Förändringarnas tid En halvtidsrapport från Europaparlamentet Gunnar Hökmark, ledamot av Europaparlamentet 1
Efter halva mandatperioden De senaste 20 åren har Europa genomgått en mirakulös förändring baserad på den övergripande idén om ett öppet och fritt Europa. Visionen om öppna samhällen och fria ekonomier, som kan ta tillvara det bästa av människors iver och förmåga att göra samhällen bättre, har varit så stark att den kunnat dominera över gamla motsättningar, gamla intressegruppers strävan att skydda sig mot konkurrens och öppenhet och mot den tröghet som alltid hindrat förändringar. Mitt i krisens Europa är detta något stort och avgörande, som vi har uppnått. Utvidgningen har gett frihet, rättstat och stabilitet åt miljoner och åter miljoner samt säkerhet, trygghet och nya möjligheter för oss alla. Den inre marknaden har frigjort en dynamik som vi behöver mer av. Eurosamarbetet har gett en stark valuta som också skapat ett ramverk för att hantera gemensamma utmaningar. Krisen beror inte på valutor utan på underskott och skuldbördor i länder som inte har reformerat och som låtit utgifter växa ohejdat. Det gäller oavsett vilken valuta man har, dollar, pund eller euro, och hade inte varit mindre svår om skulderna varit i drachmer, pesetas eller lire. Men det europeiska samarbetet har gett oss möjligheter att hantera de olika aspekter av krisen som berör oss alla. Det är vår förmåga att utnyttja dessa möjligheter som är utmaningen för det europeiska samarbetet. 2 Och det gäller än mer om vi blickar ut i världen, där det som sker har direkt inverkan på vårt välstånd och vår trygghet. Irans kärnvapenutveckling. Den syriska regimens mord på sina egna medborgare. Förfallet i Ryssland vad gäller demokrati och rättstat med uppenbara konsekvenser för ekonomi och öppenhet mot omvärlden. Den arabiska vårens möjligheter för demokrati och utveckling och dess risker för en gammal tids regimer med ett nytt mörker för sina medborgare. I Europas östra delar Vitrysslands totalitära diktatur och Ukrainas regim som låter landet förfalla under korruption och skådespelsprocesser mot oppositionens ledare men också med ljuspunkter som Moldavien och Georgien som lyckas sätta demokrati och Europa i centrum av samhällsutvecklingen. Och åter längre bort. Den amerikanska ekonomins stora underskott, som kommer att försvaga dess förmåga att agera i världen. Samtidigt likväl militärt dominerande och en ekonomi med obestridlig kraft som åter börja vända, som är både en utmaning och en möjlighet för Europa. Kina som med sin tillväxt och sina överskott har gett diktaturen ekonomisk makt i den globala ekonomin som aldrig förr. Trots sin storlek är USA inte världens största ekonomi och Kina inte dess andra. De är numer två respektive tre. Europeiska unionen är världens största ekonomi, men inte den största marknaden. Den möjligheten har vi fortfarande framför oss att vinna. Vare sig samarbetet, utvidgningen, den inre marknaden eller den gemensamma valutan har skapat krisen den beror på bristande konkurrenskraft, sjunkande tillväxt och brist på reformer som tillsammans har lett till stora underskott - men ger oss tvärtom förutsättningar att möta krisen på ett bättre sätt. Bättre än vi annars kunnat men också långt mycket bättre än vad vi har gjort. Och det finns mycket mer som vi kan göra för att på en gång vara både världens största ekonomi och dess mest dynamiska marknad med allt
vad det innebär för välstånd, nya jobb och vår förmåga att vara ledande. Sverige har i krisen kunnat skilja ut sig från stora delar av det övriga Europa genom stabilitet och tillväxt. Det grundar sig på en ansvarsfull politik, på reformer som sedan 1990-talets början lagt grunden för både tillväxt och stabila offentliga finanser och en regering som i krisen förmått att värna det som uppnåtts och fortsatt reformera. Allt detta gör Sverige till ett annat och bättre samhälle än vad det var för tjugo år sedan. Likväl kommer nyckeln till vår trygghet, säkerhet, välstånd och för nya jobb att vara hur Europa utvecklas och formas i denna nya värld. Det gäller vår förmåga att påverka omvärlden men också våra möjligheter att i tider av besparingar skapa tillväxt genom investeringar, innovationer och företagande. Det är genom reformer som Europa kan skapa den tillväxt som behövs och det är genom mer av marknadsekonomi och konkurrens våra ekonomier kan växa sig starkare. Och det är genom att sätta begrepp som frihet, demokrati och europeiskt samarbete högt som vi kan övervinna det motstånd och de motsättningar som växer i kristider. För mig är därför följande politiska frågor avgörande för EU:s framgång: Den nya stabilitetspakten ska ge stabilitet och förutsättningar för tillväxt. Genom reformer som öppnar hela den inre marknaden kan vi bli världens ledande ekonomi och den största marknaden. Det är den stimulans som Europa kommer att behöva de kommande tio åren. Vi bör vara ledande i att utveckla modern informationsteknologi, mobila bredband och den digitala ekonomin och vi bör avveckla alla hinder som fortfarande begränsar den inre marknaden. Det gäller inte minst tjänstesektorn, utbildning och forskning, offentliga tjänster, energipolitik och miljö. Forskning och innovationer ökar Europas konkurrenskraft och tillväxt. EU-budgeten måste fokusera mer på forskning och mindre på bidrag till gamla strukturer. Det är ingen tillfällighet att de länder som fått mest bidrag också drabbats hårdast av krisen. Europas finansmarknader måste återvinna förtroende och stabilitet men också förmåga till utveckling och till att finansiera alla de investeringar som ett modernt näringsliv behöver. Genom en fortsatt utvidgning ökar förutsättningarna för Europa att stå starkt i världen och att demokrati och rättstat säkras i alla Europas länder. Europeiska unionen måste värna demokrati och frihet som grund för utveckling i alla de länder som i dag söker sig en ny framtid. Frihandel skapar bättre balans i den globala ekonomin. Detta är också vad jag verkar för i Europaparlamentet, i EPP-gruppen och genom mina uppdrag inom gruppen och i EPP-partiets ekonomiska kommitté. Här en liten halvtidsrapport från den första delen av denna mandatperiod. 3
I rätt riktning Stabila offentliga finanser lägger grunden för europeisk tillväxt. Förnyelsen av Stabilitets- och tillväxtpakten har varit den viktigaste politiska frågan under 2011. Den ursprungliga pakten sattes upp i samband med eurons införande men vattnades snart ur genom en serie av överträdelser. I förhandlingarna om den nya pakten verkade Gunnar Hökmark för strikta krav på de nationella finanspolitiska ramverken och automatiska sanktioner genom ett antal olika lagförslag. Flera stora medlemsstater ville se svagare formuleringar men genom att han tillsammans med andra likasinnade ledamöter motsatte sig kompromisser som saknade automatik i sanktionerna tvingades en skarpare lagstiftning fram. De förslag om nationell budgetlagstiftning och ökad automatik som fanns i hans ursprungliga lagförslag återkom senare i den revision som under vintern 2012 genomfördes som ett avtal mellan medlemsstaterna. I de förhandlingarna agerade han i parlamentet emot förslag om nya olika beslutande organ som skulle ge euroländerna en egen lagstiftningsroll. l Global balans förutsätter konkurrenskraft och fri handel Gunnar Hökmark var ansvarig för Europaparlamentets rapport om Global economic governance som utgjorde dess officiella ståndpunkt inför G20-mötet i Cannes. Den tog upp en rad frågor kring det globala monetära och finansiella systemets funktion. Dess mest centrala del handlade om hur balans kan återskapas i världsekonomins finansiella flöden och rapporten pekade ut behovet av strukturella reformer i underskottsländer och behovet av mer handel och inhemsk konsumtion i utvecklingsländerna som de viktigaste stegen framåt. Rapporten fick brett stöd i parlamentet. l Reformer för marknadsekonomi och tillväxt I egenskap av ordförande för EPP:s arbetsgrupp för ekonomisk politik har Gunnar Hökmark vunnit stöd för en tillväxtagenda som fokuserar på konkreta marknadsekonomiska reformer, omvandling av regionalpolitiken mot nya tillväxtförutsättningar och för att ställa ytterligare krav på åtgärder om att omedelbart minska underskotten och skuldbördorna, bland annat genom att hålla inne på regionalbidrag till de medlemsländer som bryter mot stabilitetspakten. Denna möjlighet finns nu. I december 2011 antog EPP-kongressen i Marseille enhälligt den rapport som Gunnar Hökmark ansvarat för. l Europeiskt ledarskap för mobilt Internet och digital ekonomi Gunnar Hökmark har varit parlamentets rapportör för EU:s första policyprogram för radiospektrum. I parlamentet vann han stöd för en lagstiftning som tredubblade ambitionerna för utrymmet för mobil datatrafik och mobila internetlösningar. Parlamentet stödde hans mål att frigöra minst 1200MHz till 2015 för mobil datatrafik, med början i det så kallade 800-bandet från den första januari 2013. Därigenom läggs en bra grund för högre bredbandshastigheter, ökad rörlighet, täckning och kapacitet, vilket är avgörande för Europas utveckling som tjänste- och kunskapsekonomi. Syftet med den nya lagstiftningen är att Europa ska återta ledningen för utvecklingen av den digitala ekonomin. Han var som 4
rapportör huvudförhandlare med först det ungerska och sedan det polska ordförandeskapet i ministerrådet och uppnådde bland annat lagstiftning om de höjda målen och en fortsatt översyn av behovet av fortsatt ökat utrymme för mobil datatrafik, bland annat genom ett gemensamt europeiskt register för frekvensanvändning. Överenskommelsen är sedan februari 2012 europeisk lag och har i bl. a. USA använts som argument för fortsatta reformer där. Han har vidare arbetat för utformningen av Europas digitala agenda. Ambitionen är att bygga en gemensam europeisk marknad för telekom, att skapa de bästa förutsättningarna för utvecklandet av nya tjänster och att förenkla momshandel på nätet genom nationella kontaktpunkter för moms. l Utlandssurf utan dyr roaming Gunnar Hökmark har i arbetet med en ny roamingreglering för EU betonat att prisreglering vare sig bidrar till fortsatt lägre priser eller räcker utan att det behövs en strukturell förändring. Han presenterade därför ett antal lagförslag för att utomlands kunna koppla upp sig till Internet via lokala telebolag, så att man inte behöver dyr roaming för att vara uppkopplad via hemlandet. Hans lagförlag om lokal utbrytning vann industriutskottets stöd och kommer att ligga till grund för parlamentets förhandlingar med medlemsstaterna. l Långtidsbudgeten Som ledamot i det särskilda utskottet för långtidsbudgeten drev Gunnar Hökmark kraven på en utgiftsöversyn för att rensa undan de 30 % minst viktiga utgifterna i EU, för att därmed skapa förutsättningar att finansiera de uppgifter som idag är viktigast. Ett resultat av detta blev ett krav från parlamentet på en signifikant ökning av forskning samt ökade krav på utgifter inom andra områden. l Forskning Gunnar Hökmark har vunnit stöd i EPPgruppen för sitt krav på en dubblering av EU:s forskningsbudget och för att vetenskaplig spetskompetens bör vara det avgörande kri-teriet för EU:s forskningsprogram. Därutöver har Europaparlamentet ställt sig bakom hans förslag om att stärka rörligheten bland forskarna genom att bl.a. inrätta en rörlighetsersättning i Europeiska forskningsrådets anslag. l Utvidgningen till 28 medlemsstater Ett kroatiskt medlemskap i EU är viktigt för utvecklingen i hela Västra Balkan. Därför har Kroatiens medlemskap en strategisk betydelse. Som ordförande i Europaparlamentets Kroatiendelegation har Gunnar Hökmark följt och drivit på förhandlingsarbetet. Efter framgångsrika förhandlingar blir Kroatien den 1 juli 2013 EU:s 28:e medlem. l Demokrati och grannskap Gunnar Hökmark har i EPP-gruppen ansvar för grannskapspolitiken, en av EU:s stora framgångar. Där har han varit drivande i arbetet med att utforma Östra partnerskapets parlamentariska församling, det vill säga det parlamentariska samarbetet med Georgien, Armenien, Azerbadjan, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Efter två års förhandlingar, bl. a. om Vitryssland skulle tillåtas delta, möttes Euronest parlamentariska församling i Strasbourg för sin första ordinarie session den 14-15 september 2011. Gunnar är ordförande i församlingens politiska utskott och fick där stöd för rekommendationerna till Östra Partnerskapets toppmöte i Warszawa den 29-30 september. Som ordförande i EPP-gruppens arbetsgrupp för grannskap och utvidgning följer 5
eller hedgefonddirektivet som det också kom att kallas. Kommissionens ursprungsförslag var mycket brett i sin omfattning och tillämpade en one size fits all -inställning som behandlade riskkapital på samma sätt som hedgfonder och råvarumarknader. Förslaget riskerade att också omfatta industrikoncerner med moderbolag som om de var hedgefonder eller finansföretag. Det hade också en utformning som hade kunna försvåra investeringar från tredje land i EU och omvänt. han regelbundet den fortsatta utvidgningspolitiken och driver på för fortsatt utvidgning baserad på de grundläggande kriterier som gäller för medlemskap. Det gäller bland annat fokus på Island, länderna på Västra Balkan och Turkiet. l Ökad energieffektivitet genom konkurrens och personligt ansvar Ledord i arbetet har varit att prissignaler och marknadsbaserade verktyg är det mest kostnadseffektiva sättet att främja ökad energieffektivitet. Gunnar Hökmark har bl.a. drivit igenom stöd för att fjärrvärmenäten ska öppnas upp för konkurrens. l Nej till dubbel momsbeskattning Gunnar Hökmark har fått stöd för att dubbel momsbeskattning inte ska förekomma för företag som agerar över gränserna. Han har också fått parlamentets stöd för att ideella föreningar under en viss storlek i omsättning inte ska tvingas in i momsredovisning. l Finansiella marknader Det första stora lagförslag för en bättre reglering av finansiella marknader var direktivet om alternativa investeringsfonder (AIFM), Gunnar Hökmark fick stöd för att industri-ella koncerner inte skulle behandlas som värdepappersföretag utan just som industriella ägare med de krav som börsnotering och annan lagstiftning ställer. Han fick stöd för att fonder och investerare i tredje land heller inte skulle hindras eller försvåras i från att investera i EU. På motsvarande sätt kom regelverket att utformas så att det inte motverkade investeringar i tredje land. Genom hans ändringsförslag förändrades den protektionistiska inriktning som från början präglade förslaget. Under 2011 fortsatte arbetet med många olika förslag till reglering av finansmarknaden. Gunnar Hökmark har verkat för proportionerliga regleringar som gagnar en er mer öppen och transparent finansiell sektor i alltifrån OTC-derivat och blankning till investerarskydd och tjänstepensioner. l Transparent bolagsstyrning En annan viktig fråga är bolagsstyrning där Kommissionen kommer att presentera sitt lagförslag under 2012. Gunnar Hökmark har varit aktiv i det förberedande arbetet och har i parlamentet fått stöd för linjen att Kommissionens förslag måste respektera och återspegla det faktum att bolagsrätt och nationell praxis i denna fråga ser mycket olika ut i olika medlemsstater. 6
Vägen vidare fram till 2014 Gunnar Hökmark har blivit omvald som vice ordförande för EPP-gruppen, Europaparlamentets största partigrupp. Han är därmed vice ordförande fram till valet till Europaparlamentet sommaren 2014 med alla de möjligheter att ytterligare påverka inte bara enskilda politiska förslag utan också den mer övergripande agendan om marknadsekonomiska reformer, en inre marknad, stabila men dynamiska finansmarknader, utvidgning och en aktiv grannskapspolitik för demokrati och frihet. Några viktiga arbetsuppgifter de närmaste åren: Arbetet med EU:s forskningsprogram Horizon 2020 fortsätter med målet att ytterligare understryka excellens, förenkla regler för deltagande, styra om regionalstöden mot forskning och innovationer för att därmed ytterligare öka forskningsinsatsen i EU, Det behövs flera insatser för ökad rörlighet för forskare och mer självständiga europeiska universitet. Svenska universitet ska kunna stå i frontlinjen för EU:s många olika forskningsprogram och därmed kunna stå i centrum för en ökande del av europeisk forskning, Långtidsbudgeten måste med oförändrade utgifter ge utrymme för fördubblad eller kraftigt ökad forskningsandel. Det betyder minskade regionalbidrag men med fokus på forskning även de och en utfasning av jordbruksstöden. Finansmarknaderna ska kunna låna ut pengar till företag och investeringar, inte minst till små och medelstora företag, genom balanserad vägning av risker och kapitaltäckningskrav som bidrar till att göra bankmarknaden säker, Lagstiftning om europeiska bankers krishantering och banker i konkurs för att tydliggöra ansvar och därmed skapa en tryggare banksektor, En europeisk strategi för bredband som lägger grunden för fasta nät med världsledande kapacitet, genom kommersiella investeringar och genom användning av regionalmedel där detta inte är möjligt, Fortsatt arbete med den digitala ekonomin för att öppna EU:s samtliga marknader, En översyn av den europeiska konkurrenspolitiken med fokus på tjänstesektorn, både den privata och den offentliga, för bättre service, större valfrihet och nytt företagande. Stöd för en ekonomisk politik baserad på stabila offentliga finanser, tydliga regler och krav men också tillväxtreformer som ger nya jobb. Arbetet för fortsatt utvidgning och demokratistöd till länderna i vårt grannskap. Kroatiens medlemskap måste fullföljas. Hålla samman gruppen av länder kring Östersjön som stöder en reforminriktad agenda i hela EU. Säkerställa att EPP-gruppen inriktar sitt reformarbete som sätter den inre marknaden, rörligheten och friheten främst. Arbetet med EPP-arbetsgruppen för ekonomi med ambitionen att driva på för en ny våg av reformer för den inre marknaden och för fri handel. Ett fritt och öppet Europa där vi där reformerar för att förnya och utveckla kunskapsekonomin så att Europa åter blir världens mest välmående kontinent. Ett fritt och öppet Europa som är till för medborgarna, även när rättstat och demokrati utmanas. 7
Gunnar Hökmark Europaparlamentet Rue Wiertz 60 1047 Bryssel Belgien Tel Bryssel: +32 2 284 5822 Tel Strasbourg: +33 3 8817 5822 e-post: gunnar.hokmark@europarl.europa.eu 8