! "#$ %&' ((#) ) *) *
+,-.-%/0/%01 2 # 3# * 0# ) ) * 4) *! * " / * ) ( *
+,-.-%/0/%01 5)(' * )3 6 7 88 & +*2 * -((9* *) # 6 7:;<< & 0(# 6 7;< & 8 = *(' *6 7:< & : - >?# *!* # *6 7:< & " *2 *@ *!*((A(@. *<6 7 B<8 & A 1 )# @#(** *6!"#$#!$# 7 < & 0( )A 'A6 7:B &
+,-.-%/0/%01 8 C( @(#@ * 7 & +*2 * ".*( (*#&@ 6 7<:< & " - )))@ ) * # * ) ) *(6 %& 7 B & " 8 -) *) ) A #!* * 6) ((") *6 '& 78 & *2 ) ((#&@B6 7;8B & A + *)016 7 8 & - ))(8 #@ ' *#A6 7::;< & *) ) *& )## @* &@ 6 7B & +*29 * )* A2.* #A A ' #)'6 #()$"!"#$*(!+,"
+,-.-%/0/%01 : -((!"#$ (#, *#$.$"""/.#.,""""/ 7:: +*2 * &@A*#86 0' 1 2(.&!$!"#$"3"" 7 B8 8 *A #* A*86 *D,)# *)) ## *A *6 7 : A *D)* ##A # 'A ) ) #A* *BE(;6 7: 8< *D) *# A *(( * 7: B8 #' *D(89 6 78:; +*29 * : & *'F A* #**# * * ## 6 7 B8 & / 4( C1(F ) 7::: & 3 -) *)((*' *) # # @ @'&'-A6 7:;B &
+,-.-%/0/%01 3 *)# &!.'# A*6 78 & 3 G)'(#&!A2<#! -*6 7B;8 & 3 8 )* (#A**)A **(@# *)2!&@6 78:8< & 3 : )*(@ (#A**)A(@ # *-82B) 5!&@6 78:;8< &
Kc 1 a) anmälningsärende
Kc2 BESLUTSFÖRSLAG Rapport granskning av intern kontroll 2012 för Stadskansliet Kommunstyrelsen föreslås besluta: Upprättad redovisning av den interna kontrollen under 2012 godkänns och läggs till handlingarna. 2013-10-02 Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2013-10-02 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2012/KS0587 Programområde: 1 Handläggare: Jonny Ekunger, tfn 357129 Datum/avdelningschef:
BORÅS STAD Stadskansliet 2013-03-26 Rapport granskning av intern kontroll Kommunstyrelsen antog en Intern kontrollplan 2012-10-09 för Stadskansliet som gällde för år 2012. Här följer en rapport om resultatet av granskningen samt en bedömning av den genomförda kontrollen. Löner Kontrollmoment: - Bilersättning - Utlägg i tjänsten - Övertid/fyllnads/komptid Kontroll genomfördes enligt ovan om fyllnadstid betalats ut, övertiduttag ej överskrider gällande bestämmelser samt användning av egen bil i tjänsten. Bedömning: Rutinerna fungerar väl. Löner Kontrollmoment: - Rätt lön utbetalas till rätt person Kontroll genomfördes med hjälp av slumpvisa stickprov av 37 personer under en månad. Bedömning: Rutinerna fungerar väl Upphandling Kontrollmoment: - Borås Stads upphandlingsavtal och ramar efterlevs Kontroll genomfördes enligt ovan, vid kontrollen visade det sig att Borås Stad saknar upphandlingsavtal avseende bl a annonser, reklam, möbler och inredning där förvaltningen gör stora inköp. Bedömning: Rutinerna bör förbättras.
Upphandling Kontrollmoment: - Kontrollera alla leverantörsfakturor över fyra basbelopp Kontroll genomfördes enligt ovan, vid kontrollen fanns det 86 fakturor, det stora antalet beror på flera månatliga fakturor. Samtliga fakturor bedömdes finnas avtal eller beslut kring. Bedömning: Rutinerna fungerar väl. Leverantörsfakturor Kontrollmoment: - Moms - Leverantör Kontroll genomfördes enligt ovan, kontroll av rätt redovisning av moms och leverantör innehar f-skatt, organisationsnummer och momsregistreringsnummer. Kontrollen genomfördes av 91 slumpvis utvalda fakturor. Bedömning: Rutinerna fungerar väl. Leverantörsfakturor och bokföringsordrar Kontrollmoment: - Representation finns specificerad samt deltagarförteckning framgår av fakturan Kontroll genomfördes enligt ovan, vid kontroll saknade några fakturor deltagarlistor. Under 2013 har förbättringsrutiner kring specifikationer samt deltagarförteckningar inleds i samband med den nya assistentorganisationen. Bedömning: Rutinerna bör förbättras. Inventarieredovisning Kontrollmoment: - Sker stöldmärkning och registrering i inventariesystem Kontroll genomfördes slumpvis enligt ovan av 124 stycken poster. Registret har minskat under året då de nya datorerna som införskaffats tillhör den nya arbetsplatstjänsten och tillhör Servicekontoret. Bedömning: Rutinerna fungerar väl.
De avvikelser som upptäckts vid kontrollerna har eller skall åtgärdas och berörd personal har informerats. Kommunchef Svante Stomberg
Kc3 BESLUTSFÖRSLAG Intern kontrollplan 2013 för Stadskansliet Kommunstyrelsen föreslås besluta: Den interna kontrollplanen för 2013 fastställs enligt bilaga 2. 2013-10-02 Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2013-10-02 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0208 Programområde: 1 Handläggare: Jonny Ekunger, tfn 35 71 29 Datum/avdelningschef:
PM 1 (1) 2013-10-23 Jonny Ekunger, tfn 35 71 29 Intern kontrollplan för Stadskansliet Kommunfullmäktige har den 21 september 2000, 123 beslutat om regler för intern kontroll. Reglerna har utarbetats i samråd med Kommunrevisionen. Det övergripande ansvaret för den interna kontrollen i Borås Stad har Kommunstyrelsen. Nämnderna har det yttersta ansvaret för att utforma en god intern kontroll inom respektive verksamhetsområde. Regler och anvisningar för den interna kontrollen ska dokumenteras och antas av nämnden, i detta fall Kommunstyrelsen. Med intern kontroll menas kommunens organisation, rutiner och system som bland annat syftar till att: säkerställa att lagar, bestämmelser och överenskommelser efterlevs säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut minimera risker, säkra system och rutiner trygga kommunens tillgångar och förhindra förluster säkra en rättvisande redovisning skydda politiker och personal från oberättigade misstankar. Kännetecknande för en effektiv förvaltning är att det finns en kontinuerlig uppföljning och utvärdering av verksamhetens ekonomi, prestationer, kvalitet, miljö och personal. Målsättningen med det interna kontrollarbetet är att det på sikt finns en intern kontrollplan inom samtliga områden. Nämnden ska löpande följa upp det interna kontrollsystemet inom nämndens verksamhetsområde och ska varje år anta en särskild plan för denna uppföljning. Kommunstyrelsen har utarbetat en Intern kontrollplan (bilaga 1) för Stadskansliet som är en förteckning över tänkbara kontrollmoment inom respektive rutin/system samt Intern kontroll för år 2013 (bilaga 2). Kontrollplanen revideras varje år av Kommunstyrelsen. Svante Stomberg Kommunchef
2013-10-23 Bilaga 1 Kontrollområden för Stadskansliet Leverantörsfakturor och bokföringsorder Ankomstregistrering sker Kontering sker på rätt sätt Momsredovisning görs på rätt sätt Kontroll av betalningsdag samt att fakturerings- och andra avgifter hanteras riktigt Kontroll av f-skatt, organisationsnummer och momsregistreringsnummer Kontroll att fakturabilagor finns Överhopp i verifikationsserien förekommer ej Utgiftens syfte skall tydligt framgå av fakturan i annat fall bör en ändamålsbeskrivning vara gjord Om faktura omförts med bokföringsorder skall det tydligt anges på fakturan till vilken kodsträng den ombokats Arkivering av fakturor sker på rätt sätt Inköp följer ramavtal Representation finns specificerad samt att deltagarförteckning tydligt framgår av fakturan Utgiften tillhör verksamheten Kontroll av specifikation till mobiltelefonfaktura. Privata samtal dras på lön Kontroll av att specificerade inköpskvitton bifogas fakturan Fakturan är i original Attestering ej sker av den som skall mottaga eller erlägga betalning Orsaken till omföring på bokföringsorden Upphandling köp av varor av samma lev ej överstiger 4 prisbasbelopp och att köp av tjänster av samma lev ej överstiger 4 prisbasbelopp
2013-10-23 Bilaga 1 Kundfakturor Kontroll av att fakturering sker snabbt efter leverans Kontroll av avgiftsdebitering Kontroll av arkivering av debiteringsunderlag Sker bokföringsmässig nedskrivning av osäkra fordringar Arbetar man aktivt med cash management inom förvaltningen Löner Rätt lön utbetalas till rätt person vid rätt tidpunkt Kontroll av att alla underlag är korrekta och finns bifogade Arkiveras löneunderlagen på rätt sätt Har rätt löneart använts Framgår utbetalningens syfte tydligt Stämmer lönerapporten överens med lönelistan Utbetalningen tillhör verksamheten Kontroll av arbetade timmar enligt arbetstidslagen Leasingbilar Inventarieredovisning Finns aktuell inventarieförteckning Finns ansvarig utsedd Registreras inventarier löpande Görs inventering av förtecknade inventarier
2013-10-23 Bilaga 1 Är de inventarier som inköptes föregående år registrerade i inventarieförteckningen Sker stöldmärkning Finns det rutin för utrangering av inventarier Kontroll av kommunalråd och förvaltningschefs transaktioner sker av Revisionen
Bilaga 2 Intern kontrollplan för Stadskansliet 2013 Rutin/system Kontrollmoment Kontrollansvar Risk Frekvens Metod Rapportering Löner Centralt framtagna rapporter avseende - bilersättning - utlägg i tjänsten - övertid/fyllnads/komptid Personalsekreterare Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Löner Rätt lön utbetalas till rätt person vid rätt tidpunkt Lönechef Låg En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Upphandling Borås Stads upphandlingsavtal och ramar efterlevs Ekonom/controller Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Upphandling Kontrollera alla leverantörsfakturor över fyra basbelopp Ekonom/controller Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Leverantörsfakturor Fakturakontroll -moms -leverantör Ekonom/controller Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen Leverantörsfakturor och bokföringsorder Representation finns specificerad samt deltagarförteckning Ekonom/controller Medel En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen
Bilaga 2 Inventarieredovisning Sker stöldmärkning och registrering i inventariesystem Ekonom/controller Låg En ggr/år Stickprovsvisa kontroller Till kommunchefen
KC4 BESLUTSFÖRSLAG Handlingsplan Lust att lära- möjlighet att lyckas Stadsdelsnämnden Norr har vid sammanträde 2013-09-26 beslutat att anta handlingsplan Lust att läramöjlighet att lyckas. Handlingsplanen sänds för kännedom till Kommunstyrelsen. I arbetet med handlingsplanen ges fortlöpande information till den politiska nivån om arbetet vid förstärkt kommunalrådsberedning samt till den politiska styrgruppen, som består av programansvariga kommunalråd. Former för information till Kommunstyrelsen saknas. Bo Drysén, som leder arbetet, har på uppdrag av den politiska styrgruppen tagit fram ett nyhetsbrev som skickas ut efter varje möte i styrgruppen. Nyhetsbrevet kan även sändas till Kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Kommunstyrelsen har tagit del av handlingsplan Lust att lära- möjlighet att lyckas. Nyhetsbrevet sänds till samtliga ledamöter och ersättare i kommunstyrelsen 131009 131009 Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2013-10-10 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0573 Programområde: 3 Handläggare: Ingegerd Eriksson, tfn 033-35 71 65 Datum/avdelningschef: 2013-10-07/Svante Stomberg
1(3) Marita Haglund 2013-09-26 Dnr 2013/SDNN0112 Administrativ chef Handlingsplan Lust att lära- möjlighet att lyckas Nämndens beslut Stadsdelsnämnden Norr antar handlingsplanen Lust att lära Möjlighet att lyckas och översänder handlingsplanen för kännedom till Kommunstyrelsen, Stadsdelsnämnden Väster och Stadsdelsnämnden Öster. Ärendet Vid mötet 2013-08-29 beslutade Stadsdelsnämnden Norr att föreslå Kommunstyrelsen att anta handlingsplanen Lust att lära Möjlighet att lyckas och översände beslutet till Kommunstyrelsen. Enligt nya direktiv är det Stadsdelsnämnden Norr som har till uppgift att anta handlingsplanen, varför handlingsplanen återigen är med på nämndens föredragningslista, denna gång med förslag att nämnden beslutar att anta handlingsplanen. Handlingsplanen Lust att lära Möjlighet att lyckas, arbetades fram under våren 2013 för att förbättra skolan i Borås Stad. Målen är att den kommunala grundskolan är förstaval för både elever och föräldrar, och att alla elever blir behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Kommunstyrelsen utsåg vid sitt sammanträde den 17 juni 2013 stadsdelschefen i Norr, Bo Drysén, att under kommunchefen leda och utveckla arbetet med att genomföra handlingsplanen. Detta innebär att Bo Drysén frikopplas från ordinarie arbetsuppgifter som stadsdelschef i Norr under ett år. Handlingsplanen skjuter framförallt in sig på tre målområden: - Rektors uppdrag - Läraryrkets status - Resultat. För att Stadsdelsnämnden Norr, som har det kommungemensamma ansvaret för förskola och skola, ska vara väl informerade och ha dialog om arbetet med att genomföra handlingsplanen kommer Bo Drysén att t.o.m. 2014-07-31 adjungeras till nämndens skolutskott.
2(3) Marita Haglund 2013-09-26 Dnr 2013/SDNN0112 Administrativ chef Stadsdelsnämnden Norr antar handlingsplanen i enlighet med sitt ansvar för kommungemensam skolutveckling i Borås Stad. Borås 2025 Ekologiskt perspektiv Ärendet bedöms inte innebära några ekologiska konsekvenser för Borås. Borås 2025 Ekonomiskt perspektiv Ärendet bedöms i sin utformning inte innebära några ekonomiska konsekvenser för Borås Stad. Det fortsatta arbetet kan dock leda till kommande beslut som får ekonomiska konsekvenser. Borås 2025 Socialt perspektiv Barn och unga På vilket sätt berör beslutet barn och ungdomar nu eller i framtiden, direkt eller indirekt? Barn och unga berörs av handlingsplanens innehåll. Flera delar har en direkt koppling till elevers möjligheter att lyckas med sina studieresultat samt säkerställa trygghet och studiero för varje elev i skolverksamheten. Har barn och ungdomar som kan komma att beröras av beslutet fått uttrycka sin mening? Ja, flera av de kommunala skolornas elevråd har deltagit i framtagandet av handlingsplanen. Likabehandling Handlingsplanens innehåll och det fortsatta arbetet ska stärka arbetet med likabehandling av elever i den kommunala skolverksamheten. Omvärldsperspektiv Flera av handlingsplanens delar är även aktuella för nationella översyner. Så gäller exempelvis arbetet för att minska den administrativa bördan för rektorer och elever. Skolinspektionen har genomfört inspektion i Borås Stad under våren 2013 och flera av de identifierade utvecklingsområden som Skolinspektionen visar på återfinns som områden i handlingsplanen.
3(3) Marita Haglund 2013-09-26 Dnr 2013/SDNN0112 Administrativ chef Facklig samverkan Information vid FSG, Förvaltningens samverkansgrupp, 2013-08-26 och 2013-09-25. Fackliga företrädare har deltagit i framtagandet av handlingsplanen. Remissinstans Ärendet har inte skickats på remiss. STADSDELSNÄMNDEN NORR Malin Carlsson (S) Ordförande Annika Andersson Tf stadsdelschef
Organisation för att förverkliga handlingsplanen Lust att lära - Möjlighet att lyckas! Styrgrupper tillsätts men den ordinarie linjestyrningen gäller och frågan är i särskilt fokus på nedanstående mötesgrupperingar. Grupp Syfte Deltagare Politisk ledningsgrupp Fortlöpande information om arbetet. Förstärkt Kommunalrådsberedning. Politisk styrgrupp Politisk ledning av arbetet. Programansvariga kommunalråd där Svante Stomberg och Bo Drysén är föredragande Koncernledningsmöte Information om arbetet och ansvarig för koncernperspektivet. Koncernledningen under ledning av Svante Stomberg FC/VD möte Information och delaktighet gällande samtliga förvaltningar och bolag. Förvaltnings- och bolagschefer under ledning av Svante Stomberg. Stadsdelschefsmöte Information, förankring och styrning Stadsdelschefer Arbetsgrupp förskola-skola Information, delaktighet och styrning Områdeschefer Skolutvecklingskonferens Information och delaktighet. Samtliga rektorer och förskolechefer. Särskilda arbetsgrupper utifrån handlingsplanens delar. (Se nästa flik i denna fil) Arbeta fram förslag till genomförandebeslut utifrån handlingsplanens olika delar. Stadsdelschefer, områdeschefer, chefer elevhälsa, rektorer, lärare, fackliga företrädare m fl.
Handlingsplan Lust att lära-möjlighet att lyckas! Område Åtgärd Bakgrund Syfte Ansvarig Tidplan Metod Deltagare Rektors uppdrag Borås Stad ska definiera och förtydliga uppdraget som rektor. Rektor ska vara chef för en skolenhet och där leda det pedagogiska arbetet så att varje elev når så långt i sin kunskapsutvecking som möjligt. Utgångspunkter för arbetet är Skolinspektionens tolkningar utifrån skollag och förordningar, Borås Stads Styr- och ledningssystem, chefsöverenskommelse samt lönekriterier för chefer. Rektor i Borås Stad ska ha samma uppdrag oavsett placering på skolenhet. Uppdraget ska stödja ansvaret för varje elevs kunskapsutveckling. Bo Drysén Augustiseptember 2013. Klart fredag 20 september. Tre möten planeras: Uppstart med en heldag och uppföljning på två halvdagar. Avstämningar och dialog med övriga mellan dagarna. Representanter för SDC, OC, rektorer, EC, elevhälsa, lärare och fackliga företrädare. Rektors uppdrag Borås Stad ska ta fram en gemensam struktur för hur grundskoleenheter ska se ut. Utifrån Skolinspektionens definition av en skolenhet ska en utredning visa på hur dessa ska se ut i Borås Stad. Storlek gällande antal elever och underställd personal ska beaktas. Borås Stads definition av rektors uppdrag ska vara vägledande för indelningen. Organisationen ska stödja möjligheten för varje elev att nå så långt i sin kunskapsutveckling som möjligt. Skolenheter i Borås Stad ska ha en gemensam struktur avseende: - Ledning - befattningar, Administrativt stöd - befattningar. Skapa effektiva skolenheter där organisationen stödjer att varje elev kan nå så långt i sin kunskapsutvecklng som möjligt. Bo Drysén September - november 2013. Förslag klart måndagen den 4 november. Sedan vidtar åtgärder så snart som möjligt. Arbetsgrupp skapas och har referensgrupper som stöd i arbetet. Representanter för SDC, OC, rektorer, EC, elevhälsa, lärare och fackliga företrädare.
Rektors uppdrag Tjänstemannabefattningar och mötesplatser ska ha tydliga roller och uppdrag. Roller och uppdrag ska vara samma i de tre stadsdelarnas skolorganisationer. Kommungemensamma Borås Stad ska tydliggöra och verksamheters roller och uppdrag definiera roller och uppdrag för ska förtydligas och synliggöras. nivåer och befattningar inom Elevhälsans roll och uppdrag ska grundskolan i Borås Stad. tydliggöras. Säkerställa en effektiv organisation som gör rätt saker på rätt tid och i rätt tid. Bo Drysén September - december 2013. Implementering och uppföljning våren 2014. Klart och genomfört juni 2014. Arbetsgrupper för att arbeta igenom de olika rollerna och uppdragen skapas med bred delaktighet. Representanter för SDC, OC, rektorer, chefer elevhälsa, lärare samt fackliga företrädare. Stadsdelarnas ekonomi, HR och staber kommer att vara med i arbetet. Kommungemen samma verksamheter ska vara med i arbetet. Läraryrkets status Borås Stad ska ta fram en plan för hur varje lärare på grundskolan ska ha tillgång till modern teknik. Elever ska i Borås Stads skolor möta modern teknik. Ett första steg är att tillse att lärare har tillgång till och kompetens kring att arbeta med modern teknik. Göra läraryrket mer professionellt och minska tiden för lärares administrativa uppgifter. Bo Drysén Augusti - oktober 2013. Klart onsdagen den 23 oktober. Målbild skapas. Kartläggning sker. Förslag på åtgärder inför budget 2014 arbetas fram i arbetsgrupp. Representanter för OC, rektorer, lärare och IKTpedagoger.
Läraryrkets status Borås Stad ska arbeta fram en gemensam modell för uppdragsdialog mellan rektor och lärare. Lärare i Borås Stad ska lägga mer tid på elevers kunskapsutveckling och mindre tid på administrativa upgifter. Ett första steg för att synliggöra detta är att arbeta igenom en uppdragsdialog mellan rektor och lärare utifrån samma modell på samtliga grundskolor i Borås Stad. Säkerställa att lärare gör rätt saker på sin reglerade arbetstid. Synliggöra det administrativa arbete som läraren gör. Bo Drysén Augustiseptember 2013. Klart fredagen den 13 september. Arbetsgrupp skapas. Representanter för OC, rektorer, lärare och fackliga organisationer. Läraryrkets status Borås Stad ska ta fram en strategi för att synliggöra det goda arbete som sker i den kommunala grundskolan i Borås Stad. Lärare i Borås Stad gör ett bra jobb. Detta ska uppmärksammas genom olika aktiviteter. Den egna skolenheten bär ansvaret att synliggöra sin professionalism gentemot elever, vårdnadshavare Förmedla budskapet och det omkringliggande samhället. om den En Borås Stads aktivitet kommer att professionella vara att införa prisceremonier för att grundskolan i Borås uppmärksamma det goda lärandet. Formerna för detta blir en av delarna i strategin. Stad till medborgarna och övriga intressenter. Bo Drysén Augustinovember 2013. Klart onsdagen den 27 november. Arbetsgrupp skapas med referensgrupp er. Representanter för SDC, OC, Informationsavdelning, rektorer. Lärare och fackliga organisationer. Läraryrkets status Borås Stad ska i takt med att resultaten och de kommunala skolornas attraktivitet förbättras höja lönenivån för lärare och rektorer i jämförelse med konkurrerande kommuner. Lärare och rektorer i grundskolan i Borås Stad ligger lågt vad gäller medianlön i jämförelse med omkringliggande kommuner. Göra Satsningar behöver göras i takt med att resultaten och attraktiviteten förbättras. rektorsuppdraget och läraryrket mer attraktivt. Annica Dahlén Analyser av Analyser lönenivåer startar och september skolresultat 2013 och genomförs i arbetet är särskild fortlöpande. arbetsgrupp. Förhandlingschef, SDC, OC och fackliga organisationer.
Resultat Borås Stad ska gå igenom varje del av den dokumentation som lärare och skolor gör idag. Syftet är att i varje del effektivisera och minska på det administrativa arbetet. Utgångspunkten är att endast det som leder till ökad måluppfyllelse för varje elev ska dokumenteras. Dokumentationen ska ske med modern teknik på enklaste sätt. Lärare och rektor ska lägga mer tid på samtal, uppföljning och analys av elevens kunskapsutveckling och mindre tid på att fylla i uppgifter. Arbetet ska ske i delaktighet av lärare, rektorer, fackliga organisationer och andra berörda befattningar. Minska lärares administrativa uppgifter. Öka fokus på analys och framtida åtgärder. Bo Drysén Augusti - december 2013. Implementation av åtgärder så snart som möjligt med fokus på att varje del ska vara implementerad och genomförd senast juni 2014. Arbetsgrupper med bred delaktighet startas för varje del av den dokumentation som görs idag. Representater från samtliga grupper som är delaktiga i processerna. Resultat Det systematiska kvalitetsarbetet får Ökad Borås Stad ska utveckla det de flesta skolor i Borås Stad kritik kunskapsutveckling systematiska kvalitetsarbetet för av Skolinspektionen. Arbetet ska för varje elev. så att rätt uppföljning görs och förstärkas med mer fokus på analys Säkerställa fokus på att mer tid ägnas åt analys och på skolenhetsnivå och på arbete i enlighet med åtgärder på samtliga nivåer. huvudmannanivå för Borås Stad. styrdokumenten. Bo Drysén Arbetet är redan inlett och kommer att fortsätta Arbetsgrupp under 2013 -skapas för att 2014. följa arbetet. Representanter för Utvecklingsenheten, SDC, OC, rektorer, Chefer elevhälsa, lärare och fackliga organisationer. Övriga förvaltningar och bolag Åtgärder finns samlade i särskilt dokument. Hela staden ska ha fokus på skolan de närmast följande åren utifrån Borås 2025. Kraftsamling. Vi tillsammans ska innebära nya möjligheter. Varje förvaltnings- och bolagschef Arbetet är inlett och kommer att avrapporteras Arbetsgrupper Hela Borås fortlöpande. har startats Stad
Ev nya åtgärder Arbetet kan innebära kunskaper om prioriterade utvecklingsområden Vara öppen för händelser i omvärlden, nya politiska uppdrag m m
Tidplan Handlingsplan - Lust att lära - Möjlighet att lyckas! 2013 2014 Åtgärd Augusti September Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Juni Borås Stad ska definiera och förtydliga uppdraget som rektor. Start Klart fredag 20 september Borås Stad ska ta fram en gemensam struktur för hur grundskoleenheter ska se ut. Borås Stad ska tydliggöra och definiera roller och uppdrag för nivåer och befattningar inom grundskolan i Borås Stad. Borås Stad ska ta fram en plan för hur varje lärare på grundskolan ska ha tillgång till modern teknik. Start Borås Stad ska arbeta fram en gemensam modell för uppdragsdialog mellan rektor och lärare. Start Borås Stad ska ta fram en strategi för att synliggöra det goda arbete som sker i den kommunala grundskolan i Borås Stad. Start Borås Stad ska i takt med att resultaten förbättras höja lönenivån för lärare i jämförelse med konkurrerande kommuner. Start Start Förslag klart fredagen den 13 september Arbete i arbetsgrupper Start Arbete i arbetsgrupper Arbete i arbetsgrupper Klart onsdagen den 23 oktober Arbete i arbetsgrupper Genomförande Arbete i arbetsgrupper Analys och planering Klart måndagen den 4 november Klart onsdagen den 27 november Analys och planering Klart onsdagen den 11 december Analys och planering Arbete i arbetsgrupper Implementering och uppföljning Analys och planering Implementering och uppföljning Analys och planering Implementering och uppföljning Analys och planering Implementering Implemen- och tering och uppföljning uppföljning Genomfört Analys och planering Analys och planering Analys och planering
Borås Stad ska gå igenom varje del av den dokumentation som lärare och skolor gör idag. Syftet är att i varje del effektivisera och minska på det administrativa arbetet. Borås Stad ska utveckla det systematiska kvalitetsarbetet så att rätt uppföljning görs och att mer tid ägnas åt analys och åtgärder på samtliga nivåer. Start Arbete pågår fortlöpande Arbete pågår fortlöpande Arbete i arbetsgrupper Arbete i arbetsgrupper Arbete i arbetsgrupper Genomgången klar måndagen Genomförande och den 16 december uppföljning Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår fortlöpande fortlöpande fortlöpande fortlöpande fortlöpande Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår fortlöpande fortlöpande fortlöpande fortlöpande fortlöpande Genomförande och uppföljning Genomförande och uppföljning Arbete Arbete pågår pågår fortlöpande fortlöpande Arbete Arbete pågår pågår fortlöpande fortlöpande Genomförande och uppföljning Genomförande och uppföljning Genomförande och uppföljning Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår fortlöpande fortlöpande fortlöpande Arbete pågår Arbete pågår Arbete pågår fortlöpande fortlöpande fortlöpande Övriga förvaltningar och bolag Delaktighet och förankring - nya åtgärder. Besök på skolor och i chefsgrupperingar för att följa utvecklingen och implementationen av åtgärderna. Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår
Kc5 BESLUTSFÖRSLAG Remiss om West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att avge svar till West Sweden enligt följande: Borås Stad har som avsikt att begära utträde ur West Sweden ideell förening 2013-10-14 Ulf Olsson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2013-10-14 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0157 106 Programområde: 1 Handläggare: Nanna Siewertz Tulinius tfn 033-35 71 72 Datum/avdelningschef: Anders Glemfelt
1 (1) 2013-10-23 2013/KS0157 106 Handläggare: Nanna Siewertz Tulinius Tfn: 033 35 71 72 Remiss om West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering Vid West Sweden Ideell Förenings ordinarie stämma den 31 maj 2013 beslutade stämman om avveckling av verksamheten. Vid avveckling av verksamheten krävs ett enhälligt beslut av stämman, men beslutet är även giltigt om det fattas på två av varandra följande stämmor. Då krävs enkel majoritet vid första stämman och två tredjedelars majoritet vid efterföljande stämma. West Sweden Ideell Förening har därför kallat till extrastämma den 31 oktober 2013. Borås Stad har vid Kommunstyrelsens sammanträde den 23 september utsett ombud till stämman. I kallelsen till extrastämman önskar West Sweden svar på följande alternativ: 1. Vi har som avsikt att kvarstå som medlemmar i West Sweden Ideell Förening 2. Vi har som avsikt att begära utträde ur West Sweden Ideell Förening Kommunstyrelsen föreslås avge svar enligt följande: Borås Stad har som avsikt att begära utträde ur West Sweden Ideell Förening
Ärende: Angående remiss West Sweden Hej! I samband med kallelsen till West Sweden Ideell Förenings extrastämma den 31 oktober 2013, bifogade vi en remiss angående West Swedens framtid. Remissen efterfrågade en avsiktsförklaring från medlemmarna. Detta för att kunna göra en bedömning av möjligheterna för en framtida verksamhet alternativt avveckling av densamma. Sista svarsdag på remissen var den 30 september. Från er kommun har det inte inkommit något remissvar, om ni har besvarat remissen vore det bra om ni skyndsamt kunde översända protokollutdrag, eller motsvarande per mail. Om ni har valt att inte besvara remissen är jag tacksam över att få en bekräftelse även på det. Med vänliga hälsningar Pia Karlsson tf VD West Sweden Kronhusgatan 7 SE-411 05 Göteborg pia.karlsson@westsweden.se www.westsweden.se Tel: +46 31 61 01 90 Direct: +46 31 61 01 95 Mob: +46 706 18 16 04 Fax: +46 31 13 18 90 Infogade filer West Swedens framtida inriktning, organisation och finansiering -följebrev extrastämman.pdf (226 KB)
KU 1 a-d) anmälningsärenden
KU 2 Drogpolitiskt program för Borås Stad 2013-2016!!"# $%&'! ( ) $%&*( "#"$$% & ' ( ) * +$"#,"$,$-. ( ) * / 012! (!+$"+3$4$5 & )!# 6 )!* ) 7$##,#5#++$ ( 3 *)89!+$"#,"$,$43:)
Drogpolitiskt program för Borås Stad 2013-2016! "# # $%& ' $ ()!**+,$ * * -*.* /*0)* 1,!& *0&*1$ %& $&' 2#! # '!! ' 3& $ 42 &$, ## )* 5$&! # 4' 2! $!&! $##$,!# '-##$, 2'")! $ $, ## )!2* 5$&! # 2$&)!"#$%&'! ( ) $%&*( 6++0-789:;:- ; 3 < & =: :
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler FÖRSLAG Borås Stad Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program 1
Borås Stads styrdokument» Aktiverande STRATEGI avgörande vägval för att nå målen för Borås PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar» Normerande POLICY Borås Stads hållning RIKTLINJER rekommenderade sätt att agera REGLER absoluta gränser och ska-krav Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: För revidering ansvarar: Fritids- och folkhälsonämnden För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Kommunstyrelsen Dokumentet gäller för: Alla nämnder, förvaltningar och bolag Dokumentet gäller till och med: 2016 2 Drogpolitiskt program
Drogpolitiskt program Borås Stad vill skapa goda förutsättningar för invånarna att göra hälsosamma val. Ungdomar i Borås ska växa upp till trygga individer med en positiv livsstil, vilket innebär att välja bort alkohol, tobak, narkotika och dopning. Borås ska vara fritt från narkotika och dopning, med minskade skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Borås Stad är medlem i det internationella nätverket ECAD, European Cities Against Drugs. Genom medlemskapet tar Borås ställning mot legalisering av narkotika och för en strikt narkotikapolitik. Gemensamt förhållningssätt Vi tar ansvar för det vi ser och vågar agera. Vi reagerar och vi bryr oss. De orden är vägledande för vårt arbete. Det förebyggande arbetet och den vård och behandling som erbjuds i Borås ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Borås Stad ska samverka med andra för att öka möjligheterna att nå målen. Genusperspektivet ska beaktas i allt arbete. Alla vuxna har ansvar för tillgängligheten av alkohol, tobak, narkotika och dopning för unga. Föräldrar, ungdomsledare och personal är viktiga förebilder och gränssättare. Genom ökad kunskap om alkohol och andra droger och deras konsekvenser vill vi uppmuntra ett restriktivt förhållningssätt. Programmet ska ge vägledning i arbetet. Drogpolitiskt program 3
Arbete i tre målområden Programmet bygger på tre långsiktiga nationella mål: Tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel, eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak, ska successivt minska Personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet.» Tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Borås Stad ska satsa på att - ha effektiv och samordnad tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen - samverka med berörda myndigheter - samordna ANDT-förebyggande (alkohol, narkotika, dopning och tobak) och brottsförebyggande verksamhet.» Antalet barn och unga som börjar använda narkotika eller dopningsmedel, eller debuterar tidigt med alkohol eller tobak, ska successivt minska Borås Stad ska satsa på att - minska tillgången till alkohol och tobak för ungdomar under 18 år - öka insatserna för att skjuta upp alkoholdebuten och minska alkoholkonsumtionen - skapa drogfria mötesplatser för ungdomar - erbjuda barn i familjer med missbruk, psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning ändamålsenligt stöd - öka kunskapen om droger hos föräldrar och hos personal som arbetar med barn och unga - inkludera det alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksförebyggande arbetet i ordinarie verksamhet. 4 Drogpolitiskt program
» Personer med missbruk eller beroende ska ha tillgång till vård och stöd av god kvalitet Borås Stad ska satsa på att - ge personer med riskbruk, missbruk eller beroende kunskapsbaserad vård och stöd - tidigt upptäcka begynnande missbruk hos unga - uppmärksamma kvinnors och mäns olika problematik - öka det uppsökande arbetet - öka deltagandet av anhöriga i vård- och behandlingsarbetet - utbilda personalen. Uppdrag till nämnderna Nämnderna ska göra egna handlingsplaner utifrån Borås Stads program och plan. Kommungemensam plan Fritids- och folkhälsonämnden har samordningsansvaret för det drogpolitiska arbetet och ska göra en kommungemensam plan. Insatser i planen ska stödja nämnderna i deras arbete och val av metoder. Uppföljning Kommunstyrelsen ska årligen följa upp nämndernas arbete, samt senast 2016 föreslå Kommunfullmäktige ett reviderat program. Drogpolitiskt program 5
POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Stadshuset, Kungsg. 55 TEL 033-35 70 00 E-POST boras.stad@boras.se WEBBPLATS boras.se 6 Drogpolitiskt program
!"#$%%&'% ($ ) *+,'&- $-&$..'$&/0-/'.$.&$"#$%%&$ &$%$%'.'#$%'$%1'.#$'%$2'$ $!%)%$ $&')%-0% '"$&"!%%&$.$...1 Arbetslivsnämnden 2'#%!.%'%) ''.'%1 Nämndens yttrande i sammanfattning 2'#%!.%'%'-#-/$'&"'%..0%&'.'%$.-$%. %!.%'%$$.0&/%&-0% ""%$%%&-$%1 Kulturnämnden 300%!.%'%) $'0--!$"$&)$%'"#',&- -&$."4/$51 Kulturnämndens yttrande i sammanfattning %''!'&300%!.%'%-#%%'/'"$&'',&- $-&$..'1, $%)&''%! $%/&13!!%#%%& $%%&$ 0.'%'61'718'22$%'%$%'$%!#' '9,1 300%!.%'%$%'$')&&"$4/$ $#$$/%%$ $ -%%&.'%!#'%/% $$ $'$#$ 2$ 20 1,' %%'2!'"20.%$ $-%%&$.$$ #"%$$ $ 0--/$ $'$#$ 2$ 20 1,'&- $-&$..' $#$$'%#!&'%%&"4/$%!.%'..0%$$2$&$$ #$2'$.0--$$./"$2'#$$%/'% 2!'!$1 300%!.%'%$%'$"'2)&&$%'$2''"2$%0%&$!# &1 ''././'%$%&'$.$% $$$-/ #%% -2'.$ 1 :&$..'%%'/."'2)&&$%''$2'$%'%$'"-'%'.'$%$22$$#!$$ $$#&'! /# &"$ 0%%$ 2)$ 6.20 1 Miljö- och konsumentnämnden Sammanfattning!"#$%%&'%$$&$.'"$&&- $%%&-&$."4/$1;$%%&-&$..'0) ''%"% $%$ %#/%$%$..0%'% $&'&$"0!%%&$$&"$!$..$#$!.!%% #!<'$$#//%$ 62$ 6%$ $-%%&.''1 <""#$%%&'%"'/$<" %0.'%%!.%'%) '"$&'1
!"#$%%&'% ($ ) *+ Beslut <" %0.'%%!.%'%) '"$&'&- $%%&-&$.!'&"#&2$."#$%%&'%)%-0% '%'$%1 Sociala omsorgsnämnden $$.&%!.%'%$2''!'$)$&"#',&- $%%&-&$."4/$51 $$.&"#$%%&'%$'$&$2''.'$'#'$ 0.'%'1 $$.&%!.%'%"'/$''<'././' $#$$=:'%'.'.20 ''2''%' $$&/%&#/"$#& #$'=1 $$.&%!.%'%"'/!#'%'%)&$'2' #%%&$#0 &'%0-'-' #' $2'$ $1 Beslut $$.&%!.%'%) '"$&',&- $%%&-&$. "4/$5.'2'$ $%'$##$%/'%')%-0% '1 Stadsdelsnämnden Norr $'%!.%'%) '"$&,&- -&$.1 Nämndens yttrande i sammanfattning $'%!.%'%$%'$''%$%'$./."$&'-&$.2)&&' -/!''#$%$# &$1!.%'%) ''0.$'!# &$-/-' $ $'-$%'.%!.%'%$ $0$2'$.''&- $-&$..'.2$2"%!.%'%2'$ $-2'.$ '%.' '%$ $ $$'&' & %$%'-'-$$1 Stadsdelsnämnden Väster $'%!.%'%>!'"'/2'0$? 1 "$&')$%'"#'''#'$',&- $ $%%&-&$..'"4/$@5) 1 1 A$%'!%.$'%!.%'%>!')$%'$..$%.' - 0$&!%!.%'%1 Sammanfattning $'%!.%'%>!'$&'!'$!.%$)$%'"#'"$& &- $%%&-&$."4/$@51
!"#$%%&'% ($ ) *+ :&$..'!"'".& $.&.'%%'/''.2'"#' %%$.'1:&$..'$%&'#$4/$#0--%/# $$%%&$. $&"$1:&$..'2") $.''%.%'!%%&.%!.% )$%'1 Stadsdelsnämnden Öster $'%!.%'%B'2'0$ $) $"$&',&- $%%&-&$.1 Nämndens yttrande $'%!.%'%B'$%'$'./.-&$..'%%'/'2"#$$'.4/$$2'$0/%1/'%!)&$ $$-&$..'.%!.%' /'"'2)&&$%'$2''$.$&'%0-'-' #' $2'$ $ $$2''1!.%'%'-#-/$!%!.%'%$ $.%%&$%#$"'&- $$2''$."$0--!$'%..0%&'.'%$.-$%1,'%..'$#$$#!&'$%'"<$%'" %!.%'%'&'%$%%&-$%1 Utbildningsnämnden C2%%&%!.%'%) ',&- -&$."4/$51 Nämndens yttrande i sammanfattning C2%%&%!.%'%$$&'$#"$&',&- -&$."4/ $51!.%'%$%'$-&$..'-/')&!&'#!&'%%& $2''.$ 62$ 6%$ $-%%&1"$)'&$'"2!$ )&''%"/%!.%'%$ 0.'%' $.-''$.'"<$%'? " %%&$%$ 0.'%'" $$6'7$#%'%C--$&%!.%'%$ $.3..0%&'.'%$.-$%2)'-$$.$-&$..'"'.''% %.$%0$.2' #'4/$ $'%&$# $) 0.'%1 ''$.-''%&$) 'C2%%&%!.%'%,&- -&$. "4/$51 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli,'&- $-&$..'!"'".& %$. '# & 02$%0%&.1,'$<)%-0% '.;!<0 #/%!.%'%#"$$.!?,'!2$$$%%&-&$..')$$.$="!$6 0%&.'$'-'%$!# &$"'2'=6 4$$'-' #'..0%$%!.%0--$&"$'&%$
D!"#$%%&'% ($ ) *+ $%%&-$%'.$'%..0%&'.'%$.-$%$$.1 (&0--"<%%&!&0%!&&$%'. #%%&'%. $.#' $%.'$%$$ "'1!.%'% 0'#<$''%)& --%&'&'%&'%!- $--%=%"%)$!- =:-1 *EF?$%%&-&$..'1:-%'%.$$60%'././'6$ 62$ 6-%%&%$ $.'% / -'2''%'1) $%-'2''%'!$<!.!$.'$%$ 2''%'.'1-'2''%'!"#''-''%'$2$%0%&.$%)$ -'%'.%-/%!'&"./'!%.'-2'.$ 1B#'#' -'$%'$22$'%!/'%'!%$%$2''%'.'1,!"2"!%!.%'%"#'#!&$$% 0'$-'' &- $$%%&-&$..'1 Ungdomsrådet 4/$C%&./!'&-#$4/$&- $-&$. 51 Ungdomsrådets yttrande i sammanfattning 4/$C%&./!'&-#$4/$&- $-&$. 51,'!# &$..0%'%$"&$$.2%'%!'&!'' &- $$2''"$$./&0--'6! 2$%0%&$1 C%&./'#! 2'%$# '%$#$%/02$%0%&$" $ '$ 0% $-.# $'' '$%#!%%%&'%$#$ 6%$ $62$ 6 -%&$1C%&./'.'%$ /$'!! # &.'' "'2)&&$%'$2''$.$&-$$.'$/&.'0%&$1"./%&$ '$ '20'%'$%//'%!"!'# &$& 0--.! $..$'$/&1 Högskolan i Borås ;"& $%4/$&'."<&'$!.%$'.#$-/,&- -&$."4/$1 ;"& $%4/.'%$$'!-#$$.$2''.'$%$$ "'%../')$.-&$..'$./&0--'%0%&$#07%$&'! 0--.! $.'1"#&!.%$'.'%0$%)'&$')%-0% '1 Föreningsrådet
!"#$%%&'% ($ ) *+ "'%%&/') '&- -&$."4/$@5.'% $"<$%')%-0% '1 Föreningsrådets synpunkter: 02 '%'.'%$."/%%&!@'<') '@$#07%$$ $%#$GG >$%'$"!$$'%!!%%&' $$.&/)&$' #%%&'%10 0.-$'-.'$$"#&$1 02 '%2'''././'% >) ''!2$$4/$!2''$' %. $$%%&$.'% 0%$"#'$''%2$!' %. $%$$%$'. $&"$1 $ 4/$) $.'%$././'%!#"-$%'' %. "%' 2$$"&/%&!%%&$'./'#$$)&"2/'- ' <!%'.!%1 02 '% &/%&'%%$ $GGGGG >) '=$.#' $.'2'"$.)%&''=2"'7'.-'$1 02 '%@%$'.$%#!%'&''-' #':'%'.'.20 GG1 ;!%!.%=0--.! $..$ #%%-2'.$ =1>) ' #%%&'%&'%) $#$'%'&<%/&"'.&$'1>".$ $#' &''%!$'%'#$! &/$2''/=! 0--.! $..$G#1 02 '%@C--$&%!.%'%$ ;!##! ) $-/ #%%&'%$''$&$%$%' $'2<0$$'$1 $'% $%$#$$-/0%)<$''$'%'' 0% $-'.%%'2'"$''$ "'%%&$%$.'$!%1
KU 3 Remiss - allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen!"#$$%$ $$&$$"$&!%$$$'$&$$("!!!%& &$$)$%)" *$$ +,-,../ $#0$ 1 *$ % $ 1 *$ %$ 2 3 ( *$+ 1$+4.,-5*.6-. #+- 7$&+$$'$.--8-9-44. 15$$!+4.,-8,.8./5:$%$
! "#$%&'(%)*$+,'#%$%&'%%$&%-$$% $&$./0+,$$*$1$$)%'&& )*$+ 23 +3 4&#$$%$33&'%$'$33$%$ $$$''%#%&$5%$ &%$%+,$$%$$$''%#&$& %$1$./0$&$$ %#$%$%$$&-$$%$&$'$+ +6#$#%-)$*$#$$)$$+ 3 +3,$'$&$%$-%'%'$$%$ %$$&-$$+4&$'$#$$%3 3 3
! +3 4#$$%$$$)$-$+7$$%$&%%5$$(** %$#%$&$&%%5**$ $$&-&'$&+,##$($&' %$./0+8$%'$%$$%% %$$&&*$&%$-'$%$ %)$$&$$-$$+ 9 4$$%$&&&'%$$'&)$)$%$*$ %$1$+4#$$%$$'$$#: 3! 3 9;'$$$)$%3<$$$'$$++3-& *#&)&'$$+7%'($$ %&%'-%%)*#&*$& '+,$'$#$$$)$+=$%$'($$$%$$$ #$$$)$#%$'-$$#%$%$ 1**#-$$'$&$$#$+ 90#%9&'%-**333 &$$*#$$'$$'&%$'%$$# 33-$'%+,$'$$$-&$$$&$$ -&$$$*$$#$%$$3.%$$)&&#%%&%$$%$ -&#%&#%%&%$- ('-%*$+
! 3,$-%%$&$$&($+.$%$$$&%$''&%$&$$+,$$ $$$&*&$)%#&'& &&#%%&+3,$$$)-&#%$)$$%'%$$ )%$$+ $) 605 #%.%= =$
KU 4 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete i förskola, grundskola och gymnasieskola. Kvalitetsrapport Undervisning och resultat 2013! "# $ % &' &() $ % (' * +,- $&&../ 0 ")% 1%2))(%3 45.. $/(%&)67. 4 4 8/9))%&'
! "## ##$$% &'& () *%+,## %&&*$ ##&&+ Rapport Jämna år Ojämna år Barn och elever i behov av särskilt stöd X X Värdegrund X Resultat och undervisning X X Elever med annat modersmål än svenska X Kvalitetsarbete X Fritidshem X Följande aspekter tas upp i rapporten: -# " '(% ($'./ %(% 0# '* 1&,##2&3.(+4$+ 4*%)*%$52+ %%*##+,##2(%)*$2 %()%&$%2( ( (2$+6$ $ &$%7$#2 (2) #&% $%&+ #** %%%2( (2$+ 8#2$%&## * %%%$#&%%& &$$ ($%%% ( &%&+##&$%% %2( (7##)%
! %#&&$(* +'&&#&##9*% 29$% &&###& %&+ 0$$ (# 2( (2$+,%&*#&&)&#& %%& (# (& ( (%(+ ##&$2##%%$ 2( (7##$%'&2( $$2%$2$( &(%2 $+ '&#&###$% 0+0$% (&$2%#&+ 8#9/$:(7*9 2#& (*##%)*( ## (&2 )$*% *%2+ %%*%##)%%%&$% #$#&)&$#)(2 (2$2+%%* ($ %% $ (*% (2$#&&$ $%%%&+ %( (&##+ " ( &% $%2#& )7 & 2* (##+ $ $#### #) &% &2##2$ ## + %%*#&%%$%2(( ## ##+6$#2 ## & +0$%2($(% 2 * ($#### (7& ($% $# ( #2%+ %%*$ %&&'& 2&% %%%##+
! %&2(2*%% %$ $%%%*2+ %%*$ (## %% ( ##%%*+* (#$ (& %%&%+ %%*%%$$%(2(% %2( (*%+ %%* (&23 /-%; %%& 8
Undervisning och resultat 2013 ---------------------------- Sammanfattning av Kvalitetsrapport om skolformerna i Borås Stad Kommungemensam förskola och skola Utvecklingsenheten
Inledning!!! " # " $ % Följande aspekter tas upp i rapporten om undervisning och resultat: & ' ()* +,! - (. /. / 0 1
Sammanfattning Förskola ( & 1 23 4 1 56 1 56 1 1 78 9 5 62 1 : + 7$ $8 ; < & %4 ': * %4 1 1 ; %4 =: # % =: =: 9 / =: # = > =! 2
1 Grundskola och grundsärskola 1 ( 1 88?3 /! ) 0 0 ; < 1 (:8: @ A & B / -. 4 ) ). A &?:2 & 1 ;?:2 )/! ## ') * ) 3
A! ). 2 1 C = ': * 1 ) %4:! $3#7D#6 1 A &?:2: A &A: '& 4 * = ')##* #:7 1 ( %4: &A : ) & 1 ( +?:2 = @: (:2 1 1 % %4: $335 $3#7 : ; ' ()* = D ( / () 1 4
?7 1 % = = 1 ; 2$ #:2?7 A 52 = 6:8 1 = 7 7 - $3#3 $3## #:7 $3#$ 8! ( $3#7 = 2! 1 $3#7! 1 $ : $ - E! 2E '$3#7* 5
8 % $38$ 8 #?55? #5?$ 5 $3F? 2 ( 8 8?:2 2 5 2 1 2 ' * 1 5 5 2 $3#7 $3#$ 1 $3#7 2 )/!##- 1 = = %?:2 EG E 1 772! ) ) ## 7 1 1 < A 1 1! = H B! 1 + = A = D 1 = 7 ) ## #2 6
< Gymnasieskola, gymnasiesärskola och vuxenutbildning ( 1 () ( %4: %4 :: " # / 1 #6$ ; #F6 ; #6$ = #63 < #$8 & +: #8# ) (: ##2 ( + 0 2$ $3#$ 5? 5$ '<* 25 ' * ; 2# ; = H # 0 ' 0* 0 <0 0 0 0 0 66 0 1 = 7
Bilaga: Betyg och behörighet Betyg grundskola åk 9, historik Andel (%) VT 2013 Meritvärde Behöriga till Fullständiga betyg gymnasiet Bodaskolan 2013 198,8 81,2 64,7 2012 189,8 78,2 69,4 2011 189,2 80,5 67,1 2010 203,5 79,7 70,0 2009 198,7 76,4 62,3 Engelbrektskolan 2013 222,6 91,7 86,7 2012 210,8 91,8 90,8 2011 210,2 95,2 87,9 2010 214,5 93.7 84,7 2009 218 91,4 82,7 Dalsjöskolan 2013 210 80,2 71,9 2012 223,7 87,4 81,1 2011 219,7 90,5 76,2 2010 205,4 86.8 71,7 2009 209,9 88,8 81,3 Fristadskolan 2013 207,9 91,5 80,9 2012 211,9 93,6 87,2 2011 214,9 84,6 78 2010 206,9 88.5 78.2 2009 197,5 84,5 75,2 Daltorpskolan 2013 193,5 80,4 63,0 2012 213,4 86,4 75,0 2011 206,1 87,3 76,4 2010 206,1 86.4 72.8 2009 208,7 90,4 78,3 Särlaskolan 2013 195,8 73,5 64,7 2012 196,9 81,0 63,3 2011 202,7 76,2 71,4 2010 218,3 82.6 72,7 2009 182,1 72,1 60,6 Sandgärd 2013 224,8 97,3 85,7 2012 222,9 95,1 86,3 2011 221,7 95,3 90,7 2010 219,8 90.7 78,6 2009 209,9 92,6 82,2 Erikslund 2013 192,8 85,9 71,9 2012 193,9 82,4 55,9 2011 212,2 88,4 73,9 2010 208. 2 84.4 65.6 2009 201,8 84,6 76,9 Viskaforsskolan 2013 195,0 86,2 67,7 2012 196,1 86,4 71,2 2011 207,7 88,2 82,4 2010 192,1 78,3 71 2009 206,2 94,7 82,7 Totalt Kommunala 2013 205,7 85,6 73,3 2012 207,2 86,7 82,2 2011 208,9 87,5 78 2010 208 85,4 73,8 2009 202,9 85 74,5 Fristående skolor 2013 Malmen 200,9 88,9 77,8 Borås Kristna Skola 229,6 90,0 80,0 Kunskapsskolan 245,1 98,9 93,6 Engelska Skolan 261,4 96,5 94,7 Totalt Fristående 242,2 96,0 90,4 Totalt Kommunala 205,7 85,6 73,3 Totalt Borås 212,4 87,5 76,4 Källa: Skolverket, Siris samt Lokal statistik 2012 och 2013 8
Gymnasieskola- behöriga till högskola Högskolebehörighet - andel i % 2008** 2009** 2010** 2011** 2012** 2013* Almås 90 88,1 92,1 91,7 95,1 90,8 Bäckäng 98,9 99,6 98 99,4 99,1 97,8 Sven Erikson 96,3 98,3 94,5 97,2 93,9 93,8 Viskastrand 91,3 91,5 92,6 85,3 81,8 81,9 Totalt 94,2 94,3 94,7 93,9 93,3 92 Riket 89,1 90,6 86,9 87,3 87,1 Statistik SIRIS i dec 2013 %- I %D) II! 9
E 1 a-d) anmälningsärenden E 2 a) anmälan av delegationsbeslut E 3 Borås Stads budget för 2014!" #$ %&%'(&)'*"'' E 4 a-d) anmälningsärenden som behandlas i förslag till budget
E5 Bemyndigande att slutjustera texten till Kommunstyrelsens budgetförslag och genomföra smärre korrigeringar i siffermaterialet! "# "! $ %&' ()*+,))-.)/* 0#* 12##'!3)++4+56+))," #78()*+4*)4).398 $8
N 1 BESLUTSFÖRSLAG Medlemskap i ACTE - European textile collectivies association Kommunstyrelsen föreslås besluta: Att godkänna medlemskap i ACTE enligt förutsättningar i PM. Att kommunstyrelsens ordförande skriver under ansökan. Att utse kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson till stadens representant i ACTE. Att utse Nelly Hayek näringslivsenheten till operativ tjänsteman. 2013-10-08 Ulf Olsson Datum Kommunalråd Tillstyrkes Alternativt förslag 2013-10-09 Annette Carlson Datum Kommunalråd Samverkan Ja X Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS505 105 Programområde: 1 Handläggare: Nelly Hayek, tel. 033-357133 Datum/avdelningschef: 2013-09-09 /AG
Association des Collectivités Textiles Européennes ACTE bildades 1991 idag har ACTE 70 medlemmar i tio europeiska länder, samt Tunisien. ACTEs mål är att främja innovativa strategier för att förebygga och hantera strukturella förändringar i textil-, beklädnads-, skinns-, sko- och accessoarers sektorer på lokal och regional nivå.
ACTE grundades 1991 i Guimarães, Portugal. Initiativtagare var Mario Soares, fd president i Portugal och Pierre Mauroyfd fransk premiärminister, samt sex lokala myndigheter däribland Lille Métropole Idag har ACTE 70 medlemmar i tio europeiska länder, samt Tunisien. Bakgrund Näringslivsenheten har blivit kontaktad av ACTEs medlemmar vid flera tillfällen, med inbjudan för att delta i olika europeiska projekt. Dessa projekt har tills nu inte stämt överens med arbetsplanen för enheten. Vi har avböjt dessa förfrågningar med anledning att städerna har befunnit sig i olika utvecklingsskeden där vår insats skulle ha uppskattats men skulle inte bidragit till Borås utveckling. Idagviser att dessa städer har utvecklats i samma riktning som Borås och att de har blivit intressanta partner. Näringslivsenheten genom sina internationella kontakter har ambitionen att bilda det nätverk som krävs för att bedriva projekt som gynnar utvecklingen för stad och näringsliv. Därför man har knutit kontakter och systematiskt besökt städer som har den profil som passar i planerna med mål att vidga nätverket; exempelvis Tunisien/Sousse, Litauen/Vilnius, Italien/Prato. Detta arbete har banat vägen för inbjudan att vara en del av det etablerade nätverket ACTE. I kommande avsnittföljer en beskrivning om vad ACTEär, vad som krävs för att vara medlem och vad som är nyttan och den möjlighet som ges med medlemskapet. Huvudmålen för ACTE är: Att representera medlemmarnas intresse och behov gentemot Europeiska Unionen och nationella institutioner. Att knyta institutionernas samarbete närmare och främja utbytet av erfarenheter mellan medlemmarna inom områden som ekonomisk tillväxt, sysselsättning, utbildning, kultur, omställning av det industriella arvet, samt utveckla samarbetet. Att främja innovativa strategier för att förebygga och hantera strukturella förändringar i textil-, beklädnads-, skinns-, sko- och accessoarers sektorer på lokal och regional nivå.
Medlemskap i ACTE: Kostnader: 2 800 Euro per år = idag ca 25 000 SEK Arbetsinsats: Medlem: Delta på två årliga möten i nätverket Vice-presidentskap i Sverige Delta på två årliga möten i nätverket Resorna betalas av nätverket Presidentskap 40 % arbetsinsats Politiker 100 % arbetsinsats Tjänsteman Flera resor, möten för att driva nätverkets intressen Fördelar med ett medlemskap Direkt politisk närvaro och möjlighet att påverka europeiska beslut. Kommunstyrelsens ordförande är den som representerar staden i nätverket. Försvara Städernas Intresse vid förändringar i textil och mode branschens utveckling. Möjlighet att delta i europeiska projekt där nätverket redan är etablerat. Finansierings av dessa projekt täcker upp till 70 % arbetskostnader. Utbyta erfarenheter och goda lösningar mellan städer med liknande näringslivsstruktur.
Framtida möjligheter Påverka den strategiska utvecklingen i Europa hand i hand med Borås 2025 inom följande områden: Fashion/Design Kreativa näringar E-handel Smart Textiles Möjliga framtida samarbetsprojekt Projekt: Produktionsmodeller för små kollektioner och nya företag: Ett projekt där våra kunskaper i gamla Europeiska textilstäder kan lära upp arbetskraft i t.ex.moldavien/makedonien.samtidigt skapar vi en plattform för unga designers för att få tillgång till småskalig produktion. Projekt: Utveckla modellen för Fashion Gallery och Textile Fashion Center tillsammans med liknande initiativ Projekt: Utveckla det Industriella textila arvet: Textilmuseet i Borås letar just nu Europeisk partner med textil inriktning för projekt tillsammans med Industriarvsmuseerna i VGR Projekt: Utveckla textila biblioteket och kapitalisera på det textila industriella arvet Bidrag till Internationell tävling för Unga och Etablerade designers The Fashion Contest Awards Riccione, Italien
ACTEs, arbetsgrupper European Association of Fashion Retailers Federation of the European Sporting goods Industry Fondazionne Altagamma (Italie) Asociacion de Creadores de Moda Espana Associazione Nazionale Calzaturifici Italiani (Italie) The European Consumer Organisation BEUC Italian Small Business In Europe (Italie) The Walpole (British Luxury) Federmoda-CNA (Italie) Euroleather Institut Français de la Mode (France) Creamoda (Belgique) Euratex Union Fédéral des Industries de l Habillement (France) European Economic And Social Committee (EESC) International Fur Trade Federation Danish Fashion Institut (Danemark) Comité Colbert (France) SistemaModa Italia European Trade Union Federation (Textile, Clothing, Leather) LVMH Kopenhagen Fur (Danemark) Chaussure de France Federacion de IndustriasdelCalzadoEspanol European Association of Craft, Small and Medium-sized Enterprises (UEAPME) London College of Fashion (UK).
ACTE MEMBERSHIP REQUEST FOR PUBLIC ADMINISTRATIONS Please complete and return to: ACTE Executive Secretariat Terrassa City Council Edifici Vapor Gran C/ Telers, 5-2 nd floor Box 12 08221 Terrassa (Spain) Phone +34 937 397 000, ext. 4028 Fax +34937 890 354 acte.executivesecretariat@terrassa.cat I, the undersignedulf Ulsson Mayor / Regional, Provincial or City councillor (if otherwise, please specify) of the City / Province / RegionCity of Borås, number of inhabitants: 104 867 in 2012(year), confirm my administration s wish to become effective member of ACTE. I have read the latest version of the Statutes and agree to the terms laid out therein. I set out below the name and contact details of the elected member who will be representing our administration for ACTE: Mr / Ms Mr. Ulf Olsson Position Mayor Address Kungsgatan 55, 501 80 Borås Telephone +46 3335 70 21 Fax +46 33 35 32 00 E-mail address ulf.olsson@boras.se The officer responsible for ACTE will be: Mr / Ms Mrs. Nelly Hayek Position Business development officer Address kungsgatan 55, 501 80 Borås Telephone +46 33 35 71 33 Fax +46 33 73 20 E-mail address nelly.hayek@boras.se SIGNATURE, DATE AND STAMP OF THE ADMINISTRATION
MEMBERSHIP APPLICATION FORM FOR PUBLIC ADMINISTRATIONS Please complete and enclose the below information form NAME OF ADMINISTRATION The City of Borås COUNTRYSweden REGION (if necessary) AREA SUBSIDISED BY THE EU Objective Convergence Regions Phasing-out Regions Phasing-in Regions Competitiveness and Employment Regions ADDRESS OF ADMINISTRATION Kungsgatan 55,501 80 Borås, Sweden CORPORATIVE WEBSITEwww.boras.se MAIN ECONOMIC SECTORS / SUBSECTORS OF ACTIVITIES AND % SHARE (i.e. services/tourism) Manufacturing, mining and quarrying 12, 2 % Business services 13, 1% Construction 6, 7 % Trade 17, 2%, Transport 5, 4% Hotels and restaurants 2, 4% Information and communication 2, 3% Credit institutes and insurance companies 1, 6% Civilian authorities and national defence 4, 2% Education 9, 7%, Personal and cultural services 3, 9%, www.acte.net 1
MAIN INDUSTRIAL/MANUFACTURING ACTIVITIES Manufacture of computer, electronic and optical products Manufacture of machinery and equipment n.e.c. Manufacture of other transport equipment Waste collection, treatment and disposal activities; materials recovery Manufacture of textiles The fashion industry companies are listed under other label then manufacturing. They employ a considerable amount of designers and creative workforce; still they do not correspond to the classical manufacturing definition. www.acte.net 2
PRESENCE OF TCL 1 RELATED INDUSTRY Please indicate which among following sectors have characterised the identify of your territory (multiple choice) Textile industry Clothing industry Leather and footwear industry Fashion accessories industry Other TCL related industry (please specify).. Does TCL industry manufacturing still have a production base in your territory? Yes No If yes, please indicate for each sector Sectors Nr. of companies Nr. of employees Share in total manufacturing employment (%) Textile 137 2526 41% 2011 Clothing 118 585 10% 2011 Leather and footwear 30 258 4% 2011 Fashion accessories 18 116 2% 2011 Other TCL related (specify) 176 327 5% 2011 Reference year 1 Textile, clothing, leather www.acte.net 3
INDUSTRIAL HERITAGE Does a Textile/Clothing/Leather/FootwearMuseum exist in your territory? Yes No If yes, please specify Name and address of the institution(s) TextilmussetTextile Museum of Sweden +4633-35 70 00 textilmuseet@boras.se Head of Museum Ulrika Kullenberg +4633-35 89 52 +4676-888 89 52 Visiting adress Textile and Fashion Center Mailing adress Textilmuseet SE-501 80 Borås Sweden Nature (public; private; semi public-ppp)public Websitehttp://www.boras.se/forvaltningar/kulturforvaltningen/kulturforvaltningen/textilm useet/textilmuseet/besokamuseet/inenglish.4.63fbc1fa126f45b1ad7800044338.html What is your expertise in the field of the valorisation of industrial heritage? Urban regeneration for public use (i.e. library, museum) Development of new business activities Social housing Other (please specify) TCL RELATED R&D ACTIVITIES Which of the following institutions exist in your territory? (multiple choice) University Technology /Research Centre Competitiveness Poles Other (please specify)fashion design education, www.acte.net 4
For each institution, please specify Name and address of the institution(s) 1-University of Borås The Swedish School of Textiles, 2-Smart Textiles 3-NordiskDesign Skola 4-Fashion Incubator 5- MarketplaceBorås 6-SP Technical Research Institute of Sweden Nature (public; private; semi public -PPP) 1-Public, 2-Semi public 3-Private 4-Public 5-Semi public 6-Public Website 1-http://www.hb.se/en/The-Swedish-School-of-Textiles/, 2-http://www.smarttextiles.se/en, 3-http://www.nordiskdesignskola.se/index.asp?ID=vi 4-http://modeink.se 5-http://marketplaceboras.se/ 6-http://www.sp.se/EN/Sidor/default.aspx www.acte.net 5
PROJECT ACTIVITIES Does your administration currently participate in any EU co- financed project? Yes No If yes, please indicate EU Programme concerned (i.e. Culture 2007/2013) 1-QUEST 2-Nordiska Cykelstäder 3-KRUT 4-Youth in Action /EVS Project Title 1-Intelligent Energy Europé 2-Interreg IV A ÖKS 3-European Social Fund 4-European Volonteer Service Role (lead applicant/partner/other) 1-Partner 2-Partner 3-Partner 4-Sender and reciever Start/end date 1-2011-2013 2-2013-01-01 - 2014-12-31 3-2012-01--2014-06 4-On regular basis Did your administration participate in any EU co-financed project in the past 3 years? Yes No If yes, please indicate EU Programme Concerned (i.e. Culture 2007/2013) 1-EU European Social Fund 2-EU Youth in Action Project Title 1-Kedjan 2-Contact Meeting Youth Leaders Role (lead applicant/partner/other) 1-Partner 2-Organaiser Start / end date www.acte.net 6
1-2008-09--2011-08 Prolonged to 2012-12-31) SIGNATURE, DATE AND STAMP OF THE ADMINISTRATION www.acte.net 7
nglish english association of european textile collectivities Presidency Activity report2011
FOREWORD As you may know, Europe s political, economic and financial situation is nowadays more complex than ever. However, priorities of 2014-2020 European policy are currently being discussed in Brussels. ACTE has to be influential to promote textile, leather clothing sectors and put forward our ideas vis-à-vis European institutions in Brussels. Thanks to our projects implemented locally and thanks to the lobbying led by ACTE presidency, ACTE will become a core textile stakeholder at European level. Challenge of our presidency is to reinforce linkages with Brussels. We are now developing several projects in 2012 : Young designers contest in Riccione, a meeting between technological centers in Lille, organized in cooperation with city of Prato and other ACTE members, a meeting between businesses and technological centers in Biella, Among these projects we also plan the inauguration of the European centre for innovative textile (CETI) in October 2012 on Lille metropole s territory. This center will be a world-reference centre for research, innovation, prototyping, and technological and industrial upgrading in the area of advanced new textile materials. This European centre for research is also meant to create exchanges with other textile centers such as ACTE members to promote textile, leather and clothing in Europe. 20 years after first presidency of ACTE by Lille Métropole, challenges in textile sector have changed and political, social and economic context has evolved but pride of belonging to such a network and willingness to make ACTE a major stakeholder at European level remain the same. Mr Michel-François Delannoy, President of ACTE 2
INTRODUCTION Lille Métropole and Terrassa succeed to Barcelona and Prato as President and Executive secretariat of ACTE. Mr Michel-François Delannoy, Prime Vice-president of Lille Métropole and Mayor of Tourcoing (France), and Mr Pere Navarro, Mayor of Terrassa (Spain) have been elected President and executive secretariat of ACTE during the General Assembly that took place on 1 st April 2011 in Santa Margarida de Montbui (Spain) and was chaired by Mrs Hanna Zdanovska, Mayor of Lodz (Poland). Mrs Colette Huvenne, Lille Metropole s councilor and city of Tourcoing s councilor, has been elected Executive president of ACTE to support Mr Delannoy's action as President of the network. Presidency s priorities are the following : To continue the vigilance towards globalization, defending the ethical approach of production in the textile industry. To offer support to development of a textile industry with high added value : technical and innovative textiles. To develop linkages between textile and creative industries : artistic dimension, fashion, design and architecture. To strengthen the network and increase the visibility of textile sector and territories through different events such as inauguration of CETI (European centre for innovative textiles) in 2012, Futurotextiles, other big European events to be defined To promote textile heritage looking to the future This report describes activities led by Presidency and Executive secretariat from 1. April 2011 to 1. April 2012. 3
INTRODUCTION These activities originated from the Presidency roadmap voted in Barcelona in April 2011. Lille Métropole s priorities as ACTE president: 1 2 To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies. To support textile innovation (continuing former Presidency s program). 3 4 5 To continue the development of the network and participation of ACTE members in big European projects. To get new members for the network among territories in advance regarding innovative textiles and creation (design and fashion) Management, governance and communication within ACTE network This report describes actions led by the Presidency in 2011 for each of these priorities. 4
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies: first encouraging results During the General Assembly that took place in April 2011 in Barcelona, ACTE members adopted Presidency roadmap that plans several projects and in particular, to reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies. The aim is to assert ACTE s role as a reference for the European commission in the area of development of innovative textiles and creative industries but also to face with attention challenges of globalization. So far, results of this European lobbying are encouraging. The network is at European level the unique representative of textile cities and regions. For this reason, it has strong interest for European institutions. Thus, ACTE, via Lille Métropole, participates in European commission s works on fashion (European framework in preparation) thanks to support by European textile organisations. ACTE also takes place in European sectoral council on textile, leather and clothing as well as to the Euromed textile forum that was organized in Milano last February. Moreover, linkages have been created by the Presidency with Euratex, European organization on textile industry and the French Ministry for finance, economy and industry. 5
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies: first encouraging results ACTE meets EURATEX Close links with the European commission Participation in European sectorial council on textile, leather and clothing Contribution to the informal group on fashion Textile Euromed forum in Milano (February 2012) Meetings with DG Enterprises, especially Unit F4 «textile, clothing and forestry of the European Commission Linkages with French actors Meeting with the French Ministry for Economy, Finance and Industry Meeting with French institute for fashion (IFM) 6
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies : ACTE develops strong links with EURATEX ACTE meets EURATEX, first European trade-union on textile and clothing Located in Brussels, the European organization on textile industry gathers more than 50 organizations from all European countries. Their aim is to promote and defend this sector vis-à-vis strong issues such as exportations, laws, research and innovation, industrial property, Such issues are also of interest for ACTE network. It is thus essential to develop links with this organization and to find common fields to invest in. For these reasons, ACTE is currently working with Euratex to make some studies on future of textile training and education. Mr Francesco Marchi, Euratex s General director, has also been invited 2 nd December 2011 to the opening of Futurotextiles exhibition in Renaix/Ronse (Belgium) then to a guided visit Mrs Colette Huvenne took also part in. 7
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies : ACTE develops strong links with the European Commission Participation in the European sectorial council on textile, leather and clothing In the framework of EU 2020 strategy and Agenda for New Skills and Jobs flagship, the European council pointed out different difficulties in Europe, among them the lack of training of employees and youngsters in different sectors such as textile, clothing and leather. The idea is to develop sectorial councils to support networking between stakeholders among Europe and to define needs and common actions. In this aim, the European commission suggested to put together existing observatories at national level. The sectorial councils focus mainly on SMEs. The council will develop a web platform in charge of gathering the information of national observatories, training centers, technical centers in a common network for education and training. This website should help for promotion of textile sector vis-à-vis young workers. It could even create a feeling for community-belonging. 8
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies : ACTE develops strong links with the European Commission Participation in the European sectorial council on textile, leather and clothing This platform is also an opportunity for demand and supply to better match as well as to better understand needs of businesses in terms of training and education in order to address better these needs On 6 th December 2011, Mrs Colette Huvenne took part in the launch event of the European sectorial council on textile, leather and clothing. She advocated for ACTE to become an observing member of this sectorial council. This forum was also an opportunity to deepen links with Euratex s general director, Mr Francesco Marchi and to meet representatives from the DG Enterprises and the unit F4 textile, clothing and forestry. 9
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies : ACTE develops strong links with the European Commission Contribution to the informal group on fashion Mrs Colette Huvenne also took part on behalf of ACTE network, in the informal group on fashion created by the Commission. They appointed Idea Consult for a study that constitutes basis for discussion within this group. ACTE goes on participating in this group and brings experience from local policies to promote fashion industry. Results of this work will be presented to the Parliament and the European council at the end of 2012. ACTE presidency will take part to the meeting planned on 25 th April in Brussels. 10
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies : ACTE develops strong links with the European Commission Euromed meeting on textile in Milan Mrs Colette Huvenne took part on 12 th And 13 th March 2012 to the Euromed meeting on textile. She was invited by the European commission and the unit F4 textile, clothing and forestry. Textile is today a major activity in Euromediterranean region in terms of industrial production and concentration of high added valued products. Despite encouraging results, lots of challenges remain to address. For this reason, we have to cooperate on the two sides of Mediterranean Sea. Development of skills is also an issue of importance for both Mediterranean sides. The European Commission plans to come back to this subject next year. During this event, ACTE Presidency went in touch with Biella s Chamber of commerce, Portuguese and Tunisian technical centers (Tunis and Monastir regions). Meeting with DG Enterprise, especially Unit F4 «textile, clothing and forestry) of the European Commission On 13 th January 2012, Mrs Colette Huvenne met Mr Jean-François Aguinaga, Head of F4 unit to present ACTE to him, as well as the new presidency and textile issues towards Eu 2020 and the new European industrial policy, ie: Issues on textile, design, creative industries Willingness to promote interclustering processes Creation of a cluster on luxury Issue of European funding for textile SMEs 11
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies : ACTE presidency meets French stakeholders Meeting with the French Ministry for Economy, Finance and Industry On 2 nd February 2012, Mrs Colette Huvenne met the Head of office textile, fashion and luxury industries from DG Competitiveness, industry and services of the French Ministry for Economy, Finance and Industry. This meeting allowed us to assert our willingness to reinforce ACTE s role at European but also at French level. Issues we talked about were: Textile innovation, design and creative industries The project of a national even European observatory on textile French studies on textile (key sectors to foster) Enlargement of the network in France Important place of design and fashion in our network with projects such as young designers contest and Futurotextiles exhibition 12
1. To reinforce lobbying actions, especially towards innovation, industrial and commercial European policies : ACTE presidency meets French stakeholders Meeting with the French institute for fashion (IFM) On 31th January 2012, Mrs Colette Huvenne met Mr Dominique Jacomet, General director of the French institute for fashion (IFM) to let him know about ACTE and some issues: Questions on textile innovation, design and creative industries Participation of ACTE in the European sectorial council on competence, training and education as a representative of textile territories and technological centers Participation of young or young entrepreneurs working at the IFM Following this meeting, the IFM expresses their willingness to become a member of ACTE. 13
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network To continue Futurotextiles exhibition in different cities of the network To promote young creative talents in our territories : first European young designers of the network Meeting on textile : presentation of ACTE to students of a Lille s university ( Faculté libre des sciences économiques et de gestion (FLSEG) ) Participation of a representative of the Presidency (VP Belgium IEG Mouscron) to the final conference of TEXMEDIN project in Prato ACTE presented to Lille Metropole s entrepreneurs club CLUBTEX during a lunch and debate 14
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network The FUTUROTEXTILES Tour continues Created in 2006 by Lille3000 (Lille France), FUTUROTEXTILES is an exhibition that combines science, technology and textile. The objects, applications and pieces are inspired by our craziest dreams end invented our hopes. Several textile high value added domains and applications are exposed in a pedagogic and tangible way. The collaboration between ACTE and Lille3000 to organize the FUTUROTEXTILES exhibition enables cities of ACTE network to welcome the exhibition, showing to people at large development and capacities of textile. This new itinerant exhibition has been seen in: Barcelona (Spain) Maritime Museum 15 th February > 2 nd April 2011 Cordoba (Spain) Palacio de la Merced 2 nd May> 2 nd June 2011 Prato (Italy) Museo del Tessuto 30 th September > 13 th November 2011 Renaix/Ronse (Belgium) Le Campus 2 nd December 2011 > 15 th January 2012 15
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network During the Futurotextiles opening in Ronse, ACTE, represented by Mrs HUVENNE, the Executive Secretariat team and the Treasury were promoted to the press. The exhibition will also be presented to: Lodz (Poland) Central Museum of textiles 18 th April 2012 > 20th May 2012 during the Fashion Week The whole Futurotextiles exhibition will be presented in October 2012 inside the European innovative textile centre (CETI) - - for its opening- in Tourcoing, Lille Metropole. 16
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network 17
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network The first ACTE European Contest of Young Designers (1/2) On July 22 nd 2011 took place the first edition of the European Contest of Young Designers The Fashion Contest Awards ; this first edition occurred inside the Riccione Moda Italia 2011, an Italian national event that promotes talent, creativity and design, organised every year by CNA Federmoda. One of the major issue of the network is to support young designers, ACTE co organised the event in 2011 with CNA Federmoda. This first edition was a success thanks to the 15 young Designers competitors and the great quality their work. Those designers are winners of national contests. They have an important knowledge in textile and clothing sector. Their creations are successful in their own countries. ACTE choose to link this first edition to eco development and eco friendly fashion. The Fashion Show took place into the Park of the cultural center of Riccione, in an atmosphere of enthusiasm and huge interest, linked to quality and originality of projects. Models paraded in front of Mrs Colette Huvenne, ACTE Executive President and Mr Teo Romero, Vice-president of International Relations of ACTE and Mayor of Santa Margarida de Montbui (Spain). The 15 Young Designers coming from Germany, Poland, Portugal, Italy and Spain paraded with their creations. The winner was Mr Ludovico Milani, who won a 2100 scholarship. 18
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network The first ACTE European Contest of Young Designers (2/2) The Young Designers who took part of this First Edition of the Contest are: Estefanìa Murcia López Inés Paules Moras Laia Garcés Jimeno & Núria Martí Casanova Christine Wolf Monika Alicja Wazny Katarzyna Ostapowicz Monika Blazusiak Mara Indio Margherita Cascino Giovanni Percacciuolo Luigia Salvato Veronica Giaimo Valerio Lupi Ludovico Milani Rafael Pérez Girón (concours Joaquim Mercader 2010 Badalona, Espagne) (concours Modafad 2009 Barcelona, Espagne) (concours Joaquim Mercader 2010 Badalona, Espagne + projet brand a-couple) (concours Play Trend Contest 2009 Museo del tessuto Prato, Italie) (concours Recycling in Fashion 2006 e 2007 Lodz, Pologne) (concours Fashion Designer Awards 2010 Varsovie, Pologne) (concours Re-Act 2010 Lodz, Pologne) (concours Teens on the Runaway 2011 Lisbonne, Portugal) (concours Play Trend Contest 2010 Museo del tessuto Prato, Italie) (concours Moda Movie 2011 Cosenza, Italie) (concours Moda Movie 2011 Cosenza, Italie) (concours Moda Movie 2011 Cosenza, Italie) (concours Riccione Moda Italia 2010 Riccione, Italie) (concours Riccione Moda Italia 2010 Riccione, Italie) (concours Jóvenes Diseñadores Andaluces 2011 Córdoba, Espagne) On 30 th March 2011, during a meeting with Mr Antonio Franceschini (Secretary-General of Federmoda) and Mr Luigi Rossi, President of Federmoda, Mrs Huvenne confirmed her wish to pursue the collaboration with CNA-Federmoda for the Young Designers Contest. CNA Federmoda also confirmed his support to the Contest organization. The second edition will take place in Riccione, on 20 th July 2012. 19
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network FEDERMODA 20
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network ACTE presented to the Students of the FLSEG during a roundtable on textile, industry of the future On 21 st March 2011, Mrs Huvenne, together with Mr Zmirou, Head of Esmod, Mr André Beirnaert, Vice-president of French Institute of Fashion and President of the Uptex Cluster and Mr Jean-François Aguinaga, Head of Textile Unit in DG Enterprises and Industry of European Commission participated to a conference related to the future of textile industry. The aim of the conference, organised by Licence Students, was to introduce them to the network, its projects, its ambitions. The main objective was to demonstrate that textile is not only traditional but also full of perspectives. The most fascinated was to realize that different persons from different horizons were able to mobilize themselves to present to the students the perspectives of textile and fashion. People are usually convinced that textile industry is old fashioned and has difficulties to attract new skills, condition for its development. The audience discovered all the facets of this industry. The students asked very relevant questions in a high level debate. 21
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network 22
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network Representation of ACTE during the Final Conference of TEXMEDIN project (Textile and apparel EuroMEDiterranean heritage for Innovation) in Prato (Italy) The aim of TEXMEDIN was to redefine development strategies of T&C creating a transnational cluster, promoting technical know-how and T&C creative inheritance. Its objectives is to give new approaches and methods to support highest level of incremental and technological innovation, as well as design models in businesses and in the chain of value of T&C. It also aims to conceive new ways to form designers and T&C owner managers in collaboration with R&D centres and SMEs support organisation. [http://www.texmedin.eu] During the closing of TEXMEDIN project, the International Conference Textile and Clothing Challenges in Mediterranean: heritage, innovation and design on 9 th November 2011 took place in the Museum of Prato, the city lead partner of the project. The central thematic of the Conference was the presentation of actual framework and future strategies to support and develop textile sector in Mediterranean. Mr Franceus, ACTE Vice-president of Belgium represented the network. One of TEXMEDIN activities was the opening of Textile heritage and innovation: creation paths in Mediterranean design on 8 th November 2011. This exhibition invited to travel among the six countries partners of the project and exposed to the public the 40 finalists and the winners of the TEXMEDIN Design Challenge, a European contest organized by TEXMEDIN project to enhance the way designers can get inspired by past to create new contemporary collections. 23
2. To support innovation in textile: strategic projects and increased communication on ACTE network 24
2. To support innovation in textile : strategic projects and increased communication on ACTE network ACTE presented to CLUBTEX during a lunch debate On 10 th January 2012, during a lunch debate, Mrs Colette Huvenne, ACTE Executive President introduced ACTE network to CLUBTEX, an association of technical textile industrials and ambassadors. This association promotes textile for over two decades. It has been decorated as an exemplary cluster Lauréat selection nationale des grappes d'entreprises 2010. This association is a national reference and a motor for the development of innovative textiles.
3. To continue the development of the network and participation of ACTE members in big European projects. ACTE, cradle of the PLUSTEX European project The project aims to enhance efficiency of local and regional development policies in textile sector, and to share best practices and tools between European cities and stakeholders of textiles. More precisely, the objectives of the project are: - Promote policies to enhance knowledge and innovation to support SMEs in textile and clothing sector in their needs of modernisation, innovation and adaptation - Deliver good practices to support the creation of new business models, the development of industrial technologies, marketing strategies, and focus on quality, technology, conception, sustainability and production based on consumers. PLUSTEX fits perfectly with ACTE thematics. We work around design and textile creation through the European Contest of Young Designers every year in Riccione (Italy). Moreover, several technological centres are members of our R&D working group to share their experience. Other actions are also implemented, to defend the interests of textile regions and cities in Europe. PLUSTEX partners are: Municipality of Prato lead partner (Italy) Lille Métropole Communauté urbaine (France) Lodz Region (Poland) 26
3. To continue the development of the network and participation of ACTE members in big European projects. AMAVE (Portugal) Textile Museum Foundation of Prato (Italy) Agency for regional and economic development of Vratsa (Bulgaria) KTU Science Regional Park (Lithuania) Southampton University (united Kingdom) Pannon Business Network Association (Hungarian) The PLUSTEX Opening Session took place on 29 th and 30 th of March in Prato (Italy). During the first workshop, Mrs Colette Huvenne introduced the network to all PLUSTEX partners.. Présentation de ACTE à l Eurométropole 27
4. Enlarge the network to cities at the forefront of innovative textile or creation Vice-Presidency mobilisation through city-twinning ACTE Presidency wrote to national ACTE Vice-presidencies to ask them to mobilize their twinnings in order to enlarge the network to other textile cities and regions. City of Lodz made it with their Russian cities partners for instance. Presentation of ACTE network to Eurometropolis Lille-Kortrjik-Tournai On 19 th January 2012, ACTE was presented to the thematic working-group on Economy of the European Group of Territorial cooperation (EGTC) Eurométropolis Lille-Kortrjik-Tournai, Lille Métropole is a member of. This presentation arose strong interest among participants and City of Kortrjik is interested in joining the network. ACTE Presidency and Belgian Vice-presidency (IEG Mouscron) will contact the Mayor. 28
5. Management, governance and communication within ACTE network Meetings with our partners within the network: - Meeting with Treasury in Guimarães (Portugal) - Meeting with TOI3 Campus from Renaix (Belgium) - Meeting with Michel Franceus, Vice-Président of Belgium - Meeting with Giorgio Silli, Vice-Président of Italy - Meeting with the Executive Seccratariat from Terrassa (Spain) - Meeting with Treasury in Guimarães during the Opening of «Guimarães, European Capital of Culture» - Meeting with Treasury in Prato during the Opening on the PLUSTEX project First Executive Committee under the French Presidency in Lille (France) Actions of communication : ACTE newsletter 29
5. Management, governance and communication within ACTE network Meetings with our partners within the network (1/2): Meeting with Treasury in Guimarães (Portugal) The Treasury is carried out by the AMAVE. On September 15 th 2011, Mrs Colette Huvenne met the Treasury in Guimarães to check the following points: The problem with the transfer from Sabadell account to Guimarães account decided during The General Assembly of Barcelona in April 2011 is not relevant yet for leg al reasons. AMAVE needs a private accountancy software to assure ACTE Treasury. In the meantime, Sabadell agrees to do the common practices. 1. The lack of visibility on fees made by Presidency, Executive Secretariat,... 2. Latency payments Meeting with Mr Michel Franceus, Vice-president from Belgium On September 28 th 2011, Mrs Colette Huvenne, the Executive President of ACTE, had the pleasure to lunch with Mrs Michel Franceus, Vice-president from Belgium. This meeting allows the Executive President to show the major issues of the network and its ongoing and future activities. Meeting with Mr Giorgio Silli, Vice-President from Italy. A travel to Prato on 29 th and 30 th of September was the occasion of a meeting with Mr Silli, Italian Vice-president as well as the technical team from Prato and the technological centre NEXT TECHNOLOGY. This meeting allows Presidency to share activities of ACTE. French delegation was also present to the Futurotextiles Exhibition Opening in Prato.
5. Management, governance and communication within ACTE network Meetings with our partners within the network (2/2): Meeting with the Executive Secretariat and the Treasury in Lille On December 2 nd 2011, Mrs Huvenne met the Executive Secretariat to have a point of the network ongoing and future activities. Meeting with The Treasury in Guimarães (Portugal) during the opening of Guimarães, European Capital of Culture 2012 Mr Michel-François Delannoy as well as Mrs Colette Huvenne participated on January, 20 th 2012, on the behalf of ACTE, to the Opening of Guimarães, European Capital of Culture 2012. This travel gives to the Presidency an occasion to meet the AMAVE a second time about difficulties in Treasury of ACTE network. Meeting with The Treasury of Guimarães (Portugal) in Prato (Italy) during the PLUSTEX opening session On March 30 th 2012, Mrs Huvenne met Mr Gabriel Pontes to have a point of the network s ongoing and future Treasury. 31
5. Management, governance and communication within ACTE network ACTE organizes its first Executive Committee under the French Presidency of Lille Métropole and deepens its ambitions in the area of representation and promotion of the interests of textile sector (1/3). This Executive Committee was held in Lille Métropole on October 14 th and 15 th. It allowed to recall the priority areas of the new Presidency for 2012 including the Young European Designers Awards, the next tour of the Futurotextiles exhibition and EU lobbying activities to promote innovation textile and creativity. Vincent Lecigne/Lille Métropole 32
5. Management, governance and communication within ACTE network ACTE organizes its first Executive Committee under the French Presidency of Lille Métropole and reasserts its ambitions in the area of representation and promotion of the interests of textile sector (2/3). This Executive Committee was an occasion to review ACTE ambitions in the area of representation and defence the interests of territorial collectivities and adherent organizations that represents territories where textile, clothing, leather, footwear and fashion accessories sectors are active. The activities such as the common project preparation and management, lobbying European institutions activities and transnational exchanges rely on demands of quality and innovation, which is in close connection with SMEs network and research centres progressively implemented in ACTE member territories. Over the 20 years of its existence, ACTE network was pleased to welcome the new members, which constitutes a source of encouragement for network s action. Diverse ACTE projects were presented on this occasion: TEXTILE 2020; this project is created to promote the emergence of major European clusters at international level. Textile2020 brings English, Dutch, Polish, German, Spanish partners together. It also plans to mount an international action strategy with Canada, Korea and Tunisia. 33
5. Management, governance and communication within ACTE network ACTE organizes its first Executive Committee under the French Presidency of Lille Métropole and deepens its ambitions in the area of representation and promotion of the interests of textile sector (3/3). Crosstexnet: this project brings together 17 agencies to participate in the European call for proposals. This program is driven by Nord-pas de Calais region which launched two Calls for projects in 2010 and 2011. There are another two calls planned at this moment for 2012 and 2013 in close connection with Spain, Italy, France, Flanders region, Germany, Turkey, Romania, Slovenia and Czech Republic. PLUSTEX: this project targets the European territories, especially public administrations and local economic stakeholders to collect, capitalize and disseminate the good practices in Textile sector. Its final purpose is to provide support to Textile SMEs in their needs for modernization to adapt and overcome the the global challenges of globalization. Moreover, Lille Executive Committee was an opportunity to report the events prepared by ACTE network during the last 6 months and to highlight the future projects for 2012. Those events include the 1 st edition of the Young European Designers Awards - organized in Riccione (Italy) as part of the Fashion Week held in July 2011 - and the Futurotextiles exhibition created by Lille3000 and making its tour in ACTE network cities. Hosted by Lodz (Poland) in April 2012, Futurotextiles will be soon exposed in Barcelona, Cordoba, Prato and Renaix/Ronse. Among the other major events planned for 2012 ACTE Agenda are: the 2 nd edition of the Young European Designers Awards and the inauguration of the CETI (European Centre of innovative textiles). 34
5. Management, governance and communication within ACTE network Communication activities: ACTE Newsletter The latest ACTE Newsletter was published in February 2012 http://www.acte.net/index.htm 35
Presidency Lille Métropole Communauté Urbaine 1, rue du Ballon B.P. n c749 59034 Lille Cedex, France tel. +33 3 20 21 60 98 fax +33 3 20 21 21 99 acte.presidence@lillemetropole.fr Website : http://www.acte.net Executive Secretariat Ajuntament de Terrassa Forment de Terrassa, SA Carretera de Martorell, 95 08224 Terrassa, Spain tel. + 34 93 789 11 11 fax +34 93 739 70 76 acte.executivesecretariat@terrassa.cat 36
.acte.net www.acte.net
SP1 BESLUTSFÖRSLAG Redovisning av uppdraget att utreda möjligheterna att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta: Uppdragets redovisning läggs till handlingarna. 2013-10-08 Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2013-10-10 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0582 219 Programområde: 2 Handläggare: Monica Lindqvist, tfn 7322 Datum/avdelningschef: 2013-09-26 / bh
1 (1) 2013-10-23 2013/KS0582 219 Kommunfullmäktige Redovisning av uppdraget att utreda möjligheterna att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm I Kommunfullmäktiges budget för 2013 fick Tekniska nämnden i uppdrag att utreda Möjligheten att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm. Tekniska nämnden har genomfört en utredning i enlighet med uppdraget. Detta är nu föredömligt återrapporterat till fullmäktige. Nämndens slutsats är att de små sjöarna som ingår i olika fiskevårdsområden är ett alternativ för de som vill fiska mer ostört med vildmarkskänsla. Att förbättra möjligheterna att kunna fiska här är positivt men det är inte troligt att någon av sjöarna har potential att utvecklas ytterligare. Att göra en större utredning för området är möjligt, men Tekniska nämndens anser att det inte känns motiverat i dagsläget. Kommunstyrelsen delar Tekniska nämndens uppfattning. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Uppdragets redovisning läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef
Datum 2013-08-16 Sida 1(1) Ärendenummer 2012/547 061 1 Kjell Johansson 033-35 73 54 Kommunfullmäktige Utredning om möjligheterna att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm I Kommunfullmäktiges budget för 2013 fick Tekniska nämnden i uppdrag att utreda Möjligheten att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm. Tekniska nämnden översänder bilagd utredning för ställningstagande i enlighet med uppdraget. TEKNISKA NÄMNDEN Alexis Mouschopanis (M) Gunnar Isackson
UTREDNING Datum 2013-07-02 Sida 1 Kjell Johansson kjell.johansson@boras.se 033-35 73 54 Utredning om möjligheterna att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm Tekniska nämnden POSTADRESS 501 80 Borås BESÖKSADRESS Kungsgatan 57 WEBBPLATS boras.se E-POST teknisk@boras.se TELEFON 033-35 74 00 vx FAX 033-35 75 07
2 Innehållsförteckning Uppdraget.... 3 Avgränsning av området... 4 Beskrivning av området... 4 Förutsättningar för allmänheten att fiska.. 4 Beskrivning av sjöarna... 4 Nuvarande möjligheter till fiske.. 5 Möjligheter att utveckla fisket.. 5 Sammanfattning... 6 Slutsats.... 6 Bilaga 1 - uppgifter om sjöarna mellan Bosjön och Rydboholm
3 Uppdraget I den av kommunfullmäktige fastställda budgeten för Borås Stad 2013 får Tekniska nämnden i uppdrag att utreda möjligheten att utveckla ett fritidsfiskeområde i småsjöarna mellan Bosjön och Rydboholm. I Tekniska nämndens budget 2013:2 anslås inga medel för utredningen. Utredningen har därför skett inom ramarna som en redovisning av kända förutsättningar. Tonvikten i rapporten har lagts på att beskriva nuvarande fiske och möjligheten till utveckling. Tekniska förvaltningen ansvarar för fiskefrågorna i Borås Stad. Kommunen har fiskerätt i många fiskevårdsområden och engagerar sig framförallt där vi har stort andelstal. Några fiskevårdsområden driver kommunen i egen regi och andra områden låter vi sportfiskeklubbar förvalta. Vår ledstjärna är att det skall finnas ett attraktivt och varierat fiske för alla. Vi informerar om fiskemöjligheterna i kommunen på vår hemsida och med broschyrer. För rapporten ansvarar Naturvårdskonsulent Kjell Johansson på skogsavdelningen. Karta över området
4 Avgränsning av området För att få en heltäckande utvärdering har samtliga småsjöar tagits med i det aktuella området: Abborratjärn, Abborrsjön, Boxhultasjöarna, Duvesjön, Funningesjön, Furesjön, Gasslången, Husbondaängen, Hästaspängen, Kroksjön, Lilla Harasjön, Lilla Stjärnsjön, Lilla Älsjön, Ljungsjö, Lomsjö, Orrleketjärn, Skräppesjön, Stora Harasjön, Stora Stjärnsjön, Stora Älsjön, Torpasjön, Vänesjön och Ängsjön. Dessa vatten kallas i rapporten för sjöar även om man ofta anser att ett vatten måste vara minst en (ibland 4) hektar stort för att kallas för sjö. Beskrivning av området Området består till stor del av skogsmark. Skogen sköts rationellt och består mest av barrskog. Det finns ett antal mindre grusvägar. Ingen egentlig bebyggelse finns i området. Borås Stad äger nästan all mark. Förutsättningar för allmänheten att fiska Rätten till fiske i våra inlandsvatten är knutet till fastigheter. Historiska skifteshandlingar beskriver bland annat hur byarna och gårdarnas fiske fördelas. Fastigheternas rätt till fiske spåras i köpeavtal och lantmäteriet gör utredningar som klargör andelstal. I ett fiskevårdsområde specificeras vilka vatten som ingår i fiskevårdsområdet och de fastigheter som har fiskerätt i dem. Medlemmarna i fiskevårdsområdesföreningen fattar beslut på årsstämman vilka regler som gäller för fisket i hela fiskevårdsområdet. Något förenklat kan man säga att för att kunna upplåta fiske till allmänheten måste det finnas ett fiskvårdsområde. 17 av de 23 sjöarna i rapporten ingår i ett fiskevårdsområde. Tre olika fiskevårdsområden berörs. Bosjöns fiskevårdsområde bildat 1984 - (4 sjöar) - Borås Stad är representerat i styrelsen. Storsjöns fiskevårdsområde bildat 1992 - (11 sjöar) Borås Stad har nyttjanderättsavtal med övriga fiskerättsägare. Borås Stad har överlåtit förvaltningen av fiskevårdsområdet till Sportfiskeklubben Pelikanen. Viskan vid Osdal fiskevårdsområde bildat 2010 - (2 sjöar) Borås Stad är ensam fiskerättsägare. Borås Stad har överlåtit förvaltningen av sjöarna i fiskevårdsområdet till Frilufts- och Fiskeklubben Älgen. Beskrivning av sjöarna De mätvärden som finns visar att sjöarna bäst kan beskrivas som näringsfattiga skogssjöar med brunfärgat (humöst) vatten. Humus är växtpartiklar som kommer från våra våtmarker. Ett stort problem för många sjöar, och speciellt då sjöar med starkt brunfärgade vatten, är att de ofta får problem med låga syrehalter. Vintertid och sommartid får man en temperaturskiktning i vattnet (ett så kallat språngskikt ). Över språngskiktet är det bättre syreförhållanden. Under språngskiktet sker syreförbrukning (bl. a nedbrytning av döda växter och djur). Under långa perioder utan omblandning kan syrehalterna bli för låga för att fisken skall kunna leva i de djupare delarna av sjön. På vintern är det kallaste vattnet överst och på sommaren är det varmaste vattnet överst. Vår och höst kommer vattnet att få ungefär samma temperatur i hela sjön och då kan vattnet blandas om. Sjöarna i området är dåligt undersökta. Många av områdets sjöar är försurade men de viktigaste vattnen kalkas och där är försurningen inget problem idag. 6 sjöar undersöks regelbundet för att följa upp kalkningarna i området. För näringsämnen och syreförhållanden finns bara enstaka mätvärden.
5 5 av sjöarna har undersöks (vid ett tillfälle) för att se hur syreförhållandena var. Endast en av sjöarna hade bra syreförhållande. Mer än hälften av sjöarna har aldrig undersökts vattenkemiskt. Fisk finns i minst 10 av sjöarna men hur läget är i de övriga sjöarna är inte känt. Abborre, gädda, mört och ål är vanliga och sutare finns i Gasslången. Ålen kan inte vandra upp till de här sjöarna från havet. Enligt den ålplan som finns för Viskan skall den ål som fångas vid Ringhals/Värö bruk sättas ut i vattensystemet på bestämda platser. Problemet idag är att det i princip inte fångas någon ål där längre. 1994 sattes ål ut senast i den här delen av Viskan. Karp har satts ut i Abborratjärn, Furesjön och Ängsjön men det är osäkert om det finns någon kvar. I bilaga 1 redovisas i tabellform uppgifter om sjöarna. Nuvarande möjligheter till fiske Borås Stad har ett kommunfiskekort där de 17 sjöarna ingår som är med i ett fiskevårdsområde. Cirka 170 fiskekort säljs varje år. I Bosjöns fiskevårdsområde säljs cirka 400 fiskekort varje år. Totalt ingår 15 sjöar i fiskekortet. I Storsjöns fiskevårdsområde säljs cirka 100 fiskekort varje år. Totalt ingår 19 sjöar i fiskekortet. I de 6 sjöar som inte är med i något fiskvårdsområde har endast fiskerättsägarna möjlighet att fiska. Någon möjlighet att hyra båt i finns inte. Det finns inga fiskebryggor. Möjligheter att utveckla fisket Fiske förekommer framförallt i andra större vatten i området och inte i de här redovisade små sjöarna. Fisket är extensivt. Det är möjligt att åtgärder för att göra vattnen mer tillgängliga (båtuthyrning, bryggor och fiskeplatser) skulle kunna få viss effekt. Tidigare fanns det möjlighet att hyra båt i Stora Älsjön men intresset var så lågt att man flyttade båten till annan plats. En annan möjlighet är att göra fisket mer attraktivt genom att sätta ut för sportfisket mer intressanta arter. I de här små sjöarna är det närmast aktuellt med karp eller regnbåge. Karp sattes ut i tre av sjöarna men intresset blev inte så stort. Regnbåge är möjligt men den är känslig för surstötar och behöver bra syreförhållanden. Man skall alltid vara restriktiv när man introducerar nya arter och tänka på att man gör en förändring av vattnens ekosystem och riskerar att få in oönskade sjukdomar och parasiter. Fiske som bygger på kontinuerliga utsättningar av för sportfisket intressanta arter kräver också mer bevakning än vanliga vatten. Det är också ett större ekonomiskt risktagande för en förening att driva denna typ av verksamhet. Två av kommunens regnbågsvatten drevs tidigare av sportfiskeklubbar men i dagsläget har en av klubbarna lämnat över verksamheten till kommunen. För att sätta ut fisk regelbundet måste sjön ligga nära bilväg.
6 Sammanfattning Ett extensivt fiske bedrivs av allmänheten i 17 av 23 sjöar I 6 av de 23 beskrivna sjöarna har endast fiskerättsägarna rätt att fiska. Flera av vattnen är försurade men de största kalkas. Troligen är syreförhållandena svåra för de flesta vattnen speciellt om man skulle vilja satsa på laxartad fisk. Vi saknar kunskap om många av sjöarna. Med nuvarande kunskapsläge går det inte att lyfta fram någon av sjöarna som speciellt lämplig för fortsatt utveckling. Slutsats De små sjöarna som ingår i olika fiskevårdsområden är ett alternativ för de som vill fiska mer ostört med vildmarkskänsla. Att förbättra möjligheterna att kunna fiska här är positivt men det är inte troligt att någon av sjöarna har potential att utvecklas ytterligare. Att göra en större utredning för området är möjligt men det känns i dagsläget inte motiverat.
Uppgifter om sjöarna mellan Bosjön och Rydboholm 2013-06-25 Bolaga 1 Vattenkvalité Fiskarter Översiktlig planering (källa intramap) Namn Areal (ha) Max djup Näringsämnen Försurning Färg Syreförhållanden Ab Gä Mö Su Ål Fiskevårdsområde Markägare Strandskydd (m) Övrigt Kommentarer Abborratjärn 2 7,5 Klass 5* Klass 2* Storsjön Kommun Kalkas Abborrsjön 1 9,0 Klass 5* Klass 5* Dåligt med syre under 1 m (1999) Storsjön Kommun 100 "Boxhultasjöarna" ½ Kommun Inom Storsjöns strandskydd Duvesjön ½ 3,0 Klass 5* Klass 5* Dåligt med syre under 1 m (1999) Ab Storsjön Kommun 100 Vid skjutbana Funningesjön 2 5,5 Ab Gä Mö Ål Bosjön Kommun/privat 100 Furesjön 2 8,0 Klass 2 Klass 3 Ab Gä Mö Ål Storsjön Kommun 100 Kalkas Gasslången 19 6,0 Klass 2* Klass 2 Klass 5 Ab Gä Mö Su Ål Bosjön Kommun/privat 100 Kalkas "Husbondaängen" 0 Kommun Hästaspängen ½ Ab Bosjön Privat Kroksjön 2 11,5 Klass 2 Klass 5 Ab Gä Storsjön Kommun 100 Kalkas Lilla Harasjön ½ 8,8 Viskan vid Osdal Kommun Lilla Stjärnsjön ½ Kommun Vissa naturvärden berör sjön Lilla Älsjön 2 5,5 Klass 1 Klass 4 Dåligt med syre under 2 m (1999) Storsjön Kommun/privat 100 delvis planlagd Kalkas Ljungsjö 0 Kommun Lomsjö 2 9,5 Klass 5* Klass 5* Storsjön Kommun 100 Inom planerat naturreservat "Orrleketjärn" 1 3,5 Storsjön Kommun Skräppesjön 3 Kommun/privat 100 Stora Harasjön ½ 7,9 Viskan vid Osdal Kommun Stora Stjärnsjön 1 Privat 100 Vissa naturvärden berör sjön Stora Älsjön 8 9,0 Klass 1* Klass 2 Klass 4 Bra över 4,5 m (1995) Ab Gä Mö Ål Storsjön Kommun/privat 100 Kalkas Torpasjön 1 Ab Bosjön Privat Vänesjön 1 10,0 Klass 3 Klass 5 Inget syre under 1 m (1997) Ab Gä Mö Ål Storsjön Kommun/privat 100 Kalkas Ängsjön 1 4,5 Klass 2* Klass 5* Ab Storsjön Kommun 100 delvis planlagd, vissa naturvärden berör sjön Klassning enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för miljökvalitet - Sjöar och vattendrag Klassningen vill visa det representativa värdet. Enstaka prover kan ha en avvikande klassning. Någon enhet/intervall anges ej. Den är inte samma utan beror på vilken parameter som bedömts. Klass 1* bästa klass Klass 2* Klass 3* Klass 4* Klass 5* sämsta klass * Klassningen grundar sig på enstaka prover men kan ändå ge en indikation
SP2 BESLUTSFÖRSLAG Lokalisering av nya förskolor i Brämhult, Dalsjöfors och Alideberg Stadskansliet har i nära samarbete med Lokalförsörjningsförvaltningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen, Tekniska Förvaltningen, Miljöförvaltningen, Stadsdelsförvaltningarna Öster och Norr, Borås Energi och Miljö samt Borås Elnät tagit fram tre lämpliga lokaliseringar för förskolor. Kommunstyrelsen föreslås besluta: Avge skrivelse enligt upprättat förslag. 2013-10-08 Tom Andersson Datum Kommunalråd x Tillstyrkes Alternativt förslag 2013-10-10 Morgan Hjalmarsson Datum Kommunalråd Samverkan Ja x Nej Kommentar: Diarienummer: 2013/KS0302 214 Programområde: 2 Handläggare: Karin Johansson, tfn 7057 Datum/avdelningschef: 2013-10-01 / bh
1 (1) 2013-10-23 2013/KS0302 214 Karin Johansson 033-357057 Lokalförsörjningsnämnden Nya förskolor i Brämhult, Dalsjöfors och Alideberg Lokalförsörjningsnämnden har i skrivelse påtalat behov av ytterligare förskolor. Arbetet med att hitta lämpliga platser för dessa pågår och besluten om lokaliseringar sker löpande. I denna omgång har Brämhult, Dalsjöfors och Alideberg studerats. Kommunstyrelsen ger Lokalförsörjningsnämnden i uppdrag att påbörja förstudier för att se på möjligheterna att etablera förskolor på nedanstående platser samt höra berörda Stadsdelsnämnder. Lokalförsörjningsnämnden kan, efter positivt besked från Stadsdelsnämnden, tillskriva Samhällsbyggnadsnämnden med begäran om detaljplan alternativt bygglov. Brämhult (SDN Öster) Området ligger på västra sidan av Dammgatan och ägs av Borås Stad. I dagsläget är området naturmark i gällande detaljplan. För att kunna förverkliga en ny förskola på platsen behöver detaljplanen ändras. Dalsjöfors (SDN Öster) Området är en del av skolområdet vid Dalsjöskolan och markanvändningen stämmer med gällande detaljplan. Dock behöver byggrätten ses över vilket bör kunna ske med enkelt planförfarande. Borås Stad är markägare. Alideberg (SDN Norr) Området omfattas av den strategiska planen för Knalleland. I denna föreslås en ny föreskola på den aktuella platsen. Inga synpunkter ang eventuell förskola har kommit in. Kommunstyrelsen bedömer att det är möjligt att gå vidare med den här delen av planen och påbörja detaljplanearbete för området. I ett ev planuppdrag bör även en ny gata mellan Skogshyddegatan och Alidelundsgatan samt intilliggande icke planlagda markytor tas med i detaljplanen. Borås Stad äger större delen av marken. Kommunstyrelsens arbete med att hitta fler platser för förskolor fortsätter. KOMMUNSTYRELSEN Tom Andersson Kommunalråd Kopia till: Samhällsbyggnadsnämnden SDN Öster SDN Norr Bengt Himmelmann Samhällsplaneringschef
Brämhult Copyright Boras Stad Skala 1:10000 0 100 200 300m
Dalsjöfors Copyright Boras Stad Skala 1:4000 0 50 100 150m
Alideberg Copyright Boras Stad Skala 1:4000 0 50 100 150m