Naturvårdsverket Huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen SCA Graphics Sundsvall AB Östrand Martin Abrahamsson miljöjurist Måns Cederberg miljöjurist Olof Åkesson teknisk handläggare 2016-08-05 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1
Yrkanden utsläpp av svavel Naturvårdsverket yrkar i första hand att Mark- och miljööverdomstolen upphäver de slutliga villkoren för utsläpp av svavel i villkor 3 och 4, i markoch miljödomstolens dom såvitt avser utsläpp ifrån sodapanna, mesaombränning och starkgasdestruktion, och istället fastställer följande slutliga villkor. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 2
Yrkanden utsläpp av svavel 3. Utsläpp av gasformigt svavel får fr.o.m. två år efter att tillståndsdomen vunnit laga kraft från sodapanna, mesaugn, fackla, barkpanna samt eventuell tillkommande gasdestruktionspanna som årsmedelvärde högst uppgå till 0,12 kg svavel/ton sulfatmassa. Fram till dess får utsläppet av gasformigt svavel från dessa källor uppgå till högst 0,30 kg svavel/ton sulfatmassa som månadsmedelvärde som ska uppfyllas 10 av 12 månader under ett kalenderår, dock högst 240 ton svavel per år. Utsläppet av gasformigt svavel från övriga källor får som årsmedelvärde högst uppgå till 0,10 kg svavel/ton sulfatmassa. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 3
Yrkanden utsläpp av svavel Naturvårdsverket yrkar i andra hand att Mark- och miljööverdomstolen upphäver de slutliga villkoren för utsläpp av svavel i villkor 3 och 4, i markoch miljödomstolens dom såvitt avser utsläpp ifrån sodapanna, mesaombränning och starkgasdestruktion, och att frågan om fastställande av slutliga villkor för utsläpp av gasformigt svavel ifrån sodapanna, mesaugn, fackla, barkpanna samt eventuell tillkommande gasdestruktionspanna skjuts upp under en prövotid. Detta innebär att villkor 3 såvitt avser övriga källor i sulfatprocessen kvarstår som slutligt villkor. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 4
Yrkanden utsläpp av svavel Villkor 3 (slutligt) Utsläppet av gasformigt svavel från andra källor än sodapanna, mesaugn, fackla, barkpanna samt eventuell tillkommande gasdestruktionspanna får som årsmedelvärde högst uppgå till 0,10 kg svavel/ton sulfatmassa. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 5
Yrkanden utsläpp av svavel att Mark- och miljööverdomstolen föreskriver om utredningsvillkor för att begränsa utsläppen av gasformigt svavel enligt följande. U5. SCA Graphic Sundsvall AB ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket utreda möjliga åtgärder för att reducera utsläppen av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugn, fackla samt eventuell tillkommande gasdestruktionspanna till 0,10 kg svavel/ton sulfatmassa som begränsningsvärde och årsmedelvärde. I utredningen ska bl.a. ingå att undersöka hur utsläpp via fackla kan minskas genom att öka tillgängligheten för nuvarande starkgasförbränning och genom installation av skrubber. Vidare ska i utredningen ingå förbättrad mesatvätt, utökad skrubbning av rökgaserna från mesaugnen, skrubbning av rökagaserna från sodapannan samt mättekniska frågor hur utsläppsmängderna kan bestämmas med största möjliga noggrannhet. Resultatet av utredningen jämte kostnader för olika åtgärder samt förslag till slutliga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast två år efter att den nya fiberlinjen tagits i drift. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 6
Yrkanden utsläpp av svavel att Mark- och miljööverdomstolen beslutar om provisoriska föreskrifter avseende utsläpp av gasformigt svavel enligt följande. P8. Utsläpp av gasformigt svavel från sodapanna, mesaugn, fackla, barkpanna samt eventuell tillkommande gasdestruktionspanna får uppgå till högst 0,30 kg svavel/ton sulfatmassa som månadsmedelvärde och riktvärde*, och 240 ton svavel per år som begränsningsvärde. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet for tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas samt att så långt som möjligt förhindra att överskridandet upprepas. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 7
Yrkanden utsläpp av kväveoxider Naturvårdsverket yrkar att Mark- och miljööverdomstolen ändrar villkor U4 i mark- och miljödomstolens dom enligt följande. U4. SCA Graphic Sundsvall AB ska i samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket utreda möjliga åtgärder för att begränsa utsläppen av kväveoxider från sodapannan, mesaugnen och eventuell tillkommande gasdestruktionspanna samt från barkpannan. Utredningarna ska omfatta förbränningstekniska, reningstekniska och andra åtgärder. För sodapannan och barkpannan ska i utredningen ingå tillämpning av SNCR. För sodapannan ska särskilt undersökas tillförsel av gasformig ammoniak. För sodapannan och mesaugnen ska målet för utredningen vara att komma ner till 1,0 kg kväveoxider per ton sulfatmassa. För biobränslepannan ska målet för utredningen vara att komma ner till 40 mg kväveoxider per MJ tillfört bränsle. Resultatet av utredningen jämte kostnader för olika åtgärder samt förslag till slutliga villkor ska ges in till mark- och miljödomstolen senast två år från det att tillståndsdomen har vunnit laga kraft. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 8
Yrkanden utsläpp av kväveoxider att Mark- och miljööverdomstolen ändrar den provisoriska föreskriften P6 i mark- och miljödomstolens enligt följande. P6. Utsläppen till luft av kväveoxider från sodapanna, mesaugn och eventuell tillkommande gasdestruktionspanna får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 1,6 kg/ton sulfatmassa. Utsläppen till luft av kväveoxider från barkpanna får som riktvärde* och månadsmedelvärde inte överstiga 80 mg/mj tillförd energi. * Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför en skyldighet for tillståndshavaren att vidta åtgärder så att värdet kan innehållas samt att så långt som möjligt förhindra att överskridandet upprepas. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 9
Miljöeffekter svavel/svaveldioxid och kväveoxider Miljömål Bara naturlig försurning Ingen övergödning Frisk luft God bebyggd miljö Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 10
Miljöeffekter Försurning av mark och vatten (SO2, NOx) Surt nedfall överskred den kritiska belastningsgränsen på 19% av skogsmarken resp 17% av sjöarnas avrinningsområden (år 2010) 10% av sjöarna i Sverige är försurade (inkl kalkade sjöar) Förbättring i sjöar och vattendrag, ännu ingen tydlig återhämtning i skogsmark och grundvatten. Långsam återhämtning p.g.a. ekosystemens höga känslighet. All depositionsminskning innebär minskad försurad areal. Överskridanden inom Natura 2000-områden Referens: Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik, Naturvårdsverket skrivelse till regeringen 2013-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 11
Miljöeffekter Övergödning av mark och vatten (NOx) För 47% av skogsmarken (210 000 km2) överskreds kritisk belastning (2010) 92 000 km2 av landekosystem hotad biologisk mångfald Direkt atmosfärisk deposition av kväve på havet Referens: Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik, Naturvårdsverket skrivelse till regeringen 2013-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 12
Miljöeffekter Marknära ozon skador på vegetation och hälsa (NOx) Halterna överskrider kraftigt miljömålet till skydd för hälsan i hela landet Långsiktiga målet för skydd av växtlighet överskrids i södra Sverige Kvarstående problem år 2030 Referens: Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik, Naturvårdsverket skrivelse till regeringen 2013-04-01 Luktstörningar (Svavel) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 13
Kväveoxider internationella konventioner 160000 Utsläpp av kväveoxider Svenska utsläpp samt Sveriges åtaganden 140000 120000 100000 ton per år 80000 60000 40000 20000 0 2014, verkligt utsläpp 2020 - Åtagande - FN:s Göteborgsprotokoll 2030 - Åtagande - EU:s Takdirektiv Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 14
SVAVEL Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 15
SCA Östrand Svavel punktkällor, ton/år 300 275 270 250 225 200 175 150 Barkpanna Fackla Mesaugn Sodapanna 240 125 100 75 50 25 0 2012 2013 2014 2015 MMD villkor 4 (exkl barkp) Bolaget nytt yrk (exkl barkp)
SCA Östrand Svavel, punktkällor, kg/ton sulfatmassa 0,35 0,30 Barkpanna 0,25 Fackla 0,20 Mesaugn 0,15 Sodapanna 0,10 Villkor 3 MMD, 10/12 mån 0,05 NV yrk årsmv 0,00 2012 2013 2014 2015
Sulfatmassabruk: Svavel från punktkällor process, kg/ton massa (2014) 0,45 0,40 0,35 Punktkällor process BAT övre årsmv BAT undre årsmv 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00
Sulfatmassabruk: Svavel från punktkällor process, kg/ton massa, 2014 0,45 0,40 0,35 0,30 Punktkällor process Villkor 3 MMD, månmv 10/12 BAT övre NV yrk årsmv BAT undre 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00
Framtida specifika utsläpp, kg S/ton sulfatmassa Utgångsläge: Låga utsläpp från sodapanna och mesaugn - bibehålls Höga utsläpp från facklan - åtgärdas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 20
Framtida specifika utsläpp, kg S/ton sulfatmassa Bolagets åtaganden, planerade förändringar, möjliga åtgärder: Sodapanna Ny ombyggd, med modern förbränningsteknik fortsatt låga utsläpp Högre torrhalt på svartluten (se särskild bild) minskade utsläpp? Mesaugn Effektiv mesatvätt fortsatt låga utsläpp Starka gaser bränns i sodapannan istället för i mesaugnen minskade utsläpp Fackla Högre tillgänglighet för förbränning av starka gaser i sodapannan än i mesaugnen minskade utsläpp Mesaugnen reserv för sodapannan för bränning av starka gaser minskade utsläpp Skrubber för rening av starkgaser som går via facklan minskade utsläpp Barkpanna Ingen förändring av bränsle fortsatt låga utsläpp Tillfällig oljeeldning (se särskild bild) marginell ökning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 21
Framtida specifika utsläpp, kg S/ton sulfatmassa Dagens låga specifika utsläpp från sodapanna, mesaugn och barkpanna kan bibehållas Utsläppen från facklan kan minskas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 22
Svavel möjlig och rimlig utsläppsnivå 2013-2015 NV bedömning framtida kg/t sulfatmassa kg/t sulfatmassa Förändringar Sodapanna 0,007-0,026 0,03 0,05 - Högre torrhalt - Bästa möjliga förbränningsteknik vid ombyggnad Mesaugn 0,008-0,014 0,02 0,05 - Ej eldning av starka gaser - Effektiv mesatvätt Fackla 0,065-0,101 0,02 0,07 - Högre tillgänglighet för starkgasförbränning i nytt system sodapanna+mesaugn som reserv - Skrubber Barkpanna 0,002-0,003 0,003 - Ingen förändring - Ev tillfällig oljeeldning liten inverkan Summa 0,101-0,119 0,07 0,17 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 23
SVAVEL Kommentarer till bolagets inlaga 2016-06-01, ab 63 1. Jämförelser med andra sulfatmassabruk, villkorsvärden eller verkliga utsläpp 2. Sodapanna: Mätosäkerhet 3. Blekt och oblekt massa 4. Sodapanna: Svartlutens torrhalt 5. Drifttid för fackla och effekt av skrubber 6. Barkpannan, förbränning av slam samt oljeeldning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 24
BMT, jämförelser med andra bruk Kommentar 1 till bolagets inlaga ab 63 Bolaget hävdar att det inte är de faktiska redovisade utsläppsnivåerna som ska jämföras med föreskrivna begränsningsvärden utan istället de begränsningsvärden som gäller för de aktuella anläggningarna. Dessutom tycks bolaget mena att jämförelser med andra bruk inte är relevanta. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 25
BMT, jämförelser med andra bruk Kommentar 1 till bolagets inlaga ab 63 Naturvårdsverkets utgångspunkter: Faktiska utsläppsvärden visar vad anläggningar klarar med befintlig teknik. De anläggningar med lägst utsläpp befinner sig närmare vad som kan anses utgöra bästa möjliga teknik. Faktiska utsläppsvärden ligger även till grund för de utsläppsvärden (BAT-AEL) som har fastställts i BREFdokumenten för massa och papper. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 26
Sodapanna: Mätosäkerhet Kommentar 2 till bolagets inlaga ab 63 Bolaget: mätområde 0 200 ppm = 0-570 mg/nm3tg Mätnoggrannhet ej under 10 mg/nm3tg Vilket mätområde behövs? Saknas data över variationen Jfr BAT-AEL för dygnsmv, 10-50 mg/nm3tg (6% syre) Mätteknisk lösning vid varierande halter växling mellan två mätområden inom samma instrument Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 27
Sodapanna: Mätosäkerhet Kommentar 2 till bolagets inlaga ab 63 1 2 Mätning SO2 Östrand Palgo Sick Sick Extra Mätområde max ppm 200 60 25 10 3 Mätområde max (antag 3% syre) mg/nm3 tg 572 172 72 29 4 Mätområde max, 6% syre mg/nm3 tg 478 143 60 24 5 Mätnoggrannhet, vid 6% syre mg/nm3 tg 10 2,9 1,2 0,5 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 28
Sodapanna: Mätosäkerhet Kommentar 2 till bolagets inlaga ab 63 Slutsats Det går att mäta SO2-utsläppet med hög noggrannhet vid låga halter och samtidigt kunna mäta höga halter. Det går att åstadkomma storleksordningen 10 ggr bättre mätnoggrannhet än det bolaget uppgett. Mätteknik är inget hinder för att bestämma utsläppen i de nivåer som Naturvårdsverket yrkat. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 29
Mätosäkerhet (sodapanna) Kommentar 2 till bolagets inlaga ab 63 MMD Nacka 2016-03-04, mål M 2033-07, SSAB Oxelösund MMD ansåg inte att det i det aktuella villkoret borde fastställas vilken mätosäkerhet som ska gälla. Vilken osäkerhet som ska gälla får bedömas först när det i en rättslig prövning behöver avgöras huruvida ett överskridande har skett eller inte. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 30
Mätosäkerhet (sodapanna) Kommentar 2 till bolagets inlaga ab 63 Christer Jarlås, miljöåklagare: Vid misstanke om brott i samband med ett överskridande beaktas eventuell mätosäkerhet. Om värdet/värdena är inom mätosäkerhetsmarginalen väcker åklagaren inte talan. Om mätosäkerheten skulle beaktas när villkoret fastställs, skulle följden bli att osäkerheten beaktas två gånger, dvs felmarginal på felmarginalen. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 31
Blekt och oblekt massa Kommentar 3 till bolagets inlaga ab 63 0,45 Sulfatmassabruk: Utsläpp av svavel från punktkällor process, kg/ton massa (2014) Gula staplar = blekt massa 0,40 0,35 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 32
Svavel högre torrhalt på svartluten Kommentar 4 till bolagets inlaga ab 63 BAT-slutsatser för massa och papper Avsnitt 1.7.1.3 Teknik: Svartlut med hög torrsubstanshalt Beskrivning: Med högre torrsubstanshalt i svartluten ökar förbränningstemperaturen. Den förångar mer natrium (Na) som kan binda SO2 och bilda Na2SO4, vilket minskar SO2-utsläppen från sodapannan. En nackdel med en högre temperaturen är att utsläppen av NOx kan öka. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 33
Svavel högre torrhalt på svartluten Kommentar 4 till bolagets inlaga ab 63 Diagram sid 7, Andritz Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 34
Svavel högre torrhalt på svartluten Kommentar 4 till bolagets inlaga ab 63 Avlästa siffror från diagram, källa Andritz, omräknad till mg/nm3 tg, samt jämförelse med BAT-AEL Sulfiditet 45% 40% 35% Svartlut, TS SO2, ppm SO2, ppm SO2, ppm 72% 550 100 0 73% 74% 0 75% 76% 0 77% 78% 79% 80% Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 35
Svavel högre torrhalt på svartluten Kommentar 4 till bolagets inlaga ab 63 Avlästa siffror från diagram, källa Andritz, omräknad till mg/nm3 tg, samt jämförelse med BAT-AEL Sulfiditet 45% 40% 35% BAT-AEL, dygnsmv undre BAT-AEL, dygnsmv övre Svartlut, TS SO2, mg/nm3 SO2, mg/nm3 SO2, mg/nm3 SO2, mg/nm3 SO2, mg/nm3 72% 1 600 300 0 10 70 73% 10 70 74% 0 10 70 75% 10 50 76% 0 10 50 77% 10 50 78% 10 50 79% 10 50 80% Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 36
Svavel högre torrhalt på svartluten Kommentar 4 till bolagets inlaga ab 63 Slutsatser Diagrammet från Andritz har en skala som gör att det inte går att avläsa förändringarna i SO2-halter i de låga nivåer som är aktuella i moderna sodapannor. Det går inte att dra några slutsatser från diagrammet Diagrammet motsäger inte det som står i BREFdokumentet om minskat svavelutsläpp vid högre torrhalter Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 37
Förbränning av starkgaser i fackla, samt reningseffekt av en skrubber Kommentar 5 till bolagets inlaga ab 63 Bolaget 2015-08-19 Bilaga 6, sid 6 (MMD): I nuläget uppgår utsläppen från reservförbränning i fackla till nivån 0,1 kg S/t massa, vilket motsvarar 3% utnyttjande. Bolaget 2016-06-02, sid 8 (MÖD, ab 63): De utsläppsbedömningar som redovisats i ansökningshandlingarna utgår ifrån fackling under ca en procent av drifttiden. En skrubber skulle således få en ytterst begränsad effekt. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 38
Förbränning av starkgaser i fackla, samt reningseffekt av en skrubber Kommentar 5 till bolagets inlaga ab 63 Utsläpp av svavel via fackla Fackling, andel av tid Antagen reningsgrad Reduktion i skrubber Återstående utsläpp kg S/ton sulfatmassa kg S/ton sulfatmassa Bolaget 2015 (MMD) 3% 0,10 Bolaget 2016 (MÖD) 1% 0,033 Med skrubber 1% 50% 0,016 0,017 Med skrubber 1% 68% (ref Skutskärs bruk) 0,023 0,010 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 39
Barkpannan förbränning slam Kommentar 5 till bolagets inlaga ab 63 Bolaget: Svavelutsläpp från barkpannan härrör inte från den normala eldningen av bark och vedspill, utan främst från förbränning av sedimentslam från avloppsvattenreningen och eldningsolja. (Ab 63, sid 9) NV: Förbränning av sedimentslam sker redan nu och svavelutsläppen ifrån barkpannan har varit stabilt låga under lång tid tillbaka. Svavel absorberas förmodligen till viss del i flygaskan vid samtidig biobränsleeldning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 40
Barkpannan tillfällig oljeeldning Absoluta utsläpp Preem Svavel, % Eldningsolja S S S ton ton ton ton normalt år år med extra olja E 3A Ultra LS 0,05% 3000 1,5 1 2,5 Eo 5 0,4% 3000 12 1 13 Jämför med: NV yrkande 1:a hand: 240 ton per år som villkor de första två åren efter dom NV yrkande 2:a hand: 240 ton som provisorisk föreskrift Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 41
Barkpannan tillfällig oljeeldning Specifika utsläpp Svavel utsläpp Sulfatmassa Sulfatmassa Svavel utsläpp full prod kg S/ts-m full prod kg S/ts-m ton/mån mån ton/år år Eo 3A Ultra S 81 667 0,02 980 000 0,002 Eo 5 81 667 0,15 980 000 0,012 Jämför med NV yrkande 1:a hand: 0,12 kg S/ton sulfatmassa, årsmedelvärde Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 42
Barkpannan tillfällig oljeeldning Slutsatser Tillfällig oljeeldning ryms inom ramen för NV:s yrkanden om villkor Möjlighet finns för bolaget att minimera ökningen av svavelutsläppet genom att använda lågsvavlig olja Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 43
Svavel Dom och 1:a handsyrkanden Tidslinje för slutliga villkor MMD 0,30 kg S/tm (10 av 12 månmv); 270 ton S/år SCA 0,30 kg S/tm (10 av 12 månmv; 240 ton S/år NV 0,30 kg S/tm (10 av 12 månmv); 240 ton S/år 0,12 kg S/tm (årsmv) 0 1 2 3 4 5 År efter dom vunnit laga kraft
Svavel: 2:a handsyrkanden, Tidslinje för uppskjuten fråga SCA provisoriskt villkor 0,30 kg S/tm (månmv, riktv) NV provisoriskt villkor 0,30 kg S/tm (månmv, riktv) 240 ton S/år SCA utredning 0,2 kg S/tm NV utredning 0,10 kg S/tm (årsmv) 0 1 2 3 4 5 År efter dom vunnit laga kraft (= fiberlinjen i drift två år efter dom)
KVÄVEOXIDER Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 46
Kväveoxider - punktkällor Största punktkällorna i Sverige, 2014 ton/år 1. LKAB-Kirunagruvan 1 809 SCA Östrand, prov villkor, full prod 1 780 2. LKAB-Malmbergetgruvan 1 656 SCA Östrand, utredningsmål, full prod 1 470 3. Cementa AB, Slite 1 193 4. Metsä Board Husum 1 112 11. SCA Östrand 672 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 47
1900 1800 1700 1600 1500 1400 1300 1200 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kväveoxider från sulfatmassabruk (2014) ton/år
1,8 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,2 1,1 1,0 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 Kväveoxider från sulfatmassabruk 2014, Sodapanna + Mesaugn + Gaspanna, kg NOx/ton massa Summa process MMD prov villkor, beräkn år MMD utredning
0,40 Kraft pulp Lime kilns (2014) kg NOx/ADt Orange = Solid fuel Violet =Tall oil, methanol, terpentine 0,35 0,30 0,25 0,20 Mesaugnar BAT lower liquid fuels BAT higher liquid fuels BAT higher incl byproduct fuels 0,15 0,10 0,05 0,00
120 Sulfatmassabruk (2014): Kväveoxider från barkpanna, årsmedelvärden, mg/mj bränsle (gröna staplar = SNCR) 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0
SCA Östrand: Utsläpp av kväveoxider år 2014 Barkpanna 105 ton Mesaugn 84 ton Sodapanna 483 ton
Kväveoxider: Framtida specifika utsläpp Sodapanna: Förbränningstekniska åtgärder, lutsprutor, lufttillförsel, omblandning mm minskning SNCR minskning SCR? minskning Högre torrhalt ökning? Mesaugn Träpulver oförändrat Starka gaser överförs till sodapannan oförändrat totalt Metanol, kväverening minskning Barkpanna SNCR minskning Det finns ett flertal möjligheter att sänka utsläppen av NOx jämfört med idag Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 53
SCA Östrand: Kväveoxider,från sodapanna+mesaugn kg/ton sulfatmassa, årsmv 1,6 1,5 1,4 MMD utredningsmål 1,3 1,2 1,1 1,0 SCA utredningsmål NV utredningsmål 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0 2010 2011 2012 2013 2014
Kväveoxider sodapanna+mesaugn, högsta månadsmedelvärden, kg/ton sulfatmassa 2,0 1,8 1,6 1,4 MMD dom, provisoriskt villkor NV yrkande provisoriskt villkor = tidigare villkor 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 2012 2013 2014
90 Kväveoxider: Barkpanna, årsmedelvärden, mg/mjbr 80 70 BAT övre (LCP förslag) 60 50 40 30 20 BAT undre (LCP förslag) 10 0 2010 2011 2012 2013 2014
100 SCA Östrand: Kväveoxider barkpanna, högsta månadsmedelvärden, mg/mjbr 90 80 MMD prov villkor, riktv NV yrk prov villkor, riktv 70 60 50 40 30 20 10 0 2010 2011 2012 2013 2014
120 Sulfatmassabruk (2014): Kväveoxider från barkpanna, årsmedelvärden, mg/mj bränsle (gröna staplar = SNCR) 110 100 90 80 70 60 50 40 NV yrkande utredningsmål 30 20 10 0
KVÄVEOXIDER Sodapanna SNCR Kommentar 7 till bolagets inlaga 2016-06-01, ab 65 Metsä Power, Margareta Lundberg, 2008. SNCR för sodapannor: För de högre lasterna uppnåddes typiskt 40% reduktion vid ett (ammonium)slip kring 10 mg/nm 3. Risken för att ammoniumsalter gör att beläggningarna ökar och/eller blir mer korrosiva är liten. Ammoniaken förångas på utsidan av pannan. Med ett sådant system elimineras också risken för att en stor vattenmängd ska kunna sprayas in i eldstaden. ÅF, Hans Norrström, 2010. Metoder för NOx-reduktion på sodapannor: SNCR: Reduktionen av NOx 30-50%. Reduktion summa kväve (kväveoxid+ammoniak) ca 20%. Sodahuskommittén har inte behandlat frågan om användning av gasformig ammoniak för SNCR. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 59
KVÄVEOXIDER Sodapanna SNCR Kommentar 7 till bolagets inlaga 2016-06-01, ab 65 Bolaget: Om Metso Power:s studie varit så framgångsrik så borde det fått genomslag i branschen. Kan inte råda över att Sodahuskommitténs rapport inte delgetts NV. Vad är orsaken till att SNCR inte kommit till stånd, eller åtminstone undersökts närmare? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 60
KVÄVEOXIDER Sodapanna SNCR Kommentar 7 till bolagets inlaga 2016-06-01, ab 65 Södra Cell Värö: Bolaget åtar sig och åläggs av MMD att utreda SNCR för sodapanna och barkpanna. (MMD Vänersborg, 2015-09-30, M 683-14) Vallviks bruk: MMD ålägger bolaget att utreda dosering av ammoniakgaser (=SNCR) för sodapannan. (MMD Östersund 2016-01-12, M 3314-13) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 61
SNCR Invändningar från branschen Korrosiva ammoniumsalter bildas motsägs av Valmets försök Felriktade strålar av vätskeformig ammoniak orsakar korrosion på tuber användning av gasformig ammoniak eliminerar problemet Olycka vid Skoghalls bruk med imångor (innehåller ammoniak) visar att olyckrisken är stor - felaktigt utförd vätskedränering, åtgärdat, återföring av imångor fortsätter som förut - imångor återförs till sodapannan vid ett stort antal bruk Går inte att få tillräcklig spridning i pannan med gasformig ammoniak inblandning i luft med tillräcklig hastighet, fungerar bra i biobränslepannor Reduktionen blir för liten varierar förmodligen mellan olika pannor beroende på belastningen, behöver undersökas Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-08-05 62
Kväveoxider Sodapanna och mesaugn Tidslinje uppskjuten fråga MMD prov villkor P6: 1,8 kg/ton sulfatmassa (månmv, riktv) MMD utredningsmål: 1,5 kg/ton sulfatmassa SCA prov villkor: 1,8 kg/ton sulfatmassa (månmv, riktv) SCA utredningsmål: 1,2 kg/ton sulfatmassa NV prov villkor: 1,6 kg/ton sulfatmassa (månmv, riktv) NV utredningsmål: 1,0 kg/ton sulfatmassa 0 1 2 3 4 5 År efter dom vunnit laga kraft (fiberlinjen i drift två år efter dom)
Kväveoxider - Barkpanna Tidslinje uppskjuten fråga MMD prov villkor: 90 mg/mj (månmv, riktv) SCA provisoriskt villkor: 90 mg/mj (månmv, riktv) MMD utredningsmål: Saknas SCA utredningsmål: Saknas NV prov villkor: 80 mg/mj (månmv, riktv) NV utredningsmål: 40 mg/mj 0 1 2 3 4 5 År efter dom vunnit lagakraft (fiberlinjen i drift två år efter dom )
0,40 Kraft pulp Lime kilns (2014) kg NOx/ADt Orange = Solid fuel Violet =Tall oil, methanol, terpentine 0,35 0,30 0,25 0,20 Mesaugnar BAT lower liquid fuels BAT higher liquid fuels BAT higher incl byproduct fuels 0,15 0,10 0,05 0,00