ELFORSK. Elforsk initierar och driver gemensam forskning och utveckling

ELFORSK 2014 Elforsk initierar och driver gemensam forskning och utveckling

vd har ordet 4 Forskning med behoven i fokus vattenkraft 6 Flexibel kraft EL- OCH VÄRMEPRODUKTION 8 Robusta och uthålliga produktionslösningar kärnkraft 10 Framtida energiutmaningar för Sverige överföring och distribution 12 Distributions- och transmissionsnät fortsatt satsning mot smartare elnät och bättre underhåll användning 14 Effektiv elmarknad nyckel till ökad integration av variabel produktion omvärld och system 16 Energi för tillväxt och långsiktig hållbarhet förvaltningsberättelse 18

förord Elforsk 2014 innehåller dels en årsredovisning för år 2013, dels en presentation av Elforsks FoU-planer för år 2014. Forskningsverksamheten är både bred och djup. Sammanställningen av resultat och planer i ett sammanhang ger en bild av den ständiga förnyelsen av våra program och projekt. Du finner de olika programområdena översiktligt beskrivna på de följande sidorna. Trevlig läsning! Magnus Olofsson Verkställande direktör

VD HAR ORDET samarbete som ledstjärna Behoven hos Elforsks kunder är utgångspunkten i den forskning som Elforsk bedriver. En viktig aktör är Energimyndigheten som lämnar stöd till viktiga delar av forskningen inom Elforsks program. Det finns cirka 800 platser i Elforsks rådgivande och beslutande organ. Dessa platser besätts av kompetenta personer från elföretagen, tillverkande industri, myndigheter och andra involverade. Elforsks programråd utvecklar ständigt den strategiska inriktningen för respektive programområde. Nya program för forskning och utveckling startas när uppdragsgivarna beslutar om medverkan baserat på ett erbjudande från Elforsk. Inom ramen för avtalade program avgörs sedan hur medlen ska användas för specifika aktiviteter under programmets löptid. En huvuduppgift för Elforsks medarbetare är att se till att leverans av resultat från projekten sker i tid och med tillräcklig kvalitet. En annan minst lika viktig uppgift är att, tillsammans med intressenterna, formulera nya forskningsprogram och att föra ut resultaten från dessa så att de gör nytta. Arbetssättet skapar ett effektivt samarbete om forskning mellan näringsliv, samhälle och akademi. Magnus Olofsson, vd Elforsk AB, som startade sin verksamhet år 1993, ägs av Svensk Energi och Svenska Kraftnät. Det övergripande syftet är att rationalisera forskningen och utvecklingen för bolagets kunder. Verksamheten är organiserad i de sex programområdena Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Kärnkraft, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Frågor som är gemensamma för flera programområden behandlas företrädesvis inom programområdet Omvärld och System. ELFORSK BEHOVSSTYRD FORSKNING OCH UTVECKLING Elforsk affärsmodell är i korthet som följer: 1. Elforsk skapar tillsammans med intressenter program och projekt för forskning och utveckling utifrån behov. 2. Intressenter är huvudsakligen energiföretag, tillverkande företag och myndigheter. 3. Elforsk erbjuder medverkan i program och projekt genom offerter (till kunder) och ansökan om stöd (från myndigheter). 4. Elforsk levererar resultat från forskning och utveckling till uppdragsgivarna. 5. Den allra största delen av forskningen och utvecklingen köps in från akademi, konsulter med flera. Verksamheten inom Elforsk bedrivs i form av samlade ramprogram och som enskilda projekt. Förslag till FoU-insatser kommer från våra kunder och från oss inom Elforsk samt från externa samarbetspartners. Relevansen i förslagen bedöms bland annat med stöd av våra programråd och utvecklas i samråd med tänkbara intressenter och utförare. FoU-insatserna offereras sedan till våra uppdragsgivare ägarkretsen, myndigheter och andra med en tydlig beskrivning av den förväntade nyttan. När finansieringen av ett program eller projekt är ordnad, beställer Elforsk genomförandet av företag i ägarkretsen, av högskoleinstitutioner, tillverkare, institut eller konsulter. Elforsk ser till att projekten håller tidplan och efterfrågad kvalitet. Den avslutande uppgiften för Elforsk är sedan att överföra resultaten till kunderna så att de kommer till nytta på ett effektivt sätt. Vissa resultat med innovativt innehåll kan lämpa sig för kommersialisering. För detta samarbetar Elforsk med initiativet KIC InnoEnergy. Enbart de projekt som får tillräcklig finansiering kan genomföras. Elforsk har inte någon basfinansiering för sin verksamhet, inte heller för personalkostnaderna. Det överordnade syftet med arbetsordningen är uppenbart; endast av kunderna direkt efterfrågade verksamheter ska genomföras. TYDLIGA FÖRDELAR MED SAMARBETET Den ekonomiska nyttan av att delta i Elforsks program och projekt består dels i en direkt användning av resultaten (exempelvis för ökad effektivitet, minskad miljöpåverkan, nya affärsmöjligheter), dels i minskade kostnader genom samfinansiering. Att uppnå en kostnadsdelning, är i vissa fall av grundläggande betydelse för tillkomsten av en ny forskningssatsning. Representanter från intressenterna kring Elforsk deltar aktivt i arbetet i programråd, styrgrupper samt referens- 4 ELFORSK 2014

FOU-PROGRAM för år 2014 på 242 miljoner kronor. och arbetsgrupper. Totalt finns cirka 800 platser i dessa fora. Värdefulla nätverk bildas mellan intressentorganisationerna och det sker en påtaglig kompetenshöjning genom samverkan och erfarenhetsutbyte i de olika grupperna. ENERGIFORSK FÖR EN MER SAMLAD ENERGIFORSKNING I dagsläget är frågan om bildandet av en samlad organisation för energiforskning aktuell. Den går under arbetsnamnet Energiforsk. I ett nytt Energiforsk skulle Elforsks verksamhet inrymmas tillsammans med den forskning som Värmeforsk, Svenskt Gastekniskt Center, SGC, samt programmet Fjärrsyn inom Svensk Fjärrvärme. En bärande tanke med sammanslagningen är att ytterligare rationalisera forskningen med ökad grad av synergier och systemforskning. Modellen där kunder beställer forskning baserat på en offert är den modell som likt Elforsk är föreslagen för Energiforsk. STABIL OCH HÖG OMSÄTTNING Den ekonomiska omslutningen i verksamheten fortsätter att utvecklas på ett tillfredsställande sätt. Faktureringen har mellan åren 1994 och 2013 stigit från 70 till drygt 123 miljoner kronor. Under år 2013 har flera stora forskningsprogram fortsatt i ny programperiod och det blev även klart med ett nytt forskningsprogram inom miljöåtgärder i vattenkraften benämnt KLIV. Energimyndighetens medverkan är central för flera av programmen. En ny modell för forskningssamarbete har tagits fram där avtal tecknas för program med stöd av Energimyndigheten. Modellen uppfyller formella krav och ger möjligheter till tillämpad forskning inom områden med relevans för såväl industrin som för samhället i övrigt. FOU-PROGRAM FÖR ÅR 2014 PÅ 242 MILJONER KRONOR Gemensamma investeringar i FoU-projekt ger alltså möjlighet för de enskilda företagen i Elforsks ägarkrets att delta i omfattande program med stor uppväxling på de insatta medlen. Diagrammet ovan visar de satsningar (miljoner kronor) som föreslås brutto per programområde för år 2014. Totalt skulle programmet innebära satsningar på 90 miljoner kronor från Elforsks ägarkrets. Dessutom visas de totala kostnaderna för de projekt som Elforsk medverkar i, inklusive finansiering från andra företag, statliga FoU-organ med flera totalt cirka 242 miljoner kronor. Detta innebär mer än en fördubbling av ägarföretagens insatser. Det bör påpekas, att de FoU-projekt som förverkligas under året, på vissa punkter kommer att avvika från det föreslagna bruttoprogrammet på grund av förändrade omvärldsförutsättningar, ekonomiska villkor, offerternas acceptans med mera. På de följande sidorna presenteras pågående och planerade verksamheter inom Elforsks sex programområden. Trevlig läsning! Magnus Olofsson vd ELFORSK 2014 5

VATTENKRAFT flexibel kraft Vattenkraftens roll är central i det nordiska elproduktionssystemet. Elproduktionen är förnybar med låga utsläpp och liten klimatpåverkan. Vattenkraften svarar för nästan hälften av den svenska elproduktionen och har väsentlig reglerförmåga i både kort och långt tidsperspektiv. Framtidens elproduktionssystem innehåller både utmaningar och möjligheter för vattenkraften. Den kommer att spela en nyckelroll för balansen i systemet när andelen vind- och solkraft ökar. Vattenkraften är också nödvändig för att Sverige ska kunna uppnå EU-målet om minst 49 procent förnybar energi år 2020. Vattenkraftsföretagen står inför utmaningen att på bästa sätt utnyttja, förvalta och vidareutveckla sina anläggningar med hänsyn till ekonomi, miljö och dammsäkerhet. Vattenkraftsföretagen genomför därför omfattande investeringar på 3 3,5 miljarder kronor per år. Elforsks verksamhet inom vattenkraftsområdet ska bidra till att möta dessa utmaningar med ny kunskap och kompetens. Kvarnsveden vattenkraftverk. Foto: Stefan Sjödin, Fortum Olidan, Göta älv. Foto: Vattenfall SVENSKT VATTENKRAFT- CENTRUM SVC Svenskt VattenkraftCentrum, SVC, är ett centrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar. Elforsk är centrumföreståndare för SVC. En ny fyraårsetapp som omfattar satsningar på cirka 110 miljoner kronor inleddes år 2013. SVC består av två kompetensområden: vattenbyggnad respektive vattenturbiner och generatorer. Arbetet är ett långsiktigt samarbete mellan ett tjugotal företag och myndigheter, Kungliga Tekniska högskolan, Luleå tekniska universitet, Chalmers samt Uppsala universitet. SVC skapar högkvalitativa och långsiktigt hållbara kompetensbärare vid dessa utvalda högskolor. Seniora forskare får riktade stöd för att koordinera och utveckla SVCs verksamhetsområden. De seniora forskarna utgör navet i den satsning på utvalda forskningsmiljöer som karakteriserar SVC. Unikt är satsningar på vattenkraft och gruvdammar i hela utbildningskedjan: från grundutbildning till doktorandprojekt, adjungerade professorer, forskarskola, seniorforskningsprojekt och experimentella insatser. En vidareutveckling av SVC är att tre systemområden lyfts fram: reglerkraft, miljöteknik och aktiv förvaltning. Dessa områden innehåller strategiskt viktiga utmaningar för vattenkraften som kräver helhetssyn. Under de återkommande SVC-dagarna presenteras resultat från forskningen. Inte minst är SVC-dagarna en mötesplats för forskare, industri och myndigheter. MILJÖFRÅGOR En utmaning på energi- och miljöområdet är att öka andelen förnybar el och samtidigt implementera EU:s ramdirektiv för vatten. Det kräver helhetssyn på energi och miljö samt verktyg för att göra avvägningar mellan samhällets kostnad och nytta med olika alternativ. Under år 2013 har Elforsk tillsammans med vattenkraftsföretagen, Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, HaV, samt Vattenmyndigheterna initierat programmet Kraft och liv i vatten, KLIV. Planerad start för verksamheten är halvårsskiftet 2014. Målet är att utveckla en modell för samhällsekonomisk kostnadsnyttoanalys av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder, leverera en arbetsgång för välgrundade beslut om prioritering av vattenkraftsrelaterade miljöåtgärder samt att bedöma det samhällsekonomiska värdet av redan genomförda miljöåtgärder. Via Elforsk stödjer vattenkraftsföretagen också en professur vid den nationalekonomiska fakulteten vid Mittuniversitetet i Sundsvall med inriktning på miljöekonomi och bland annat vattenkraft. Verksamheten avser kostnadsnyttoanalyser, ekonomiska styrmedel för att uppnå vattendirektivets målsättningar samt ålförvaltningens effektivitet. Elforsk driver även ett särskilt program om ålens bevarande, Krafttag ål. Det innehåller både FoU-insatser om till exempel överlevnad vid passage av vattenkraftsanläggningar och faktiska åtgärder genom utsättning av ålyngel samt fångst och transport av ål förbi kraftverk. Programmet genomförs i samverkan mellan vattenkraftsföretagen och HaV. Vattenkraftsföretagen bekostar åtgärderna och FoU-budgeten delas mellan HaV och vattenkraftsföretagen. I projektet, Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad laxsmolt, utvecklas metoder för odling av laxsmolt med högre kvalitet för ökad överlevnad i havet. År 2013 började återvandringen av märkt fisk i 6 ELFORSK 2014

beredskapsplaner Samordnade konsekvensanalyser. Dammövervakning med fjärranalys/satellit. Ljusnans mynning. Foto: Stefan Sjödin, Fortum projektet följas upp. För att kunna dra säkra slutsatser om hur metoderna för konditionering fungerar och bör tillämpas planeras fortsatt uppföljning som ett nytt gemensamt projekt med Havs- och vattenmyndigheten åren 2014 till 2017. HYDROLOGI Inom HUVA, Hydrologiskt utvecklingsarbete, utvecklas kunskap och metodik för förbättrade tillrinningsprognoser för vattenkraftsproduktion. Klimatförändringar innebär att det blir ännu viktigare att ha bra prognosverktyg. Pågående utvecklingsverksamhet åren 2012 till 2015 avser förbättrade indata, modellutveckling och snömätning. Inom dessa områden genomförs fem projekt under tidsperioden. HUVA innehåller även omvärldsbevakning, utbildning inom vattenkraftshydrologi (HUVA-kursen), HUVA-dagen och standardisering. DAMMSÄKERHET Vattenkraftsföretagens gemensamma dammsäkerhetstekniska utvecklingsarbete syftar till att långsiktigt stödja kraftindustrins dammsäkerhetspolicy, att göra det möjligt att behålla och vidareutveckla en uthålligt hög dammsäkerhet, att ge stöd åt fortsatt utveckling av branschens riktlinjer (RIDAS) samt att främja kunskaps- och kompetensutveckling inom dammsäkerhetsområdet. Gemensam utveckling bidrar till att ge dammsäkerhetsarbetet en förebyggande prägel och verksamheten genomförs sedan flera år i samverkan mellan dammägare och Svenska Kraftnät (i rollen som dammsäkerhetsfrämjande myndighet) och innehåller omfattande internationellt utbyte. Programmet genomförs från och med år 2013 som ett treårigt ramprogram. Exempel på aktiviteter inom programmet: Internationellt kommittéarbete (i huvudsak ICOLD). Samarbete inom North American Dam Safety Interest Group (DSIG). Dimensionerande flöden för dammanläggningar för ett klimat i förändring. Drivgods vid extrema flöden. Islaster mot dammkonstruktioner. Probabilistiska metoder för stabilitetsanalys av betongdammar. Systemanalys Spillway system reliability project (designguide). Metodutveckling för övning av UNDERHÅLL OCH FÖRNYELSE Många vattenkraftskonstruktioner består av betong. Byggnadsvärdena för dessa är stora, uppskattningsvis 30 50 miljarder kronor. Att utveckla och effektivisera förvaltningen av betongkonstruktioner är därför av största betydelse. Målet med Betongtekniskt program vattenkraft är att ta fram verktyg, riktlinjer och utförandebeskrivningar så att åtgärder kan genomföras vid rätt tid, till lägsta möjliga kostnad och till rätt kvalitet. Kunskapssammanställningar och implementering av resultat från internationella projekt kompletteras med fördjupade teoretiska och experimentella projekt i laboratoriemiljö och fält. Betongtekniskt program vattenkraft 2013-2016 har särskilt fokus på underhållsstrategier (tillståndskontroll, livslängdsbedömning och reparation), produktionsrelaterade betongkonstruktioner och bärförmåga i skadade konstruktioner. Målet är att den kunskap som tas fram ska: minska produktionsbortfall orsakade av problem med betongkonstruktioner, bidra till att uppfylla dammsäkerhetstekniska krav på funktion, stabilitet, bärförmåga och hållfasthet för betongkonstruktionerna. Projektverksamheten samordnas av Vattenfall Research and Development. Resultat redovisas bland annat i Elforsks rapportserie, nyhetsbrev samt vid Kraftindustrins Betongdag. Projektet, Fremtidens analysemiljø for vedlikeholds- og reinvesteringsbeslutninger, FRAM, genomförs i samarbete med Energi Norge och SINTEF Energiforskning och är inriktat på underhåll. Projektet demonstrerar hur en analysmiljö för underhålls- och reinvesteringsbeslut, baserat på metoder, verktyg och data från tidigare projekt, kan implementeras och komma till användning. För att möta ett ökat behov från vattenkraftsföretagen kopplat till underhåll och förnyelser av vattenkraftsanläggningar genomför Elforsk sedan år 2011 ramprogrammet Anläggningsteknik vattenkraft. Prioriterade aktiviteter i programmet avser vibrationsnormer för vattenkraftsaggregat, flödesmätning och verkningsgradsbestämning för lågfallhöjdsmaskiner, vattenhydraulik samt maskindirektivet. ELFORSK 2014 7

EL- OCH VÄRMEPRODUKTION robusta och uthålliga produktionslösningar Foto: Wind Power Works Programområdets huvudinriktning är att både effektivisera befintliga kraft- och värmeproduktionsanläggningar och att medverka till att utveckla och utvärdera nya uthålliga produktionslösningar. EFFEKTIVARE UTTAG AV BIOBRÄNSLEN Forskningsprogrammet kring effektivare skogsbränslesystem, ESS.2, som drivs av Skogforsk går in på sista året av den andra fyraårsetappen. Programmet är inriktat på effektivare uttag av skogsbränslepotentialen. Elforsk deltar för att tillvarata bränslekundernas intressen. UTVECKLING AV EFFEKTIVARE ELPRODUKTION MED MATERIAL- FORSKNINGEN SOM BAS Inom materialteknikområdet närmar sig forskningsprogrammet Konsortiet Materialteknik för termiska Energiprocesser, KME, slutet av den femte etappen 2010 till 2013. Deltagare är, förutom kraftindustrin, tillverkningsindustri, materialtillverkare och Energimyndigheten. Arbetet inom KME genomförs, nu liksom tidigare, delvis via ett fruktbart samarbete med kompetenscentrum för högtemperaturkorrosion, HTC. Innevarande etapp av KME-programmet innehåller delprogrammet Effektivare elproduktion med biobränslen, med målet att omsätta tidigare och nya kunskaper för att bidra till att en demonstrationsanläggning, med betydligt högre ångdata och elverkningsgrad än dagens, kan uppföras i tidsperspektivet åren 2017 till 2018. En fortsättning av KME-programmet planeras att starta under våren 2014. Mer om KME finns att läsa på www.kme-elforsk.se. MINSKADE UTSLÄPP AV KOLDIOXID Elforsk har, på uppdrag av och tillsammans med Energimyndigheten, tidigare genomfört ett branschöverskridande FoU-program kring CCS (koldioxidavskiljning och lagring) och framtida kompetensbehov ur ett svenskt perspektiv inom detta område. Det nu pågående projektet ska ge långsiktig kunskapsuppbyggnad inom CCS-området och stödja den svenska industrins ansträngningar att hållbart reducera framtida koldioxidutsläpp. Intressentkretsen är nu breddad till att inkludera Global CCS Institute i Australien. Samarbete med Finland pågår och fler östersjöländer, i första hand Polen, kan komma i fråga. GASTURBINER Ett treårsprogram för att vidmakthålla och förstärka beställarkompetens vid upphandling av moderna gaskombianläggningar startades år 2012 och pågår till och med år 2014. Avrapportering sker successivt i årsrapporter varav den första har publicerats (Elforskrapport 13:31). De senaste åren har både verkningsgraden och flexibiliteten för kombianläggningar blivit avsevärt bättre, samtidigt som snabbstart blivit allt viktigare. I dag erbjuder alla större tillverkare verkningsgrader upp emot 61 procent. Projektet är en fortsättning och föregående programperiod åren 2009 till 2011 avrapporterades i en slutrapport (Elforskrapport 12:27). VINDKRAFT Under hösten 2013 startade en ny etapp av forskningsprogrammet Vindforsk. Den nya etappen har en total omfattning på 60 miljoner kronor och löper till och med år 2017. Programmets inriktning är i huvudsak densamma som för föregående etapp; att ta fram kunskap och kompetens som gör det möjligt att bygga ut och integrera allt större mängder vindkraft med en låg elproduktionskostnad. Programmets områden är: 1. Vindresursen, projektering och etablering. 2. Drift och underhåll. 3. Vindkraft i elsystemet. Inom det första området kommer fortsättningsvis kunskap om vindarna i 8 ELFORSK 2014

Det finns många olika sorters bränsleceller som kan använda olika sorters bränsle och användas inom en mängd olika områden. skogsmiljö att vara centralt. Det gäller att ha rätt vindbeskrivningar för att kunna prediktera den elproduktion som vindkraftverken förväntas ge, men också hur vindarna påverkar laster och behov av dimensionering för dessa. På elområdet handlar mycket om att ta fram kunskap som möjliggör en betydligt högre andel vindkraft i elsystemet. Vindkraftverken ska inte stjälpa systemet vid störningar i spänning och frekvens, utan tvärtom bidra med att säkerställa stabil drift under normala förhållanden och stötta systemet vid olika typer av störningar. Information om Vindforsk finns på programmets webbplats, www.vindforsk.se. VÄRMEFORSK Elforsk är en av huvudmännen i SEBRA, Samverkansprogrammet inom bränslebaserad el- och värmeproduktion, som drivs av Värmeforsk i samverkan med Energimyndigheten. Resultaten från programmet ska vara tillämpbara inom en femårsperiod och är en viktig del i Elforsks arbete för att effektivisera befintliga produktionsanläggningar. Värmeforsks verksamhet beskrivs närmare på webbplatsen www.varmeforsk.se samt i årsskriften, Projekt & Resultat, som ges ut i maj varje år. EL FRÅN NYA OCH FRAM- TIDA ANLÄGGNINGAR En av Elforsks mest nedladdade rapporter är El från nya och framtida anläggningar (Elforskrapport 11:26) som ger läsaren ett underlag för att kostnadsmässigt kunna jämföra olika elproduktionsalternativ och en uppfattning om de olika teknikernas utvecklingstendenser och mognadsgrad. Till rapporten hör en beräkningsmodell. För att vara fortsatt intressant för användarna kommer rapporten och beräkningsmodellen att uppdateras. Resultatet publiceras i slutet av år 2014. STANDARDISERING Elforsk driver sedan många år ett program för att samordna energiföretagens intressen i standardiseringsverksamheten inom SIS, Swedish Standards Institute. Programmet underlättar för energiföretagen att delta i olika kommittéer och arbetsgrupper, såväl i Sverige som internationellt. Att påverka standarders utformning är viktigt. Exempelvis refererar det nya energieffektiviseringsdirektivet till standarderna för energy audits och energiledningssystem som viktiga verktyg. Dessa standarder har tagits fram genom Elforsks aktiva medverkan. Standardserien för Asset Management, ISO 55000, publicerades i början av år 2014 och blir viktig för till exempel anläggningsägare som vill ha god kontroll på sina tillgångar. Programmet samordnas nu också administrativt och avrapporteringsmässigt med SEK-programmet om elkraftstandardiserin. Se även www.standardisering.nu. BRÄNSLECELLER Elforsk ansvarade mellan åren 2006 och 2013, på uppdrag av Energimyndigheten, för ett brett teknikbevakningsprogram av bränslecellsområdet. Utvecklingen har följts med utgångspunkt i svenskt deltagande inom International Energy Agency, IEA, Implementing Agreement on Advances Fuel Cells, och omfattat utvecklingen av såväl de olika bränslecellsteknikerna som stationära, portabla och traktionära tillämpningar. Från och med år 2014 inordnas bevakningen inom SHC. Elforsk har fortsatt ansvar för bevakningen men fokus är mer på fordonstillämpningar. Programmet finansieras av Energimyndigheten. Läs gärna mer på www.branslecell.se. ELFORSK 2014 9

KÄRNKRAFT säker och kostnadseffektiv långtidsdrift Elforsks kärnkraftstekniska program syftar till att öka kunskapen kring åldringsfenomen och stärka förutsättningarna för säker långtidsdrift med låg livscykelkostnad och god tillgänglighet i befintliga kärnkraftverk. Vårt omvärldsbevakningsprojekt ger också en utblick mot vilka möjligheter som ges med kärnkraftstekniken på längre sikt. Foto: Barsebäck Kraft AB Foto: OKG AB OMVÄRLDSBEVAKNING KÄRNKRAFT Elforsk bevakar sedan ett flertal år utvecklingen inom kärnkraftsområdet. Bevakningen omfattar var ny kärnkraft byggs, vilka leverantörer som finns på marknaden, urantillgången och bränslecykeln. Tonvikten läggs på Generation III men med uppföljning kring nyheter och möjligheter med Generation IV. Informationen presenteras i fyra nyhetsbrev per år samt vid en årlig konferens. Konferensen år 2014 hade temat, Avveckling och rivning - hur kommer det att gå till och vad kostar det?. BETONGTEKNISKT PROGRAM FÖR KÄRNKRAFT Inom programmet genomförs projekt för att kunna övervaka och förlänga livslängden på reaktorinneslutningen, kylvattenkanaler och andra betongstrukturer i kärnkraftverken. Oförstörande provningsmetoder (OFP) är ett viktigt hjälpmedel för att kunna kart- lägga statusen på betongstrukturerna. Programmet drivs i samverkan med Strålsäkerhetsmyndigheten. ENSRIC ELFORSK NUCLEAR SAFETY RELATED I&C Problem i styrsystem är en vanlig orsak. Flera av våra svenska kärnkraftverk står inför stora investeringar för att förnya eller uppgradera styr- och kontrollsystem. När en investering görs, så står man inför valet att antingen satsa på ny teknik eller att livstidsförlänga befintliga system. Olika val medför olika kostnader i olika stadier av systemets livslängd, och det är därför viktigt att ha bilden klar innan man väljer investeringsstrategi. Problem i styr- och kontrollsystem är också en vanlig orsak till driftstörningar i kärnkraftverken, vilket orsakar stora kostnader. Elforsk driver därför forskningsprogrammet ENSRIC tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten. 10 ELFORSK 2014

Puls turbinrotor. Foto: genom OKG AB Puls generator. Foto: genom OKG AB Foto: Jens Juul VIBRATIONS På senare tid har en del problem kopplade till vibrationer uppkommit i samband med revisioner/uppgraderingar av aggregat och hjälputrustning. Elforsk har därför startat ett nytt program för att öka kunskapen om vibrationsrelaterade problem. Programmet arbetar med beräkningar, krav/verifiering och komponenter JÄMFÖRELSE AV OLIKA KRAFTSLAG FÖR NÖDELFÖRSÖRJNING VID KÄRNKRAFTVERK En kartläggning av olika kraftkällors egenskaper har genomförts för att klarlägga olika kraftslags fördelar och nackdelar i olika tillämpningar. Kartläggningen visade att det är svårt att hitta alternativ till de kraftkällor som används idag i olika tillämpningar. NYA SATSNINGAR Ett flertal nya forskningsområden är under diskussion: Polymera material: Dagens kärnkraftverk är byggda mellan åren 1965 och1985 och har varit i drift utan större modifieringar sedan dess. Polymera material återfinns i många komponenter såsom genomföringar, kablage, fogband, ventiler och tätningar. Polymera material åldras eller korroderar och vanliga faktorer som bidrar är exempelvis temperatur, luftfuktighet, vibrationer och strålning. En omfattande kartläggning pågår i de svenska kärnkraftverken för att identifiera FoU-behoven. FoU-arena Barsebäck: Elforsk driver en förstudie med målet att skapa ett nytt sammanhållet FoUprogram kring Barsebäck för att öka kunskapen om åldringsfenomen samt göra driftrelaterade prov. Kunskapen ska sedan användas för att möjliggöra säker långtidsdrift i de kärnkraftverk som är i drift. Forskningen kommer att innehålla olika former av praktiska försök med provtagning och förstörande provning som inte är möjliga i ett kärnkraftverk i drift. Programmet kommer sannolikt att ha internationella inslag. Avveckling/rivning: Diskussioner förs kring att starta forskningsaktiviteter kring avveckling och rivning av kärnkraftverk i den del av avvecklings- och rivningskedjan som föregår Svensk Kärnbränslehanterings ansvarsområde. ELFORSK 2014 11

ÖVERFÖRING OCH DISTRIBUTION distributions- och transmissionsnät fortsatt satsning mot smartare elnät och bättre underhåll Verksamheten inom programområdet Överföring och Distribution är i stor utsträckning inriktad mot anläggningsförvaltning och förnyelse, utveckling och effektivisering av elnätsdriften samt utveckling av nät och informationsteknik. DOKTORANDFORSKNING ELEKTRA-programmet startades år 1992. ABB, Elforsks ägarföretag, Energimyndigheten och Trafikverket finansierar för närvarande cirka 20 högskoledoktorander inom elkraftteknikområdet. Syftet med programmet är att verka för långsiktig uppbyggnad och kompetensförsörjning inom elkraftteknik på högskolor och inom industrin samt problemlösning i samverkan dem emellan. Mellan åren 1992 och 2013, har 199 akademiska avhandlingar lagts fram, varav 79 avser doktorsavhandlingar. En utlysning i september 2013, som avgörs under våren 2014, kommer att bevilja ytterligare några projektansökningar. Inom detta program, liksom inom de övriga samverkansprogrammen med Energimyndigheten, pågår en diskussion om de förändringar som gjorts i denna etapp. Förslag till förändringar har lagts fram och ska utvärderas av finansiärernas jurister. SMART GRIDS Utvecklingsprogrammet, som pågår till mitten av år 2014, var under år 2013 fortsatt aktivt med start av nya projekt. Syftet med programmet är att genom att ta fram informationssystem, avancerade modeller och styrfunktioner samt optimera driften och nätkonstruktionen för att öka effektiviteten, erhålla kostnadsbesparingar och öka tillförlitligheten. IT-systemen är en central förutsättning för de nya elnäten. De mäter, behandlar och skickar data i form av till exempel avbrottsinformation, belastnings- och mätdata samt styrsignaler. Mängden mät- och styrbar utrustning, tillsammans med avancerade beräkningsmodeller, innebär mer komplexa system. För att minimera riskerna med dessa, ställs stora krav på säkerhet, tillförlitlighet, tillgänglighet och stabilitet i IT-systemen. ISGAN INTERNATIONAL SMART GRID ACTION NETWORK Elforsk har ansvar för den nationella samordningen inom ISGAN International Smart Grid Action Network för annexen 1 och 2. Dessa är Global Smart Grid Inventory och Smart Grid Case Studies. Under året har Sverige skrivit ett avsnitt i den fallstudiesamling om smarta elmätare som gjorts inom Annex 2. Elforsk har även svarat för ett motsvarande avsnitt från Sverige i det pågående arbetet med fallstudiesamlingen för flexibel elanvändning. I övrigt har svensk medverkan bestått i att bidra med datainsamling till den globala kartläggningen av tillämpningar inom smarta elnät och den svenska och internationella styrningen av ISGAN-annexen 1 och 2. SAMARBETET MED EIT INNOENERGY Elforsk har under åren 2010 och 2013 varit engagerat i etableringen av EIT KIC InnoEnergy, som omfattar Uppsala universitet och KTH. Satsningen är en av sex europeiska noder som syftar till att skapa en europeisk motkraft till MIT i USA. Elforsk, med cirka 15 elföretag bakom sig, har ett associerat medlemskap. Ett InnoEnergyråd etablerades inom Elforsk år 2012. Genom InnoEnergyrådet slussas nu ett antal innovativa idéer som står nära produktifieringsfasen. Business creationmodellen inom InnoEnergy är en attraktiv kanal för dessa anser Inno- Energirådet. Samarbetet mellan Elforsk och InnoEnergy kommer under år 2014 att utvecklas och fördjupas. UNDERHÅLL OCH FÖRNYELSE Det framgångsrika Underhållsprogrammet, med fokus på tillgångsförvaltning Asset Management, pågår till och med år 2015. Här pågår ett antal projekt inom diagnostik, korrosionsskydd och underhållsmetodik. En utvärdering av Underhållsprogrammet har utfallit mycket positivt och programmet kommer att pågå till år 2015. ISO 55000 ASSET MANAGEMENT Elforsk har tagit på sig ordförandeskapet i den svenska spegelkommittén TK 552 inom SIS, Swedish Standards Institute, och deltar i internationella standardiseringsarbetet ISO/PC 251, med att ta fram ISO 55000-serien, som avser tre ledningssystemstandarder: ISO 55000 Asset management Overview, principles and terminology, ISO 55001 Asset Management Management systems Requirements och ISO 55002 Asset Management Management systems Guidelines for the application of ISO 55001. Standarderna publicerades i januari 2014, och kommer att översättas till svenska, för att lättare kunna användas av företagen. Ett revisionsarbete för de tre standarderna kan bli aktuellt inom något år. RISKANALYS Det femåriga Riskanalysprogrammet pågår till år 2015. Programmets inriktning är driftoptimering och tillförlitlighet i elnäten. Ett flertal högskoleprojekt med både nya doktorander och 12 ELFORSK 2014

postdoktorandsatsningar har startats. Under år 2012 har bland annat ett utvecklingsprojekt startats för att identifiera hur vidareutveckling av applikationen DARWin, elnätsföretagens rapportering av driftshändelser, ska se ut. Under år 2013 har ett nytt postdocprojekt Considering risks in power system operation and the consequence of different accepted risk levels, startats för att studera risker i kraftsystemet på grund av osäkra prognoser och för att nyttja elnätet så mycket som möjligt utan att risken för haveri blir för stor. ENMEGAVOLTSUTMANINGEN Inom ramen för Vinnovas satsning på strategiska innovationsområden har Elforsk beviljats medel för att skriva en forsknings- och innovationsagenda som beskriver utvecklingen av nästa generations likströmkabelsystem. Det finns ett stort behov av att utveckla ett likströmskabelsystem för en miljon volt som skulle möjliggöra storskalig användning av el från förnybara källor såsom sol, vind och vågor samt utbyggnad av transnationella transmissionsnät för sammankoppling av kontinenternas elnät. Det tänkta kabelsystemet ger en överföringskapacitet som är cirka fyra gånger högre än dagens och ska därigenom matcha luftledningarnas kapacitet. Arbetet med att ta fram agendan sker genom en öppen process där Elforsk står för projektledningen och ABB, Borealis, Chalmers, KTH, Power Circle, SP, Svenska Kraftnät, STRI och Vattenfall deltar direkt i utarbetandet av agendan. MILJÖ Elnätens miljöfrågor kan handla om påverkan på ekosystem från sådant som används i elnätet, till exempel transformatoroljor och impregnerade stolpar. Andra miljöfrågor är möjliga hälsorisker av elektriska och magnetiska fält, EMF. Verksamheten inom EMF-området är ett flerårigt program som koncentreras på kunskapsuppbyggnad och tekniska metoder för att mäta och reducera elektriska och magnetiska fält samt på att följa den medicinska forskningen. Arbetet inom EMF-området under år 2014 koncentreras på omvärldsbevakning. En fortsättning i mer omfattande form diskuteras. Övriga frågor av relevans för nätbolag är också aktuella för fortsatt forskning. Det rör sig främst om det som finns kvar i marken, kreosotläckage och miljöanpassade inköp. SEK/IEC STANDARDISERING Elektroteknisk standardisering är traditionellt ett område som karaktäriseras av stor internationell samverkan, samarbete mellan statliga organ, tillverkare och användare. Standardiseringsarbetet har tidigare varit en naturlig del i kraftbolagens verksamhet i samband med omfattande utbyggnadsverksamheter, egen konstruktionsverksamhet och för att allmänt upprätthålla en god kunskapsbas hos personalen. Att medverka i etableringen av standarder har varit ett bra sätt att tillförsäkra sig om långsiktighet i gjorda investeringar och en garanti för öppen konkurrens mellan olika tillverkare. Underhållsinsatser har också kunnat minskas med hjälp av etablerade standarder. Den allt snabbare tekniska utvecklingen har dock satt en ökad press på standardiseringsorganen, kommittéer med flera att hinna med arbetet innan standarder börjat tilllämpas i alltför stor utsträckning. Branschen har genom detta program ett antal projekt inom IEC/CENE- LEC/SEK. Förlängning av programmet har beviljats för år 2014. Sedan år 2012 samordnas den svenska SEK/ SIS-verksamheten genom en programstyrelse under Svensk Energis ledning. Se även www.standardisering.nu. SVENSKT CIGRÉ-SEKRETARIAT Inom programområdet administreras även Svenska Nationalkommittén för CIGRÉ och dess svenska och internationella nätverk. Samordningen av svenska bidrag till CIGRE-sessionen i Paris år 2014 och planeringen inför ett internationellt CIGRÉ-symposium i Lund år 2015 pågår inom sekretariatet. NORDISKT SAMARBETE Utöver det som beskrivits finns ett antal levande nätverk där olika frågeställningar provas och diskuteras, bland annat i det nordiska nätverket för kabelfrågor, NORKAB, där ett treårigt samnordiskt projekt kring on-line-diagnostik för kabel har avslutats. NORDAC 2014, är en nordisk forskningskonferens för elkraftteknik inom eldistributionen. Den arrangeras år 2014 i Stockholm tillsammans med KTH. En nordisk styrgrupp håller ihop samordningen men leds av Sverige. NORDAC 2014 är associerat till CIRED. SPÄNNINGSKVALITET Ett välbesökt workshop inom Supraharmonics hölls på Elforsk i januari 2014. Planer finns för ett mer intensivt arbete med spänningskvalitetsfrågorna. ELFORSK 2014 13

ANVÄNDNING effektiv elmarknad nyckel till ökad integration av variabel produktion Elmarknaden är i ständig förändring för att följa utvecklingen i omvärlden. Utbyggnaden av vindkraft, och i förlängningen även solkraft, ökar kraven på att elmarknaden ska möjliggöra integration av en större andel variabel produktion. Energimyndigheten, Eskilstuna (16 kw t ). Foto: www.directenergy.se Postens huvudkontor, Solna (44 kw t ). Foto: www.directenergy.se En väl fungerande elmarknad som röner konsumenternas förtroende är en förutsättning för att Sverige och andra europeiska länder ska klara kommande energi- och klimatpolitiska utmaningar med bibehållet eller ökat välstånd. För att tillgängliga produktions- och överföringsresurser ska användas effektivt måste den kortsiktiga prisbildningen på marknaden fungera. Om de klimat- och energipolitiska målen ska uppnås krävs omfattande investeringar i elproduktionsanläggningar och hos elkunderna för att effektivisera och styra användningen. För att få till stånd dessa investeringar krävs en väl fungerande infrastruktur som leveranssäkra elnät, bra information till slutkunderna, väl fungerande terminsmarknader samt rimliga tillståndsprocesser. Energipolitiska styrmedel i form av skatter, koldioxidmarknader och subventionssystem måste också utformas så att de upplevs som långsiktiga och trovärdiga. Investeringskostnaden för solelanläggningar har sjunkit kraftigt de senaste åren, vilket har lett till att allt fler nu installerar solceller och intresset för tekniken är stort från både privatpersoner och företag. Det finns också önskemål från politiskt håll om att öka andelen småskalig förnybar elproduktion och ett förslag till skattereduktion är under beredning. MARKET DESIGN Genom Elforsk drivs forskningsprogrammet Market Design om spelreg- 14 ELFORSK 2014

Etnografiska museet, Stockholm (82 kw t ). Foto: www.directenergy.se SL:s bussdepå, Stockholm (120 kw t ). Foto: www.directenergy.se lerna på elmarknaden. Programmet är ett samarbete mellan svenska elföretag, Svensk Energi, Energimarknadsinspektionen, Svenska Kraftnät samt högskolor, universitet och forskningsföretag. Huvudfrågor i denna sista etapp som avslutas i juni 2014 är: Den nordiska elmarknadens integration med elmarknaderna i övriga Europa. Konsekvenser av olika typer av klimat- och energipolitiska styrmedel för elmarknadens funktion, samt behovet av regelförändringar för att behålla en väl fungerande elmarknad. Påverkan på elmarknaden av ny teknik för mätning, övervakning och styrning. Konsumenternas ställning på elmarknaden. Mer information finns på www.marketdesign.se. SOLCELLER Elforsk driver det tillämpade och användarorienterade SolEl-programmet i samarbete med elföretag, bygg/ fastighetsintressenter, solcellsindustrin samt Energimyndigheten. Programmet arbetar exempelvis med nätanslutningsfrågor, solceller i samhället och byggnadsintegration. En ny etapp startade år 2013 och pågår till och med år 2017. Mer information om programmet finns på www.solelprogrammet.se. Brf Credit, Sundsvall (56 kw t ). Foto: www.directenergy.se ELFORSK 2014 15

OMVÄRLD OCH SYSTEM energi för tillväxt och långsiktig hållbarhet EU-kommissionen presenterade i januari 2014 ett nytt ramverk för energi- och klimatpolitiken för 2030. Ramverket innehåller ett klimatmål för EU som innebär att utsläppen av växthusgaser ska minska med 40 procent jämfört med år 1990 och ett mål för att öka andelen förnybar energi till 27 procent år 2030. Det idag bindande målet om energieffektivisering ska enligt EU-kommissionen utredas vidare då man gör en översyn av energieffektiviseringsdirektivet. Utöver målen föreslår EU-kommissionen bland annat förändring i EU:s utsläppshandelssystem. Kommissionen har tidigare också pekat ut ett antal långsiktiga mål för energisektorn. Målen beskrivs bland annat i Roadmap 2050 Milestones for EU Low Carbon Economy och i White paper Roadmap to a Single European Transport Area. EU:s energi- och klimatpolitik och vägen mot ökad resurseffektivitet kan öppna för export av förnybar nordisk el. I stor utsträckning utgörs den tillkommande elproduktionen i Norden av förnybar produktion, till exempel vindkraft. Ökade krav kommer i samband med detta att ställas på reglerresurser och nätkapacitet, i takt med att den sammanlagda produktionen blir mindre förutsägbar. Parallellt med denna utveckling pågår en diskussion om dagens utformning av elmarknaden kommer att duga i framtiden. Många menar att marknaden inte klarar att på ett kostnadseffektivt sätt säkerställa tillräckliga resurser för att upprätthålla den nödvändiga balansen mellan produktion och användning. Lösningar som diskuterats är bland annat införandet av kapacitetsmarknader parallellt med dagens marknadsplatser för elhandel. Detta är redan på väg att ske i några länder inom EU. Det finns dessutom en trend mot ökad återreglering i vissa länder. Frågorna om utvecklingen av det framtida elsystemet i Norden och elmarknadens utformning är central för verksamheten inom programområde Omvärld och System. NORTH EUROPEAN POWER PERSPECTIVES (NEPP) Forskningsprojektet NEPP tar ett helhetsgrepp på den framtida elmarknaden, elproduktionen, elnäten samt elanvändningen. NEPP har som mål att fördjupa kunskaperna om: Utvecklingen av det nordiska elsystemet som en följd av övergripande faktorer, till exempel europeisk och nordisk energi- och klimatpolitik. Tekniska utmaningar i samband med integration av stora kvantiteter vindkraft. Framtida reglerbehov i det svenska och nordiska kraftsystemet givet olika scenarier. Hur kan vi säkerställa att vi använder de billigaste resurserna? Design av centrala institutioner och regelverket på elmarknaden för att möjliggöra stora volymer av varierande elproduktion. Vilka behov av förstärkningar av elnätet som uppstår i Norden och vad som krävs av överföringskapaciteten till övriga Europa för att vi ska kunna exportera stora kvantiteter el. Projektet fungerar som ett sammanhållande forskningskluster kring flera pågående och nya forskningsprogram och projekt. Tyngdpunkten i satsningen ligger på synteser i ett systemperspektiv, där forskningsfrågorna blir belysta utifrån många av de aspekter som utgör beslutsfattarnas hela beslutsunderlag. Läs mer på www.nepp.se. DEN NYA ELMARKNADEN Forskningsinitiativet om den nya elmarknaden berör frågeställningar om hur den nordiska och nordeuropeiska elmarknaden fungerar, samt hur de nya utmaningar som kan uppstå löses på bästa sätt. Ett viktigt syfte med verksamheten är att analysera och bidra med kunskap om hur den svenska och nordiska elmarknaden kan utvecklas och organiseras. Detta ska ske i ljuset av alltmer komplexa marknadsmodeller i Europa med såväl återreglering som införande av kapacitetsmarknader. Verksamheten är ett nytt initiativ 16 ELFORSK 2014

Brunkolsbrytning i Tyskland. som ska knyta samman Elforsks två tidigare forskningssatsningar i programmet Market Design och stödet till Elmarknadsprogrammet vid IFN. Den närmare utformningen och omfattningen av satsningen kommer att preciseras under våren 2014. ELEKTRIFIERING AV FORDONSFLOTTAN Riksdagens mål om en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030 innebär en fundamental omställning av transportsektorn och kommer att beröra el- och energibranschen på många olika plan. Hur snabbt en omställning av transportsektorn kan ske är oklart och bestäms båda av politiska beslut och den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Helt avgörande är utvecklingen mot en ökad elektrifiering av fordonsflottan. Målet för Elforsks satsning inom området är: Följa och analysera utvecklingen vad gäller omställningen av transportsektorn och särskilt elektrifieringen av fordonsflottan. Visa på kostnadseffektiva metoder att i olika miljöer säkerställa tillgång till laddning för elfordon och att laddsystemen uppfyller säkerhetskraven. Bidra till utformningen av lämpliga standarder för laddning av fordon. Bidra till utvecklingen av kostnadseffektiv laddningsteknik. SAMMANHÅLLEN MILJÖSATSNING Inom energiföretagens verksamhet finns ett spektrum av miljörelaterade frågeställningar som bör hanteras på ett generellt plan och inte naturligt hör hemma inom enbart en viss del av energisystemet. Avsikten med Elforsks sammanhållna miljösatsning är att kunna driva miljöprojekt i viktiga frågor som samtidigt rör fler än ett av Elforsks programområden. Verksamheten ska också säkerställa en allmän bevakning och värdering av klimat- och miljöfrågor av möjlig betydelse för energiföretagen. LOW ENERGY NUCLEAR REACTIONS LENR Under den senaste tiden har ett antal anordningar, som sägs vara baserade på LENR, att visas upp på olika håll i världen. Energiutbytet från dessa anordningar uppges i vissa fall kraftigt överstiga den tillförda energin som behövs för att starta och stabilisera processen. Om detta stämmer vilket det råder delade meningar om står vi inför det oväntade; att det kan finns en ny process som vida överträffar konventionell bränslebaserad energiomvandling. Elforsk har inte kunnat avgöra om fenomenet LENR existerar eller inte. Det som nu rapporteras är dock så sensationellt, och i grunden så omvälvande, att det finns skäl för Elforsk att följa utvecklingen. ELFORSK 2014 17

Utdrag ur årsredovisningen förvaltningsberättelse Utdraget ur årsredovisningen är baserat på den av styrelsen och verkställande direktören avgivna årsredovisningen som presenterades på stämman den 17 mars 2014. Den fullständiga årsredovisningen har lämnats till registreringsmyndigheten PRV. Styrelsen och verkställande direktören för Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk Aktiebolag (nedan kallat Elforsk) avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2013. Allmänt om verksamheten Svenska Elföretagens Forsknings- och Utvecklings- Elforsk Aktiebolag (Elforsk) initierar och driver gemensam forskning och utveckling inom energiområdet med fokus på elektrisk energi. Elforsks kunder utgörs till den största delen av energiföretag, men även av tillverkande företag, myndigheter och andra organisationer som investerar i energirelaterad forskning och utveckling. Verksamheten är organiserad i sex programområden; Vattenkraft, El- och Värmeproduktion, Kärnkraft, Överföring och Distribution, Användning samt Omvärld och System. Konsortialavtalet för Elforsks bildande undertecknades den 17 december 1992. Elforsk identifierar behov och formulerar utvecklingsprojekt samt -program. Program och projekt offereras till presumtiva kunder inom och utom ägarkretsen. Därtill är Energimyndigheten en betydande uppdragsgivare. I det offererade priset ingår ersättning för Elforsks egen medverkan. När tillräckligt många kunder svarat positivt på offerterna beställer Elforsk genomförandet av aktiviteter enligt offertens specifikation. Beställningarna går till branschens egna konsultföretag och experter, till lärosäten, institut samt till fristående konsulter. I många fall erbjuds potentiella utförare att lämna förslag på aktiviteter. Det gäller särskilt inom program där forskarstuderande är utförare av forskning. Elforsk levererar resultaten till kunderna efter kvalitetssäkring. Rapporter, konferenser, seminarier och Elforsks webbplats är viktiga medel för resultatöverföringen. Elforsk ger även ut rapporter inom sakområdena. Året som gått Elforsk har lyckats öka intäkterna trots de besparingar på forskning och utveckling som pågår inom flera av energiföretagen. I ekonomiskt begränsade tider har Elforsk en särskild betydelse för att samla och effektivisera användningen av resurser och resultat. Samarbetet med Energimyndigheten har under året tagit fart med samarbetsavtal för flera stora forskningsprogram enligt en ny modell. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Under de senaste åren har Elforsks huvudägare arbetat fram utredningar för en sammanhållen energiforskningsorganisation med arbetsnamnet Energiforsk. Tanken är att samla den forskning som bedrivs inom Elforsk, Värmeforsk, Svenskt Gastekniskt Center, SGC, och Svensk Fjärrvärmes forskningsprogram Fjärrsyn i ett nytt bolag. I skrivande stund föreligger förslag till ägardirektiv för det tilltänkta nya bolaget. Förhandlingar med utgångspunkt från förslaget förs mellan de föreslagna ägarna. Ekonomiredovisning Fakturering har under året skett med 123 346 tkr (150 286 tkr). I resultaträkningen redovisas intäkter och kostnader hänförliga till avslutade projekt. Projekt som resultatavräknats under räkenskapsåret är de där arbetet är avslutat före bokslutsdatum. Projekt med intäkter uppgående till 164 993 tkr (137 876 tkr) har resultatavräknats och redovisats som nettoomsättning i resultaträkningen. Kostnader för motsvarande projekt uppgår till 166 124 tkr (139 153 tkr) och har redovisats i rörelsens kostnader. Pågående arbeten 148 503 tkr (180 828 tkr) redovisas i balansräkningen under rubriken Aktiverade projekt. De intäkter som hänför sig till pågående arbeten redovisas i balansräkningen under rubriken Förskott från kunder, vilka uppgår till 226 586 tkr (268 233 tkr). Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel, balanserad vinst kronor 1 972 731 samt samt årets vinst kronor 48 305, tillsammans kronor 2 021 036, disponeras enligt följande: Balanseras i ny räkning 2 021 036 Summa kronor 2 021 036 Vad beträffar företagets resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Resultaträkning Belopp i tkr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 164 993 137 876 Summa rörelsens intäkter 164 993 137 876 Rörelsens kostnader Övriga externa kostnader 151 176 125 660 Personalkostnader 14 938 13 482 Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 10 11 Rörelseresultat 1 131 1 277 Utdrag ur årsredovisningen Resultat från finansiella poster Ränteintäkter och liknande resultatposter 1 746 1 754 Räntekostnader Resultat efter finansiella poster 615 477 Bokslutsdispositioner Avsättning periodiseringsfond 340 275 Resultat före skatt 275 202 Resultat före skatt 275 202 Skatt på årets resultat 227 283 Årets resultat 48 81 Balansräkning Belopp i tkr 2013-12-31 2012-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 21 31 21 31 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 100 100 100 100 Summa anläggningstillgångar 121 131 Omsättningstillgångar Varulager m m Aktiverade projekt 148 503 180 828 148 503 180 828 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 24 122 27 352 Fordringar hos koncernföretag Skattefordringar 652 595 Övriga fordringar 35 898 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 234 216 25 043 29 061 Kortfristiga placeringar 52 475 81 792 Kassa och bank 30 447 12 810 Summa omsättningstillgångar 256 468 304 491 SUMMA TILLGÅNGAR 256 589 304 622

Utdrag ur årsredovisningen Balansräkning Belopp i tkr 2013-12-31 2012-12-31 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (3 000 aktier à nom 100 kr) 300 300 Reservfond 60 60 360 360 Fritt eget kapital Balanserad vinst 1 972 2 053 Årets resultat 48 81 2 020 1 972 2 380 2 332 Obeskattade reserver Periodiseringsfond avsatt räkenskapsår 2012 275 275 Periodiseringsfond avsatt räkenskapsår 2013 340 615 275 Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag 100 100 100 100 Kortfristiga skulder Förskott från kunder 226 586 268 233 Leverantörsskulder 23 188 31 334 Skulder till koncernföretag 278 329 Övriga skulder 1 219 217 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2 223 1 802 253 494 301 915 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 256 589 304 622 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser Belopp i tkr 2013-12-31 2012-12-31 Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Styrelsen Ordinarie ledamöter Anders Ådahl, ordförande Karl Bergman Göran N Ericsson Kjell Jansson Filip Johnsson Per Laurell Johan Mörnstam Styrelsesuppleanter Bosse Andersson Göran Hult Anders Jonsson Tommie Lindquist Johan Söderbom Verkställande direktör Magnus Olofsson Revisor Stefan Tärnell auktoriserad revisor, KPMG Revisorssuppleant Anna Landerholm-Granberg auktoriserad revisor, KPMG

Medarbetarna på ELFORSK Magnus Olofsson VD 08 677 27 50 magnus.olofsson@elforsk.se Monika Adsten Områdesansvarig Användning och Kärnkraft (tillsvidare) 08 677 27 35 monika.adsten@elforsk.se Cristian Andersson Områdesansvarig Vattenkraft 08 677 25 34 cristian.andersson@elforsk.se Anders Björck Programansvarig 08 677 27 61 anders.bjorck@elforsk.se Sven Jansson Områdesansvarig Överföring & Distribution 08 677 27 32 sven.jansson@elforsk.se Lars B Johansson Miljöchef 08-677 27 58 lars.johansson@elforsk.se Stefan Montin Områdesansvarig Omvärld & System 08 677 27 59 stefan.montin@elforsk.se Susanne Olausson Programansvarig Överföring & Distribution 08-677 27 51 susanne.olausson@elforsk.se Sara Sandberg Programansvarig 08 677 27 28 sara.sandberg@elforsk.se Helena Sellerholm Områdesansvarig El- och värmeproduktion 08-677 26 77 helena.sellerholm@elforsk.se Katarina Mordenfeld Webmaster/Administratör 08-677 27 55 katarina.mordenfeld@elforsk.se Bertil Wahlund Programansvarig 08 677 27 52 bertil.wahlund@elforsk.se www.elforsk.se