Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring

Handläggare: Tove Ahlsten Datum: 2015-08-13 Dnr: PT2-2/1415 Remiss: Mer trygghet och bättre försäkring Sveriges förenade studentkårer (SFS) har av Socialdepartementet getts möjlighet att framföra synpunkter på slutbetänkandet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S2015/1554/SF). SFS inkommer här med sitt remissvar. Dag som ovan. Caroline Sundberg, ordförande Sveriges förenade studentkårer Tove Ahlsten, utredare Sveriges förenade studentkårer 08-54 57 01 05 08-54 57 01 11 caroline.sundberg@sfs.se tove.ahlsten@sfs.se 1

Inledning SFS har under lång tid arbetat för att studenter ska få en bättre och tryggare socialförsäkring. Ett fungerande och heltäckande trygghetssystem är avgörande för studenters möjligheter att ta sig an, genomgå och slutföra sina studier. Det innefattar skydd vid sjukdom och arbetslöshet. En trygg studieperiod skapar förutsättningar för studenter att prestera sitt bästa under studierna. Det är också en förutsättning för att fler människor ska vilja utbilda sig och vidareutbilda sig. Att inte behöva känna oro för sin försörjning efter avslutade studier ger en bättre möjlighet att hitta ett arbete som motsvarar ens kvalifikationer. SFS ser att ett fungerande trygghetssystem främjar det livslånga lärandet och bidrar till att säkra framtidens kompetensförsörjning. SFS lämnade 2011 underlagsrapporten Studerande och socialförsäkringen till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Syftet med rapporten var att belysa de problem som finns i sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen ur ett studerandeperspektiv. Rapporten pekade på att trygghetssystemet är bristfälligt och oflexibelt i flera avseenden, exempelvis gällande kvalificering till sjukförsäkringen, karenstid, rehabilitering samt att studenter inte har rätt att vara deltidssjukskrivna. I rapporten lyfte SFS även fram att få studerande kvalificerar sig till arbetslöshetsförsäkringen. Det leder till ekonomiska konsekvenser för den enskilda studenten samt påverkar matchningen på arbetsmarknaden. Vanligtvis tar det en tid att hitta arbete efter studierna och det är inget studenterna ska straffas för. I rapporten lyftes bland annat följande: Rätten till sjukersättning beror på om den studerande tar studiemedel eller inte. Eftersom många studerande inte tar, eller kan ta, studiemedel innebär det att de står utan skydd vid sjukdom. Om du som studerande blir sjuk har du inte möjlighet att kombinera studier och sjukskrivning. Det betyder att många studerande antingen felaktigt tvingas vara heltidssjukskriva trots att de har viss studieförmåga, att de tvingas fortsätta studera på heltid med risken för att sjukdomstillståndet förvärras eller att de inte når upp till prestationskraven och förlorar sitt studiemedel. Att studerande inte kan vara sjukskrivna på deltid leder till att personer permanent kan utestängas från högre studier eftersom de av olika anledningar inte kan studera på heltid. Den långa karenstiden för studerande lägger över en betydande del av kostnaden på den enskilda studenten. Studerande har idag 2

30 karensdagar vilket är en betydligt längre tid än för arbetstagare. Studerandes ekonomi är ofta begränsad och många klarar inte oförutsedda utgifter. Därför slår den långa karenstiden hårt mot studerande. Ansvaret för studerandes rehabilitering faller mellan stolarna och tillgången till stöd och hjälp varierar beroende på var i landet du studerar. Avsaknaden av en fungerande rehabiliteringsprocess med en tydlig ansvarsfördelning gör att få studenter har tillgång till aktiva rehabiliteringsåtgärder. Återgången till studier kan därför bli längre än vad den hade behövt vara. Få studerande kvalificerar sig till arbetslöshetsförsäkringen. Det leder till att studerande har svårt att försörja sig efter avslutade studier vilket får konsekvenser för matchningen på arbetsmarknaden. Det är ett problem att studerande inte har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen under sommaruppehållet. Enligt studenterna själva är sommarmånaderna en av de perioder när behovet av ersättning är som störst 1. Socialförsäkringssystemet för studenter måste utformas så att det inkluderar alla studenter och möter studentgruppens behov. Studenter är ingen enhetlig grupp utan består av människor med olika bakgrunder, i olika åldrar, i olika livsskeden och med olika fysiska, sociala och ekonomiska förutsättningar precis som befolkningen i stort. Det kräver ett flexibelt trygghetssystem, något som idag saknas. Det måste även finnas möjlighet för studenter att få arbetslöshetsersättning under perioder när studier inte pågår, bland annat i perioden mellan studier och arbete. Dagens trygghetssystem har brister som drabbar enskilda studenter och som hindrar en effektiv genomströmning i högskolan. Utbildning är en investering som leder till utveckling för både individen och samhället. Att säkerställa att studenter får en trygg studiesituation är ett allmänintresse och ska ges högsta prioritet. Övergripande synpunkter SFS har tagit ställning till förslagen som presenteras i slutbetänkandet av den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. De förslag utredningen lägger fram kommer att förbättra skyddet för vissa studenter. Dessvärre presenterar kommittén inte några förlag för att hjälpa de studenter som idag står utanför sjukförsäkringssystemet på grund av att de inte tar studiemedel. 1 SFS, TCO och Tria (2009). Studenter om den studiesociala utredningen. 3

Utredningens förslag om att deltidssjukskrivning ska vara möjligt för studenter med särskilda skäl är glädjande. Deltidssjukskrivning är dock en angelägen fråga för alla studenter. Det förslag som läggs fram för beslut i riksdagen måste bli mer inkluderande än det förslag kommittén föreslår. SFS delar inte kommitténs slutsats om att sjukförsäkringen fortsättningsvis bör vara kopplad till studiemedel. Ytterligare förbättringar i systemet om sjukpenninggrundinkomst (SGI) bör göras så att studenter inte behöver avbryta sina studier för att få sin SGI aktiverad. Att utbildningsanordnarna föreslås få ett tydligare ansvar för studenters rehabilitering samt att en sänkning av karenstiden kan övervägas är viktiga förändringar som kommer förbättra situationen för de studenter som drabbas av sjukdom. Matchningslån är inte en lösning på problemet med att studenter står utan finansiering när studierna avslutas. Skuldbördan för studenter är redan idag tillräckligt stor och därför bör andra finansieringsmöjligheter ses över. SFS tycker att studenter ska ha rätt till en ekonomisk trygghet genom arbetslöshetsförsäkringen. Det ger studenter en reell möjlighet att välja ett arbete som motsvarar deras kvalifikationer. 7.5.3 Ökad trygghet för försäkrade som avslutar sina studier SFS anser att kommitténs förslag är en förbättring av nuvarande system i och med att skyddet för sjukpenninggrundad inkomst, SGI, utökas. Med kommitténs förslag finns det dock problem som fortfarande kvarstår. SFS föreslår att ytterligare förändringar av systemet ska genomföras så att studenter inte behöver avbryta sina studier för att aktivera sin SGI. För att utöka skyddet av SGI under studietiden föreslår SFS att SGI helt bör frikopplas från studiemedelssystemet. Alla som studerar minst halvtid på studiemedelsberättigande utbildningar ska även kunna skydda sin SGI under hela studieperioden. Det är en stor brist i systemet att en vilande SGI endast kan aktiveras om studenten avbryter sina studier helt eftersom det leder till att studenten förlorar sin plats på utbildningen. Sjukförsäkringssystemet för studenter bör utformas med utgångspunkt i att studenter ska slutföra sina utbildningar. Inte att de ska behöva avbryta sina studier för att klara sin försörjning. Exempel - Konsekvenser av sjukpenningsystemet för studenter Mattias har kommit in på psykologprogrammet efter att ha sökt i många år. Att bli psykolog är Mattias dröm och han väljer att påbörja utbildningen. Eftersom Mattias jobbat i flera år innan han börjar studera har han ett sjukförsäkringsskydd sedan tidigare, så kallad SGI. 4

Han väljer att arbeta extra och leva på sparade pengar den första tiden för att ta så lite studielån som möjligt. I början av andra terminen blir Mattias sjuk. När Mattias vänder sig till Försäkringskassan får han reda på att han tack vare de nya reglerna har kvar en del av sin SGI, men att han måste avbryta sina studier för att den ska aktiveras. Mattias hamnar inför ett svårt val. För att kunna få ut sin ersättning under den tid han är sjuk måste han ge upp sin plats på utbildningen. Samtidigt gör sjukdomen att han inte orkar arbeta extra som förut. För att kunna försörja sin familj väljer han till slut att hoppa av sin utbildning. Samtidigt vet han att det kommer vara svårt för honom att komma in på utbildningen igen. Kanske kommer han aldrig att kunna få sin examen och bli psykolog? 22.2.1 Överväganden studeranden i sjukförsäkringen och återgång i studier Kommittéförslag: Inkomstbortfallsprincipen inom sjukförsäkringen bör bestå. SFS delar inte kommitténs ställningstagande gällande att inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringssystemet för studenter bör bestå. I motsats till kommittén menar SFS att det finns goda skäl att göra undantag från inkomstbortfallsprincipen för studenter och därmed koppla sjukförsäkringen till studier istället för till studiemedel. Utbildningens bidrag till samhällsbyggnad och utveckling motiverar ett generöst trygghetssystem för studenter. Sverige behöver en utbildad befolkning och det kräver i sin tur goda förutsättningar för att bedriva studier. Det nuvarande försäkringsskyddet inom studiemedelssystemet är inte tillräckligt. En undersökning från SFS, gjord på uppdrag av konsultbolaget Lunicore, visar att 28 000 studenter idag står utanför sjukförsäkringssystemet på grund av att de inte tar studiemedel, arbetar eller sen tidigare har en SGI 2. SFS anser att studier är och ska betraktas som en heltidssysselsättning likställt med arbete. Alla studenter ska därför ha ett ekonomiskt skydd vid sjukdom. En student ska kunna välja att ta eller inte ta studiemedel under hela eller delar av sin studieperiod utan att det ska påverka ens social skydd. Det finns en rad anledningar till att studenter inte tar studiemedel, exempelvis kan en person vilja vidareutbilda sig men inte ha studiemedelsveckor som täcker hela studieperioden. Har studenten otur att bli sjuk under en period när hen inte tar studiemedel kan det få stora konsekvenser för individen. 2 SFS (2015). 28 000 studenter saknar sjukförsäkring 5

Utbildning är en del av arbetsmarknaden, och arbetsmarknaden idag kräver inte sällan att en individ studerar vid flera tillfällen under sitt liv. Den kunskapsutveckling som individer genomgår i akademien bidrar både till individuell och till professionell utveckling samt driver samhällsutvecklingen framåt. SFS tycker att det är rimligt att en omfördelning sker så att en del av de framtida premierna kommer en tillgodo redan under studietiden. Ur ett långsiktigt perspektiv kommer den stora majoriteten som väljer att studera att i framtiden bidra mer till försäkringarna än om de valt bort studier. Sjukförsäkringssystemet för studenter är idag ett lapptäcke av lösningar vilket gör det svåröverskådligt. Som student är det svårt att veta vad som gäller vid sjukdom. Det behövs därför ett tydligt regelverk med generella regler för studenter. SFS förespråkar att en standardförsäkring som omfattar alla studerande införs. Initialt utgår ersättning från nivån på studiemedlet och inkomster med en garanterad lägsta nivå. Med införandet av en standardförsäkring för studerande skulle avskrivningen av studielån vid sjukskrivning avskaffas. Kommittéförslag: Nuvarande regelverk med sjukförsäkring inom studiemedelssystemet bör bestå. SFS delar inte kommitténs uppfattning att rätten till ekonomisk kompensation vid sjukdom endast ska finnas för dem som tar studiemedel. SFS anser att sjukförsäkringen ska kopplas till studier istället för till studiemedel. Nuvarande regler i sjukförsäkringssystemet innebär att 28 000 studenter 3 står utan ersättning om de blir sjuka och kommittén saknar förslag till åtgärder för dessa studenter. En undersökning som SFS presenterade våren 2014 visar att nio av tio studenthälsomottagningar träffar studenter som är oförsäkrade för att de inte tar studiemedel 4. Det finns olika anledningar till att studenter inte vill eller kan skuldsätta sig, och för vissa personer är studielån en tröskel till att studera. Försäkringsreglerna ska inte straffa studenter som vill undvika studielån, som inte har studieveckor kvar eller som finansierar sina studier med stipendier. Många studenter växlar också mellan olika försörjningssätt under utbildningsperioden för att undvika en stor skuldbörda. Det betyder att en och samma student kan gå från att vara fullt försäkrad en termin till att vara helt oförsäkrad nästa och sedan försäkrad igen. När sjukdomen infaller blir helt avgörande för vilket försäkringsskydd studenten har. Att slumpen ska få så stora 3 SFS (2015). 28 000 studenter saknar sjukförsäkring. 4 SFS (2014) #heltsjukt. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 6

konsekvenser för en persons ekonomiska trygghet kan inte anses vara rimligt. Studerande väljer olika sätt att finansiera sina studier, men de har gemensamt att de med stor sannolikhet kommer att drabbas ekonomiskt vid sjukdom. Den standardförsäkring som SFS föreslår bidrar till att människor vågar utbilda sig och vidareutbilda sig, både tidigt och senare i livet. Exempel - Konsekvenser av att sjukförsäkringen är kopplad till studiemedlet. Under höstterminen börjar Tove känna sig stressad. Samtidigt som hennes familj går igenom en tuff period höjs takten på utbildningen hon läser. Trots det väljer hon att kämpa vidare. Hon missar en viktig tenta, men hon tänker att det snart ska bli bättre och att hon ska läsa ikapp under julen. Men det blir inte bättre. Tove lider av huvudvärk, hon får minnesluckor och har svårt att koncentrera sig. Hos doktorn får hon diagnosen utmattningssyndrom och blir sjukskriven i tre månader. Samtidigt får hon beskedet att hon inte längre är berättigad till studiemedel eftersom hon inte har tagit tillräckligt många poäng terminen innan. Det Tove inte visste var att det även betyder att hon är oförsäkrad, eftersom sjukförsäkringen är kopplad till studiemedlet. Hon är sjuk, men hon är inte berättigad till skydd från sjukförsäkringen och kommer inte att få någon sjukersättning under sin sjukdomstid. Tove försöker leva på sparade medel från sitt sommarjobb men tvingas till slut säga upp sin studentlägenhet och flytta hem till sina föräldrar i en annan del av landet. När de tre månaderna börjar närma sig sitt slut känns steget tillbaka till studierna större än någonsin. Kommittéförslag: Möjlighet till deltidssjukskrivning bör utredas vidare. Kommittén skriver i sitt övervägande att frågan om deltidssjukskrivning bör utredas vidare. SFS tillstyrker förslaget, men delar inte kommitténs åsikt att rätten till deltidssjukskrivning endast ska gälla för studerande med särskilda skäl. SFS har under det senaste året diskuterat möjligheten till deltidssjukskrivning med både regeringen och övriga politiska partier. Vi uppfattar att det finns ett brett politisk stöd för att införa deltidssjukskrivning för studenter. Frågan har dessutom varit aktuell i en rad tidigare utredningar. Med bakgrund av detta bör en framtida utredning fokusera på hur ett system för deltidssjukskrivning som omfattar alla studenter kan utformas. 7

I utredningen lyfter kommittén behovet av att kunna kontrollera att den sjukskrivne inte studerar under de perioder den får sjukersättning för. Detta är enligt kommittén en grundförutsättning för ett fungerande sjukförsäkringssystem. SFS menar att om avskrivningen av studielån samt ersättning kopplas till antalet tagna studiepoäng skulle studenters möjlighet att fuska vara väldigt liten. Dagens system innehåller redan stora brister eftersom det sällan kontrolleras om studenten missat några studiepoäng på grund av sjukdom. Studielån skrivs idag automatiskt av för sjukdomsperioder längre än 30 dagar. Endast i undantagsfall kontrolleras studieresultatet. Centrala studiestödsnämnden, CSN, har som utredningen skriver presenterat ett förslag på ett nytt sjukersättningssystem som möjliggör deltidssjukskrivning för alla studenter 5. CSNs förslag är en klar förbättring av sjukförsäkringssystemet för studerande inom studiemedelsystemet eftersom det, utan undantag, ger alla studerande rätten att kombinera studier och sjukskrivning. Om möjligheten till deltidssjukskrivning införs enligt CSNs modell kommer fler personer att få ersättning och det kommer samtidigt att vara rätt personer. En positiv följd är att antalet heltidssjukskrivningar med stor sannolikhet kommer att minska. Risken för att ersättning lämnas felaktigt minskar även kraftigt med CSNs förslag eftersom det bara är studenter som faktiskt har försenats i sina studier som får studielån avskrivna. Den kontrollfunktion som CSN föreslår skulle därmed göra systemet säkrare än idag. SFS är positiva till att låta CSNs förslag ligga till grund för en fortsatt beredning av frågan. SFS vill samtidigt understryka att förslaget inte kommer lösa problemen för de studerande som är oförsäkrade på grund av att de inte tar studiemedel. Exempel - Konsekvenser av att studenter utan särskilda skäl inte kan vara deltidsjukskrivna Under studietiden drabbas Simon av en depression. Simons läkare vill sjukskriva honom på deltid eftersom hen anser att det skulle vara det bästa för Simons återhämtning. Men sedan inser läkaren att bara studenter med särskilda skäl, till exempel de som har kroniska sjukdomar, kan vara sjukskrivna på deltid. För Simon gäller att han antingen måste bli sjukskriven på heltid eller fortsätta studera på heltid. Både Simon och hans läkare undrar varför reglerna för studenter skiljer sig från reglerna för arbetstagare. Läkaren bedömer att Simon inte klarar av att fortsätta studera på heltid och därför blir han heltidssjukskriven. Efter en tids sjukskrivning börjar Simon må sämre. 5 CSN (2012). Uppdrag att se över bestämmelserna om studiemedel under sjukdom. 8

Utan studierna känns hans liv ännu mer meningslöst och han tappar kontakten med vännerna från högskolan. Till slut börjar han ge upp hoppet om att någon gång kunna läsa färdigt sin utbildning. Kommittéförslag: Färre karensdagar kan övervägas. Kommittén skriver i sitt övervägande att färre karensdagar inom sjukförsäkringssystemet för studenter kan övervägas. SFS menar att 30 karensdagar för studenter är orimligt och föreslår att karenstiden sänks till 7 dagar. SFS tillstyrker förslaget om att utreda frågan vidare. Frågan om karenstid i sjukförsäkringssystemet för studenter har precis som frågan om deltidssjukskrivning varit aktuell i flera utredningar. SFS anser att det är angeläget att komma till beslut och tillstyrker utredningens övervägande om att utreda frågan vidare. Det finns dock redan flera bra förslag på hur en karenstid för studenter kan utformas. En utredning bör därför kunna ske skyndsamt. SFS eget förslag är 7 dagars karenstid. CSN har presenterat ett förslag om 14 karensdagar per termin där riskerna för felaktiga utbetalningar och fusk är mindre än idag 6. I utredningen framhäver kommittén att karenstiden inom sjukförsäkringssystemet för studenter inte går att jämföra med karenstiden för arbetstagare. Anledningen till detta är att ersättning i form av studiemedel fortfarande betalas under karensperioden. Karensdagarna är bara inte befriade från återbetalningsskyldighet. SFS vill betona att den långa karenstiden överför en stor del av den ekonomiska risken på studenterna, en redan ekonomiskt utsatt grupp. SFS studentbudget visar att en student går back 285 kronor varje månad 7. En successiv höjning av studiemedlets lånedel har gjort att studenters skuldbörda i många fall har ökat en fjärdedel på fem år 8. Studenter saknar dessutom ofta ekonomiska marginaler vilket gör att oförutsedda utgifter kan komma att påverka livet avsevärt. I motsats till kommittén anser SFS att det inte går att likställa studiemedel med ersättning eftersom en betydande del utgörs av studielån. Den långa karenstiden gör att studenter tvingas leva på sina lånade pengar i en hel månad innan de blir sjuka. Kommittén framhäver också att många utbildningar idag endast har några få tentamenstillfällen per termin och att kortare sjukdomsperioder inte nödvändigtvis kommer att påverka studenters studieresultat. Det är förvisso sant att utbildningar kan ha endast ett 6 CSN (2012). Uppdrag att se över bestämmelserna om studiemedel under sjukdom. 7 SFS (2015). SFS studentbudget 2015. 8 SFS (2015). Studenters skuldbörda har ökat med en fjärdedel på fem år. 9

fåtal tentamenstillfällen, men det gäller inte alla utbildningar. SFS motsäger sig också att 30 dagar kan ses som en kortare period. Det är inte realistiskt att studenter som har varit sjuka förväntas ta igen upp till 30 dagar heltidsstudier parallellt med att utbildningen fortsätter. 30 dagar utgör ungefär en femtedel av en hel studietermin. Den långa karenstiden är problematisk av flera anledningar och det finns positiva effekter av att genomföra en sänkning till 7 dagar. En sänkning av karenstiden skulle stärka sjukförsäkringens legitimitet. Den idag långa karenstiden gör att studenter ofta låter bli att sjukskriva sig eller väntar med att sjukskriva sig, eftersom de inte räknar med att vara sjuka i över en månad. Om karenstiden var 7 dagar skulle systemets träffsäkerhet öka i och med att fler studenter skulle sjukskriva sig och ges incitament att sjukskriva sig. Färre studenter skulle också utebli från föreläsningar och examination utan förklaring. Det skulle innebära att det blir lättare att identifiera och stödja studenter som har varit sjuka att komma i kapp i sina studier när de tillfrisknat. En kortare karenstid skulle också minska pressen på studenter som är, eller som har varit sjuka, att hinna med sina studier. Exempel - Konsekvens av lång karenstid Clara ska precis påbörja sista kursen på sin utbildning när hon får reda på att hon inte har några studiemedelsveckor kvar. Kursen som hon ska läsa är från terminen innan. Förra terminen var Clara nämligen sjuk i influensa. När hon efter tre veckors sjukdom gick till läkaren konstaterades att hon även hade lunginflammation. Läkaren sjukskriver Clara i fyra veckor till. Eftersom Clara inte trodde att hon skulle vara sjuk i över en månad så anmälde hon inte sin sjukdom till Försäkringskassan, men hon gör det direkt efter läkarbesöket. Eftersom studenter har 30 karensdagar från att man anmält sin sjukdom blir konsekvensen att Clara får gå en lång period utan sjukersättning. Under nästan sju veckor får hon försörja sig med studiemedel - studiemedelsveckor som hon inte kan få tillbaka. När hon nu terminen efter ska ta igen de studiepoäng hon missat under sin sjuktid har hon inget studiemedel kvar att ta ut. Clara har en tredjedel av en termin kvar och har svårt att avsluta sin utbildning. 10

22.3.1 Sjukförsäkring SFS är glada över utredningens förslag om att öppna upp för möjligheten att vara sjukskriven på deltid i samband med studier. I likhet med kommittén anser SFS att det är angeläget att studenter ges rätten att vara sjukskrivna på deltid. Möjligheten att kombinera sjukskrivning och studier gäller enligt kommittéförslaget dessvärre endast vissa studenter. SFS delar inte kommitténs uppfattning att rätten till deltidssjukskrivning bör begränsas till att gälla studenter med särskilda skäl. SFS ser det som en allvarlig brist att kommittén inte närmare diskuterar innebörden av vad särskilda skäl kan utgöra eftersom det blir svårt för remissinstanserna att veta vad det är för förslag som ska tas ställning till. Att utforma systemet med ett förbehåll, att särskilda skäl för deltidssjukskrivning ska finnas, gör systemet oförutsägbart för studenten. Systemet riskerar att felaktigt utestänga personer som av olika anledningar inte kan studera på heltid från högskolan. Utredningen nämner att särskilda skäl kan utgöra exempelvis kroniska sjukdomar som återkommer i skov. SFS är oroade över att kommittén väljer att lägga fram denna begränsning. SFS har blivit kontaktade av studenter med kroniska sjukdomar som först efter år av utredningar har fått en fastställd diagnos. De hade med kommitténs föreslagna regler troligtvis utestängts från rätten till deltidssjukskrivning. Eftersom många unga med kroniska sjukdomar blir sjuka precis innan eller under sina studier, har de svårt att få en fastställd diagnos innan studieperioden är över. SFS har med anledning av detta flera gånger påpekat för kommittén om vikten av att alla studerande ges rätten till deltidssjukskrivning. SFS är oroade över att de studerade som enligt kommitténs förslag är den tilltänka gruppen i praktiken kommer ha svårt att kvalificera sig på grund av att de inte kan uppvisa en fastställd diagnos. SFS förespråkar att rätten till deltidssjukskrivning utvidgas till att gälla alla studenter. Möjligheten till deltidssjukskrivning bör inte heller begränsas inom studiemedelssystemet. Alla kan i perioder drabbas av sjukdom. En del personer kan ha enstaka eller återkommande perioder där studie- och arbetsförmågan är nedsatt, andra kan ha kroniska sjukdomar eller funktionsnedsättningar som gör att deras förmåga att studera är permanent nedsatt. Oavsett, måste alla ges möjlighet att studera i en takt som motsvarar deras förmåga. Att inte kunna vara sjukskriven på deltid leder till att många studenter tvingas vara heltidssjukskrivna i onödan. Personerna får därmed mer i sjukersättning än vad de egentligen hade behövt och försenas samtidigt ut i arbetslivet. Det är också vanligt att studenter väljer att fortsätta studera på heltid fastän att deras studieförmåga är nedsatt. Följden av att fortsätta studera på heltid trots nedsatt studieförmåga blir alltför ofta att personen inte når prestationskraven och förlorar sin rätt till 11

studiemedel. En undersökning gjord av SFS bland landets studenthälsomottagningar visar att 95 procent av mottagningarna upplever att det är ett problem att studenter inte kan vara deltidsjukskrivna. Mer än varannan studenthälsomottagning uppger att de mött studenter som valt att hoppa av sina studier för att de inte klarar av att läsa på heltid 9. Att studenter inte kan kombinera studier och sjukskrivning leder till onödiga heltidssjukskrivningar, längre studieperioder, avbrutna studier, och inte minst en påverkan på individers fysiska och psykiska välmående. Det leder även till att personer som inte kan studera på heltid riskerar att utestängas från högre utbildning. Det är en enorm förlust för både samhället och individen att investera i en utbildning som den som blir sjuk sedan tvingas hoppa av. Exempel- Även de som har långvariga sjukdomar kan få svårt att bli beviljade deltidssjukskriven av särskilda skäl Sommaren efter gymnasiet fick Rebecka problem med magen. Hon hade ofta ont och fick återkommande diarréer. Hon blev orolig över hur hon skulle klara av höstens studier på universitetet om problemen fortsatte. I slutet av sommaren verkade det som att Rebecka hade blivit frisk, men en bit in på höstterminen kom problemen tillbaka. Hon besökte en läkare som efter att träffat Rebecka misstänkte att hon hade fått Crohns sjukdom. Läkarens rekommendation var att Rebecka skulle studera på deltid och vara sjukskriven på deltid för att klara av utbildningen. Rebecka fick reda på att studenter bara kan vara sjukskrivna på deltid om särskilda skäl föreligger, till exempel om de har en kronisk sjukdom. Eftersom att Crohns är en kronisk sjukdom förutsatte Rebecka att hon skulle omfattas. När hon började sätta sig in i reglerna visade det sig att hon måste uppvisa en diagnos och ett särskilt intyg för att bevisa att hon har en kronisk sjukdom. För att få en diagnos fastställd måste Rebecka gå igenom flera utredningar, det är en process som kan ta flera månader. Hennes besvär gick i skov och det blev svårt att klara av läkarbesök, tentor och smärtor i vardagen. Några månader in på vårterminen kände Rebecka att hon inte orkade längre. Sjukdomen gjorde henne trött och hon hade kommit på efterkälken och missat flera viktiga moment i utbildningen. Hon väntade fortfarande på att få en fastställd diagnos och hade ännu inte fått något besked ifall hon kunde få studera på deltid. Tillslut blev hon så dålig att hon istället blev sjukskriven på heltid. Idag hoppas hon att hon en dag ska kunna ta sig tillbaka till studierna. Får hon läsa på deltid kommer hon säkert att klara det. Hon är samtidigt 9 SFS (2014). #heltsjukt- En undersökning av studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 12

rädd för att hon inte kommer att orka ta sig igenom den långa process som föreligger deltidssjukskrivning. 22.3.2 Återgång i studier SFS ställer sig positiva till de förslag som kommittén presenterar. En av dagens stora brister är att det inte finns en aktör som har ett tydligt ansvar för studenters rehabilitering. Att hälso- och sjukvården tillsammans med utbildningsanordnarna föreslås få det ansvaret kommer förhoppningsvis att leda till en fungerande rehabiliteringsprocess där ingen student faller mellan stolarna. SFS vill understryka att rätten till rehabilitering ska omfatta alla studenter som blir sjuka och syfta till att få studenterna att återgå till studier. SFS delar den problembild av studenters rehabilitering som utredningen presenterar. Rehabiliteringen av studenter som blivit sjuka är omgärdad av en rad brister och de rehabiliteringsåtgärder som finns är begränsade. Vilken hjälp och stöd studenterna kan få varierar också mellan och inom lärosäten, bland annat beroende på studenthälsornas utbud och utbildningsanordnarnas rutiner. När en student blir sjuk och inte återgår till sina studier går individens egna och samhällets investeringar i utbildningen förlorad. Att investera i en god rehabilitering för studenter är därför viktigt. SFS anser också att införandet av deltidssjukskrivning för alla studenter är en förutsättning för att lärosätena ska kunna ta det tydliga ansvaret för studenters rehabilitering som utredningen förespråkar. Kommittén föreslår att utbildningsanordnarnas rehabiliteringsansvar bör tydliggöras genom riktlinjer eller policydokument. SFS vill understryka vikten av att utbildningsanordnarna får ett formellt ansvar för studenters rehabilitering. Det måste bli tydligt vilka insatser studenter har rätt till och vad utbildningsanordnarna är skyldiga att erbjuda. Det är studier studenterna ska rehabiliteras tillbaka till och lärosätet har därför en central roll för att underlätta återgången till studier. SFS föreslår att lärosätena bör vara skyldiga att hjälpa studenter som har halkat efter på grund av sjukdom att formulera en plan för hur de ska komma i kapp och på sikt avlägga examen. Utbildningsanordnarens ansvar bör även innebära att utbildningarnas upplägg och undervisning anpassas efter studenternas behov och studieförmåga. Om studenter som drabbats av sjukdom får tillgång till relevanta stödinsatser och individuella studieplaner i kombination med möjligheten att anpassa studietakten efter studieförmåga, i form av deltidssjukskrivning, kan långtidssjukskrivningar och studieavhopp minskas. Genom att tydliggöra utbildningsanordnarens ansvar och skyldigheter i rehabiliteringen av studenter kan också det förebyggande arbetet förbättras. Exempelvis kan satsningar på bättre studiemiljö 13

samt tidiga insatser och stöd förebygga sjukfrånvaro bland studenter. SFS ser att det är viktigt att göra en översyn av den studenthälsovård och rehabilitering som ges idag samt utbildningsanordnares förutsättningar för att ge ett bra och likvärdigt stöd till studenter. Hur ansvaret för studenters rehabilitering ska se ut måste tas fram i dialog med studenter och utbildningsanordnare. 22.2.2 Överväganden rörande studerande i arbetslöshetsförsäkringen SFS motsätter sig kommitténs övervägande om matchningslån som en möjlig finansieringskälla för perioden mellan studier och arbete. Till skillnad från kommittén anser SFS att lösningen gällande finansiering i övergångsperioden mellan studier och jobb ligger inom ramen för arbetslöshetsförsäkringen. SFS anser att matchningslån för studenter inte ska införas. Studenters skuldbörda är redan i dag stor och har under de senare åren ökat i takt med att lånedelen av studiemedlet höjts i relation till bidragsdelen. Om studier blir alltmer förknippade med kostnader kan det få stora konsekvenser för vem som söker sig till högre studier. En hög utbildningsnivå hos befolkningen är och bör fortsättningsvis vara eftersträvansvärt och därför ska studier aldrig vara förknippade med en ekonomisk risk. Att föra över ytterligare stora kostnader på den enskilde studenten i form av matchningslån är därför inte lösningen. SFS anser att studenter ska ha en trygg ekonomisk situation i övergångsperioden mellan studier och arbete. Det skapar förutsättningar för att studenter ska hitta ett kvalificerat jobb och leder till en bättre matchning på arbetsmarknaden. Försörjningsfrågan för nyutexaminerade studenter måste lösas och SFS föreslår istället att en jobbgaranti för studenter ska införas. Jobbgarantin ska omfatta alla studenter och ge dem rätt till ersättning om de sökt arbete under tre månader. Det ska vara möjligt att söka arbete under studietiden. Innan studerandevillkoret i arbetslöshetsförsäkringen avskaffades 2007 var den genomsnittliga ersättningstiden 3,5 månader 10. Den korta övergångsperioden mellan studier och arbete visar att studenter vill ut i arbetslivet och att en ekonomisk ersättning därför inte påverkar etableringen på arbetsmarknaden negativt. En jobbgaranti kan istället öka möjligheten att snabbt komma ut i arbetslivet och antalet så kallade överliggare, som fortsätter studera på grund av ekonomiska skäl, skulle troligtvis minska. Med en jobbgaranti med fastställd ersättning skulle studenter 10 IAF (2006). Antal nya beslut om arbetslöshetsersättning grundad på studerandevillkoret. 14

15 inte behöva acceptera jobb de är överkvalificerade för bara för att klara sin försörjning. Det är en vinst för både individen och samhället.