Rådstugan 1. börshuset Gamla stan, Stockholm. Byggnadshistorisk inventering. Hedvig Schönbäck (text) Ingrid Johansson (foto)

Rådstugan 1 börshuset Gamla stan, Stockholm Byggnadshistorisk inventering Hedvig Schönbäck (text) Ingrid Johansson (foto) www.stadsmuseum.stockholm.se Stockholms stadsmuseum rapporterar 1

Omslagsbild: Börshusets fasad mot Stortorget. Foto Ingrid Johansson 2012, SSMDIG015641. Stockholms stadsmuseum Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Hedvig Schönbäck Foto: Ingrid Johansson Graisk form: Cina Stegfors Tryckeri: Edita, 2012 ISBN 978-91-86105-78-5 ISSN 1650-9587 Stockholms stadsmuseum

Förord Dokumentationsenheten vid Stockholms stadsmuseum har på uppdrag av Fastighetskontoret genomfört en byggnadshistorisk inventering av Börshuset, fastigheten Rådstugan 1, i Gamla stan. Inventeringen kommer att ligga till grund för ett vårdprogram som arbetas fram under våren 2012. Arbetet är också tänkt att fungera som ett underlag för kulturhistoriska bedömningar av framtida åtgärder. Rapporten består av en byggnadshistorik med äldre ritningar och fotograier som följs av en beskrivning av exteriörens och interiörens nuvarande utseende. Beskrivningen illustreras med ett stort antal nytagna fotograier. Arbetet har utförts genom fotodokumentation och fysisk inventering under vintern 2011 2012. Fotograf har varit Ingrid Johansson, för inventerings- och rapportarbete svarar undertecknad. Stockholm februari 2012 Hedvig Schönbäck antikvarie

Karta över del av Gamla stan med fastigheten Rådstugan 1 markerad med rött. Utsnitt ur Stadsbyggnadskontorets digitala karta. 4 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Innehåll Inledning... 6 Syfte... 6 Metod och källor... 6 Tidigare undersökningar... 7 Kulturhistoriskt värde... 8 Sammanfattning av aktuell inventering...10 Fastighetshistorik...11 En långdragen process...11 Börshuset byggs...13 Experimentella material och modern form...16 Börshuset och Svenska Akademien...18 Senare förändringar...18 Uppmätningsritningar ca 1780... 23 Inventering och nytagna fotograier... 29 Exteriör... 30 Interiör... 35 Notförteckning... 133 Förkortningar...134 Källor och litteratur...135 Ritningar med rumsnummer...136 Administrativa uppgifter...143 rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 5

Inledning Börshuset i Stockholm började byggas 1768 och var helt färdigt tio år senare. För ritningar och ledning av byggnadsarbetet ansvarade den unge arkitekten Erik Palmstedt (1741 1803). Byggnaden hyste till en början lokaler för börsverksamheten samt för stadens och borgerskapets olika sammanslutningar. Stockholmsbörsen lyttade till Frihamnen år 2000 och de före detta börslokalerna inreddes till ett tillfälligt Nobelmuseum i väntan på en mer permanent lösning. Museet har sedan dess förlängts i Börshuset och disponerar i dag hela bottenvåningen, större delen av mellanvåningen samt utrymmen i källaren. Även stadens verksamheter har lämnat byggnaden, bland annat i samband med att Stadshuset stod färdigt i början av 1920-talet, och i dag disponeras endast tre rum av Stockholms borgerskap. Sedan 1786 har även Svenska Akademien varit närvarande i huset, till en början genom att hyra möteslokaler, men från 1914 med inlyttning 1921 med dispositionsrätt till kontorsytor och festsal för all framtid. Samtidigt lyttades också Nobelbiblioteket hit från sina dåvarande lokaler vid Norra bantorget. Syfte Byggnadsinventeringen har föranletts av att Fastighets kontoret arbetar med ett vårdprogram för Börshuset. Byggnaden har under åren genomgått lera både yttre och inre förändringar men det saknas i dag en samlad översikt av vad som har skett. Ett led i vårdprogrammet är därför den byggnadshistoriska inventeringen som ger en historisk bakgrund till Börshuset och dess förändringar samt en beskrivning av dagens utseende. Med detta som bakgrund beskrivs också byggnadens kulturhistoriska värde. Avsikten med byggnadsinventeringen är att den också ska kunna fungera som ett kulturhistoriskt underlag för framtida diskussioner om eventuella förändringar. Metod och källor Arbetet har utförts genom besiktning och fotografering på plats samt en översiktlig genomgång av relevant arkivmaterial. Rapporten inleds med en historisk beskrivning av fastigheten. Med underlag 6 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 av källor som äldre handlingar och fotograier beskrivs så långt som möjligt det ursprungliga utseendet och vilka väsentliga förändringar som sedan har skett. Därefter följer en rumsbeskrivning med nytagna fotograier av exteriör och interiör. Rumsbeskrivningen innehåller uppgifter om nuvarande utseende som planlösning, fast inredning och ytskikt samt i någon mån även om den äldre utformningen och vilka större förändringar som har gjorts. Arkivmaterial Uppförandet av Börshuset är ett sällsynt väldokumenterat projekt. Skriftliga handlingar inns främst i Börs-, bro- och hamnbyggnadskommitterades arkiv på Stadsarkivet. Erik Palmstedt förefaller ha tagit sin roll som byggledare på största allvar och utfört sin uppgift minutiöst genom att nogsamt samla, anteckna och rapportera det mesta som hörde till bygget. Det innebär att arkivmaterialet är omfångsrikt och består bland annat av Palmstedts och de byggnadsdeputerades protokoll, räkenskaper, årsberättelser, korrespondens med mera. En genomgång av hela materialet har inte rymts inom uppdragets ramar och endast stickprov har kunnat göras. I Stadsarkivets ritningssamling inns en mängd ritningar med anknytning till Börshusets byggnadshistoria, dels tidigare projekt, dels Palmstedts egna ritningar till fasader och inredningar. Eftersom Palmstedts slutgiltiga ritningar över våningsplaner och fasader från 1773 för närvarande inte är åtkomliga på Stadsarkivet används i rapporten en serie uppmätningsritningar utförda av murmästaren Petrus Serén som tidigare inte har publicerats i större sammanhang. 1 Ritningarna är odaterade men bör vara gjorda relativt snart efter färdigställandet. Serén, som avlade mästarprov 1785, lär ha varit assistent åt Palmstedt och också följt med honom på den utländska studieresan 1778 1780. 2 Om ritningarna har utförts före eller efter denna resa är dock oklart. De skiljer sig i några detaljer, som placeringen av dörröppningar och kakelugnar, från Palmstedts ritningar och bör ligga nära den utformning Börshuset till sist ick. Om byggnadsprocessen är ovanligt väldokumenterad är det sämre ställt med senare förändringar.

Vad som har skett under 1800-talet är svårfunnet i arkiven. Uppgifter kan innas i de olika äldre kommunala förvaltningarnas protokoll, som Börs-, bro- och hamnbyggnadskommitterade eller Bemedlingskommissionen, men dessa har av tidsskäl inte gåtts igenom i det här sammanhanget. Från omkring 1870 och framåt inns mer samlade uppgifter, bland annat i Byggnadschefens årsberättelse som varje år trycktes i Stockholms stadsfullmäktiges handlingar med Beredningsutskottets utlåtanden och memorial. Med 1900-talet ökar dokumentationen och ritningar inns främst i Fastighetskontorets arkiv på Traikkontoret i Tekniska nämndhuset, medan bygglovshandlingar kan studeras på Stadsbyggnadsexpeditionen. Källkritiskt är dock ritningar av det här slaget inte alltid tillförlitliga och det kan vara svårt att avgöra vad som verkligen har utförts och inte. Vid jämförelser mellan ritningar från olika tider inns en viss osäkerhet eftersom underlaget till ritningarna ibland bygger på äldre ritningar och ibland på ofullständiga uppmätningar. Rapportens årtalsangivelser för förändringar är därför ofta endast troliga eller till och med osäkra. I vissa fall kan emellertid annat källmaterial bekräfta eller avfärda ritningarna. Handlingar till ombyggnader under första delen av 1900-talet inns framför allt i Fastighetskontorets arkiv på Stadsarkivet. Här är särskilt 1917 års förändringar utförligt redovisade, bland annat genom en arbetsbeskrivning över åtgärderna. På Stadsmuseet inns fotograier, både från tiden omkring sekelskiftet 1900 och senare. Här inns också ett informativt arkivmaterial bestående av tjänsteutlåtanden, dokumentationer och liknande från Stadsmuseets antikvarier. Litteratur Märkvärdigt lite har skrivits om Börshuset, om dess historia, dess arkitektur, inredningar och funktion. Sigurd Curman tog 1913 upp bland annat Börshuset i Den gustavianska tidens och 1800-talets byggnadskonst i Svensk konsthistoria, utgiven av Axel Romdahl och Johnny Roosval. Texten kretsade här omkring upphovsmannaskapet där Palmstedts namn som Börshusets skapare ifrågasattes med anledning av några nyupptäckta ritningar utförda av Carl Johan Cronstedt. Den första, och hittills enda, mer genomgripande redovisningen gjordes 1934 av Åke Setterwall som ett led i hans forskning om Erik Palmstedt. I S:t Eriks årsbok publicerades detta år en uppsats som ägnades åt planerings- och byggnadsprocessen, en text som i något modiierad form sedan ingick i Setterwalls avhandling från 1945 om Erik Palmstedt. Två år tidigare hade Bertil Boëthius redovisat de politiska och ekonomiska processerna före och under bygget i Magistraten och borgerskapet i Stockholm 1719 1815. Därefter har mycket lite publicerats om byggnaden, och det som har kommit ut bygger i stort sett på Setterwalls publikationer. När Stockholms fondbörs irade 100 år 1963 gavs det ut en jubileumsskrift, Stockholms fondbörs 100 år i redaktion av Stig Algott, där Martin A. Ohlsson bidrog med ett avsnitt om byggnaden. Här skildras framför allt Börshuset i fest och högtid med redogörelser för Svenska Akademiens verksamhet men också av de fester, så kallade assembléer, som återkommande anordnades av staden under slutet av 1700-talet och en stor del av 1800-talet. I det här sammanhanget kan också nämnas en 60-poängsuppsats i konstvetenskap av Peter Zander från 2004, Til allmän bequämlighet. Om Stockholms börshus plats i det ofentliga rummet under tre århundraden, som året efter trycktes i serien Nobel Museum Occasional Papers. Tidigare undersökningar Under åren har lera mindre undersökningar av byggnadsantikvarisk karaktär gjorts i Börshuset. I samband med en fasadrenovering 1983 knackades all puts ner och det var möjligt att undersöka byggnadsmaterialen närmare. Arbetet gav fördjupade kunskaper om 1700-talets fasaduppbyggnad och hur olika material som tegel, natursten och puts användes. Undersökningen och resultaten presenterades i en artikel i Stadsmuseets årsskrift Stadsvandringar 8 1985, skriven av Margareta Cramér. En färgsättning gjordes sedan av fasaden i enlighet med en färgundersökning från 1982, redovisad i samma artikel. På uppdrag av Nobelmuseet gjordes 2003 en undersökning av golven i norra börshallen på rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 7

bottenvåningen, den så kallade Fria förhandlingssalen. Under parkettgolvet från 1917 låg fortfarande den ursprungliga sandstenen kvar från 1770-talet. Detta konstaterades i den så kallade Uppropssalen redan på 1970-talet, men 2003 gjordes en noggrannare kartering av kvarvarande sten i den berörda delen. 3 Stadsmuseet gjorde år 2000 på uppdrag av Gatuoch fastighetskontoret en rumsbeskrivning med nytagna fotograier av de utrymmen som då lämnades av Stockholmsbörsen och som istället skulle inrättas till ett provisoriskt Nobelmuseum. I samband med detta utfördes visst arkivarbete rörande de aktuella utrymmena. Rapporten gjordes som ett preliminärt dokument i väntan på att hela huset skulle inventeras följande år. Av olika skäl skedde detta aldrig, men nuvarande inventering bygger vidare på det då utförda arbetet. Kulturhistoriskt värde Börshuset i Stockholm, uppfört 1768 1778, är en av den svenska byggnadshistoriens märkesbyggnader. Det kulturhistoriska värdet ligger på lera plan och innefattar främst samhällshistoriska, stadsbyggnadshistoriska, byggnads- och arkitekturhistoriska samt arkitektoniska värden. I ett samhällshistoriskt perspektiv representerar byggnaden börshandeln som ekonomiskt system under de mer än 200 år börsen fanns här. I förhållande till sina grannar Storkyrkan och slottet, som illustrerar den kyrkliga respektive den statliga makten, företräder Börshuset den ekonomiska. Byggnaden är också ett resultat av och en representant för den borgerliga stadens framväxt under andra hälften av 1700-talet. Byggnaden uppfördes på initiativ av det alltmer framträdande borgerskapet med främsta syfte att främja köpmännens handel med varor. Denna för borgerskapet så viktiga verksamhet hade tidigare skötts ute på torget och med den påkostade byggnaden markerades tydligt betydelsen av både verksamheten och borgerskapet. I Sverige var Börshuset också den första byggnaden som uppfördes särskilt för detta ändamål; Börsen i Göteborg invigdes 1849. Bland de nordiska huvudstädernas börshus är det i Stockholm näst äldst, efter börshuset i Köpenhamn som invigdes på 1620-talet. Oslo ick ett börshus 1829 och Helsing fors ett 1912. 8 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Trots att Stockholmsbörsen år 2000 lyttade till andra lokaler förknippas byggnaden fortfarande med denna verksamhet. Bottenvåningens stora hallar utformades särskilt för börshandeln och vittnar ännu om hur den bedrevs i äldre tid. Till det samhällshistoriska värdet kan också läggas Börshusets roll som en av den borgerliga stadens främsta lokaler för festliga och högtidliga tillfällen, framför allt under 1800-talet. Här är Stora börssalen och de omkringliggande rummen särskilt förknippade med detta. Byggnaden är också nära sammanknuten med Svenska Akademien och fyller därför en särskild roll både nationellt och internationellt. Akademien har sedan 1786 haft sina högtidssammankomster i huset och sedan 1921 har man också sina kontorslokaler och Nobelbibliotek här. Palmstedts inredningar är visserligen inte särskilt skapade för Akademien, men de ger den högtidliga ram som har följt verksamheten ända från början. I ett stadsbyggnadshistoriskt perspektiv markerar Börshuset Stockholms gamla centrum i närheten av kungliga slottet och Storkyrkan. Stortorget har sedan medeltiden varit stadens främsta handelsplats, en position som tydligt markerades med Börshusets uppförande. Byggnadens placering och utformning var också en del av 1700-talets stadsbyggnadsideal där en prydlig stad var ledordet och där ofentliga byggnader skulle ges en arkitektur värdig platsen. För Stortorgets ordnande enligt tidens ideal var Börshuset väsentligt; av arkivhandlingarna framgår att byggnadens höjd och placering särskilt studerades i förhållande till platsens form och storlek och till den omkringliggande bebyggelsen. Arkitektoniskt och miljömässigt är byggnaden ännu i dag, med sin medvetna placering och utformning, av stor betydelse för stadsbilden och upplevelsen av Stortorget. Byggnaden har en framträdande plats i svensk arkitekturhistoria som det slutliga ledet i den hundraåriga process där lera betydande arkitekter bidrog med förslag till börshus för Stockholm, bland annat far och son Tessin, Johan Eberhard Carlberg och Carl Johan Cronstedt. Genom deras bevarade ritningar kan arkitekturens och stadsbyggnadskonstens ideal och förändringar speglas

genom en enda byggnad, från idéer till slutfört projekt. Börshuset är vidare intressant som ett av den välkände arkitekten Erik Palmstedts första men samtidigt mer betydelsefulla arbeten. I korsningen mellan två stilepoker innehåller byggnaden både rokokons rundade former och klassicismens mer antikinspirerade formförråd. Härigenom går det att följa Palmstedts väg från det för dåtiden omoderna till det moderna. Fasadens utformning och Stora börssalens inredningar är tydliga exempel på denna svängning i smak. Börshuset är i huvudsak intakt från byggnadstiden, både utvändigt och invändigt. Det yttre har en påtaglig prägel från 1770-talet med endast få nytillskott, som nya entrépartier mot Stortorget och Storkyrkans kyrkogård. Många av fönstren förefaller vara ursprungliga och de lesta har också invändiga espagnoletter som av typen att döma är från byggnadstiden. De int snidade portarna mot Källargränd och Trångsund liksom de uppställda och dekorerade portarna mot Stortorget är de ursprungliga, och här är kanske särskilt den mot Källargränd intressant med sina druvklasar som markerar ingången till krogen Börskällaren, borta sedan länge. De olika materialen i fasaden, som natursten, tegel, puts, järn och bly, ger värdefull information om 1700-talets hantverk och byggnadsteknik. Invändigt är planlösningarna i stort sett välbevarade och här inns både festsalar och enklare utrymmen med bevarade inredningar framför allt i form av snickerier som dörrar eller paneler för väggar och fönster. Börshallen i bottenvåningen med sina två stora, längsgående rum, välvda och försedda med kolonner och pilastrar är ett av stadens mest särpräglade och stämningsfulla rum från 1700-talets andra hälft, medan Stora börssalens förgyllda inredningar speglar den påkostade och festliga inramning borgerskapet ville omge sig med. De båda lägenheterna högst upp på vardera kortsidan har också sitt speciella intresse eftersom tjänstebostäder i ofentliga byggnader av det här slaget ofta har försvunnit och byggts om. Även källarna, med sina suggestiva, oputsade tegelvalv och andra detaljer från byggnadstiden, och vindarna med bland annat ursprungliga takstolar och trappa till klocktornet har stort kulturhistoriskt värde i sitt välbevarade skick. Det största och för byggnadens ursprungliga karaktär mest skadliga ingreppet är överbyggnaden av de två innergårdarna som har skett i etapper under 1900-talet. Detta är särskilt påtagligt i bottenvåningens börshallar som har mist sina ljusinsläpp. Utmärkande för de lesta andra förändringar ända från 1700-talet och fram till i dag har dock varit respekt för den ursprungliga byggnaden och dess egenart. Det innebär till exempel att nya dörrar och andra snickerier genomgående har gjorts med utgångspunkt från det ursprungliga och har därför int kunnat passas in i Palmstedts byggnad. Denna ambition bör respekteras även framöver vid nödvändiga förändringar. Fastigheten Rådstugan 1 är blåklassad enligt Stadsmuseets kulturhistoriska klassiicering. Det innebär att byggnadens kulturhistoriska värde motsvarar fordringarna för byggnadsminne i kulturminneslagen. För blåklassade hus är PBL (Planoch bygglagen) 8:e kap, 13, 14 och 17 tillämpliga, vilket innebär att bebyggelsen ej får förvanskas, att underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadens kulturhistoriska värden, att underhållet ska utföras så att de särskilda värdena bevaras, att ändringar ska utföras varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag samt med tillvaratagande av byggnadens kulturhistoriska värden. Enligt gällande detaljplan är Gamla stan ett kulturreservat med särskilda bestämmelser. I Gamla stan får inga åtgärder vidtas som minskar bebyggelsens eller markens kulturhistoriska värden. Beintliga byggnader får utnyttjas endast för ändamål som är förenliga med byggnadens bevarande. Fastigheten är en del av värdekärnan Gamla stan inom rikintresseområdet Stockholms innerstad med Djurgården som regleras enligt Miljöbalken (1998:808). Åtgärder inom ett område av riksintresse för kulturmiljövården får enligt Miljöbalken inte utgöra påtaglig skada på riksintresset. Hela Gamla stan ligger också inom fornlämningsområde 103 som omfattas av lagen om kulturminnen (1988:958, KML, 2. kap.) och där till exempel ingrepp i marken kräver schaktningstillstånd från Länsstyrelsen. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 9

Sammanfattning av aktuell inventering Börshuset uppfördes under en nära tioårig period mellan åren 1768 och 1778. De slutgiltiga ritningarna upprättades av Erik Palmstedt som också fungerade som byggledare. I byggnaden inrymdes förutom verksamheter knutna till handeln med varor även lokaler för försäkringsbolag, borgerskapets bemedlingskommission, borgerskapets 50 äldste, möteslokaler för borgarståndet vid riksdagarna, en stor festsal och restaurangen Börskällaren. Högst upp i huset fanns också lägenheter för bland annat vaktmästare. År 1786 hade Svenska Akademien sin första sammankomst i Stora börssalen och man var sedan en återkommande gäst fram till 1921 då man kunde lytta in i egna lokaler med dispositionsrätt för all framtid efter en donation 1914 av den förmögna Magna Sunnerdahl. Börshuset uppfördes i en brytningstid mellan olika arkitekturideal, vilket avspeglar sig i byggnaden; här går att inna drag av både rokokotidens former och den efterföljande nyklassicismen. Rummen utformades med tanke på funktionen, där bland annat bottenvåningarnas börshallar gjordes högresta och robusta med välvda tak burna av kolonner för att ge luft och rymd åt den handel som nu lyttade inomhus från Stortorget. Golven gjordes av sandsten för att tåla slitaget från de handlande. De festligare rummen två trappor upp gjordes med hela paneler och dekorer på väggarna, gärna med en kombination av vitt och guld som i Stora börssalen. Bilden av S:t Erik markerar här, precis som i fasaden mot Stortorget, att det var stadens hus. Andra rum, som bottenvåningens smårum på kortsidorna kontor för börshandeln och försäkringsbolag var betydligt enklare med endast målade väggar och kryssvälvda tak. Börskällaren, som upptog en stor del av östra kortsidan, hade både enklare och mer påkostade rum för olika typer av servering och kundkrets. Flera förändringar har skett i huset under de mer än 200 år det har funnits på sin plats vid Stortorget. De lesta är dåligt dokumenterade. Genomgående har man dock varit trogen det ursprungliga utförandet och anpassat nytillskott till husets karaktär, det kan därför vara svårt att avgöra när vissa detaljer har tillkommit. Från 1800-talets senare del inns 10 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 dock några påtagliga förändringar som i dag hör till husets historia, som Stora börssalens läktare och kakelugnar eller inredningarna i passagen till börssalen (531) och intilliggande rum (514). Senare tillskott som parkettgolv, mäklarhytter i börshallarna eller bokmagasin för Nobelbiblioteket (520 och 521) har ofta gjorts reversibla för att vid behov kunna avlägsnas utan att skada stomme och fast inredning. På det stora hela är Börshuset i dag välbevarat, i synnerhet när det gäller planlösningarna som i stort sett är intakta. Även bland den fasta inredningen inns många autentiska detaljer bevarade, framför allt i form av paneler, dörrar, foder och taklister. Byggnaden innehåller några av 1700-talets mer suggestiva och vackra rum. Som exempel kan nämnas de välvda källarna mot Stortorget, bottenvåningens börshallar och Stora börssalen med intilliggande rum. Även Borgerskapets rum (516 518) har efter en nyligen genomförd renovering en ålderdomlig karaktär. Intressanta är också den övre våningens båda lägenheter som till form och delvis även inredning är bevarade.

Fastighetshistorik En långdragen process I februari 1778 lämnade Börshusets byggnadsdeputerade sin sista årsredovisning till magistraten över det gångna årets arbete. Byggnaden var nu äntligen färdig och deputerade avslutade skrivelsen med vördsam tacksamhet inför den högsta makten, som befrämjat arbetets lyckliga utgång och besparat det svårare olyckshändelser: och önska vi och slutligen, dess milda välsignelse över alla de nyttiga värv och företaganden, vartill denna inrättning nu och framdeles komma att brukas. 4 När detta skrevs hade diskussionerna om stadens börshus pågått i hundra år och själva byggnadsarbetet i tio. Att de ansvariga nu drog en lättnadens suck är inte svårt att förstå. Stortorget hade sedan senmedeltiden varit stadens mest betydande plats för försäljning av varor. Vid sidan av den vanliga torghandeln kom med tiden också stadens köpmän att här handla med större partier och beteckningen börshandel uppstod. Varu utbytet skedde under bar himmel ett par gånger per vecka, men arrangemanget var opraktiskt och motsvarade inte självbilden hos de inblandade parterna, i synnerhet i jämförelse med andra europeiska städer där handeln försiggick inomhus. Tanken på egna lokaler för köpmännens verksamhet dök upp och började ta fastare form. När Börshuset togs i bruk 1776 hade, som redan nämnts, frågan om en särskild byggnad för handeln med framför allt varor och vissa försäkringar varit aktuell under närmare hundra års tid. En mängd förslag från olika arkitekter hade under tiden förkastats eller bara runnit ut i sanden. 5 Den utdragna processen berodde bland annat på att ärendet en längre tid hängde samman med frågan om ett rådhus, eftersom båda dessa viktiga funktioner saknade ändamålsenliga lokaler. Rådhuset, eller rådstugan som den kallades, hade sedan åtminstone slutet av 1200-talet legat vid nuvarande Stortorgets norra sida. Här hade en samling brokiga byggnader, utan särskild plan eller arkitektonisk utformning, växt fram under åren vartefter behoven ändrats. För en europeisk huvudstad med stormaktsambitioner var detta inte en tillfredsställande lösning och under 1600-talet gjordes lera försök att lösa frågan. Nicodemus Tessin d.ä. och sonen Nicodemus Den gamla rådstugan med sina olika byggnader vid Stortorget. Vykort från 1903 efter en lavyr i Kungl. bibl. av Erik Palmstedt. Foto SSMPOSF1482L. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 11

Tessin d.y. gjorde båda förslag till nya byggnader för stadens styre och administration och i Tessin d.y:s generalplan från 1712 föreslogs ett nytt rådhus på platsen vid Stortorget medan en börsbyggnad skulle placeras vid Slottsbacken. Inget av detta kunde genomföras utan det blev Johan Eberhard Carlberg, som under sina 45 år som stadsarkitekt kontinuerligt arbetade för att förverkliga drömmen om ett nytt rådhus och en börsbyggnad, som kom närmare en lösning. Flera av hans förslag tog fasta på en gemensam byggnad för både råd och börs, och i ett förslag från 1729 placerades en byggnad på den gamla rådhustomten vid Stortorget. Idén var emellertid ekonomiskt orealiserbar. Tanken på en gemensam byggnad för de båda funktionerna fanns kvar in på 1750-talet innan Carlberg lade fram lera projekt till enbart en börsbyggnad vid Stortorgets norra sida. När staten under 1750- och 1760-talet visade intresse för frågan och också genom beslut om en särskild börsavgift på in- och utgående varor från stadens hamnar säkrade en del av det ekonomiska underlaget närmade sig frågan allt mer en lösning. Vid den här tiden arbetade förutom Carlberg även Carl Johan Cronstedt med olika förslag till börsbyggnad och 1768 ick han slutligen ritningar godkända av Kungl. Maj:t. När godkännandet kom hade byggandet dock redan börjat under ledning av Erik Palmstedt, vid den här tiden bara lite mer än 25 år gammal och oprövad som självständig arkitekt. Cronstedts projekt, som utgjort grunden för byggstarten, ändrades under arbetets gång och 1773 lämnade Palmstedt en ny omgång ritningar för godkännande av Kungl. Maj:t. Dessa överensstämmer på lera sätt med Cronstedts projekt men Palmstedt har i historieskrivningen ensam fått äran som Börshusets arkitekt. Detta beror bland annat på att Cronstedts sista förslag varit okänt för forskningen tills Sigurd Curman på 1910-talet uppmärksammade ritningarna och komplicerade bilden av upphovsmannaskapet. Setterwall behandlar emellertid ingående frågan och visar på Palmstedts tidiga engagemang i och stora betydelse för byggnadens slutliga utformning. De förslag som hade lagts fram av både Carlberg och Cronstedt utgick från en byggnad med tre våningars höjd men redan i slutet av 1760-talet laborerade Palmstedt med endast två våningar. Börshuset vid Stortorget efter en tuschlavyr av Erik Palmstedt. Foto SSMD001952L. 12 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Från 1770 drevs sedan frågan om den lägre höjden av de deputerade vilket resulterade i 1773 års nya ritningar av Palmstedt. Här hade den tredje våningen ersatts med en liten inskjuten halvvåning på västra och östra sidorna. Skälen var lera. Ett var att kostnaden minskade, men lika väsentligt var Börshusets plats i stadsbilden. Med tre våningar hade, enligt deputerades anteckningar, byggnaden konkurrerat i höjd med både slottet och Storkyrkan men också med de intilliggande bostadshusen. Med sin plats vid det inte allt för rymliga torget och svårigheten att få distans till byggnaden skulle även själva Börshuset visuellt vinna på att slopa en våning då fasaden erhåller ett vida behagligare utseende, enligt deputerade. 6 Börshuset byggs Byggnadsdeputerades protokoll och årsberättelser till magistraten ger en bild av hur arbetet fortlöpte. Tidvis rådde brist både på arbetskraft och material, men Palmstedt försökte så gott han kunde vara förutseende och planera för kommande års behov. Byggnadsarbetet drog ut på tiden men den första januari 1776 kunde bottenvåningens börslokaler äntligen tas i bruk för handel. Stora börssalen invigdes i april samma år och samma månad hölls den första stora festen, assembléen, av många. Vid samma tid tog källarmästare Hüner sina hyrda lokaler i den östra delen i anspråk: de båda källarvåningarna samt några rum på bottenvåningen (nuv. 112-118, 206-213 och 355-359) och sannolikt även på våning 1 trappa (403-405 och 413-415). Året efter hade källarmästaren en annons i Inrikes Tidningar där han sökte en jungfru eller kokerska, som är ferm i matlagning, tillika med alla slags bakelser, geleer, och allt vad ett komplett bord tillhörer tillsammans med två pigor, vana vid bordsservering och uppassning. 7 Fasad- och takarbeten fortsatte under år 1776 men först året efter kunde borgerskapets bemedlingskommission och de 50 äldste lytta in i sina rum på mellanvåningen. Samma år blev också tornets koppartäckning färdig, och när staden irade Gustav III:s lyckliga återkomst från S:t Petersburg den 30 juli användes tornet som scen för den hyllande vokal- och instrumentalmusiken. Börshuset blev med andra ord redan från första början en framträdande byggnad i staden. Börshuset omkring sekelskiftet 1900. Foto u.å. SSMF071817L. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 13

När byggnaden var färdig inrymde den lokaler för börshandeln, olika försäkringskontor, stadsfullmäktige, bemedlingskommissionen, borgerskapets äldste och i östra delen restaurangen Börskällaren. Den stora festvåningen låg två trappor upp och här var naturligtvis Stora börssalen det mest påkostade rummet med förgyllda dekorer och en musikläktare som bars av sex Thermer, det vill säga pelare eller kolonner med den övre delen utformad som ett manshuvud. 8 Rummet placerades mot söder och Stortorget så att fönstren strålade av ljus mot den öppna platsen när det hölls fest, och salen blev ett sorts skyltfönster för det framgångsrika borgerskapet. På kortsidorna ledde dörrar till mindre förmak, den blå respektive gula salen (nuvarande rum 527 och 529), med hela väggpaneler och skuren, målad dekor. Inredningarna är fortfarande välbevarade även om rummen bland annat saknar sina ursprungliga kakelugnar och Stora börssalen ick en ny musikläktare omkring 1860. Våningen hade också en mindre festsal mot norr, den så kallade Lilla börssalen, där borgarståndet höll möten under riksdagarna i staden. Rummet är i dag bland annat bokmagasin och har förlorat mycket av sin glans. Högst upp i huset fanns på vardera kortsidan varsin lägenhet samt en i mitten mellan de båda ljusgårdarna. Av Seréns ritningar att döma innehöll lägenheten i västra delen två rum och ett kök med murad spis och kupa. Spisen är sannolikt densamma som står där ännu i dag medan planlösningen är något förändrad. I den östra delen hade lägenheten tre rum utmed en korridor, alla försedda med kakelugnar. Amaranterordens bal i Stora börssalen 1866. Den nya musikläktaren är på plats. Teckning av J. F. Höckert i Ny Illustrerad Tidning. Foto SSMF029619L. 14 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Innan Svenska Akademien lyttade in höll Stadsfullmäktige sina möten i Stora börssalen 1862 1922. Foto A. Blomberg 1902, SSMC002095L.

Stora börssalen 1896. Vid jämförelse med dagens utseende framgår att kakelugnarnas speglar och taklistens utformning har ändrats. Speglarna på fotot hängde dock troligen löst framför de äldre som är synliga i dag. Foto SSMC001642L. Till fönstren i Stora börssalen inns sedan början av 1800-talet hela speglar att sätta upp vid extra högtidliga tillfällen. Under 1800-talet användes de bland annat vid irandet av Karl XIV Johans seger i Pommern och Norges införlivande med Sverige 1814 och vid Karl XV:s kröning 1859. Här provas speglarna på plats 1988. Foto I. Wilken, SSMS88-0550:3L och SSMS88-0550:8L. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 15

Planlösningen är här samma som i dag. Båda dessa lägenheter har ännu karaktären av bostad, även om bara den ena används. Den tredje lägenheten är i dag inte lika tydlig och inrymmer kontorsrum. Börshuset var borgerskapets hus och förvaltades under lång tid av Börs-, bro- och hamnbyggnadskommitterade där överståthållaren ingick tillsammans med ledamöter av magistraten och borgerskapet. År 1846 lyttades ansvaret över på borgerskapets bemedlingskommission för att på 1860-talet överlåtas på Stockholms stad. Som ersättning för detta uppläts bland annat några rum i Börshuset till borgerskapet kostnadsfritt och för all framtid (nuvarande rum 516 518). 9 Utmärkelse för Årets trotjänare delas ut 1909 i Uppropssalen. Foto A. Blomberg i Idun, foto SSMD000507L. Det ursprungliga sandstensgolvet i Fria förhandlingssalen blottat vid rördragningar 1978. Foto G. Fredriksson, SSMS00-6870:4:11L. 16 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Experimentella material och modern form Utformningen av de yttre utsmyckningarna och interiörens fasta inredningar har av Setterwall helt tillskrivits Palmstedt. Förutom det gängse klassiserande formspråket kretsade motiven i synnerhet omkring symboler och sinnebilder för handeln och sjöfarten med inslag av stadens skyddshelgon S:t Erik. För själva utförandet av Palmstedts idéer svarade framstående konstnärer och hantverkare som Adrien Masreliez, P Söderberg och Olof Berggren. Bland Palmstedts papper inns också en räkning från den kände gjutaren Gerhard Meyer på några detaljer i bly, bland annat Konung Erics portrait, det vill säga S:t Erik, en merkuriusstav och kransen över gluggen. Var dessa placerades framgår inte, men med största sannolikhet rör det sig om ornamenten i fasadens fronton mot Stortorget modellerade av Masreliez där både S:t Erik, staven och en glugg med lagerkrans förekommer. Materialen valdes med tanke både på ekonomi och hållfasthet. Om börshallarnas kolonner heter det att de på grund av sin nödvändiga styrka och form inte kunnat tillverkas av annat än av huggen natursten och att socklar och plintar, som var mest utsatta för slitage, av det hårdaste stenslag. Listverken ovanför som var alldeles inaccessible murades däremot av tegel för att minska kostnaden. Golven i börsen och på innergårdarna lades med sandsten såsom en outnötelig materia, kittad med en särskild massa bestående av lera hårda komponenter. 10 Till takbalustraden användes gjutjärn som mindre kostsamt men mer hållfast än natursten. Överlag tycks Börshuset ha inneburit ett lertal experiment med byggnadsmaterial. I årsberättelsen för 1772 nämns till exempel att valven slagits av ett särskilt int tegel, klinker, och fogats samman med speciellt starkt murbruk som i in och hårdhet

liknar cement. Byggnadsdeputerade berömmer sig 1775 också av att ha använt ett särskilt putsbruk samt okända eller mindre brukliga specialkomponerade blandningar och metoder till gipsning och rörning av taken, allt med hänsyn till byggnadens soliditet och den ekonomiska hushållningen. Åke Setterwall har också beskrivit hur Palmstedt i sina inredningar gick från en rokokomässig stil till en mer nydanande som förebådade den rena nyklassicismen under 1700-talets två sista decennier. Det är alltid svårt att tala om arkitektonisk stil och de renodlade stilbegreppen har kritiserats och nyanserats inom den senare konstvetenskapen inluenser och startpunkter är inte alltid så entydiga som man tidigare har föredragit att se dem. Börshuset är därför intressant som en byggnad som innehåller en blandning och en bredd i sitt arkitektoniska uttryck. I och med att bygget tog så lång tid hann stilsvängningen i kapp Börshuset och byggnaden innehåller därför inredningar som stilmässigt hör hemma i olika ideal och epoker. Hur rummens inredningar såg ut mer i detalj vid färdigställandet är svårt att avgöra. I Stadsarkivet inns Palmstedts ritningar till inredningar framför allt i Stora börssalen och de intilliggande rummen. I stort sett stämmer dessa med det slutliga utförandet, även om justeringar kan ha gjorts under arbetet. Till Börshusets övriga rum saknas i princip ritningar. Brandförsäkringar brukar vara en givande källa till hur byggnader såg ut och var inredda. Börshuset brandförsäkrades emellertid i Brandkontoret första gången 1826, hela 50 år efter färdigställandet. Möjligen togs försäkringen på grund av att mer omfattande förändringar hade gjorts vid den här tiden, men detta framgår i så fall inte av försäkringsbrevet. Den fylliga beskrivningen ger en inblick i rummens fasta inredning, planlösning och ytskikt vid den här tiden och sannolikt stämmer mycket överens med det äldre utförandet. 11 Förvånansvärt mycket är sig likt också i dag även om till exempel väggarnas ytskikt i form av limfärgs- och olje - färgs målning direkt på muren eller på väv- och papperstapeter inte inns kvar. I dag saknas även alla kakelugnar från den här tiden och de som nu inns i några rum har tillkommit senare. Förekomsten av fönster- och väggpaneler i försäkringen stämmer Palmstedts ritningar till Stora börssalens kortsida samt portarna mot Trångsund och Källargränd. SSA, GS 15:56 och GS:15:77. oftast överens med dagens inredningar men sannolikt har lera rum fått sina ursprungliga paneler utbytta under 1800-talet. I rapportens rumsbeskrivning längre fram inns mer utförliga uppgifter ur brandförsäkringen under respektive rum. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 17

Börshuset och Svenska Akademien Nära sammanbunden med byggnaden är också Svenska Akademien, även om det dröjde länge innan man ick varaktiga lokaler i huset. Den 5 april 1786 skedde instiftelsen av Akademien i Börshuset och därefter irades de årliga högtidssammankomsterna i Stora börssalen på Gustav II Adolfs födelsedag den 20 december. 12 Andra sammanträden hölls under närmare hundra år på slottet innan Akademien 1877 kunde lytta in i eget hus. Detta såldes dock 1907 och år 1913 föreslog fullmäktigeledamoten Alma Hedin att Akademien skulle få mer permanenta lokaler i Börshuset, som när det nya Stadshuset blev färdigt skulle tömmas på mycket av sin dåvarande verksamhet. För ändamålet donerade den mycket förmögna Magna Sunnerdahl på Smedslättens gård en summa pengar som för all framtid gav Akademien dispositionsrätt till större delen av våning 2 och 3 trappor. De nya lokalerna togs i bruk 1921 och hit lyttade samtidigt Akademiens Nobelbibliotek som dittills varit inrymt i Carlbergska huset vid Norra bantorget, numera den så kallade LO-borgen. Senare förändringar Som redan framgått är förändringar i Börshuset inte särskilt väl dokumenterade, i synnerhet inte de tidigaste. En genomgång av olika protokoll skulle möjligen kunna ge information men ett sådant arbete har bedömts vara för tidsödande i det här sammanhanget. Enligt Åke Setterwall genomfördes en renovering och ombyggnad av Börshuset på 1860-talet under ledning av Fredrik Wilhelm Scholander. Handlingar till denna ombyggnad har inte återfunnits men enligt Setterwall tillkom då Stora börssalens nuvarande läktare som en ersättning för den ursprungliga samtidigt som rummets kakelugnar byttes ut mot de nuvarande. 13 Från 1870-talet kan större och mindre ändringsoch underhållsarbeten i Börshuset följas i Byggnadschefens berättelse som varje år ingick som bihang till Beredningsutskottets utlåtanden och memorial. Av dessa framgår bland annat att entrén till Stora börssalen, rum 531, ick sin utformning med ornerade dörrar 1879 samtidigt som börssalens kakelugnar försågs med speglar. 18 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Tre nya pardörrar sattes också upp, möjligen de mellan rum 520 och 521, 521 och 522 samt mellan 522 och 523. Dörren från trapphus 511 mot 504 bör också ha tillkommit vid ungefär den här tiden. 14 För år 1888 inns en notis om att alla trädörrar till vindarna har ersatts av järndörrar. 15 Detta skulle i så fall innebära att alla i dag beintliga äldre järndörrar skulle vara från sent 1800-tal. Möjligen är då den trädörr med bandgångjärn som inns i rum 601 och även den i rum 627, de enda kvarvarande av vindens äldre trädörrar. Uppgiften om bytet från trädörrar till järndörrar är dock troligen inte helt korrekt eftersom 1826 års brandförsäkring nämner några järndörrar även på vinden. Årsberättelserna anger vidare att klocktornet ick nya fönsterbågar 1894 och att fönsteröppningar togs upp 1899 från de nedre trapphallarna mot ljusgårdarna. Öppningarna sattes dock åter igen 1917. Fler uppgifter kan innas i dessa redogörelser, men det har inte varit möjligt att gå igenom alla år. Ombyggnaden 1917 1919 En större ombyggnad av börsens lokaler på bottenvåningen och våning 1 trappa gjordes 1917 1919. Åtgärderna är delvis fortfarande avläsbara och här ska kort nämnas vad som gjordes. Som källa inns en arbetsbeskrivning upprättad 1917 och en ombyggnadsritning över bottenvåningen från samma tid. 16 Tiden före ombyggnaden skedde en modernisering och teknisk utveckling av börshandeln som krävde nya installationer i form av bland annat nya eldragningar och ett förbättrat telefonsystem. I den så kallade Fria förhandlingssalen (334) byggdes ett antal telefonskåp in i pelarraderna samtidigt som börsens restauranglokaler lyttades från rum 329 333 och västra delen av 334 till dagens läge i rum 314 316 samt del av 313. Vid dessa arbeten togs väggpaneler bort i den nya köksavdelningen som också ick golv på betongunderlag. Andra golv, som i börshallarna eller rum 304 307 lades med ny iskbens parkett. Vid den här tiden togs också de sista kakelugnarna i börshallarna bort. Ett av de mer bestående ingreppen var ljusgårdarna som byggdes över och gjordes om till lokaler för börsen. De nya bjälklagen gjordes av betong med

Fria förhandlingssalen med telefonskåp. Foto G. Heurlin 1923, SSMFA031719L. överljus i form av glasplattor mellan armerad betong. Mellan gårdarna och bottenvåningens börshallar gjordes fönsteröppningar om till dörrar genom bortbilning av bröstvärnen. Arbetet utfördes i stort sett med respekt för Palmstedts byggnad. I arbetsbeskrivningen angavs särskilt att fönster och dörrar som nytillverkades skulle utföras i överensstämmelse med gamla snickerier inom byggnaden, medan nya lås och beslag skulle utföras i ungefärlig överensstämmelse med inom byggnaden för närvarande beintliga beslag av äldre modeller. Ett par år senare lyttade Svenska Akademien in på våning 2 och 3 trappor. Detta bör ha medfört ett ganska omfattande arbete med både upprustning och ombyggnad, men eventuella åtgärder är sparsamt dokumenterade i källmaterialet. I Fastighetskontorets arkiv på Tekniska nämndhuset inns dock en del ritningar till hyllinredningar och möbler. Förändringar under senare delen av 1900-talet Flera av de senare förändringarna redovisas under de enskilda rummen i den efterföljande rumsbeskrivningen och här ska bara nämnas några större ingrepp. En hiss mellan bottenvåningen och våning 2 trappor installerades i början av 1960-talet i delen mot Källargränd, och i slutet av 1980-talet tillkom en internhiss i Nobelbiblioteket mellan våning 2 och 3 trappor. En större ombyggnad av börsens lokaler genomfördes 1978 1979. De gamla mäklar- och telefonskåpen i Fria förhandlingssalen ersattes med moderna smårum, gjorda som reversibla moduler och moderna tillägg. De tidigare överbyggda ljusgårdarna entresolerades och rummen inom dessa på våning 1 trappa inreddes till bland annat kapprum och toaletter. Vid samma tid drogs hissen från 1960-talet i östra delen ner till källarplanet som inreddes till bibliotek rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 19

Börshandel 1978. Foto Håkan Pienowski, SSMS00-6867:1:12L. Fria förhandlingssalen 1978. Foto Håkan Pienowski, SSMS00-6867:1:3L. och forskarsal, en inredning som ännu inns på plats i södra källaren utmed Stortorget. År 1982 1983 gjordes den fasadrenovering som redan nämnts i inledningen. Vid det omfattande arbetet knackades all puts ner och 1960-talets plastfärg avlägsnades. Ny putsning och omfärgning med kalkbruk och kalkfärg gjordes efter dokumenterade färgspår. Åtgärderna gav också Stadsmuseet tillfälle att dokumentera fasadens olika ursprungsmaterial. Under 1980-talet gjordes förändringar i Fria förhandlingssalen där 1970-talets mäklarskåp byggdes på med ytterligare smårum. Rum 624 på våning 3 trappor inreddes till personalrum med några för Börshusets karaktär främmande takfönster. År 1987 föreslogs att västra ljusgården skulle glasas över, något som Stadsmuseet avstyrkte bestämt. Tio år senare var en glasning av ljusgårdarna åter aktuell med resultat att östra gården ick sitt nuvarande glastak. I början av 1990-talet målades Stora börssalen och innan arbetet påbörjades skrapades en färgtrappa fram i sydöstra hörnet. Vid ommålningen valde 20 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 En av ljusgårdarna 1978. Foto Håkan Pienowski, SSMS00-6868:2:9L. man att hålla fast vid det övre färglagret som hade en lätt grå ton. Samtidigt rengjordes rummets förgyllningar medan lister på pilasterplintar och dörrar omförgylldes med bladmetall. Rummets socklar ick också ny marmorering. Golvet såpskurades och behandlades, mot Stadsmuseets inrådan, med Watco Timberex. 17

Södra börshuskällaren före inredning till bibliotek. Foto G. Fredriksson 1978, SSMFA019215L. Fria förhandlingssalen med telefonskåp 1978. Foto Håkan Pienowski, SSMS00-6867:1:1L. Börshusets fasad mot Stortorget med de olika ursprungliga materialen dokumenterade 1983 av Margareta Cramér och Karin Sterner. Uppritning Maria Lipasti, SSM. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 21

Börsens restaurang i Uppropssalen år 2000, strax före utlyttning. Foto I. Johansson, SSMS2000-0111:4L. Uppropssalen mot öster år 2000, strax före börsens utlyttning. Foto I. Johansson, SSMS2000-0112:7L Nobelmuseet lyttar in Med börshandelns förändringar under 1900-talet var Palmstedts byggnad till sist inte ändamålsenlig för verksamheten och år 2000 lyttade Stockholmsbörsen till Frihamnen. Lokalerna i Börshuset byggdes istället om för det nyinrättade Nobelmuseet och utställningarna i den gamla Uppropssalen kunde invigas 2001. Två år senare utökades utställningsytan med Fria förhandlingssalen. Bottenvåningens mäklarskåp och entresolering av Fria förhandlingssalen revs tillsammans med receptionen i trapphall 301. Ingreppen i den äldre fasta inredningen var få och rörde sig huvudsakligen om nya ytskikt, till exempel ett nytt golv i bottenvåningens börshallar. Mot Stortorget och Storkyrkans gård gjordes nya entrépartier. Det mot Stortorget gjordes som ett modernt tillägg med inre skjutdörrar och yttre dörrar i liv med fasaden i glas och stål. Innerdörren från 1917 lyftes av för att åter kunna sättas på plats den dag Nobelmuseet lyttar från lokalerna medan den ursprungliga, rikt skurna träporten är bevarad på plats. Mot Storkyrkan ordnades en entré med ramp för rörelsehindrade där dörrarna gjordes nya 22 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Fria förhandlingssalen med entresoleringar år 2000. Foto I. Johansson, SSMS2000-0110:5L. men i samma utformning som de ursprungliga fönster- och dörrpartierna, det vill säga glasade med spröjs och tärningar i korsen. Även här togs de äldre dörrarna bort, men förvaras inom byggnaden. År 2005 invigdes också Nobelmuseets forskningsbibliotek med specialritad inredning i de vackra källarvalven i norra delen mot Källargränd.

Uppmätningsritningar ca 1780 Petrus Seréns ritningar över källare och bottenvåning. Tillhör Stockholms byggnadsförenings deposition på Stockholms stadsmuseum. Foto SSML000022L och SSML000025L. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 23

Petrus Seréns ritningar över vån. 1 och 2 trappor. Tillhör Stockholms byggnadsförenings deposition på Stockholms stadsmuseum. Foto SSML000028L och SSML000031L. 24 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Petrus Seréns ritningar över vån. 3 trappor och takstolskonstruktionen. Tillhör Stockholms byggnadsförenings deposition på Stockholms stadsmuseum. Foto SSML000034L och SSMM000001L. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 25

Petrus Seréns ritningar över yttertak och fasad mot Stortorget. Tillhör Stockholms byggnadsförenings deposition på Stockholms stadsmuseum. Foto SSMM000004L och SSMM000005L. 26 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Petrus Seréns ritningar över fasader mot Storkyrkan och Trångsund. Tillhör Stockholms byggnadsförenings deposition på Stockholms stadsmuseum. Foto SSMM000008L och SSMM000009L. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 27

Petrus Seréns sektionsritning. Tillhör Stockholms byggnadsförenings deposition på Stockholms stadsmuseum. Foto SSMM000013L. 28 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Inventering och nytagna fotografier Beskrivningen av rum 201 429 (utom 401 405) motsvarar den beskrivning som gjordes vid Stadsmuseets inventering 2000. Uppgifterna från denna har behållits, men synbara förändringar som gjorts sedan dess markeras med kursiv text. Tillkomsttid för snickerier och andra detaljer som gångjärn eller fönster- och dörrbeslag anges generellt inte. 1800- och 1900-talets tillägg har ofta gjorts med utgångspunkt i det äldre och det kan därför vara svårt att exakt datera de olika detaljerna. De många färglagren gör det också vanskligt att göra säkra bedömningar. Däremot anges snickerier ofta som av en viss typ, t.ex. 1700-talstyp. Detta innebär att detaljen har ett visst utseende men att den kan vara tillverkad när som helst under Börshusets historia. I beskrivningen redovisas uppgifter om rummen ur den första brandförsäkringen 1826 (brf. 1826). Denna upprättades alltså 50 år efter Börshusets uppförande, men många uppgifter bör ändå stämma med det ursprungliga utförandet, samtidigt som det också är möjligt att försäkringen togs i samband med större förändringar inom byggnaden. Även om så är fallet bör utförandet 1826 räknas till byggnadens äldsta period. För en komplett återgivning av brandförsäkringen hänvisas till Brandkontorets kostnadsfria webbtjänst Historiska arkivet på www.brandkontoret.se. Trapphusens olika plan redovisas inte samlat utan varje plan för sig i den rumsnummerordning de har. Dörrar beskrivs i allmänhet under det rum mot vilket de slår. Planritningar med markerad fast inredning av kulturhistoriskt intresse saknas. I princip varje rum innehåller sådana detaljer av olika ålder och det har inte bedömts som fruktbart att upprätta sådana ritningar. Eftersom även senare tillskott många gånger har ett kulturhistoriskt värde bör varje framtida åtgärd bedömas var för sig. Under nuvarande ytskikt kan också innas äldre fast inredning av kulturhistoriskt intresse. Fasad mot Stortorget. SSMDIG015641. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 29

Entréport mot Stortorget. SSMDIG015604. Entréport mot Stortorget. SSMDIG015644. Exteriör Sockel: Omålad roslagssandsten i ett antal skift. Väggar: Rusticerad, putsad och målad bottenvåning. Slätputsad och målad övervåning med hörnrustiker och lisener. Proilerad gördelgesims och taklist. Mot Stortorget mittrisalit med tympanon gavel och halvkolonner, doriska i bottenvåningen och joniska i övervåningen. Bottenvåningens kolonner och tympanon gavelns listverk av målad gotlandssandsten. 18 Kolonnernas bottenplattor av målat gjutjärn i b.v. Tak: Kopparplåt. Takbalustrad av omålad roslagssandsten och mot Stortorget balusterdockor av målat järn, genombrutet järnräcke mot övriga sidor. Mot rum 624 två takfönster från 1980-talet. 30 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Dörrar: Mot Stortorget tre djupa valvsmygar med höga glasade och spröjsade pardörrar med tärningar i spröjskorsen. Rundbågiga överstycken med hjulformiga fönster. Tre ursprungliga och dekorativt skurna portar av trä till dörrarna. Mittendörren har dessutom moderna skjutdörrar av glas och den äldre glasade dörren är avlyft. Mot Storkyrkan höga rundbågiga, glasade och spröjsade pardörrar med tärningar i spröjskorsen. Den mittersta dörren är här modern med äldre utformning. Mot Källargränd och Trångsund ursprungliga portar av trä. Rundbågiga överstycken med hjulformiga ljusinsläpp, festonger och kransar. Mot Källargränd vindruvsklasar som markerar ingången till den

Fasad mot Storkyrkan. SSMDIG015600. f.d. Börskällaren. Dörrvreden är troligen från 1917. Nitad plåtdörr söder om porten mot Källargränd, trol. 1900-tal. Plåtdörrar på ömse sidor om porten mot Trångsund. Fönster: Mot Stortorget och Storkyrkan i bottenvåningen sannolikt i huvudsak ursprungliga, rundbågiga, spröjsade och inåtgående tvålufts fönster med tvärpost och tärningar i spröjskorsen. Bröstningar av trä mot Stortorget. Mot Källargränd och Trångsund rakt avslutade spröjsade fönster i två våningar. Stickbågiga tvåluftsfönster med spröjs och tvärpost i övre våningen på alla sidor. Fönsterom fattningar, och solbänkar i mellanvåningen på kortsidorna, av målad gotlandssandsten. Runt, spröjsat fönster i tympanongaveln mot Stortorget. Infattat i festonger och trofégrupper av bly. Mot Källargränd och Trångsund stickbågiga källarfönster i nya stålramar och med svartmålade plåtluckor och äldre smidda galler. Mindre plåtluckor mot Storkyrkan (stängda vid inventerings tillfället). Små liggande vindsfönster, delvis spröjsade, delvis släta rutor på alla sidor utom mot Stortorget. En skyltlåda norr om porten mot Källargränd, här var tidigare en ingång till källaren. Övrigt: Koppartäckt klocktorn med förgyllda dekorer och rundbågiga fönster med spröjs och tvärpost. Fönstren är sentida efter äldre modell. Mot Stortorget fyra vitmålade urnor av bly på takbalustraden. Solur av sandsten på tympanongaveln. 19 S:t Eriksbild av bly ovanför Stora börssalens mittfönster. Kalkstensplatta under samma fönster med inskription MDCCLXXVI. Stuprör av koppar runt hela byggnaden. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 31

Fasad mot Trångsund. SSMDIG015602. Kommentar: 1982 1983 gjordes en fasadrenovering med nedknackning av all puts samt omputsning och omfärgning med Strå kalkbruk och kalkfärg: en gulrosa färg (RAÄ 5-3 järnvitriol) till livytor i övre våningen och tympanonfältets liv samt en varmgrå steniminterande färg (RAÄ 28-3 grön umbra) 32 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 till hela bottenvåningen (ej sockeln) + kolonner och andra stendetaljer. Fasaden förefaller i huvudsak vara bevarad sedan byggnadstiden, förutom några tillägg som redovisas ovan. Trä port ar med dekorer mot Stortorget, Källargränd och Trångsund är ursprungliga och sannolikt även en stor del av fönstren.

Entréport mot Trångsund. SSMDIG015603. Entréport mot Källargränd. SSMDIG015608. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 33

Källarfönster med luckor och galler mot Källargränd. SSMDIG015609. 34 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 101, studieplatser i östra delen, mot sydost. SSMDIG015404. Interiör Källare, plan 1 och 2 Rum 101, Svenska Akademiens forskningsbibliotek Biblioteket inreddes för Stockholmsbörsen 1978 med specialritad inredning som fortfarande inns kvar. Av det äldre utseendet är golvets plattor av roslagssandsten kvar, liksom murar och de karakteristiska högresta och oputsade tegelvalven på sina pelare av natursten. Rum 112 118, Nobelmuseets forskningsbibliotek Biblioteket är inrymt i liknande valv som Svenska Akademiens forskningsbibliotek, rum 101. Det invigdes 2005 med specialritad inredning. Källaren i övrigt har lera golv och trappor av roslagssandsten, dörrposter av roslagssandsten, äldre dörrar eller fästen till dörrar. Delen mot norr har en i huvudsak modern inredning med bland annat entresolering genom järnbalkar av gången 107/214. 1917 tillkom gången 216 för koltransporter. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 35

Rum 101, studieplatser i östra delen, mot sydväst. SSMDIG015402. Rum 101, studieplatser i östra delen, mot öster. SSMDIG015405. 36 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 106 mot söder. SSMDIG015416.

Trappa från 106 till 220. SSMDIG015422. Rum 107 mot öster. SSMDIG015412. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 37

Rum 107, dörrar mot 108 t.h. och 106 t.v. SSMDIG015413. Rum 109 mot 110. SSMDIG015410. 38 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 214, övre plan till 107, mot öster. SSMDIG015420. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 39

Entré och trappa 203. SSMDIG015638. Rum 203, vindfång och entré med trappa Golv: Roslagssandsten på vilplan och i trappa. Sockel: Slät, utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat kryssvalv. Slätt i vindfånget och trapploppet. Dörrar: Ådringsmålade balansdörrar med spröjsar och glas samt tärningar i spröjskorsen. Draghandtag av mässing. Dörrarna är trol. från 1949. 20 Mot 201 nitad järndörr och mot 204 ådringsmålad halvfransk dörr (slår mot resp. rum). Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn och mässingsknoppar i trappa. 40 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 204, vilplan och trappa ner till övre källarplan (206 215) Golv: Vilplan av roslagssandsten, plansteg i trappa av kalksten med spår av vit dekorationsmålning. Sockel: Målad. Väggar: Putsade och målade, Tak: Putsat och målat kryssvalv över vilplan. Dörrar: Ådringsmålad halvfransk och stickbågig pardörr mot 201, ca sekelskifte 1900. Enkeldörr med fyra fyllningar och mässsingstrycke mot 206, ca sekelskifte 1900. Avhängd? Övrigt: Ljusschakt mot huvudtrappan igensatt och omgjort till skrubb. Helt igensatt dörröppning, som tidigare ledde till 355, på norra väggen, ett trappsteg inns bevarat i 204. Tidigare fanns också en dörr mot gatan.

Rum 206 och 210 mot nordost. SSMDIG015587. Rum 206 och 210, kapprum. År 2011 verkstad för barnverksamhet Golv: Linoleummatta. Sockel: I rum 206 proilerad av sen 1800-talstyp. I 210 äldre rel. hög med liten proil överst. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat kryssvalv i varje rum, Dörrar: Sentida svartmålade plåtdörrar mot 204 och 211. Fönster: Stickbågiga smygar med spröjsade ytterfönster och enklare innanfönster med ålderdomliga gångjärn. Putsade fönsterbänkar. Trol. ursprungligt, dekorativt inbrottsgaller av svartmålat järn på utsidan. Övrigt: Korgbågig nisch som börjar ca 30 cm över golv mot söder i 206. Rum 207 209: WC med nya ytskikt och mellanväggar. Ett kryssvalv av oputsat tegel är dock synligt. År 2011: omgjort till förråd 207. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 41

Rum 213 med WC t.h. SSMDIG015591. Rum 212, murad spiraltrappa. SSMDIG015592. Rum 211, 213 215: passage och WC med nya ytskikt och mellanväggar. Ett putsat och målat kryssvalv, en fönstersmyg lika rum 206/210 samt hållare till äldre järndörr mot 210 är dock synligt. Rum 212: ursprunglig murad spiraltrappa med oputsat tegel. Trappans plansteg är av kalksten och utanför dörr mot 211 ligger roslagssandsten. Liten nisch i muren på väg mot nedre källarplan. En äldre järndörr samt en modern i 113 mot 112. Handledare av svartmålat järn med mässingsknoppar i ändarna. Kommentar rum 204 215: Rummen tillhörde ursprungligen krogen Börskällaren. Enl. brf. 1826 fanns ett kök med kalkstensgolv, vinkelspis, åtta ugnar, järnhäll och inmurad järnpanna. Vidare väggfasta bord och skåp samt en kammare med kakelugn. Rumsvolymerna är i dag desamma, även om rum 211 har fått inbyggda WC. I fönstren sitter sannolikt ursprungliga järngaller. 42 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 217, 218, vindfång och entré med trappa Golv: Roslagssandsten på vilplan och i trappa. Sockel: Slät, utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat kryssvalv. Slätt i vindfång och trapplopp. Dörrar: Ådringsmålade balansdörrar med spröjsar och glas samt tärningar i spröjskorsen. Draghandtag av mässing. Dörrarna är trol. från 1949 (se rum 203). Stickbågiga öppningar med släta omfattningar och svartmålad järndörr mot 220 och plåtdörr mot 216. Mot 220 nitad järndörr. Mot 216 nutida, ådringsmålad dörr. Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn med mässingsknoppar.

Rum 301 mot norr. SSMDIG015637. Bottenvåning Rum 301, 302, trapphall och trappa med vilplan Golv: Roslagssandsten. Kalksten i trappa och på vilplan i trapplopp. Sockel: Rel. hög och slät utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Tak: Tre putsade och målade kryssvalv med dubbla gördelbågar. Dörrar: Mot 302, 308, 334B och 359 ursprungliga omfattningar av målad sandsten. Ådringsmålade helfranska trefyllningsdörrar av 1700-talstyp mot 308 (senare), 334B (äldre) och 359 (äldre). Rel. sentida lås och trycken. Mot 311 senare, korgbågig ådringsmålad pardörr. Enl. brf. 1826 fanns här en öppning till gården. Mot 304 senare, proilerat foder. Fönster: Två stickbågiga nischer mot den f.d. ljusgården, fungerade som fönster mellan 1899 och 1917. Samtidigt gjordes de proilerade listerna i framkant. 21 Spröjsade fönster i trapplopp med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter, sen 1800-talstyp. Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn med mässingsknoppar. Hiss i 302. Installerad i början av 1960-talet. 22 Kommentar trapphus 301, 401, 501 samt 319, 416, 511: Trapphusen bevarar sina volymer och utförande med stengolv, varav sandsten på bottenvåningen, kryssvälvda tak och sandstensomfattningar omkring dörröppningar. Flera dörrar tillhör det äldsta skedet medan dörrar mot de f.d. ljusgårdarna tillhör 1900-talet. Hissen i östra delen har lagts vid sidan av trapphuset med följd att de ursprungliga dörrarna har lyttats in en bit. Nischer mot de f.d. ljusgårdarna är ursprungliga och har aldrig varit öppna mot gårdarna, utom på plan 3 som öppnades en kort period 1899-1917. Dörrarna mot gårdarna på vån. 1 och 2 trappor har ursprungligen varit fönsteröppningar. De båda schakten i varje trapphus är ursprungliga men delvis igensatta. Schaktens smidda järnräcken är trol. ursprungliga medan trapploppens handledare är senare. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 43

Rum 304 mot öster. SSMDIG015512. Rum 304, kontor. År 2011: utställningsrum Golv: Heltäckningsmatta. Sockel: Proilerad, ca sekelskifte 1900. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat kryssvalv. Dörrar: Mot 302 proilerat foder och äldre, helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp. Nyare trycke och lås. Mot 308 pardörr med proilerat foder. Ej synlig 2011. Mot 306 proilerat foder av 1700-talstyp. Fönster: Stickbågig smyg med halvfransk panel (år 2011 täcks panelen av speglar) och foder av 1700-talstyp. Inåtgående och spröjsade ytter- och innerbågar med tärningar i spröjskorsen. Espagnoletter av mässing och sen 1800-talstyp på ytterbågen och av 1700-talstyp på innerbågen. Fönster bänk av trä med proilerad framkant. 44 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 306, kontor. År 2011 utställningsrum. Golv: Fiskbensparkett inlagd 1917 1918. År 2011: heltäckningsmatta. Väggar: Halvfransk bröstpanel. I övrigt målad puts. Tak: Putsat och målat kryssvalv. Dörrar: Mot 304 och 302 proilerade foder av 1700-talstyp. Fönster: Stickbågig smyg med halvfransk panel (år 2011 täcks panelen av speglar) och foder av 1700-talstyp. Inåtgående och spröjsade ytter- och innerbågar med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter av sen 1800-talstyp. Fönsterbänkar av trä med proilerad framkant.

Rum 307 mot 306. SSMDIG015509. Rum 307, kontor. År 2011: utställningsrum Golv: Fiskbensparkett inlagd 1917 1918. Väggar: Halvfransk bröstpanel, delvis kompletterad 1917 1918, i övrigt målad puts. Tak: Putsat och målat kryssvalv. Dörrar: Mot 306 halvfransk smygpanel och foder av 1700-talstyp. Mot 308 hög öppning med foder av 1700-talstyp och slät smyg. Äldre gångjärnsfästen. Fönster: Stickbågiga smygar med foder av 1700-talstyp. Halvfransk smygpanel mot Källargränd, mot Stortorget enbart panel i bågen. Fönsterbröstpaneler. Inåtgående och spröjsade ytter- och innerbågar med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter mot Källargränd. Mot Stortorget tärningar endast i ytterbågen. Ytterbågar med espagnoletter av 1700-talstyp, innerbågar med espagnoletter av sen 1800-talstyp. Fönsterbänkar av trä med proilerad framkant. Kommentar rum 304 307: Enl. brf. 1826 hade rum 307 oljemålning på mur medan 304 och 306 hade limfärgsmålning. Rummen hade fönster- och bröstpaneler och kakelugnar. I 307 fanns innanfönster och fönsterluckor samt ett väggskåp. De ursprungliga rumsvolymerna med kryssvalv samt dörr- och fönsteröppningar är bevarade, förutom hissen som 1960 byggdes in i rum 304. Snickerierna är av blandad ålder, men nytillkomna snickerier har i huvudsak gjorts enl. äldre utförande. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 45

Rum 308 mot öster. SSMDIG015504. Rum 308, Uppropssalen : börshall, restaurang. År 2011: utställningslokal och restaurang. En del av den 2000 beskrivna inredningen döljs av utställningsarkitektur. Golv: Parkettgolv från sent 1970-tal, ersatte då en iskbensparkett från 1917. 23 Heltäckningsmatta mot väster. År 2011: nytt målat golv. Sockel: Rel. hög utstockad i puts. Väggar: Putsade och målade med nischer och pilastrar. Mot västra delen och 334 sekundära glasväggar. År 2011:glasväggarna revs år 2001. Höga rundbågiga nischer mot ljusgårdarna. 1917 sattes en dörr in mot 321, denna har senare satts igen. Halvrunda nischer med porträttbyster. År 2011: inbyggt, glasat mötesrum i nordvästra hörnet. Tak: Välvt och putsat med akustikputs. Mot 46 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 väster, öster och norr kryssvalv burna av doriska fristående kolonner. Dörrar: Mot Stortorget tre sannolikt ursprungliga höga spröjsade pardörrar med tärningar i spröjskorsen. Rundbågiga överstycken med hjulformiga fönster. Innerdörrar från 1917. 24 År 2011: en av dörrarna avlyft och ersatt av modern skjutdörr i glas. Mot 301 och 319 pardörrar med rundbågiga och spröjsade lunetter. Dörrarna är endast illusion och den egentliga dörröppningen är insatt i ett av dörrbladen. År 2011: dörr mot 301 dold. Mot 342 och 344 spröjsade pardörrar med spröjsade lunetter från 1917. Tidigare var här fönsteröppningar mot innergårdarna. Mot 304, 307, 314 och 316 dekorativa omfattningar av

Rum 308, västra delen mot sydväst. SSMDIG015499. Rum 308, sydvästra hörnet. SSMDIG015519. målad sandsten med ådringsmålade pardörrar. År 2011: dörr mot 307 borttagen, dörr mot 304 dold och dörr mot 316 igensatt. Fönster: Mot Stortorget sannolikt ursprungliga, rundbågiga, spröjsade och inåtgående tvåluftsfönster med tvärpost, tärningar i spröjskorsen, espagnoletter och hakar. Bröstningar av trä. Innanfönster från 1917. 25 Mot 409, 411, 422 och 423 ovala öppningar med spröjs, insatta 1917. Övrigt: Lösa inventarier: Ursprunglig börsklocka samt sparbössa. Förgylld inskription på kalkstensplatta ovanför: Betänck de i nöd stadde sjöfarande. På andra sidan, mot 344, två motsvarande kalkstensplattor med texten: Uppsåtet prisar gärningen och Wåra gärningar föllja oss efter. År 2011: börsklockan är skänkt till Stockholmsbörsen i Frihamnen. Sparbössan? Kommentar rum 308, 334, 334A och 334B: De ursprungliga börshallarna har kvar sina rumsvolymer och konstruktion med valv och kolonner. Väggarnas indelning med pilastrar, nischer, dörr- och fönsteröppningar med omfattningar är också bevarad men döljs delvis av senare, reversibla tillägg. Mot ljusgårdarna har dörr- och fönsteröppningar ändrats, framför allt 1917, men nya partier är gjorda enl. ursprungligt utförande. Under nuvarande golv inns delar av det ursprungliga stengolvet kvar och i källaren inns ett lager som har tillvaratagits vid ledningsdragningar. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 47

Rum 314 mot väster. SSMDIG015520. Rum 314 316: restaurangkök med i stor utsträckning nya ytskikt. Rumsvolymerna är ursprungliga men med moderna undertak i rum 325 och 326. Av äldre detaljer är följande synligt; putsat och målat kryssvälvt tak i 314. Halvfransk dörrsmyg med nya foder av 1700-talstyp mellan 314 och 315. Foder av 1700-talstyp och äldre lås mot 319. Rakt avslutad helfransk pardörr mellan 314 och 313, träklädd slät smyg och foder av 1700-talstyp. Halvfranska fönster bröstpaneler och putsade fönstersmygar med foder av 1700-talstyp och fönsterbänkar av trä med proil i framkant. Lokalerna inreddes till kök f.f.g. 1917, då togs bl.a. den västliga öppningen mellan 315 och 316 upp. År 2011: rum 314 är serveringsrum med nya ytskikt. 48 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 319, trapphall och trappa med vilplan Golv: Roslagssandsten på vilplan. Kalksten i trapplopp och på vilplan. Sockel: Rel. hög och slät utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Tak: Tre putsade och målade kryssvalv med dubbla gördelbågar. Dörrar: Mot 308, 316, 329 och 334A ursprungliga omfattningar av målad sandsten. Ådringsmålade helfranska trefyllningsdörrar av 1700-talstyp ( dörr mot 329 äldre, mot 316 senare). År 2011: dörr mot 308 och 334A förbyggd. Mot 320 korgbågig ådringsmålad pardörr, insatt 1917. Enl. brf. 1826 fanns här dörrar till gården.

Rum 315 mot 316. SSMDIG015521. Fönster: Stickbågiga igensatta öppningar mot den f.d. ljusgården på östra väggen. Öppningarna är trol. från 1899 och sattes igen 1917 (se rum 301). Spröjsade fönster i trapplopp med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter, sen 1800-talstyp. Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn med mässingsknoppar. Prof. anslagstavla av okänd ålder på väggen mellan 329 och 338. År 2011: borttagen. Kommentar trapphus 301, 401, 501 samt 319, 416, 511: Trapphusen bevarar sina volymer och utförande med stengolv, varav sandsten på bottenvåningen, kryssvälvda tak och sandstensomfattningar omkring dörröppningar. Flera dörrar tillhör det äldsta skedet medan dörrar mot de f.d. ljusgårdarna tillhör 1900- talet. Hissen i östra delen har lagts vid sidan av trapphuset med följd att de ursprungliga dörrarna har lyttats in en bit. Nischer mot de f.d. ljusgårdarna är ursprungliga och har aldrig varit öppna mot gårdarna, utom på plan 3 som öppnades en kort period 1899-1917. Dörrarna mot gårdarna på vån. 1 och 2 trappor har ursprungligen varit fönsteröppningar. De båda schakten i varje trapphus är ursprungliga men delvis igensatta. Schaktens smidda järnräcken är trol. ursprungliga medan trapploppens handledare är senare. Rum 320 328: del av den f.d. ljusgården som 1978 gjordes om till toaletter. Ny inredning och moderna ytskikt. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 49

Rum 329 mot norr och 331. SSMDIG015526. Rum 330 mot väster. SSMDIG015527. Rum 329, passage Golv: Linoleummatta. Sockel: Proilerad och ådringsmålad, ca sekelskifte 1900. Väggar: Putsade och målade. Väggen mot 330 kan vara ursprunglig. 26 Tak: Putsat och målat kryssvalv, fortsätter in i 330. Dörrar: Mot 330 slät smyg och ådringsmålat foder av 1700-talstyp. Mot 331 halvfransk ådringsmålad smyg. Ådringsmålat proilerat foder, ev. sekelskifte eller tidigt 1900-tal. Mot 334A ådringsmålat foder från omkring 1915. 27 Dörröppningen igensatt och ett skåp har ställts in istället. Mot 319 stickbågig smyg med helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp, rel. nytt trycke. 50 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 330, restaurangförråd. År 2011: kontor Golv: Linoleummatta. År 2011: ny parkett. Väggar: Putsade och målade. Nyare slät bröstpanel utan fyllningar. Tak: Putsat och målat kryssvalv, fortsätter i 329. Dörrar: Mot 329 helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp med foder och nytt trycke. Fönster: Stickbågig smyg med halvfransk smygpanel och foder av 1700-talstyp. Ev. ursprungligt, spröjsat och inåtgående tvåluftsfönster med espagnolett och tärningar i spröjskorsen. Modernt innanfönster. Nyare fönsterbänk av kalksten.

Rum 332 mot väster. SSMDIG015529. Rum 331, passage Golv: Linoleummatta. Väggar: Mot 334A ådringsmålad halvfransk bröstpanel. Sekundär skivvägg mot 332, trol. uppförd i slutet av 1970-talet (bygglovsritning 1977). Tak: Putsat och målat kryssvalv, fortsätter in i 332. Dörrar: Mot 329 ådringsmålad slät modern enkeldörr med proilerat foder från omkring 1900. År 2011: dörr saknas. Mot 332 nyare helfransk trefyllningsdörr med foder. Mot 333 ådringsmålat proilerat foder från omkring 1915 och halvfransk pardörr. 28 Mot 334A ådringsmålat foder från omkring 1915 och slät smyg. 29 Dörr saknas. Rum 332, kontor Golv: Linoleummatta. Ny parkett. Väggar: Putsade och målade. Sentida bröstning utan fyllningar. Sekundär vägg mot 331. Tak: Putsat och målat kryssvalv. Dörrar: Öppning utan foder men väggarnas bröstning fortsätter in i smygen. Fönster: Stickbågig smyg med halvfransk smygoch bröstpanel och proilerat foder av 1700-talstyp. Ev. ursprungligt, spröjsat och inåtgående tvåluftsfönster med espagnolett och tärningar i spröjskorsen. Innanfönster från 1917 med espagnolett. 30 Målad fönsterbräda med proil i framkant. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 51

Rum 333 mot väster. SSMDIG015530. Rum 333, kontor Golv: Linoleummatta. Fiskbensparkett. Väggar: Putsade och målade. Sentida bröstning utan fyllningar. Igenmurad nisch mot norr, jfr. rum 358. Tak: Putsat och målat kryssvalv. Dörrar: Proilerat foder från omkring 1900 och slät målad smyg mot 331. Putsad smyg med spår efter äldre dörr mot 335. Fönster: Stickbågig slät och målad smyg med halvfransk bröstpanel och foder av 1700-talstyp. Ev. ursprungligt, spröjsat och inåtgående tvåluftsfönster med espagnolett och tärningar i spröjskorsen. Innanfönster från 1917 med espagnolett. 31 Målad fönsterbräda med proil i framkant. 52 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Kommentar rum 329 333: Enl. brf. 1826 hade rum 333 oljemålade väggar och de andra rummen limfärgsmålade. Rummen hade fönster- och bröstpaneler, kakelugnar och i 333 tre väggfasta skåp. Bara rum 333 hade ingång till 334A, övriga dörrar var trol. blinddörrar. Rum 330 inreddes till WC 1909. Rumsvolymerna och utförandet med kryssvalv, dörr- och fönsteröppningar är i huvudsak ursprungliga men väggen mellan 331 och 332 är sekundär. Snickerier av blandad ålder och blandat utförande, men nytillkomna snickerier har i huvudsak gjorts enl. äldre utförande.

Rum 334A mot nordväst. SSMDIG015489. Rum 334, 334A och 334B: Fria förhandlingssalen : börshall med sentida entresoleringar. År 2011: entresoleringarna rivna och rummet omgjort till utställningshall Golv: Parkettgolv från sent 1970-tal, ersatte då en iskbensparkett från 1917. År 2011: nytt golv 2003. Sockel: Rel. hög utstockad puts. Väggar: Putsade och målade med nischer och pilastrar. Tak: Kryssvälvt, putsat och målat. Valven bärs av fristående doriska kolonner. Dörrar: Mot Storkyrkan tre sannolikt ursprungliga höga, rundbågiga och spröjsade pardörrar med tvärpost och tärningar i spröjskorsen. År 2011: den mittersta dörren är nygjord med äldre utformning. Mot 331, och motsvarande mot 353, ådringsmålade helfranska pardörrar med dekorativa omfattningar av målad sandsten. 32 Omfattningarna kröns av nischer med gipskrukor målade som terrakotta. Mot 329, 333, 353 (norra delen) och 357 liknande omfattningar av målad sandsten. 1917 sattes en dörr in mot 328, denna har senare satts igen. Fönster: Mot Storkyrkan sannolikt ursprungliga, rundbågiga, spröjsade och inåtgående tvåluftsfönster med tvärpost, tärningar i spröjskorsen, espagnoletter och hakar. Trappsteg av målad natursten. Övrigt: Bakom entresoleringarna och kontorsbåsen inns igensatta öppningar och nischer som idag inte är synliga. År 2011: entresoleringarna rivna, men nischerna döljs av skärmar för ventilation o.dyl. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 53

Från 334 mot 308. SSMDIG015494. Rum 334B, dörr mot 353. SSMDIG015496. 54 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Kommentar rum 308, 334, 334A och 334B: De ursprungliga börshallarna har kvar sina rumsvolymer och konstruktion med valv och kolonner. Väggarnas indelning med pilastrar, nischer, dörr- och fönsteröppningar med omfattningar är också bevarad men döljs delvis av senare, reversibla tillägg. Mot ljusgårdarna har dörr- och fönsteröppningar ändrats, framför allt 1917, men nya partier är gjorda enl. ursprungligt utförande. Under nuvarande golv inns delar av det ursprungliga stengolvet kvar och i källaren inns ett lager som har tillvaratagits vid ledningsdragningar.

Rum 342 mot sydost. SSMDIG015524. Rum 342, 344: del av de f.d. ljusgårdarna som har gjorts om till sammanträdesrum. All inredning är modern utom de stora fönstren och dörrarna mot börshallarna som ick sin nuvarande utformning 1917. Bakom dagens inredning inns de gamla gårdsfasaderna. Ljusgårdarna byggdes över med en våning 1917. Dessa överbyggnader entresolerades vid ombyggnaden 1978 1979. År 2011: rummen är omgjorda till museibutik resp. kapprum med ny inredning. Enl. brf. 1826 hade gårdarna sandstensgolv och i mitten avrinning genom gjutna järnsilar. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 55

Rum 355 mot nordost. SSMDIG015568. Rum 355, sammanträdesrum. År 2011: kontor Golv: Fiskbensparkett inlagd 1917 1918. Kalkstenshäll framför kakelugn. Väggar: Helboaserade med halvfransk panel. Tak: Putsat och målat med rel. kraftig list. Dörrar: Mot 358 halvfransk pardörr, trol. från 1917. Foder av 1700-talstyp. Mot 356 halvfransk pardörr. 33 Foder av 1700-talstyp och nyare trycke. I fodret sitter övermålade järnöglor, ev. till en tidigare dörr (356 var tidigare en entré från 204 och på insidan sitter delar av gångjärn till en järndörr kvar). Mot 359 proilerat foder av 1700-talstyp och helfransk enkeldörr. År 2011: dörr saknas. Mot 353 helfransk enkeldörr och mot 357 56 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 en nygjord dörr med lister. 34 Fönster: Stickbågiga smygar med halvfransk panel. Ev. ursprungliga, spröjsade tvåluftsfönster med tärningar i spröjskorsen, innanfönster och espagnoletter av sen 1800-talstyp. Fönsterbänkar av trä med proil i framkant. Övrigt: Alkov mot söder med korgbågig öppning och foder av 1700-talstyp. Delvis klädd med bröstpanel, delvis med sentida inbyggt skåp. Blå och vit kakelugn av 1700-talstyp i korgbågig nisch med foder av 1700-talstyp, deponerad ur SSM:s samlingar (inv.nr 1686). Den ursprungliga passagen 356 gjordes 1917 om till toalett. 35

Rum 355 mot sydväst. SSMDIG015571. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 57

Rum 358 mot norr. SSMDIG015567. Rum 358, kontor Golv: Fiskbensparkett inlagd 1917 1918. Väggar: Halvfransk bröstpanel. I övrigt putsade väggar målade med fält. Målningarna är gjorda någon gång efter mitten av 1970- talet. År 2011: är i dag övermålat. Tak: Putsat och målat med rel. kraftig list. Dörrar: Mot 355 foder av 1700-talstyp. Tapetdörr mot 353, upptagen i slutet av 1970-talet. Fönster: Stickbågig smyg med halvfransk panel och foder av 1700-talstyp. Ev. ursprungligt, spröjsat tvåluftsfönster med tärningar i spröjskorsen, innanfönster och espagnolett av sen 1800-talstyp. Fönsterbänk av trä med proil i framkant. Övrigt: Alkov mot norr med korgbågig öppning och foder av 1700-talstyp. 58 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 359, passage Golv: Linoleummatta. Sockel: Enklare proilerad sockel. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat stjärnvalv. Dörrar: Slätt foder mot trapphall 301. Övrigt: Hatthylla trol. från 1917 1918. Väggfast paraplyställ trol. från 1917 1918. 36 Kommentar rum 355 359: Enl. brf. 1826 tillhörde rummen Börskällaren. Rum 355 var boaserat och hade kakelugn, 2 väggskåp, fönsterluckor och två fördjupningar (möjligen avses alkoven och kakelugnsnischen). Rum 358 hade kakelugn samt bröst- och fönsterpaneler. Rummen har kvar sina ursprungliga volymer och större delen av den äldre inredningen. Några dörrar har bytts ut och en ny dörr har tagits upp mot 353. Nytillkomna snickerier har i huvudsak gjorts enl. äldre utförande.

Rum 401 mot sydost. SSMDIG015634. Våning 1 trappa Rum 401 och 402, trapphall och trappa med vilplan Golv: Kalksten. Sockel: Rel. hög och slät utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Två ursprungliga rundbågiga nischer mot den f.d. ljusgården. Tak: Tre putsade och målade kryssvalv med dubbla gördelbågar. Dörrar: Mot 402, 413 och mot börshallarnas övre del ursprungliga omfattningar av målad sandsten. Senare, ådringsmålad helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp mot 413. Mot 406 ådringsmålad dörr med foder och tre fyllningar från 1970-talet. Öppningen var ursprungligen ett fönster. Fönster: Spröjsade fönster i trapplopp med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter, sen 1800-talstyp. Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn med mässingsknoppar. Hiss i 402. Installerad i början av1960-talet. 37 Rum 403, passage Golv: Nyare stavparkett. Väggar: Putsade och målade. Sekundär vägg mot 404. Tak: Putsat och målat med proilerad putslist. Dörrar: Mot 402 äldre helfransk enkeldörr av 1700-talstyp med proilerat foder. Mot 405 proilerat foder och smygpanel. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 59

Rum 401 mot söder. SSMDIG015635. Rum 403 från 405. SSMDIG015584. 60 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 404 mot öster. SSMDIG0154585. Rum 404, kontor Golv: Nyare stavparkett. Väggar: Putsade och målade. Helfransk bröstpanel. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerade lister. Plafond, ca sekelskifte 1900. Dörrar: Mot 403 nyare halvfransk enkeldörr med tre fyllningar och proilerat foder av 1700-talstyp. Fönster: Välvd, slät och målad smyg med foder av 1700-talstyp och bröstpanel. Äldre vinkeljärn vid fönstrets övre hörn. Ev. ursprungligt ytterfönster med spröjs, tärningar i spröjskorsen och espagnolett. Innanfönster med espagnolett av 1700-talstyp. Rum 405 Golv: Nyare stavparkett. Väggar: Helboaserade, huvudsakligen halvfransk panel men runt dörren helfransk. Luckor i panelen mot 404 för tvättställ installerat 1917 i den gamla eldstadsnischen. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerade lister. Dörrar: Mot 403 pardörr med proilerat foder. Öppningen trol. breddad med ny dörr 1917. Fönster: Välvda smygar med foder av 1700-talstyp och bröstpanel. Ev. ursprungliga ytterfönster med spröjs, tärningar i spröjskorsen och espagnoletter. Innanfönster med espagnoletter av 1700-talstyp. Kommentar rum 403 405 Enl. Palmstedts ritningar från 1773 var detta restauratörens rum. Enl. brf 1826 hade rum 404 kakelugn, bröstpaneler och limfärgade vävtapeter medan rum 405 var boaserat och hade kakelugn samt innanfönster. Rummens volymer är delvis förändrade, bl.a. genom hissen som är inbyggd i 403/404 samt den sekundära väggen mellan 403 och 404. Möjl. hade 405 ursprungligen en mellanvägg som redovisas på Seréns ritning. Denna tycks i så fall vara riven 1826 enl. brf. En del av snickerierna förefaller vara ålderdomliga, t.ex. dörren mot 402 förefaller vara ursprunglig, men är lyttad. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 61

Rum 405 mot sydost. SSMDIG015581. Rum 405 mot norr. SSMDIG015583. 62 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 406 mot väster. SSMDIG015401. Rum 406 411, 421 423 (421 423 ej besökta år 2011): de ursprungliga ljusgårdarna byggdes över med en våning 1917 och överbyggnaderna entresolerades 1978 1979 och inreddes till moderna kontor. I rum 411 och 423 syns fortfarande överdelarna till de höga rundbågiga fönstren som vetter åt de båda hallarnas förbindelsegång. Mot norr i rum 423 syns två igensatta cirkelrunda öppningar som vetter mot stora hallen i norr. Motsvarande bör innas mot söder samt i rum 411 och 409, även om de idag inte är synliga. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 63

Rum 413 mot nordväst. SSMDIG015572. Rum 413 mot sydväst. SSMDIG015574. 64 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 414 mot nordost. SSMDIG015577. Rum 413 Golv: Ny stavparkett. Väggar: Helboaserade. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerade putslister. Dörrar: Välvd öppning mot liten passage från 401. Mot 401 ådringsmålat, proilerat foder. Helfransk enkeldörr av 1700- talstyp med proilerat foder mot förråd i nordvästra hörnet. Igensatt dörr på södra väggen. Mot 414 halvfransk smygpanel och proilerat foder av 1700-talstyp. Fönster: Välvda smygar med halvfranska smygoch bröstpaneler och proilerade foder av 1700-talstyp. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i korsen och espagnoletter. Sentida innanfönster med espagnoletter. 38 Målade fönsterbänkar med proil i framkant. Övrigt: På platsen för en kakelugn står idag ett skåp, trol. från 1800-talet. Rum 414 Golv: Fiskbensparkett. Väggar: Helboaserade Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerade putslister. Dörrar: Mot 415 bred välvd öppning med proilerat foder. Mot 413 proilerat foder av 1700-talstyp och halvfransk smygpanel. Fönster: Välvda smygar med halvfranska smygoch bröstpaneler och proilerade foder av 1700-talstyp. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i korsen och espagnoletter. Sentida innanfönster med espagnoletter (se rum 413). Målade fönster bänkar med proil i framkant. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 65

Rum 414 mot väster och 415. SSMDIG015579. Rum 415 Golv: Fiskbensparkett. Väggar: Helboaserade Tak: Putsat och målat med proilerad putslist. Dörrar: Mot 414 bred välvd öppning med proilerat foder. Fönster: Välvd smyg med halvfransk smyg- och bröstpanel och proilerat foder av 1700-talstyp. Inåtgående spröjsat ytterfönster med tärningar i korsen och espagnolett. Sentida innanfönster med espagnolett (trol. samma som rum 413). Målad fönsterbänk med proil i framkant. Kommentar rum 413 415: Enl. Palmstedts ritningar 1773 var detta restauratörens rum. Enl. brf. 1826 hade rum 413 kakelugn, boaserade väggar, två väggskåp, fönsterpaneler och innanfönster. Rum 414 och 415 hade kakelugn, boaserade väggar, fönsterpaneler och innanfönster. Rummen har kvar sina ursprungliga rumsvolymer, och boaseringarna nämns i brf. 1826. Skåpet i 413 är dock senare och har ersatt en kakelugn. 66 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 416, trapphall och trappa med vilplan Golv: Kalksten. Sockel: Rel. hög slät utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Två ursprungliga rundbågiga nischer mot den f.d. ljusgården. Tak: Tre putsade och målade kryssvalv med dubbla gördelbågar emellan. Dörrar: Mot 417, 425 och mot börshallarnas övre del ursprungliga omfattningar av målad sandsten. Äldre, ådringsmålade, helfranska trefyllningsdörr av 1700-talstyp (slår mot 417 och 425). Mot 421 ådringsmålad dörr med foder och tre fyllningar från 1970- talet. Öppningen var ursprungligen ett fönster. Fönster: Spröjsade fönster i trapplopp med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter av sen 1800-talstyp. Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn med mässingsknoppar.

Rum 417 mot norr och 420. SSMDIG015534. Rum 417 mot söder och trapphall. SSMDIG015535. Rum 417, passage Golv: Äldre brädgolv med enkel frisbräda, fortsätter in i 419. Sockel: Rel. enkel med liten proil i överkant. Väggar: Putsade och målade med halvfransk bröstpanel mot öster. Sekundär vägg mot 419, trol. runt sekelskiftet 1900. Tak: Putsat och målat med hålkäl och proilerade putslister, fortsätter in i 419. Dörrar: Mot 416 korgbågig putsad smyg. Bred slät karm med äldre övermålade beslag. Äldre helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp med foder och två kammarlås, ej ursprungliga vred. Mot 420 proilerat foder av sen 1800-talstyp och smyg med halvfransk panel. Mot 419 dörröppning med igensatt överljusfönster och proilerat foder, trol. skelskifte 1900. Senare, halvfransk trefyllningsdörr. Övrigt: Hörnskåp, trol. sekelskifte 1900. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 67

Rum 419 mot väster. SSMDIG015536. Rum 419, kontor Golv: Brädgolv med frisbräda. Väggar: Putsade och målade med halvfransk bröstpanel. Tak: Putsat och målat med hålkäl och proilerade putslister. Dörrar: Mot 420 igensatt öppning med halvfransk smygpanel och proilerat foder, öppningen trol. upptagen vid sekelskiftet 1900. 68 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Mot 417 dörröppning med igensatt överljusfönster och proilerat foder, trol. sekelskifte 1900. Fönster: Välvd, slät och målad smyg med bröstpanel och foder av 1700-talstyp. Inåtgående spröjsat tvåluftsfönster med tärningar i korsen och espagnolett av mässing, sen 1800-talstyp. Innanfönster med d:o espagnolett. Målad fönsterbänk av trä med proilering i framkant.

Rum 420 mot nordväst. SSMDIG015539. Rum 420: kontor med moderna, glasade mellanväggar som ej är redovisade på relationsritning. Golv: Äldre brädgolv med frisbräda och kalkstensfris. Eldstadsplan av kalksten. Väggar: Putsade och målade med halvfransk bröstpanel. Sekundära glasväggar. Tak: Putsat och målat med hålkäl och proilerade putslister. Dörrar: Mot 417 helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp med foder och smygpanel. Övre fyllningen utbytt mot glas. År 2011: dörren utbytt mot liknande men utan glas. Fönster: Välvda, släta och målade smygar med bröstpanel och foder av 1700-talstyp. Inåtgående spröjsade tvåluftsfönster med tärningar i korsen och espagnoletter av mässing, sen 1800-talstyp. Innanfönster med d:o espagnoletter. Målade fönsterbänkar med proilering i framkant. Övrigt: Vit lat 1800-talskakelugn. Kommentar rum 417 420: Enl. Palmstedts ritningar 1773 var detta Bemedlingskommissionens rum. En. brf. 1826 hade rum 420 kakelugn, bröstpanel, oljemålade vävtapeter, innanfönster och fönsterluckor. Rum 419 hade kakelugn, bröstpanel, fem väggskåp och innanfönster. Rummen har i huvudsak kvar sina ursprungliga rumsvolymer, bortsett från väggen och WC mellan 417 och 419 samt glasväggarna i 420 (reversibla). Utförandet med bröstpaneler, brädgolv och taklister tillhör också ett äldre skede. Kakelugnen i 420 är från 1800-talet och en av få bevarade i huset. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 69

Rum 420 södra delen med kakelugn, mot öster. SSMDIG015542. Rum 420 södra delen, mot väster. SSMDIG015541. 70 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 420, nordvästra hörnet. SSMDIG015543. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 71

Rum 425 mot norr. SSMDIG015561. Rum 427 mot väster. SSMDIG015562. Rum 425, passage Golv: Kalksten. Väggar: Putsade och målade. Trol. ursprunglig vägg mot 427 (se Seréns ritning). Tak: Putsat och målat. Dörrar: Mot 416 äldre, helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp. Mot 429 smygpanel. Rum 426 och 428 är sekundära utrymmen med nya dörrar och proiler. 72 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 427, pentry Golv: Brädgolv med frisbräda och kalkstensfris. År 2011: linoleumplattor i svart och vitt. Väggar: Halvfransk bröstpanel, i övrigt målad puts. Tak: Putsat och målat med hålkälslist. Dörrar: Mot 425 helfransk trefyllningsdörr av 1700-talstyp med foder och kammarlås, övre fyllningen utbytt mot glas. Mot 429 halvfransk smygpanel och foder av 1700-talstyp. Fönster: Korgbågig slät och målad smyg med foder av 1700-talstyp. Spröjsat ytterfönster med tärningar i spröjskorsen och espagnolett. Innanfönster med espagnolett, sen 1800-talstyp. Fönsterbänk av trä, täckt av masonit.

Rum 429 mot nordväst. SSMDIG015559. Rum 429 Golv: Brädgolv med frisbräda och kalkstensfris. År 2011: nytt parkettgolv. Väggar: Tapeter och halvfransk bröstpanel. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerade putslister. Dörrar: Mot 425 och 427 helfranska trefyllningsdörrar av 1700-talstyp med foder samt kammarlås. Övre fyllningen mot 425 ersatt av glas. Öppningen mot 427 troligen upptagen omkr. sekelskiftet 1900. Fönster: Korgbågiga släta och målade smygar med foder av 1700-talstyp. Spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen och espagnolett. Innanfönster med espagnolett, sen 1800-talstyp. Fönsterbänkar av trä. Kommentar rum 425 429: Enl. Palmstedts ritningar 1773 tillhörde rummen borgerskapets sekreterare och notariat. Enl. brf. 1826 hade rum 429 oljemålade vävtapeter, bröstpaneler, kakelugn och fem dubbla väggskåp. 427 hade oljemålade vävtapeter, börstpaneler och kakelugn. Rum 429 har kvar sin ursprungliga volym. Utförandet med bröstpanel, taklister och de lesta snickerier tillhör också ett äldre skede. Under dagens golv inns ett äldre brädgolv med kalkstensfris. Väggen mellan 425 och 427 inns på Seréns ritning och är sannolikt ursprunglig. Rum 427 har ett mer sentida utseende med nya ytskikt och inbyggt pentry, men också några äldre snickerier, medan 425 har kalkstensgolv och dörr mot 416 som tillhör ett äldre skede. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 73

Rum 501 mot nordost. SSMDIG015630. Våning 2 trappor Rum 501 och 503, trappor och vilplan Golv: Kalkstensplattor. Sockel: Rel. hög slät utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsade och målade kryssvalv med gördelbågar emellan. Dörrar: Mot 504, 505, 528 och 530 släta omfattningar av målad sandsten och ådringsmålade helfranska dörrar av 1700-talstyp med tre fyllningar och proilerade foder (äldre dörrar mot 505 och 528, senare mot 504 och 530). Arkitektoniska överstycken i 74 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 puts. Mot 502 ådringsmålad och glasad pardörr med spröjsar, trol. 1917. Järndörr i trapplopp mot 601 ( järndörr nämns i brf. 1826). Fönster: Spröjsade fönster i trapplopp med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter, sen 1800-talstyp. Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn med mässingsknoppar. Hiss i 402. Installerad i början av1960-talet. 39

Rum 502, östra ljusgården. SSMDIG015393. Rum 502, östra ljusgården Ljusgården byggdes över 1917 och ick ett glastak och ett golv av kalkstensplattor i slutet av 1990- talet. Väggarna har ett äldre utförande med slätputs, proilerad taklist och släta omfattningar omkring fönstren. Mot Stora börssalen och rum 504 är fönsteröppningarna stickbågiga, i övrigt rakt avslutade. Tvåluftsfönstren är inåtgående och spröjsade. Till våning 3 trappor inns små liggande och inåtgående tvåluftsfönster med spröjs. Mot trapphallen sitter en modern säkerhetsgrind i lackerat stål. I nordvästra hörnet går en inbyggd, modern ventilationstrumma upp på taket. Ytterligare inns på östra väggen. Rum 504 mot väster. SSMDIG015284. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 75

Rum 504, dörr mot 531. SSMDIG015287. Rum 504, Nobelbibliotek Golv: Kalksten. Väggar: Helt inklädda med bokhyllor sedan 1921. Tak: Välvt, putsat och målat. Kraftig skugglist. Dörrar: Helfranska enkeldörrar av 1700-talstyp mot intilliggande rum med tre fyllningar och tillhörande proilerade foder. Dörröppning mot 521 är förstärkt med järnbalk och har ny karm. Dörröppning mot rum 505 senare upptagen och dörröppning mot 507 lyttad sidled. Mot rum 531 helfransk pardörr från 1879 med dekorativa element och ursprungliga mässingstrycken. 40 Fönster: Stickbågiga, släta och målade smygar med proilerade foder. Inåtgående spröjsade 76 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 ytterfönster med tärningar i spröjs korsen och vädringsruta. Innanfönster med vädringsruta. Båda med espagnoletter av mässing, sen 1800-talstyp. Målade fönster bänkar med rundad framkant. Kommentar rum 504: Enl. brf. 1826 hade rummet en mellanvägg, stengolv, limfärgade papperstapeter, två kakelugnar, två väggskåp och två vedlårar. Av BÅ 1899 framgår att rummet då hade panel som byttes ut detta år. Hur länge den då hade funnits är oklart. Rummet har kvar sin ursprungliga volym och utförande med välvt tak och lertalet dörröppningar i ursprungligt läge med trol. lera ursprungliga helfranska enkeldörrar. Här inns också en rikt skuren pardörr från 1800-talets andra hälft.

Rum 505 mot öster. SSMDIG015295. Rum 505, biblioteksexpedition Golv: Äldre lackerat brädgolv med lerdubbla frisbräder och plan efter kakelugn. Väggar: Putsade och målade med helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. De två inre hörnen har ursprungliga, sneda avskärningar, den ena för garderob och den andra för passage till trapphus. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med kraftiga proilerade putslister. Rund plafond. Dörrar:. Mot 524 och de snedställda hörnen helfranska enkeldörrar av 1700-talstyp med tre fyllningar och proilerade foder. Dörr mot passage till 501 med liten ruta i övre fyllningen, ev. ursprunglig. Mot 504 sekundär öppning med halvfransk smygpanel och proilerat foder av 1700-talstyp. Smygpaneler även mot 523 och 524. Fönster: Välvda släta och målade smygar med proilerade foder av 1700-talstyp. Helfranska fönsterbröstpaneler. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjs korsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700- talstyp. Innanfönster med vädringsruta och espagnoletter av mässing, sen 1800-talstyp. Målade fönsterbänkar med proil i framkant. Brädor för eluttag o.dyl. Övrigt: Expeditionsdisk i omålat trä med fyllningar. Nisch för kakelugn med proilerat foder, kakelugn saknas. Kommentar rum 505: Enl. Palmstedts ritningar 1773 tillhörde rummet Sjöassurans- och Sjömanskontoret. Enl. brf. 1826 hade rummet oljemålade vävtapeter, fönster- och bröstpaneler, innan fönster, kakelugn samt ett skänkskåp och ett väggskåp. Rummet har kvar sin ursprungliga volym. Utförandet med avskurna och rundade hörn, taklister, brädgolv, bröstpaneler och dörrar tillhör också ett äldre skede. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 77

Rum 505, dörrar mot 501, 504 och 523. SSMDIG015300. 78 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 507 mot söder. SSMDIG015348. Rum 510. SSMDIG015349. Rum 507 510, WC Golv: Mönsterlagt marmorgolv i svart och vitt. Väggar: Helt, dekorativt vägg- och dörrparti, delvis glasat, från 1800-talets andra hälft mot WC-bås. Draghandtag i metall med meanderbårder. Putsade och målade väggar ovanför. Väggen nerdragen en bit mot söder och öster. Tak: Putsat och målat. Dörrar: Mot 504 proilerat foder och halvfransk smygpanel. Fönster: Välvd, slät och putsad smyg med foder av 1700-talstyp. Inåtgående och spröjsade ytter- och innerbågar med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter av 1700-talstyp. Övrigt: WC-bås med moderna inredningar, undertak och nya ytskikt. Kommentar rum 507 510: Enl. Palmstedts ritningar 1773 var detta ett av borgarståndets rum. Enl. brf. 1826 hade rummet limfärgade papperstapeter, bröstpaneler och kakelugn. Rummen inreddes för WC första gången 1909, möjl. fanns här TC tidigare. Delar av inredningen, som väggen mot toalettbåsen med draghandtag förefaller vara från 1800-talet. I övrigt är ytskikten moderna. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 79

Rum 511 mot sydväst. SSMDIG015648. Rum 511, trapphall och trappa med vilplan Golv: Kalkstensplattor. Sockel: Rel. hög slät utstockad puts. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsade och målade kryssvalv med gördelbågar emellan. Dörrar: Mot 504 ådringsmålad pardörr från andra hälften av 1800-talet. Mot 516, 525 och 526 släta omfattningar av målad sandsten och äldre, ådringsmålade helfranska dörrar av 1700-talstyp med tre fyllningar och 80 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 proilerade foder (slår mot rummen innan för). Arkitektoniska överstycken i puts. Mot 512 ådringsmålad och glasad pardörr med spröjsar, trol. 1917. Järndörr i trapplopp mot 626. Fönster: Spröjsade fönster i trapplopp med tärningar i spröjskorsen och espagnoletter, sen 1800-talstyp. Övrigt: Smidda trappräcken av 1700-talstyp, ev. ursprungliga. Rel. nya handledare av järn med mässingsknoppar.

Vilplan mellan plan 4 och 5. SSMDIG 015647 Järndörr mot 601. SSMDIG015649. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 81

Rum 512, västra ljusgården. SSMDIG015486. Rum 512, västra ljusgården Ljusgården byggdes över 1917. Golvbeläggningen är av asfalt. Väggarna har ett äldre utförande med slätputs, proilerad taklist och släta omfattningar omkring fönstren. Mot Stora börssalen och rum 504 är fönsteröppningarna stickbågiga, i övrigt rakt avslutade. Tvåluftsfönstren är inåtgående och spröjsade. Till våning 3 trappor inns små liggande och inåtgående tvåluftsfönster både med och utan spröjs. På norra väggen sitter en ventilationshuv. 82 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 513 mot söder. SSMDIG015327. Rum 513, kontor Golv: Parkettgolv i rutmönster. Väggar: Putsade och målade, helt inklädda med hyllor. Tak: Putsat och målat. Proilerad taklist. Dörrar: Mot 514 igensatt dörröppning med foder av sen 1800-talstyp. Fönster: Välvd slät och målad smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Inåtgående spröjsat ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnolett av 1700-talstyp. Innanfönster med vädringsruta och espagnolett av mässing, sen 1800-talstyp. Fönsterbänk av kalksten. Kommentar rum 513: Enl. brf. 1826 hade rummet limfärgade papperstapeter, bröstpaneler och kakelugn. WC inreddes i rummet 1909, ev. fanns tidigare TC. Rummet har kvar sin ursprungliga volym. Rummet dekorerades ev. på liknande sätt som 516 år 1879. Av detta syns ingenting idag men spår kan innas under senare ytskikt. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 83

Rum 514 mot väster. SSMDIG015343. Rum 514, kontor Golv: Parkettgolv i rutmönster med kalkstensfris. Kalkstensplan till kakelugn. Väggar: Vävspända med målade fält med blomsterslingor, andra häften av 1800-talet. Helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Tak: Hålkäl med proilerade lister. Hela taket är rikt dekorerat med målningar från andra hälften av 1800-talet. Dörrar: Mot 531 halvfransk smygpanel med målat och delvis förgyllt foder av 1700-talstyp. Fönster: Välvd slät och målad smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Helfransk fönsterbröstpanel. Inåtgående spröjsat ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnolett av 1700- talstyp. Innanfönster med vädringsruta 84 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 och espagnolett av mässing, sen 1800-talstyp. Fönsterbänk av kalksten. Övrigt: Rund, vit kakelugn med en bård av förgyllda palmettblad. Kommentar rum 514: Enl. Palmstedts ritningar 1773 var detta av borgarståndets rum. Enl. brf. 1826 hade rummet limfärgsmålade papperstapeter, bröstpaneler och kakelugn. Rummet ick troligen sin nuvarande dekor på väggar och i tak 1879, samtidigt med rum 531.41 Ev. gjordes samtidigt rum 513 men av detta syns ingenting i dag. Rummet renoverades i början av 1980-talet med ny färg på snickerier. Vävtapeterna tvättades och lagades av konservator. En äldre dekorationsmålning skrapades fram och behölls synlig t.h. om dörr mot hall. Bröstpanelen tycks ha haft viss dekormålning och förgyllda lister. 42

Rum 514, detalj av tak och kakelugn. SSMDIG015346. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 85

Rum 515 mot öster. SSMDIG015336. Rum 515, Bellmanrummet Golv: Parkett i rutmönster. Väggar: Vävspända och målade fält med förgyllda lister. Helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Alkov med väggfasta skåp på varje sida. Tak: Målat och putsat. Proilerad taklist. Dörrar: Mot 531 proilerat foder av 1700-talstyp och halvfransk smygpanel. Fönster: Välvd, slät och målad smyg med helfransk bröstpanel och proilerat foder av 1700- talstyp. Inåtgående spröjsat ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnolett av 1700-talstyp. Innanfönster med vädringsruta och espagnolett av mässing, sen 1800-talstyp. Målad fönsterbänk med proil i framkant. Kommentar rum 515: Huruvida rummets målningar är bevarade från 1700-talet eller inte är osäkert. Enl. brf. 1826 hade rummet limfärgsmålade papperstapeter, bröstpanel, sofnisch med skåp samt kakelugn. Av BÅ för 1899 framgår att målningen i rummet förnyats, exakt vad det innebar framgår dock inte.43 1980 gjordes vissa åtgärder efter samråd med konservator. 44 86 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 515 mot rum 531. SSMDIG015339.

Rum 516 mot väster. SSMDIG015554. Rum 516 mot öster. SSMDIG015556. Rum 516 (516 518, Stockholms borgerskap) Golv: Äldre brädgolv med frisbräder. Väggar: Putsade och målade med målad fältindelning. Helfransk bröstpanel. Hel skåpvägg mot trapphus, ev. ursprungligt, inrett till bl.a. pentry och WC. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerade lister. Dörrar: Mot 511 och 517 helfransk enkeldörr av 1700-talstyp med tre fyllningar och proilerat foder. Kammarlås på dörr mot 511. Halvfransk smygpanel mot 517. Helfransk enkeldörr med två fyllningar mot WC med draghandtag från 1800- talets andra hälft. Fönster: Välvd, slät och målad smyg med bröstpanel och proilerat foder. Inåtgående spröjsat tvåluftsfönster med tärningar i korsen och espagnolett av 1700-talstyp. Innanfönster med espagnolett av mässing, sen 1800-talstyp. Målad fönsterbänk av trä med proilering i framkant. Övrigt: Modern WC-inredning men den äldre bröst panelen inns kvar. WC installerades 1909. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 87

Rum 517 mot nordväst. SSMDIG015545. Rum 517 Golv: Äldre brädgolv med lerdubbla, förskjutna frisbräder. Eldstadsplan av kalksten. Väggar: Putsade och målade med målad fältindelning. Helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerade putslister. Dörrar: Mot 516 och 518 foder av 1700-talstyp och halvfranska smygpaneler. Fönster: Välvda, släta och målade smygar med bröstpanel och proilerat foder. Inåtgående spröjsade tvåluftsfönster med tärningar i korsen och espagnoletter av 1700-talstyp. Innanfönster med espagnoletter av mässing, sen 1800-talstyp. Målade fönsterbänkar av trä med proilering i framkant. 88 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 517 mot sydost. SSMDIG015547. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 89

Rum 518 mot norr. SSMDIG015551. Rum 518 Golv: Brädgolv med frisbräder. Eldstadsplan av kalksten. Väggar: Putsade och målade med målad fältindelning. Tak: Putsat och målat med hålkäl och proilerade putslister. Dörrar: Mot 517 helfransk enkeldörr av 1700- talstyp med tre fyllningar och proilerat foder. Fönster: Stickbågig, slät och målad smyg med bröstpanel och proilerat foder. Inåt gående spröjsat tvåluftsfönster med tärningar i korsen och espagnolett av 1700- talstyp. Innanfönster med espagnolett av mässsing, sen 1800-talstyp. Sekundär, målad fönsterbräda. 90 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Kommentar rum 516 518 Enl. Palmstedts ritningar 1773 tillhörde rummen Brandassuranskontoret och Brandkommissionen. Enl. brf. 1826 hade rummen oljemålade vävtapeter, bröst- och fönsterpaneler, kakelugnar och innanfönster. Rum 516 hade också ett tredubbelt väggfast skåp. Rummen är nyligen helrenoverade, och tillhör de mer karakteristiska med tydlig 1700-talsprägel. Utförandet med helfranska bröstpaneler i 516 och 517 och väggfast skåp i 516 tillhör det äldsta skedet liksom sannolikt samtliga brädgolv och dörrar med foder.

Rum 520 mot norr. SSMDIG015323. Rum 520 mot sydväst. SSMDIG015321. Rum 520, bokmagasin och kontor Golv: Fiskbensparkett. Linoleum under entresolen, parkettgolvet ligger sannolikt kvar under. Väggar: Putsade och målade med helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Tak: Putsat och målat. Proilerad och putsad taklist. Dörrar: Mot 521 pardörrar av empiretyp med proilerade foder. En helfransk enkeldörr mot utrymme under entresol, glasad övre fyllning. Fönster: Välvda släta och målade smygar med proilerade foder av 1700-talstyp. Helfranska fönsterbröstpaneler. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700-talstyp. Innanfönster med vädringsruta och espagnoletter av mässing, sen 1800-talstyp. Målade fönsterbänkar med proil i framkant. Brädor för eluttag o.dyl. Övrigt: Entresolering med hyllsystem mot söder, installerat 1994. Liten internhiss i sydvästra hörnet under entresolen, installerad i slutet av 1980-talet. Kommentar: Enl. Palmstedts ritningar 1773 tillhörde rummet borgarståndet. Enl. brf. 1826 hade rummet oljemålade väggar, bröst- och fönsterpaneler, innanfönster samt en kakelugn. Rummet har delvis förändrats genom entresoleringen utmed södra väggen och upplevs i dag som två rum. Entresoleringen är dock reversibel. Kvarvarande bröstpanelen hör trol. till det äldsta skedet medan dörrar mot 521 är från 1800-talet. Andra inslag är påtagligt moderna som hissen i sydvästra hörnet, hyllinredning och linoleummatta. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 91

Rum 520 under entresolering mot söder. SSMDIG015324. Rum 521 mot nordväst. SSMDIG015318. 92 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 521, kompaktsystem vid södra långväggen. SSMDIG015317. Rum 521, bibliotek med magasin Golv: Fiskbensparkett. Linoleum mot söder. Väggar: Putsade och målade med helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Utmed södra väggen ett modernt hyllsystem i två plan, installerat 1994. Bakom hyllorna inns spår efter äldre öppningar och nischer. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med kraftig proilerad list. Två runda, dekorativa ventilationsgaller från 1909. Dörrar: Mot 520 och 522 dörröppningar i sekundära lägen med pardörrar av empiretyp med proilerade foder. Fönster: Välvda släta och målade smygar med proilerade foder. Helfranska fönsterbröstpaneler. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700- talstyp. Innanfönster med vädringsrutor och espagnoletter av mässing, sen 1800- talstyp. Målade fönsterbänkar med proil i framkant. Brädor för eluttag o.dyl. Övrigt: Två löst sittande dörröverstycken av 1700-talstyp, det ena med medaljong och lagerkvistar (samma typ som i 526), det andra med landskapsbild. Sitter ej på ursprunglig plats. Två höga väggfasta speglar med förgyllningar, ev. 1860-tal och samtida med Stora börssalens balkong. Förgyllda ornament i form av urnor är monterade på räcke till övre hyllplan. Kommer sannolikt från väggkandelabrar liknande dem i Stora börssalen. Kommentar: Rummet kallades Lilla börssalen och var en mindre festsal. Riksdagens borgarstånd hade sina möten här 1776 1834. Enl. brf. 1826 hade rummet oljemålade väggar, fönster- och bröstpaneler, två kakelugnar och en musikläktare.rummet har kvar sin ursprungliga volym men saknar en del av sin äldre karaktär och präglas mer av den moderna entresoleringen och bokförvaringen (reversibel) utmed södra väggen. Ursprungliga öppningar och nischer i södra väggen är i dag dolda, men spår inns bakom hyllsystemet. Kvarvarande bröstpanelen hör trol. till det äldsta skedet medan dörröppningarna mot väster och öster har tillkommit på 1800-talet tillsammans med beintliga dörrar. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 93

Rum 522 mot norr. SSMDIG015313. Rum 522, bibliotek Golv: Fiskbensparkett. Väggar: Putsade och målade med helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med kraftig proilerad putslist. Rund plafond. Dörrar: Mot 521 och 523 dörröppningar i sekundära lägen med proilerade foder och släta målade smygar. Mot 504 ursprunglig dörröppning med proilerat foder av 1700-talstyp och halvfransk smygpanel. Fönster: Välvd slät och målad smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Helfransk fönsterbröstpanel. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, 94 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 vädringsruta och espagnolett av 1700- talstyp. Innanfönster med vädringsruta och espagnolett av mässing, sen 1800- talstyp. Målad fönsterbänk med proil i framkant. Bräda för eluttag o.dyl. Kommentar: Enl. Palmstedts ritningar tillhörde rummet borgarståndet. Enl. brf. 1826 hade det limfärgsmålade väggar, bröst- och fönsterpaneler samt en kakelugn. Rummet förefaller ha kvar sin ursprungliga rumsvolym, tillsammans med de små garderoberna på var sida om dörren mot 504. Bröstpanelen samt dörröppning med snickerier mot 504 tillhör trol. också det äldsta skedet medan dörröppningar mot väster och öster har tillkommit på 1800-talet.

Rum 523 mot sydväst. SSMDIG015305. Rum 523, läsesalong Golv: Äldre lackerat brädgolv med plan för kakelugn. Väggar: Putsade och målade, till stor del täckta av fast hyllinredning. 45 Helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med kraftig proilerad putslist. Rund plafond. Dörrar: Mot 505 och 524 proilerade foder. Helfranska enkeldörrar av 1700-talstyp med tre fyllningar och mässingstrycken. Mot 522 sekundär dörröppning med pardörr av empiretyp och proilerat foder, trol. från samma tid. Fönster: Välvda släta och målade smygar med proilerade foder av 1700-talstyp. Helfranska fönsterbröstpaneler. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och sannolikt espagnoletter av 1700-talstyp. Innanfönster med vädringsrutor och espagnoletter av mässing, sen 1800-talstyp. Målade fönsterbänkar med proil i framkant. Bräda för eluttag o.dyl. Kommentar: Enl. Palmstedts ritningar 1773 tillhörde rummet Sjöassurans- och Sjömanskontoret. Enl. brf. 1826 hade rummet limfärgsmålade väggar, fönster- och bröstpaneler, innanfönster och kakelugn. Rummet har kvar sin ursprungliga volym. Bröstpanel samt dörröppningar mot rum 505 och 524 tillhör trol. också det äldsta skedet medan dörröppning med dörr mot 522 har tillkommit på 1800-talet. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 95

Rum 523 mot sydost. SSMDIG015306. 96 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 524 mot väster. SSMDIG015311. Rum 524, chefsbibliotekarie Golv: Fiskbensparkett. Väggar: Putsade och målade med helfransk bröstpanel av 1700-talstyp. Delvis väggfast hyllinredning. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med kraftiga, proilerade putslister. Rund plafond. Dörrar: Mot 505 och 523 proilerade foder av 1700-talstyp. Halvfranska smygpaneler. Fönster: Välvda släta och målade smygar med proilerade foder av 1700-talstyp. Helfranska fönsterbröstpaneler. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700- talstyp. Innanfönster medvädringsrutor och espagnoletter av mässing, sen 1800- talstyp. Målade fönsterbänkar med proil i framkant. Bräda för eluttag o.dyl. Övrigt: Löst sittande dörröverstycken med medaljonger och lagerkransar, delvis förgyllda. Trol. ej på ursprunglig plats. Kommentar: Enl. Palmstedts ritningar 1773 tillhörde rummet Sjöassurans- och Sjömanskontoret. Enl. brf. 1826 hade rummet oljemålade vävtapeter, fönster- och bröstpaneler, innanfönster och kakelugn. Rummet har kvar sin ursprungliga volym och utformning med rundade hörn. Bröstpanel samt dörröppningar mot rum 505 och 523 tillhör trol. också det äldsta skedet. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 97

Rum 525 mot väster. SSMDIG015367. Rum 526 mot norr. SSMDIG015362. Rum 525 Golv: Parkettgolv i rutmönster. Väggar: Putsade och indelade i målade fält. Halvfransk bröstpanel. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med kraftig proilerad list. Dörrar: Mot 526 och 527 proilerade foder av 1700- talstyp. Smygar med halvfransk panel. Fönster: Stickbågig, målad smyg med halvfransk panel och proilerat foder av 1700-talstyp. Inåtgående spröjsat ytterfönster med tärning ar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700-talstyp. Innanfönster med espagnolett av mässing, ca sekelskiftet 1900. Fönsterbänk av kalksten med proil i framkant. Bräda för eluttag o.dyl. Övrigt: Väggfast spegel, delvis förgylld. Rum 526, tambur Golv: Fiskbensparkett. Sockel: Proilerad sockel, äldre mot 527 och 532, i övrigt sentida 98 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Väggar: Putsade och målade. Vägg mot 525 sekundärt utbyggd med smala skåp i dörrsmygen. Helfransk enkeldörr med tre fyllningar av 1700-talstyp. Mässingstrycke från 1900-talet. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerad putslist. Dekorativt ventilationsgaller från 1909. Dörrar: Mot 532 proilerat foder och välvd enkeldörr med helfransk fyllning i mitten och två halvfranska fyllningar och delvis förgyllda proileringar. Ev. ursprungligt, dekorerat vred och nyckelhålsskylt av mässing. Mot 525 trol. sekundär öppning med helfransk enkeldörr med tre fyllningar av 1700-talstyp. Mot 511 0ch 527 proilerade foder och halvfranska smygpaneler. Övrigt: Konsolbord med marmorskiva och förgylld dekor och väggfast spegel med förgyllt listverk och överstycke med porträtthuvud. Bordet av empiretyp, och trol. senare än spegeln.

Rum 527 mot sydväst. SSMDIG015355. Rum 527 Golv: Parkettgolv i rutmönster. Kalkstensplan till kakelugn. Väggar: Helboaserade med fält och proilerade ramverk, målade och delvis förgyllda. 46 Tak: Putsat och målat. Hålkäl med målade och förgyllda dekorativa lister. Dörrar: Mot 525, 526 och 532 helfranska pardörrar med fyra fyllningar, stickbågiga foder och ev. ursprungliga, dekorativa vred och nyckelhålsskyltar av mässing. Fönster: Stickbågiga smygar med halvfransk panel och proilerade foder av 1700-talstyp. Helfranska fönsterbröstpaneler. Inåt gående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700-talstyp. Innanfönster med vädringsrutor och espagnoletter av mässing, ca sekelskiftet 1900. Trol. ursprungliga fönsterbänkar av kalksten med proil i framkant. Brädor för eluttag o.dyl. Övrigt: Empirekakelugn med spegel och förgyllningar. Kakelugnen insatt omkr. 1860. 47 Kommentar rum 525 527: Enl. brf. 1826 hade rum 525 oljemålade vävtapeter, bröst och fönsterpaneler, innanfönster, kakelugn och ett väggskåp. Rum 527 hade boaserade väggar med oljemålade och skulpterade ornament, fönsterpaneler, innanfönster, pardörrar med mässingslås och reglar samt fönsterplattor av brun marmor (sannolikt fönsterbänkar). Alla tre rum har kvar sina ursprungliga volymer och i 527 utförandet med boaserade och ornamenterade väggar, pardörrar med mässingslås och fönsterbänkar av kalksten. Förgyllningar har möjligen tillkommit senare. Snickerier i övriga rum av blandad ålder men i huvudsak efter ett äldre utförande. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 99

Rum 527 mot nordost. SSMDIG015360. 100 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 528 mot öster. SSMDIG015382. Rum 528 Golv: Äldre brädgolv med frisbräder. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerad putslist. Dörrar: Mot 529 halvfransk smygpanel och proilerat foder av 1700-talstyp. Mot 503 äldre, helfransk enkeldörr av 1700-talstyp med tre fyllningar och proilerat foder och kammarlås. Mot 530 trol. sekundär öppning med slät smyg och proilerat foder av 1700-talstyp. Fönster: Välvd, målad smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Helfransk fönsterbröstpanel och inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnolett av 1700-talstyp. Innanfönster med espagnolett. Slät, målad fönsterbänk med proil i framkant. Bräda för eluttag o.dyl. Rum 529 Golv: Parkettgolv i rutmönster. Väggar: Helboaserade med fält och proilerade målade ramverk. Tak: Putsat och målat. Hålkäl med proilerad putslist. Dörrar: Mot 528, 530 och 532 helfranska pardörrar med fyra fyllningar, stickbågiga foder och ev. ursprungliga, dekorativa vred och nyckelhålsskyltar av mässing. Fönster: Välvda smygar med halvfransk panel och proilerade foder av 1700-talstyp. Helfranska fönsterbröstpaneler och inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700- talstyp. Inåtgående innanfönster med espagnoletter, trol. från 1877.48 Trol. ursprungliga fönsterbänkar av kalksten med proil i framkant. Övrigt: Väggfast spegel med marmorerad omfattning och förgyllda ornament, ersatte någon gång under 1800-talet en kakelugn, ev. ca 1860. Divaner i fönstersmygarna. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 101

Rum 529 mot nordväst. SSMDIG015386. Rum 529 mot sydost. SSMDIG015391. 102 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 530 mot 528. SSMDIG015381. Rum 530, tambur Golv: Kalkstensgolv. Väggar: Putsade och målade. Slät målad fotpanel. Tak: Putsat och målat. Dekorativt ventilationsgaller från 1909. Dörrar: Mot 532 proilerat foder och välvd enkeldörr med helfransk fyllning i mitten och två halvfranska fyllningar och delvis förgyllda proileringar. Ev. ursprungligt, dekorerat vred och nyckelhålsskylt av mässing. Mot 529 proilerat foder och helfransk pardörr. Mot 528 trol. sekundär öppning med proilerat foder och helfransk enkeldörr av 1700-talstyp med tre fyllningar. Mot 501 slät smyg och proilerat foder. Övrigt: Förgyllt konsolbord med marmorskiva och hög förgylld spegel, senempiretyp, ev. ca 1860. Kommentar rum 528 530: Enl. brf. 1826 hade rum 528 oljemålade väggar, kakelugn och ett väggskåp. Rum 529 hade boaserade väggar med oljemålade och skulpterade ornament, innanfönster, pardörrar med mässingslås och reglar samt fönsterplattor av brun marmor (sannolikt fönsterbänkar). Alla tre rum har kvar sina ursprungliga volymer, utom hissen som skjuter in i 528. Utförandet i 530 med boaserade och ornamenterade väggar, pardörrar med mässsingslås och fönsterbänkar av kalksten tillhör också det äldsta skedet. Rummet tycks aldrig ha haft förgyllningar motsvarande Stora börssalen, se not till rum 527. Snickerier i övriga rum av blandad ålder men i huvudsak efter ett äldre utförande, dörr mellan 528 och 503 tillhör det äldsta skedet. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 103

Rum 531 mot söder. SSMDIG015331. Rum 531, passage Golv: Kalksten. Sockel: Marmorerad, slät sockel. Väggar: Puts med målade fält och proilerade, delvid förgyllda, ramverk med leuronger i hörnen. Tak: Putsat med målade fält och proilerade putslister. Igensatt öppning med indirekt ljus inom proilerad list. Ursprungligen var det helt öppet upp i rummet ovanför. Dörrar: Mot 514 och 515 rikt skurna dörromfattningar, delvis marmorerade från 1879. Helfranska enkeldörrar med tre fyllningar och trycken av mässing från 1879. Pardörr med liknande utformning mot 532, men sannolikt äldre. Övrigt: Gipsmedaljonger på väggarna. Kommentar: Enl. brf. 1826 hade rummet limfärgsmålade papperstapeter, väggfasta bänkar och en öppning med lucka i taket. Rummet ick sin nuvarande utformning med dörrar och väggarnas utformning 1879, samtidigt med rum 514. Ev. gjordes samtidigt rum 513 men av detta syns ingenting i dag. 104 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 531, dörr mot 514. SSMDIG015340.

Rum 532 mot öster. SSMDIG015371. Rum 532, Stora börssalen Golv: Äldre, lackerat brädgolv med kalkstensfris. Kalkstensplaner vid kakelugnar. Väggar: Helboaserade med kannelerade och förgyllda pilastrar med marmorerade, släta baser. Tak: Putsat och målat med hålkäl och kraftig taklist och förgyllda lister. Dekorativa ventilationsgaller från 1909. Dörrar: Mot 526, 527, 529 och 530 proilerade foder av 1700-talstyp. Överstycken med kransar, festonger och trofégrupper och över mittdörrarna S:t Eriksbild. Mot 531 smyg med proilerat foder av 1700-talstyp och halvfransk panel och dörrblad med förgyllda ornament. Fönster: Välvda smygar med halvfransk panel och proilerade 1700-talsfoder. Helfranska fönsterbröstpaneler. Inåtgående spröjsade ytterfönster med tärningar i spröjskorsen, vädringsruta och espagnoletter av 1700-talstyp. Innanfönster med espagnolett av mässing, sen 1800-talstyp. Trol. ursprungliga fönsterbänkar av kalksten med proil i framkant. Övrigt: Fyra vita kakelugnar med speglar och förgylld dekor av empiretyp. Kakelugnarna trol. uppsatta 1860 och speglarna insatta 1879. 49 Konsoler med kandelabrar utmed väggarna. Bänkar trol. från 1925. 50 Balkong från 1860-talet. Ersatte då en äldre, något längre musikläktare. Kommentar: Enl. brf. 1826 hade rummet, förutom den nuvarande boaseringen med pilastrar och ornament, fyra vitglaserade kakelugnar med mässsingsluckor och ornament, fönsterplattor av brun marmor (trol. fönsterbänkar), pardörrar med mässsingslås och reglar, fem dragluckor för ventilation i taket samt en musikläktare uppburen av sex Thermer, d.v.s. en sorts människoliknande pelare eller kolonn. Börssalen har kvar sin rumsvolym och större delen av sin ursprungliga, fasta inredning. Musikläktaren och kakelugnarna är utbytta samt takets list dekorerad omkr. 1860. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 105

Rum 532, västra kortsidan. SSMDIG015374. Rum 532, södra långsidan. SSMDIG015378. 106 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 533 och 534, WC. SSMDIG015399. Rum 533 och 534, halvplan mellan 5 och 6, WC, första gången inredda i början av 1900 talet. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 107

Rum 601 mot söder. SSMDIG015611. Våning 3 trappor Rum 601, bostad, ursprungl. trapphusplan. Rum 601 610 är bostad Golv: Nytt, vitbehandlat skurgolv. Trappsteg av kalksten mot 601A, 602, 604 och 611. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat. Dörrar: Mot 602 stickbågig och avlutad, halvfransk på ena sidan slät på andra, äldre dörr med kammarlås och bandgångjärn (ev. samma som nämns i brf. 1826). Nya plåtdörrar mot 601A och 611. Äldre järndörr med ny plåtbeslagning mot trapphus. 108 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Fönster: Litet liggande och inåtgående tvåluftsfönster med sentida bågar och förnicklade vred mot ljusgården. Takfönster med spröjs och vattrat glas, nyare än övr. i bostaden. Övrigt: Väggfast skåp av 1700-talstyp med skuren dekor. En odaterad ritning från 1900- talet i Tk-arkivet visar liknande skåp till ett rum på plan 500. Trol. är skåpet tillverkad under 1900-talet och lyttat till sin nuv. plats.

Rum 601, öppning mot 606 t.v. och 604 t.h. SSMDIG015614. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 109

Rum 602 mot öster. SSMDIG015615. Rum 604 mot öster. SSMDIG015616. Rum 602 Golv: Äldre, lackerat brädgolv och kalksten mot norr. Väggar: Putsade och målade. Sekundära väggar mot norr. Tak: Putsat och målat. Fönster: Litet liggande och inåtgående tvåluftsfönster med sentida ytter- och innerbågar och förnicklade vred. 110 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Rum 604 och 603, passage och förråd Kalkstengolv i 604, tegel i 603. Sekundär vägg mot 605. Putsade och målade väggar och tak. Moderna, släta dörrar. Litet liggande och inåtgående tvåluftsfönster med sentida ytter- och innerbågar och förnicklade vred. Rum 605, modernt badrum

Rum 606 mot norr. SSMDIG015617. Rum 606, korridor Golv: Linoleummatta. Sockel: Prof. sockel från ca sekelskiftet 1900. Väggar: Putsade och målade. Sentida garderobsvägg mot väster. Tak: Putsat och målat. Dörrar: Mot 601 välvd öppning och halvfransk enkeldörr. Mot 610 stickbågig, delvis glasad och spröjsad dörr från omkr. sekelskiftet 1900. Mot 607 och 608 proilerade foder av 1700-talstyp. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 111

Rum 607 mot öster. SSMDIG015626. Rum 607, kök Golv: Linoleummatta. Väggar: Putsade och målade. Slät fotapanel med liten prof. list. Tak: Lätt välvt, putsat och målat. Enkelt prof. taklist. Takfönster med spröjs och vattrat glas. Dörrar: Mot 606 och 608 helfranska enkeldörrar av 1700-talstyp och proilerade foder. Fönster: Stickbågig, slät smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Litet liggande och inåtgående tvåluftsfönster med sentida ytteroch innerbågar och förnicklade vred. Övrigt: Väggfast köksskåp från ca sekelskiftet 1900. 112 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 608 mot öster. SSMDIG015620. Rum 608 Golv: Linoleummatta. Väggar: Putsade och målade. Slät fotapanel med liten prof. list. Tak: Lätt välvt, putsat och målat. Enkelt prof. taklist. Takfönster med spröjs och vattrat glas. Dörrar: Mot 607 och 608 proilerade foder från ca sekelskiftet 1900. Mot 609 även halvfransk smygpanel. Mot 606 proilerat foder av 1700-talstyp. Fönster: Stickbågig, slät smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Litet liggande och inåtgående tvåluftsfönster med sentida ytter- och innerbågar och förnicklade vred. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 113

Rum 609 mot norr. SSMDIG015623. Rum 609 Golv: Linoleummatta. Väggar: Putsade och målade. Slät fotapanel med liten prof. list. Tak: Lätt välvt, putsat och målat. Enkelt prof. taklist. Liten plafond från slutet av 1800- talet. Takfönster med spröjs och vattrat glas. Dörrar: Mot 608 helfransk enkeldörr av 1700-talstyp och proilerat foder. Fönster: Stickbågig, slät smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Litet liggande och inåtgående tvåluftsfönster med sentida ytter- och innerbågar och förnicklade vred. 114 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 610 mot norr. SSMDIG015619. Rum 610 Golv: Linoleummatta. Väggar: Putsade och målade. Sentida garderobsvägg mot väster. Tak: Putsat och målat. Fönster: Stickbågig, slät smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Litet liggande och inåtgående tvåluftsfönster med sentida ytter- och innerbågar och förnicklade vred. Kommentar rum 601 610: Enl. brf. 1826 hade 607 609 limfärgsmålade väggar, fotpaneler och kakelugnar. Rum 601 hade stengolv. Rum 601 610 är en lägenhet, där rum 606 610 är den ursprungliga lägenheten. Senare har även trapphusets översta vilplan kommit att ingå. Planlösningen är ursprunglig förutom att en dörr har satts in mot rum 610 någon gång omkring sekelskiftet 1900. Ytskikten och inredningarna är huvudsakligen moderna men här inns lera äldre dörr- och fönstersnickerier. I rum 601 står ett väggfast skåp med skuren dekor av 1700-talstyp, trol. tillverkat på 1900-talet. I köket, 607 inns ett väggfast köksskåp från sekelskiftet 1900. Takfönstren är trol. tillkomna under 1800-talet och det i 601 senare när rummet inreddes för bostadsändamål. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 115

Rum 611 mot väster. SSMDIG015443. Rum 621 mot öster. SSMDIG015430. Rum 611 och 621, bokmagasin (inrett till bokmagasin f.f.g. 1948) Golv: Målad cement. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsade och målade. Dörrar: Plåtdörrar mot kringliggande utrymmen. Tre WC- och förrådsdörrar i 611, en av dem ca sekelskiftet 1900, de andra modernare. 116 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 612 mot söder. SSMDIG015434. Rum 612, passage Golv: Kalksten. Sockel: Målad på väggen. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat. Ursprunglig, konisk lanternin med senare tillkommen ruta med spröjs och vattrat glas. Dörrar: Mot 613, 616 och 617 helfranska dörrar av 1700-talstyp med proilerade foder. Mot 614 och 615 halvfranska dörrar av 1800-talstyp med fyra fyllningar och proilerade foder av 1700-talstyp. Övrigt: Väggfast spegel med marmorerad sockel och förgyllda listverk. I golvet fanns ursprungligen ett ovalt ljusschakt till våningen under, omgivet av ett järnräcke. Rum 613, serverrum, ej tillgängligt för inventering rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 117

Rum 614 mot öster. SSMDIG015438. Kakelugn i rum 614. SSMDIG015439. Rum 614 Golv: Linoleummatta. Sockel: Nyare proilerad sockel. Väggar: Putsade och målade. Tak: Brutet, putsat och målat. Liten proilerad list uppdragen på väggen, strax under taket. Dörrar: Mot 612 proilerat foder av 1700-tastyp och halvfransk smygpanel. Bakom hyllor inns trol. dörr mot 613. 118 stockholms stadsmuseum rådstugan 1 Fönster: Stickbågig, slät och målad smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Inåtgående tvåluftsfönster med spröjs och tärningar i korsen. Nyare förnicklat vred och extraruta monterad på insidan. Målad fönsterbänk med rundad framkant. Övrigt: Vit lat kakelugn, trol. från 1900-talet. Rum 615, passage till börssalens balkong

Rum 616 mot väster. SSMDIG015437. Rum 616 Golv: Fiskbensparkett. Väggar: Putsade och målade. Besparingsnisch mot väster. Tak: Brutet, putsat och målat. Liten proilerad list uppdragen på väggen, strax under taket. Dörrar: Mot 612 och 617 proilerade foder av 1700- talstyp. Halvfransk smygpanel mot 612. Fönster: Stickbågig, slät och målad smyg med proilerat foder av 1700-talstyp (tycks vara kapat på sidorna). Litet, liggande tvåluftsfönster med utåtgående ytterbågar och inåtgående innanfönster. Skjutreglar av 1800-talstyp och modernare förnicklat vred. Målad fönsterbänk med rundad framkant. Rum 617 Golv: Fiskbensparkett Väggar: Putsade och målade. Slät fotpanel med proilerad list. Tak: Brutet, putsat och målat. Liten proilerad list uppdragen på väggen, strax under taket. Dörrar: Mot 616 helfransk enkeldörr av 1700-talstyp med tre fyllningar och proilerat foder. Mot 612 proilerat foder av 1700-talstyp och halvfransk smygpanel. Fönster: Stickbågig, slät och målad smyg med proilerat foder av 1700-talstyp. Litet, liggande tvåluftsfönster med utåtgående ytterbågar och inåtgående innanfönster. Skjutreglar av 1800-talstyp och modernare förnicklat vred. Målad fönsterbänk med rundad framkant. Kommentar rum 612 617: Enl. Palmstedts ritningar 1773 var detta rum för börsvaktmästaren. Enl. brf. 1826 hade rum 612 stengolv och järngaller runt öppningen i golvet. På sidorna fanns tre rum med kakelugnar och ett kök. Rummen har kvar sina ursprungliga volymer. Snickerier av blandad ålder, dels från äldsta skedet, dels senare tillverkade och i lera fall efter äldre typ. En kakelugn av 1900-talstyp. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 119

Rum 620 mot öster. SSMDIG015428. Rum 619 och 620, bokmagasin (inrett till bokmagasin f.f.g. 1940) Golv: Målad cement. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat. Dörrar: Moderna plåtdörrar mot 611 och 621. Fönster: Äldre små, liggande fönster i stickbågiga smygar. Äldre inåtgående ytterbågar med skjutreglar samt innanfönster med vred. Målade fönsterbänkar. Övrigt: Bokförvaring i form av modernt kompaktsystem. 120 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 624 mot norr. Rum 107, övre plan mot öster. SSMDIG015427. Rum 624, kök och matrum, ombyggt och inrett 1988 Golv: Korkplattor. Sockel: Liten, slät modern sockel. Väggar: Putsade och målade. Vägg mot 620 uppförd 1940 enl. bygglovsritning. Tak: Undertak av skivor och plattor. Delvis synlig takkonstruktion med bjälkar och takstolar. Tältformat, uppbyggt skylight. Dörrar: Moderna plåtdörrar mot passage samt spiraltrappa. Fönster: Takfönster av veluxtyp i omålade ramar. Två äldre små, liggande fönster i stickbågiga smygar. Äldre inåtgående ytterbågar med skjutreglar. Innanfönster med vred. Målade fönsterbänkar. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 121

Rum 626 mot sydväst, dörr mot 632 t.h. SSMDIG015448. Rum 626, trapphall Golv: Kalksten. Trappsteg mot 625 och 632 med målade meanderslingor. Sockel: Målad på väggen. Väggar: Putsade och målade. Vägg mot 627 uppförd 1960.51 Tak: Putsat och målat. Dörrar: Mot 627 helfransk enkeldörr med tre fyllningar och proilerat foder. Äldre järndörrar mot trapphus och nyare mot 632. Mot 625 modern plåtdörr (slår mot 625). Fönster: Stickbågig, slät och putsad smyg. Litet, liggande och inåtgående tvåluftsfönster med förnicklat vred. Målad fönsterbänk med rundad framkant. 122 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 626, dörr mot 625 t.h. och 627 t.v. SSMDIG015452. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 123

Rum 627 mot nordväst. SSMDIG015454. Rum 627, tambur. Rum 627 631 är en f.d. lägenhet Golv: Linoleummatta. Eldstadsplan av kalksten vid spis. Väggar: Putsade och målade. Sekundär vägg från 1960 mot 630 och 631.52 Tak: Putsat och målat. Takfönster med spröjs och vattrat glas. Dörrar: Mot 626 och 628 helfranska enkeldörrar av 1700-talstyp med tre fyllningar och proilerade foder. Den mot 626 ej ursprunglig på platsen, rester av gångjärn till annan dörr inns kvar. Mot 630 en liten helfransk enkeldörr med tre fyllningar och proilerat foder. Övrigt: Murad spiskupa och spisplan. 124 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 628 mot söder. SSMDIG015461. Rum 628 och 629 Golv: Linoleummatta. Väggar: Tapeter. Nyare proilerad sockel. Vägg mellan 628 och 628B uppförd 1960. 53 Tak: Putsat och målat. Takfönster lika 627. Dörrar: I 629 helfranska enkeldörrar av 1700- talstyp med tre fyllningar och proilerade foder mot 628B och 630. Tapetdörr i 629. I 628 helfransk enkeldörr av 1700-talstyp med tre fyllningar och proilerat foder. Fönster: Stickbågiga, släta och målade smygar med proilerade foder av 1700-talstyp. Små, liggande och inåtgående tvåluftsfönster. Halvfransk fönsterbröstpanel. Rum 628B, passage med pentry. Vägg mot 628 uppförd 1960. Rum 630 631, passage och WC med moderna ytskikt. Delar av äldre fönsterfoder inns i 631A och 631B. Mellanväggar och vägg mot 627 uppförd 1960. Kommentar rum 627 631: Enl. brf. 1826 hade 628 och 629 limfärgsmålade väggar, bröstpaneler och kakelugnar, 627 hade en spis med järnhäll. Rummen, som har varit en bostad sedan början, har i huvudsak sina rumsvolymer, förutom att badrum har byggts in i 627 och ett pentry i 628. Den murade spisen är trol. ursprunglig och här inns en del äldre snickerier samt en del senare tillverkade efter äldre typ. Takfönstren är trol. tillkomna under 1800-talet. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 125

Rum 629 mot norr. SSMDIG015457. 126 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 632 mot väster. SSMDIG015453. Rum 635, dörr mot 634. SSMDIG015450. Rum 632, passage till vindstrappa. Golv: Kalksten med vit dekormålning på trappsteg och utmed väggar. Roslagssandsten i fönstersmygen. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat. Dörrar: Svartmålade trädörrar till WC i norr. Tre halvfranska fyllningar, kammarlås och kraftiga gångjärn. Trol. äldre förrådsdörrar som har återanvänts. Dessa två utrymmen nämns som contoir i brf. 1826. Fönster: Välvd, putsad och målad smyg i golvnivå. Litet, liggande tvåluftsfönster med spröjs och tärningar i korsen. Äldre skjutreglar. Övrigt: WC i öster trol. inrett f.f.g. 1909 (bygglovritning 29.9). Rum 634, kassavalv inrett 1965, ej tillgängligt för inventering Rum 635, passage Golv: Kalksten med vit dekormålning på trappsteg och delvis utmed väggar. Väggar: Putsade och målade. Tak: Putsat och målat. Dörrar: Stor enkeldörr med halvfranska fyllningar och äldre plattgångjärn mot 634. Ev. är det samma dörr som nämns i brf. 1826. Rum 636, läkt och ventilation. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 127

Rum 701, trappa från 632. SSMDIG015465. Vind, rum 701 708 Vinden är i huvudsak ursprunglig med brädgolv och takstolar. Några senare mellanväggar har uppförts. I rum 704 inns trappan till klocktornet som trol. är ursprunglig med sin slitna handledare i trä. Klocktornets fönster är utbytta och sentida. I rum 705 står den ursprungliga inklädnaden till lanterninen över rum 612 och 531. 128 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 704 mot öster. SSMDIG015468. Rum 704, fönster mot Stortorget. SSMDIG015469. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 129

Rum 704, fundament och trappa till klocktornet. SSMDIG015470. Rum 704 trappa och handledare till klocktornet. SSMDIG015476. 130 stockholms stadsmuseum rådstugan 1

Rum 705, överbyggnad till lanternin i rum 612. SSMDIG015475. Sentida fönster i klocktornet. SSMDIG015484. rådstugan 1 stockholms stadsmuseum 131

Vind över norra delen. SSMDIG015445. 132 stockholms stadsmuseum rådstugan 1