UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat kraftigt - till nytta och glädje för oss som fått det bekvämare, men också med flera allvarliga miljöproblem som följd. Idag vet man att alla energikällor påverkar miljön. För att minska skadorna på miljön, måste världen som helhet därför förbruka mindre energi än i dag. Agenda 21 I beslutet från Riokonferensen (Agenda 21, kap. 9) fastslås att följande energikällor är grunden för en hållbar framtid: solenergi, vindkraft, biobränsle, jord- och bergvärme, tidvatten och vågenergi. Förnybar energi kallas sådan energi som ständigt bildas tack vare solen. Så länge solen fortsätter att lysa tar sådan energi inte slut. * Solen värmer land och hav, så att vindar och vågor rör sig. Vi får vind- och vågkraft. * Solen driver vattnets kretslopp, så att det uppstår vattenfall. Vi kan utnyttja vattenkraft. * Solen värmer luft, jord och ytvatten som vi med värmepumpar kan använda för husvärme. * Solen ger växterna kraft att växa. Vi får biobränslen. * Solflödet självt kan vi omvandla till värme och el i solfångare och solceller. En nackdel med förnybara energikällor är att de bara kan ge en viss avkastning per år. Biobränslen konkurrerar dessutom om mark som annars skulle kunna användas till odling av mat. Vattenkraften är problematisk på andra sätt. Vatten lagras i stora magasin och nedströms kan vattendraget vara uttorkat under perioder. För vandringsfiskar betyder detta att de inte kan nå sina lekområden uppströms. Vattenkraften medför också stora ingrepp på vattendragens stränder. Naturliga våtmarker och strandängar har torrlagts och den stora artrikedomen har minskat. Icke förnybar energi är lagrad energi som nybildas mycket långsamt. Uran och fossila bränslen som kol och olja är icke förnybar energi. 1. WWF Naturväktarna
Uranatomer klyvs i ett kärnkraftverk. Energin som frigörs vid klyvningen används för att koka vatten. Med hjälp av vattenångan får man elenergi. I Sverige har vi hittills haft mest kärnkraft per person i världen. Uranet köper vi främst från Kanada och Australien. Vi har uranfyndigheter även i Sverige, till exempel i Billingen i Västergötland, men de utnyttjas inte. Det använda bränslet är mycket radioaktivt och måste förvaras isolerat i bergrum i hundratusentals år framåt i tiden. Kol och olja är resterna av djur och växter som levde för många miljoner år sedan. När vi eldar dem bildas bl.a. kväveoxider, svaveldioxid och koldioxid. Dessa ämnen släpps ut i luften som gaser och utsläppen är idag långt större än vad naturen tål. Transporter Bilar, lastbilar och fartyg står för en stor del av de miljöfarliga utsläppen. Moderna bilar drar mindre bensin än gamla, vilket är bra ur miljösynpunkt men om antalet bilar ökar kan summan av utsläpp ändå bli lika stor. Nya bilar har katalysator vilket minskar utsläppen av kväveoxider och kolväten till luften. Problemet med fossildrivna fordon är att de trots katalysatorrening höjer koldioxidhalten i luften (till skillnad från biobränsledrivna fordon). Genom att införa skatter försöker man i Sverige att minska avgasutsläppen. Koldioxidskatten tas ut per utsläppt kilogram koldioxid. Meningen är att skatten ska få människor att förbruka mindre mängd fossila bränslen och stimulera till utvecklingsalternativ. Tabellen nedan visar hur långt man kommer med olika transportsätt vid användandet av en kilowattimme (kwh). Transportsätt Kilometer (km) Miljöproblem: Växthuseffekten Koldioxid är en av många gaser som finns naturligt i luften. Som råvara i fotosyntesen utgör den basen för i stort sett allt liv. Dessutom håller den kvar solvärmen på jorden, så att vi kan leva här. Utan atmosfär skulle solvärmen snabbt försvinna ut i rymden och jorden skulle vara lika iskall och livlös som månen. Ju mer kol, olja, torv och gas vi eldar, desto mer koldioxid blir det i luften. Solens strålar värmer fortfarande upp jorden, men på grund av koldioxiden kan mindre värme stråla ut. Klimatet blir allt varmare. Det kallas växthuseffekt. Forskarna är oeniga om växthuseffektens betydelse, men man tror att ju mer växthusgaser vi släpper ut desto varmare kommer jordens klimat att bli. WWF Naturväktarna Till fots 17 Cykel 100 Personbil 1,3 2. Flygplan 0,7 Buss 6,6 Tåg 10
Miljöproblem: Försurning och övergödning Svaveldioxid från kol och olja liksom kväveoxider som bildas vid förbränning i dagens motorer sprids i luften över hårt industrialiserade områden som Europa. Svavlet försurar mark och vatten. Kväve är framförallt ett gödande ämne. Mycket kväve gör att skogens träd växer snabbare. Det kan verka bra på kort sikt, men i längden kan det innebära att träden faktiskt växer för fort. Deras rötter kan inte ta upp andra näringsämnen tillräckligt snabbt. Kväve finns också naturligt i havet, men för mycket kväve gör att mängden alger i vattnet ökar. När algerna bryts ner kan det då uppstå syrebrist. Miljöproblem: Farligt och nödvändigt ozon Tillsammans med solljuset gör vissa av gaserna som bilarna släpper ut att det bildas ozon vid markytan. Detta marknära ozon skadar växtligheten. Högre upp i atmosfären är det däremot nödvändigt med mycket ozon. Det skyddar mot ultraviolett (uv) strålning. Ozonskiktet förstörs av vissa ämnen, till exempel freoner som finns i gamla kylskåp. När ozonskiktet förstörs når mer uv-strålning ner till marken och skadar växter och djur. Utmaningen I Sverige och en rad andra länder vill man begränsa utsläppen av farliga ämnen till luften, vattnet och marken. Vi har skrivit på olika internationella avtal där vi förbinder oss att minska våra utsläpp. Hit hör svavelprotokollet, som kom till för att minska svavelutsläppen med 30% under perioden 1980-1993. Det har Sverige uppfyllt med råge. Svårare är det med kväve och koldioxidutsläppen. Sverige har inte klarat att minska kväveutsläppen så mycket som man föresatt sig enligt kväveprotokollet. I klimatkonventionen som Sverige skrivit under står det att koldioxidutsläppen år 2000 inte ska vara större än de var år 1990. Tyvärr har Sverige inte uppnått det målet. År 1999 var de svenska koldioxidutsläppen 2,5 % högre än 1990. På klimatkonferensen i Kyoto 1997 antogs ett så kallat protokoll till klimatkonventionen med mål som ska uppnås under perioden 2008-2012. Det innehåller många oklarheter bland annat om rätten att handla med utsläppskvoter och hur uppföljningen ska göras. Arbetet med att minska utsläppen av koldioxid och andrar växthusgaser är en process med många olika aktörer och intressen inblandade. De utsläppssänkningar som diskuteras idag är bara ett första steg. På lång sikt måste de globala koldioxidutsläppen minskas med mellan 70 och 90 %. 3. WWF Naturväktarna
Undersökningsprotokoll för uppdrag Energi och Transporter Läraren/ledarens namn: Skola/organisation: Klass: Datum för undersökningen: 1. Hur värms din bostad upp? Markera med ett X: PElektricitet POlja P Gas P Kol P Ved P Jordvärme P Annat: Ett fjärrvärmeverk försörjer ett större antal fastigheter med värme och varmvatten. Ett fjärrvärmekraftverk kan minska utsläppen och använda bränslets energi mer effektivt än om varje hushåll har sin egen värmeeldning. 2. Är ditt hus anslutet till fjärrvärmeverk? PJa PNej Priset kan styra energianvändningen. Elpriset varierar över landet och är ibland högre på dagen än på natten. Titta på räkningen hemma! 3. Vad är normalpriset på hushållsel där du bor? kr /kwh 4. Vad kostar olja för uppvärmning? kr/m 3 per kwh. (1 m 3 olja motsvarar 10 200 kwh, så dividera priset per kubikmeter med 10 200 för att få priset per kwh.) 5. Vilken temperatur är det i ditt sovrum idag? C. Energi på skolan 6. Vilken temperatur är det i skolan idag? C. 7. Hur värms skolan upp? Markera med kryss! P Direktverkande el P Vattenburen el P Olja P Fjärrvärme P Annat, vad? 8. Ta reda på den totala energiförbrukningen för uppvärmning, belysning, matlagning etc. per elev och år i din skola. kwh/elev och år. 9. Vad kan göras för att minska energiförbrukningen på din skola? WWF Naturväktarna 4.
10. Hur kom du till skolan idag? 11. Hur långt har du hemifrån till skolan? 12. Hur mycket energi använde du för att komma till skolan idag? kwh. (se tabell s.2) Energi i kommunen Med en vettig samhällsplanering kan transportbehovet minskas inom kommunen och mellan grannkommuner. Om kommunen dessutom satsar på kollektivtrafik får invånarna och företagen möjlighet att lämna bil och lastbil i garaget. 13. Vad finns i er kommun? (ett eller flera kryss) P Flygplats P Motorväg P Cykelbana P Järnväg med station där tågen stannar P Järnväg men tågen stannar inte 14. Vad drivs bussarna med i kommunen? (ett eller flera kryss) P Bensin P Diesel P Naturgas P Alkohol (etanol/metanol) P Rapsolja P Biogas 15. Vad kostar en liter 98 oktanig blyfri bensin? kr. Med hjälp av koldioxidskatten försöker man att minska användandet av fossila bränslen. 16. Hur många öre per liter bensin är koldioxidskatten? öre/liter 17. Fråga föräldrarna i klassen: Skulle de använda bilen mindre om koldioxidskatten fördubblades? Antal tillfrågade: Antal som svarat ja: Antal som svarat nej: 18. Fråga minst 15 vuxna om vad de tycker att man skall göra för att minska koldioxidutsläpp och andra föroreningar från olika transporter inom er kommun? Vilken åtgärd tycker föräldrarna i klassen att man bör satsa på först? (alltså väljer varje förälder endast ett alternativ) P Förbättra kollektivtrafiken, tycker personer P Bättre information om utsläpp, tycker personer P Styra användandet genom skatter eller förbud, tycker personer PAnnat, vad?, tycker personer 5. WWF Naturväktarna
19. Fråga minst 15 vuxna om vad de anser vara den åtgärd man först bör satsa på för att minska elförbrukningen? Antal tillfrågade föräldrar: P Bättre information/utbildning om hur man spar energi: P Styra användandet genom skatter och förbud: P Stötta miljövänliga alternativ: PAnnat, vad? 20. Be de kommunala förvaltningarna eller det lokala energibolaget om information om produktion och konsumtion av energi i ditt område. Förbered dig noga så att frågorna du ställer är riktigt bra. Skriv en rapport och försöka att få den publicerad. Ledorden kan hjälpa dig att formulerar dina frågor och göra din rapport. (Max 2 sidor) Nyckelord: Energikällor, år 1970, lokalt, nationellt, uppvärmning, elektricitet, utsläpp, luft, vatten, hållbart, miljökonsekvensbeskrivning, pris, ägande, folkligt deltagande, energirådgivare, spara energi, planer för framtiden och andra ord du själv anser är viktiga. I början av de nya millenniet stängde den svenska riksdagen en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. 21. Var det ett bra beslut att börja avveckla kärnkraften? Antal tillfrågade Antal som svarat ja Antal som svarat nej Antal som inte har någon åsikt: Ge exempel på några vanliga argument: I landets kärnkraftverk bildas radioaktivt avfall. Regeringen har beslutat att detta avfall skall slutförvaras någonstans i Sverige men var vet man inte ännu. 22. Hur ställer sig er kommun till långtidsförvaring av utbränt kärnavfall inom kommunen? P Positivt P Negativt P Har ej tagit ställning WWF Naturväktarna 6.
Kommunen får energibetyg Nu skall ni försöka att sätta betyg på er kommun. Betyget gäller både kommunens invånare och kommunledningens politiker och tjänstemän. Hur aktivt arbetar man med att ersätta fossila bränslen med biobränslen? att spara på elenergi? att minska transportsektorns utsläpp? Säkert finns det många fler frågor som ni skulle behöva få svar på. Men försök att utifrån det ni nu vet sätta ett så rättvist betyg som möjligt. Betygsskalan är 1-5. Betyg 5 = Vi har en handlingskraftig kommun som arbetar kunnigt med dessa tre punkter. Betyg 1 = Vår kommun är inte handlingskraftig och arbetar inte med dessa tre punkter. 23. Vi ger vår kommun betyget Motivering: Om er kommun inte får betyget 5, ge förslag till vad som bör göras för att man skall få ett högre betyg. 24. Vi ger vår kommun följande förslag: När ni är klara: För över era svar till klassens gemensamma redovisningsblankett och mata in dem på Naturväktarnas hemsida: www.naturvaktarna.wwf.se Vi kan tyvärr inte ta emot redovisningar per post eller fax. 7. WWF Naturväktarna