Folkhälsoplan Kristinehamns kommun

Kommunledningsförvaltningen Johan Öhman, 0550-88045 johan.ohman@kristinehamn.se PLAN 1(12) Plan Policy Handlingsplan Rutin Instruktion Riktlinje Folkhälsoplan Kristinehamns kommun Dokumenttyp Plan Beslutsinstans [Beslutsinstans] Dokumentet gäller [Dokumentet gäller...] Dokument-ID [Dokument-ID] Dokumentansvarig [Dokumentansvarig] för beslut [ för beslut] Ansvarig för uppföljning [Ansvarig för uppföljning] Version [Version] Reviderad [Reviderad] c:\users\vala8605\appdata\local\microsoft\windows\temporary internet files\content.ie5\2taloobl\folkhälsoplan kristinehamns kommun.docx

2(12) 1 Inledning Människans hälsa påverkas av flera faktorer. Det handlar bl.a. om hur fysiskt aktiv man är, vad man äter och inte äter, det handlar också om tobaks- och alkoholvanor. Människans hälsa påverkas också av arv, kultur, ekonomi och arbete. Hälsa är ett tillstånd hos den enskilda individen. Begreppet folkhälsa är mer övergripande och betecknar det allmänna hälsotillståndet hos, delar av, eller en hel befolkning. Folkhälsan är ett tvärvetenskapligt område där man studerar hur hälsan påverkas av bl.a. samhällstrukturer, miljö och arbetslivet. Man studerar också hur politiska beslut påverkar befolkningens hälsa. Folkhälsoarbetet ska vara hälsofrämjande och man bör ha ett sjukdomsförebyggande perspektivet på arbetet. Långsiktighet, planering, systematiska insatser och samverkan ska skapa förutsättningarna för ett förbättrande av folkhälsan. Samarbete är nyckeln för ett bra folkhälsoarbete och många aktörer såsom staten, kommunen, landstinget och det civila samhället måste vara delaktiga för att arbetet ska bli lyckat. För att folkhälsoarbetet i Kristinehamn ska bli så bra som möjligt är det viktigt att de folkhälsopolitiska besluten grundar sig på kunskap och fakta. Det genomförs undersökningar som ger en god bild av hälsotillståndet bland befolkningen och de kan underlätta till att de beslut som tas, grundas på hur verkligheten ser ut och konsekvenserna av besluten ska märkas i vardagen genom att invånarna i Kristinehamns kommun upplever en bättre hälsa. Utgångspunkten för Kristinehamns folkhälsoplan är att alla invånare i Kristinehamns kommun ska ha rätt till en god hälsa. Barn och ungdomar, jämställdhet och demokrati samt funktionshinder är prioriterade områden. Barnkonventionens synsätt med ett medvetet och normkritiskt genus-, jämställdhet- och mångfaldsperspektiv ska integreras i folkhälsoarbetet och i det ordinarie arbetet i alla kommunens nämnder, förvaltningar och verksamheter. Tillsammans med övriga aktörer inom området, ska planen hjälpa oss att agera i samma riktning och komplettera varandras insatser. Kristinehamns kommuns folkhälsoarbete ska genomföras utifrån ett hälsofrämjande och förebyggande synsätt. En förutsättning för att arbetet ska bli framgångsrikt, är att politiker, tjänstepersoner och befolkning i Kristinehamn samarbetar. Samarbetet behöver ha både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv. Allt arbete ska ha sin utgångspunkt i kunskap och vetenskap. Kompetensen i kommunen ska tas till vara på bästa sätt, detta främst genom användandet av strukturerade och evidensbaserade arbetssätt.

3(12) Folkhälsoarbetet i Kristinehamns kommun ska: Genomsyras av ett medvetet och normkritiskt genus-, jämställdhetsoch mångfaldsperspektiv med särskild inriktning på funktionshinder Öka medvetenhet och kompetens Utgå från vetenskap och kunskaper Ha ett långsiktigt perspektiv och kontinuitet Genomföras i samverkan med flera aktörer och med delaktighet från medborgare Vara strukturerat, utvärderas och följas upp Utgå ifrån hela befolkningen i kommunen men särskilt ta hänsyn till målgrupper för de prioriterade målområdena Utgå från barnkonventionen 2 Organisation Folkhälsa 1999 instiftades Trygghets- och Folkhälsorådet i Kristinehamns kommun. Syftet var att samordna myndigheter och resurser i samhället avseende trygghets- och folkhälsofrågor. Idag utgör kommunstyrelsens arbetsutskott Trygghets- och Folkhälsorådet. Arbetet med folkhälsofrågor i Kristinehamns kommun ska vara långsiktigt och bedrivas så att ett folkhälsoinriktat synsätt blir en del av ordinarie verksamhet. I Kristinehamns kommun finns sedan 2014 en Folkhälsoenhet. Folkhälsoenheten arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. 3 Tillämpningsområde Folkhälsoplanen för Kristinehamns kommun gäller för kommunens alla nämnder, förvaltningar och verksamheter i arbetet med folkhälsofrågor. Folkhälsoplanen talar om vad Kristinehamns kommun vill uppnå inom folkhälsoområdet. 4 Tillvägagångsätt och uppföljning För att folkhälsoarbetet ska bli så konkret som möjligt och ska kunna följas upp och utvärderas ska varje nämnd, utifrån de lokala folkhälsomålen för Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Uppföljning ska ske årligen och redovisas i respektive årsberättelse. Kommunens nämnder ansvarar för att genomföra relevanta konkreta åtgärder. Nämndernas uppföljning ska innehålla:

4(12) Vilka aktiviteter som har genomförts, kopplade till kommunens folkhälsomål som har satts upp i arbetet för en bättre folkhälsa Redogörelse för hur man har arbetat med målen och vilka insatser som gjorts Folkhälsoenheten i Kristinehamns kommun ska årligen sammanställa nämndernas rapporter angående folkhälsoarbetet samt analysera och utvärdera arbetet i en rapport. Vidare ska folkhälsoenheten vartannat år göra en omvärldsanalys i form av en kartläggningsrapport där man analyserar om folkhälsoarbetet i kommunen har effekt. Kartläggningsrapporten ska innehålla indikatorer kopplade till de lokala folkhälsomålen och kan ligga till grund för folkhälsopolitiska beslut i kommunen. 5 Utgångspunkter Folkhälsan påverkas av många olika faktorer och samverkan har en avgörande betydelse för att kunna främja hälsan hos de grupper som är särskilt sårbara. Förebyggande och hälsofrämjande insatser bör ingå som en stor och viktig del i folkhälsoarbetet. Ett väl fungerande folkhälsoarbete har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta innebär att folkhälsoarbetet också måste innehålla ett funktionshinderperspektiv. Denna folkhälsopolitikska plan utgår från hälsans bestämningsfaktorer som man också finner i de elva nationella delmålen. Faktorer som påverkar folkhälsan

5(12) De 11 nationella folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexuell och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Minskat bruk av tobak, alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning 6 Folkhälsomål Kristinehamns kommun Det övergripande folkhälsomålet för Kristinehamns kommun är; Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för alla invånare i Kristinehamns kommun. 6.1 Prioriterade målområden Denna folkhälsplans utgångspunkt är att alla invånare i Kristinehamns kommun har rätt till en god hälsa. Folkhälsoplanen utgår från ett helhetsperspektiv utifrån att flera faktorer påverkar hälsan. Folkhälsoarbetet i Kristinehamns kommun prioriterar särskilt några målområden. Dessa målområden utgår ifrån de 11 nationella folkhälsomålen och Kristinehamns kommuns kommunfullmäktiges mål. Prioriterade områden är: Delaktighet och inflytande Barn och ungas uppväxtvillkor Sexuell och reproduktiv hälsa Fysisk aktivitet Alkohol, narkotika, dopning och tobak Brottsförebyggande arbete I Kristinehamns kommun finns det ett kommunalt handikappråd som årligen tar fram en handlingsplan med särskilda mål för funktionshindrade invånare.

6(12) Det är väsentligt att funktionshinderfrågor finns med inom ramen för de kommunövergripande målen så att dessa frågor ges en naturlig bevakning i kommunens ordinarie verksamhet. 6.2 Lokala folkhälsomål Förutom det övergripande folkhälsomålet för kommunen så har Kristinehamns kommun även lokala folkhälsomål kopplade till de prioriterade målområdena. 6.2.1 Delaktighet och inflytande i samhället Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa och med ohälsa. Diskriminering minskar möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället, utestänger människor från arbetsmarknaden och särbehandlar människor i arbetslivet. Alla har rätt till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle. Den rätten gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Att aktivt arbeta med ett genus- och normkritiskt förhållningssätt och att detta ska genomsyra alla kommunala beslut som rör invånarna i kommunen är viktigt. Lokala mål: Att andelen elever som oftast eller alltid får, eller vill vara med och bestämma om för dem viktiga skolfrågor som arbetssätt och skolmiljön ökar. Att alla oavsett kön, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, ska bli respektfullt bemötta. Att deltagandet i samhällsdebatten mellan de politiska valen ska upplevas som inkluderande och meningsfull. Att valdeltagandet till allmänna val ska öka och särskilt i kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Att jämställdhet mellan kvinnor och män ska öka inom alla samhällsnivåer och på alla beslutsnivåer. Att andelen som känner tilltro till andra människor ska öka. Att andelen barn och ungdomar som känner att de har möjlighet att påverka i frågor som berör dem ska öka. Att utbilda förtroendevalda och tjänstepersoner om genus- och jämställdhet, normkritiskt arbete och HBTQ-perspektiv.

7(12) 6.2.2 Barn och ungas uppväxtvillkor I tidiga år grundläggs många av våra levnadsvanor. Goda uppväxtvillkor skyddar mot oönskade fysiska, psykiska och sociala effekter. Samspelet och relationen mellan barn och ungdomar och deras föräldrar är viktigt och förskola och skola är också viktiga miljöer för barn. Psykiska besvär är en av de största orsakerna till ohälsa i befolkningen som helhet. Det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxten. Samtliga aktörer i Kristinehamns kommun bör därför arbeta hälsofrämjande. Skolan spelar en särskild viktig roll i det hälsofrämjande arbetet. En hälsofrämjande skola bygger på att de vuxna i skolan har en gemensam målsättning och samsyn samt att de förmår att stärka det positiva hos eleven och kan ge ett gott stöd för de elever som behöver det. Att ge barn och ungdomar goda förutsättningar att lyckas i skolan är viktigt. Det finns ett samband mellan skolgång och hälsa under levnadsåren och skolprestationen kan påverka den psykiska hälsan för unga och vice versa. Att aktivt arbeta med ett genus- och normkritiskt förhållningssätt och att detta ska genomsyra alla beslut som barn och ungdomar i förskola och skola är viktigt. Lokala mål: Att de könsstereotypa valen till gymnasieskolan ska minska. Att alla elever som lämnar grund- och gymnasieskolan i Kristinehamns kommun ska ha godkända betyg i samtliga ämnen. Att alla barn och elever som går i någon av kommunens förskolor, grundskolor eller gymnasieskolor ska bli respektfullt bemötta i en miljö som är normkritisk och genusmedveten. Att föräldrar och vårdnadshavare erbjuds föräldrastöd under barnets/ungdomens hela uppväxt. Att antalet ungdomar som är öppet arbetslösa ska minska. Att andelen barn och ungdomar som befinner sig i ekonomiskt utsatta hushåll ska minska. 6.2.3 Sexuell och reproduktiv hälsa Grundläggande för individens upplevelse av hälsa och välbefinnande är att ha möjlighet till en trygg och säker sexualitet. Det är viktigt att samhället värnar om områden som bl.a. sex- och samlevnadsundervisning, mödrahälsovård och familjeplanering. Hälsosamt för individen är att kunna ha en sexualitet som är fri från fördomar, tvång, våld och diskriminering. Livsvillkoren för HBTQ-personer påverkas av samhällets syn på sexualitet. Dessa grupper av människor blir oftare än andra diskriminerade och utsatta för fördomar som kan leda till ohälsa. Människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt människor med annan etnisk bakgrund är i högre grad än andra i riskzonen för att utsättas för olika faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv häls. Hälsorisker förknippade med sexuellt

8(12) beteende förebyggs bäst genom att stärka individens identitet och självkänsla men också genom saklig sexualkunskap och en ökad förmåga till relationskomptens. Lokala mål: Sex mot ersättning, diskriminering, våld, tvång och kränkningar ska inte förekomma. Att antalet oönskade graviditeter ska minska. Att antalet sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. 6.2.4 Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet och goda matvanor kan förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Målet för de samlade insatserna inom detta område ska vara att kommunen utformas så att den ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för hela befolkningen. Detta ska främst ske genom insatser som stimulerar till goda matvanor, mer fysisk rörelse i förskolan och skolan och i anslutning till arbetet samt mer fysisk rörelse under fritiden. Viktigt är också att insatserna även riktas till äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade och att de erbjuds möjligheter till motion och/eller träning på sina egna villkor. Lokala mål: Andelen individer som är fysiskt aktiva enligt de svenska rekommendationerna* ska öka. Andelen överviktiga barn och unga ska minska Utveckla miljöer för rörelse, spontanidrott, allsidig fysisk aktivitet och träning där ett normkritiskt och genusmedvetet perspektiv är integrerat. * Alla vuxna från 18 år och uppåt, rekommenderas att vara fysiskt aktiva i sammanlagt minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig. Vid hög intensitet rekommenderas minst 75 minuter per vecka. Aktivitet av måttlig och hög intensitet kan även kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. Rekommendationen för barn är 60 minuter fysisk aktivitet varje dag och bör omfatta både måttlig och hård aktivitet (Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet och antagna av Svenska Läkaresällskapet). 6.2.5 Alkohol, narkotika, dopning, tobak Bruket av beroendeframkallande medel påverkar hälsan och folkhälsan. Riksdag och regering har beslutat om en samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings och tobakspolitiken (Prop.2010/11:47) vilket också förkortas ANTD. De övergripande målen för samhällets insatser inom dessa områden är ett samhälle fritt från narkotika och doping med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk. Målet innebär en nolltolerans mot narkotika och doping, minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak

9(12) och att förhindra all skadlig alkoholkonsumtion bland annat genom att minska konsumtion och skadliga dryckesvanor. Det finns en tydlig koppling mellan droger, inkluderat alkohol, och våld. Många våldsbrott, inte minst det som sker i nära relation, utförs under influenserna av droger och alkohol. En minskning av alkohol- och droganvändandet kan därför, både direkt och indirekt, leda till ett tryggare samhälle. Lokala mål: Att tillgången till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska. Att det ska finnas en effektiv och samordnad alkohol- och tobakstillsyn. Att antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol ska minska. Att skolan ska arbeta hälsofrämjande. Att utveckla eller implementera metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda tobaksprodukter. Att utveckla eller implementera metoder för att barn och ungdomar inte ska börja använda narkotika eller dopningsmedel. Att implementera metoder för att skjuta upp alkoholdebuten och minska den skadliga alkoholkonsumtionen. Att deltagandet av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet ska öka. Att antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel, tobak eller spel ska minska. 6.2.6 Brottsförebyggande arbete Ett flertal brott som drabbar människor begås i deras direkta närmiljö. Därför är det viktigt att Kristinehamns kommun jobbar med brottsförebyggande arbete lokalt. Det arbetet ska omfatta kommunens samtliga invånare. Det är också viktigt att det finns en lokal samverkan i de brottsförebyggande frågorna och att det finns ett brett lokalt engagemang. Detta för att brottsbekämpningen ska bli ett långsiktigt arbete. Kristinehamns kommun och Polismyndigheten samverkar i arbetet för att minska brottslighet och därmed också öka tryggheten i inom kommunen. Lokala mål: Alla i Kristinehamns kommun ska känna sig trygga och säkra på allmänna platser och i allmänna lokaler. Att det ska finnas ett samarbete kring brottsförebyggande frågor i Kristinehamns kommun. Våld i nära relationer ska upphöra.

10(12) 7 Revidering Kommunfullmäktige i Kristinehamn beslutade 2014-04-24 om en ny dokumentstruktur för kommunen. Det beslutet innebär att en aktualitetsprövning av kommunens styrdokument ska ske varje år. Det innebär att denna plan varje år kommer att genomgå aktualitetsprövningen som innebär att planens status uppdateras av ansvariga för planen. Det ska, vid uppdateringen fasställas om planen är aktuell, om den ska revideras eller om den ska avslutas. 8 Anvisningar till Folkhälsoplan Varje nämnd ska utifrån de lokala folkhälsomålen för Kristinehamns kommun, genomföra aktiviteter efter de egna förutsättningarna som gäller i den egna verksamheten och som bidrar till måluppfyllelse. Förutsättningarna för detta arbete är väldigt olika och möjligheterna att genomföra målinriktade aktiviteter är också situationsbundet och styrs av många olika faktorer. Folkhälsoenheten i kommunen arbetar med frågor som rör folkhälsa och huvudinriktningarna är delaktighet, inflytande, barn och ungas uppväxtvillkor, fysisk aktivitet och alkohol, narkotika, dopning och tobak. Förutom ovanstående prioriterar Folkhälsoenheten även området brottsförebyggande arbete. Folkhälsoenhetens roll är också att vara behjälplig med framtagandet av aktiviteter som bidrar till måluppfyllelsen för folkhälsomålen, vi är också behjälpliga med metodstöd, kartläggningar, former för dialog, utbildningar och mycket annat som kan vara till hjälp i detta arbete. Vill någon nämnd eller förvaltning ha hjälp med ovanstående så kontaktar man Folkhälsoenheten. Folkhälsoenheten kommer årligen att erbjuda alla nämnder ett utbildningstillfälle om Folkhälsoplanen som innefattar en genomgång av mål, delmål och hur man kan arbeta med folkhälsofrågor och aktiviteter kopplade till målen.

11(12)

12(12)