbrun/mörkgrå lerig sand med enstaka tegelflis. 2,4 Gulbrun steril sand. Kommentar: Djupa lager med svagt utbildad stratigrafi. Liksom i BP 1a tycks lagren till stor del utgöras av raseringsmassor blandade med sandig mylla. Sannolikt finns en lokal störning (grop eller brunn) på platsen. Borrpunkt 2: 0,0 0,4 Mörkgrå lerig mylla. 0,4 0.45 Rödbränd sandig lera med kolstänk (golv?). 0,45 1,6 Grått lerigt k-lager med kolstänk, enstaka kalkbruksbitar och små tegelflis. 1,6 2,0 Mörkgrått lerigt och fuktigt lager med mylla. (Gammalt matjordslager?). 2,0 Gulbrun steril sand. Kommentar: Det översta lagret är sannolikt av sent datum. Det rödbrända lerlagret kan vara ett golvlager som utsatts för stark hetta. I det grå leriga k-lagret kunde ingen stratigrafi skönjas. Bottenlagret representerar sannolikt den äldsta markytan. Borrpunkt 3: 0,0 0,7 Torr ljusgrå humös sand. 0,7 1,0 Röd/rödorange sandig lera (golv?). 1,0 1,2 Gråbrunt torrt sandigt k-lager med små tegelflis. 1,2 1,25 Sot- och kollins. 1,25 1,35 Hårt packad gul lera (golv?). 1,35 1,6 Gråsvart sand (gammalt matjordslager?). 1,6 Vit steril sjösand. Kommentar: Komplicerad stratigrafi med vad som kan tolkas som två golvlager, varav ett rödbränt. Sot- och kollinsen kan vara avsatt ovanpå ett lergolv från en tidig bebyggelse i kvarteret. Det gråsvarta sandlagret mot bottnen representerar sannolikt den äldsta markytan. Borrpunkt 4: 0,0 0,35 Gulbrun lera 0,35 0,4 Mörkgrå sotig mylla. 0,4 0,5 Gul lera (golv?). 0,5 0,55 Vit sand. 0,55 1,3 Gråbrun/gråsvart något humös sandigt k-lager med sotoch kolstänk. Mörkare och mer sot, kol och enstaka tegelflis mot bottnen av lagret. 1,3 1,6 Mörkgrått fuktigt lager med sandig mylla (gammalt matjordslager?). 1,6 Gul steril sand med rostutfällningar. Romulus 28 9
Kommentar: Den översta leran har sannolikt påförts i sen tid. Där under finns ett gult lerlager som överlagras av sotig mylla. Troligen representerar dessa ett golv och ett av satt brukningslager.den äldsta markytan bör motsvaras av den mörkgrå sandiga myllan. Borrpunkt 5: 0,0 0,6 Gulbrun lerig mylla. 0,6 0,7 Brända lerklumpar med sot och kol (brandlager?). 0,7 0,75 Gul lera (golv?). 0,75 0,8 Gråbrun humös mylla med kolstänk. 0,8 0,85 Rödbränd lera (golv?). 0,85 1,4 Gråbrunt något humöst sandigt k-lager med sot, kol, kalkbruk och enstaka tegelflis. 1,4 1,6 Mörkgrå fuktig sandig mylla (gammalt matjordslager?). 1,6 Gul steril sand. Kommentar: Två eventuella golvlager med mellanliggande brukningslager och överlagrande brandlager kan ses. Närmast den sterila sanden finns ett lager motsvarande den äldsta markytan. Borrpunkt 6: 0,0 0,6 Gråbrun lerig mylla med kalkbruk, brända lerklumpar och tegelflis. 0,6 1,2 Grå lerigt k-lager med enstaka kolstänk. 1,2 Gul steril sand. Kommentar: K-lagret verkar mycket homogent. Borrpunkt 7: 0,0 0,35 Grå grusig mylla. 0,35 0,65 Brun mylla. 0,65 0,8 Bränd lera (golv?). 0,8 1,4 Gråbrunt sandigt k-lager med kolstänk och tegelflis. 1,4 2,0 Mörkgrått humöst sandigt k-lager med kolstänk. 2,0 Gul steril sand. Kommentar: De två övre lagren bör åtminstone delvis tolkas som sentida fyllning. Leran kan representera ett golvlager i ett hus. Slutsatser Vid tidigare undersökningar i Algatan norr om kvarteret Romulus har konstaterats att den högmedeltida gatubeläggningen varit välbevarad, och till allra största delen följer den nuvarande gatans sträckning. Denna gatubeläggning ligger på de flesta ställen direkt på strandgruset, ca 1,2 1,5 meter under nuvarande gatunivå (Jeppsson 1995; Jacobsson 2000). Mitt för den aktuella tomten ligger nuvarande gata 3,1 3,30 m.ö.h., medan den medeltida gatan ligger ca 2,2 m.ö.h. (Jeppsson 1995, s. 8). Nivån för den medeltida gatan stämmer tämligen väl med nivån för de lager som vid borrpunkterna 2, 3, 4 och 5 tolkats som den äldsta markytan inne i kvarteret. Denna bör rimligen vara samtida med den äldsta gatan. 10 Romulus 28
Ovanpå den äldsta markytan ligger kulturlager av varierande tjocklek, brända och obrända lerhorisonter samt sot-, kol- och sandlinser. I kulturlagren kunde ingen klar stratigrafi påvisas, vilket dock kan bero på de begränsade möjligheterna att avgöra detta i de upptagna borrkärnorna. Lagren innehåller dock sot, kol, kalkbrukbitar och tegelflis. Lerhorisonterna kan utgöra golvlager från tidigare hus som stått på platsen. Att även bränd lera förekommer tyder på att en del av husen i så fall eldhärjats. Uppgifter om större bränder i Trelleborg finns bl.a. från år 1360, 1560 och flera gånger under 1700-talet (Jacobsson 1982, s. 10). Flertalet av dessa lerlager ligger i den övre delen av kulturlagren och bör representera en bebyggelse som inte hör till den tidigaste stadstiden (borrpunkterna 4, 5 och 7). I borrpunkten 3 finns emellertid ett hårt packat lerlager direkt ovanpå den äldsta markytan, vilket kan utgöra lämning efter en tidig bebyggelse i kvarteret. De översta ca 0,3-0,5 metrarna av lagerföljden ligger över nivån för den nuvarande Algatan. Denna nivåskillnad beror inte på utfyllnader gjorda i samband med den nyligen genomförda rivningen, utan bör istället betraktas som resultatet av äldre utfyllnader och lager tillkommna i samband med tidigare bebyggelse. Vid borrningarna konstaterades att de översta ca 0,35-0,7 metrarna av lagerföljden innehöll sådana lager. Någon klar stratigrafi kunde inte heller urskiljas i dessa lager, men det kan inte uteslutas att det kan finnas eftermedeltida bebyggelselämningar på dessa nivåer. Borrpunkterna 1a och 1b uppvisar en lagerbild som helt skiljer sig från övriga borrpunkter. Här förekommer tämligen homogena jordmassor ner till ca 2,4 m.u.my. Sannolikt finns här en lokal störning i form av en grop eller en brunn. Sammanfattningsvis kan sägas att den äldsta markytan, belägen ca 1,3-1,7 m.u.my., motsvarar den tidigaste stadstiden. Spår efter en möjlig tidig bebyggelse i kvarteret kunde ses vid borrpunkt 3, i övrigt tycks eventuella spår efter bebyggelse ligga förhållandevis ytlig, ca 0,35-0,7 m.u.my. Dateringen på dessa lämningar är oklar, men de har tillkommit först efter det att ett kraftigt kulturlager utbildats på tomten. Eftermedeltida bebyggelserester kan finnas ännu högre upp, även om inga sådana kunde ses i borrkärnorna. Några spår efter den vendeltida vikingatida bebyggelse som kunnat konstateras inom stadsområdet kunde inte påvisas. Åtgärdsförslag Inför en framtida exploatering av tomt nr 28 i kvarteret Romulus föreslår Riksantikvarieämbetet UV Syd att en begränsad arkeologisk förundersökning genomförs. Målsättningen bör vara att klargöra datering och tillkomstsätt av de lager som förekommer under den planerade nybyggnationen. Romulus 28 11
Referenser Bergman, K. 1980. Rapport. Kv. Romulus 26, Trelleborg, Skåne, 1980. Riksantikvarieämbetet UV Syd ATA. Rapport. Ericson, T. 2000. Kvarteret Romulus. Skåne, Trelleborg, RAÄ 19, Kvarteret Romulus 7. Arkeologisk förundersökning 1996. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:55. Jacobsson, B. 1982. Trelleborg. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer rapport Medeltidsstaden 38. Stockholm. Jacobsson, B. 2000. Algatan i Trelleborg under medeltiden. Skåne, Trelleborg, delen Hansagatan Gamla Torget, RAÄ 19. Arkeologisk förundersökning 1997. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:49. Jeppsson, A. 1995. Skåne, Trelleborg, Algatan m fl, RAÄ 19. Skåne, Västra Vemmerlöv sn, Vemmerlöv 16:2, RAÄ 40. Antikvarisk kontroll 1985 och 1986. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1995:16. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-2211-2004. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-21738-04, 2004-06-07. Projektnummer: 1420488. Undersökningstid: 15 juni 2004 Projektledare: Bengt Jacobsson. Underkonsulter: GeoSyd AB, 270 35 Blentarp. Exploateringsyta: ca 1 100 m 2. Undersökt yta: 8 borrhål. Läge: Ekonomiska kartan, blad 1C 8g Trelleborg, edition 1-Febr 1970, x 6140 y 1330. Koordinatsystem: Rikets. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6141,45 y 1331,74. Höjdsystem: Mått angivna i meter under markytan. Höjden inom området varierar mellan ca + 3,6 och +2,6 m.ö.h. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: Inga ritningar. Fynd: Inga fynd. 12 Romulus 28