Digital bildhantering



Relevanta dokument
Så skapas färgbilder i datorn

Torstens Digitalbildguide

Föreläsning i webbdesign. Bilder och färger. Rune Körnefors. Medieteknik Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se

Samling och kaffe. Temakväll Bildhantering i släktforskningen Genomgång kring temat. Forska själv. Forska själv. Diskussion kring temat

Filformat / bildformat

Inför tryck. Om tryckfärger

Bildredigering i EPiServer & Gimp

Pixelgrafik. Utdrag ur Adobe Photoshops handbok. Om bitmappsbilder (pixelbilder) Om vektorgrafik (kallas ibland objektgrafik)

Prioritet. Varför digitalisera? Apparater; i allmänhet. Datorn

DIGITAL BILDBEHANDLING GRUNDKURS. Sammanställd av

Kort lektion i skannerteknik

Kort lektion i Scannerteknik

Bilder... Dagens föreläsning. Objektgrafik. Objektgrafik. TNMK30, 2010 Föreläsning

LITEN GRAFISK HJÄLPREDA

BILD Objektgrafik, Pixelgrafik & Färglära

Innehåll. Ord och uttryck 3 Utfall och Marginal 6 Olika standardformat 7 Checklista 9

TRYCK OCH FÄRGHANTERING LATHUND

Optimala bildinställningar för leverans TEORIHÄFTE TILL KURSEN

1 Bildhantering i MS Word

Blickfång proffsen litar på

INT 3 F3. En texts läsbarhet. Teckensnitt. Medieteknik Del1. Färger, teckensnitt och bildformat

Att lyckas med utskrifter

Guide till tryckfärdigt original

Bildhantering i OEW. Vi ska arbeta med följande bilder:

Bildbehandling Grunder

De olika exportmetoderna för rasterfiler inne i ArcMap är BMP, TIFF, GIF och PNG.

Exportera karta juni 2010

SeniorNet Huddinge

Adobe Photoshop Elements Skapa bakgrundsbilder för webbsidor

Grafisk Teknik. Rastrering. Övningar med lösningar/svar. Sasan Gooran (HT 2013)

GRAFISK MANUAL. Exempel på icke tillåtna skrivningar: Bank-id, Bank-ID, bank-id, Bankid, Bank id, bankid.

Här finns de allra vanligaste frågorna. Klicka på frågan för att komma till svaret.

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran

Att bevara historiska bilder. Digitalisera, beskriva, söka, visa, långtidslagra

John S. Webb 2006 (text citat från Adobe)

Inför tryck. Färger: CMYK eller dekorfärger. Observera att inga dubbletter av dekorfärgerna är tillåtna.

Regionala Cancercentrum Logotyp

Grundredigering i Photoshop Elements. Innehåll. Lennart Elg Grundredigering i Elements Version 2, uppdaterad

En grund i bildbearbetning för webben i Photoshop Elements 11

DIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran. 1/8/15 Grafisk teknik 1

Inställningar för Adobe InDesign

Stora guiden om upplösning Av: Billy Ölvestad

Adobe. Photoshop CS3. Fortsättningskurs.

Redigera bilder snabbt och enkelt!

dpi, lpi och ppi Lite om mig först: Vad termerna står för Tipsa en kompis Skriv ut artikeln

Grunder. Grafiktyper. Vektorgrafik

DIGITAL RASTRERING. Sasan Gooran (HT 2003) Grafisk teknik 1

DIGITAL RASTRERING. DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

Få ut det mesta av din trycksak SKAPA DIGITALA DOKUMENT

Den digitala bildens grunder

ppi = 72 ppi = 18 ppi = 36 DIGITALA BILDER (pixelbaserad) DIGITAL RASTRERING ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

Multimedia? Produktion för Webb och Multimedia

En pixel är en digital bilds minsta del och den är väldigt liten

Lägg till bilder i Disgen

Elements 5.0. Innehållsförteckning

Filformat för digitala stillbilder M A J I E D S H I E R K H A N L O U

Grafisk profilmanual. Grafisk profilmanual

1. Beskär bilden och räta eventuellt upp bilden med beskärningsverktyget

En grund i bildbearbetning för webben i Photoshop CS5

Arbeta smart med fyrfärgsvarta bilder

Det första du behöver göra är att ta reda på vilken storlek bilden har. Öppna en bild i Photoshop. Välj Bild; Bildstorlek i övre menyn

Lämna in dina filmer och bilder till oss. Nya priser och information för på Åsele Videoteknik

1 Kursmaterialets uppläggning Kursmaterialets utformning Installation av övningsfiler... 6

Grafisk manual. Innehåll. Kontakt:

ppi = 72 ppi = 36 ppi = 18 DIGITAL RASTRERING DIGITALA BILDER (pixelbaserad) ppi (pixels per inch) Sasan Gooran (HT 2003)

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.

Välkommen till Flyerskola!

GRAFISK MANUAL. Allmän version SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation

WEBBUTVECKLING Bilder

VARUMÄRKET Bergdalens IK

Digitalt foto Modern teknik för alla fotografer

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

A N D E R S 2 0. En liten informationsbroschyr om RASTRERING VÄND

Förbundet Vi Ungas. Grafiska handbok

Innehållsförteckning:

viktig information om annonser i sonic

SeniorNet Huddinge

Ordlista för dej med digikamera

Bildoptimering för webben

So gör du dina tryckfiler

ICC-profiler och färginställningar

Profilmanual för varumärket Enköpings SK

Rasterbilder: En guide till god hantering

Rasterbilder. En guide till god hantering

TRYCKGUIDE för bästa digitala underlag

Innehåll DPMAP BILDEXPORT

Version Augustii TRYCKGUIDE för bästa digitala underlag

Digital bildteknik. Thor Stone Education. Digital bildteknik. Copyright Torsten Nilsson

Steg 14 Bildbehandling Irfanview, Photoshop Windows 7/8

Från foto till bildskärm och tryck med bästa kvalitet Ulrik Södergren

Guide för trycksaksframställning

Priser & utgivning 2014

Kurs 7:1 Att använda bildhanteringsprogram

Manual för Veneröds Dressyrstall

Compact Disc. Syfte: Riktlinjer: Att tänka på: Exempel på hur det skulle kunna se ut:

1.0 Starten Nytt... (bild 1) 1.3 Namn Upplösning 1.6 Läge 1.7 Innehåll OK

38 122x360 mm x360 mm x268 mm x268 mm x223 mm x223 mm x178 mm x178 mm. 44B 164x155 mm.

Photoshop CS4. Adobe. Fortsättningskurs

DIGITAL DIGIT BILDBEHANDLING BILDBEHANDLING

Transkript:

Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen dvs storlek och täthet på fyrkanterna (pixlarna)

Pixeltätheten: Skrivare: dpi (dots per inch = punkter per tum) Bildskärm: ppi (pixels per inch = pixlar per tum). 1 tum = 2,54 cm. Upplösning Det antal pixlar (punkter) som finns på en tum i bilden. Punkttäthet" eller pixeltäthet Ju högre punkttäthet desto mindre pixlar 200x100, bredden gånger höjden. 1 tum Vilken bild är skarpast?

1 tum Vilken bild är skarpast? Skit in skit ut Om en pixelbaserad bild förminskas, tas en del av pixlarna bort och bilden kan få felaktiga proportioner. Om den förstoras, läggs pixlar till mellan de ursprungliga pixlarna (interpolering). Detta ger förvanskningar i bilden. Bilden blir taggig eller pixlig. Förstoras den digitaliserade bilden 3 gånger kommer varje pixel att ersättas med 9 nya.

Bilder för bildskärmsvisning Bildskärmsstandard: 72 ppi Bildskärmen kan ställas in på olika upplösning (640x480, 600x800, 1024x768 osv.) Bildens storlek på skärmen beror på: Bildens storlek i pixlar, dvs antal pixlar på höjden x bredden Bildskärmens inställning, alltså skärmupplösningen Bildens storlek på skärmen säger alltså inget om hur stor den är på riktigt 300 ppi 3648 x 2736 pixlar Som jpg 1,5 Mb Utskrift: 30 x 23 cm

72 ppi 3648 x 2736 pixlar Som jpg 1,5 Mb Utskrift: 128 x 96 cm 72 ppi 876 x 657pixlar Som jpg 200 kb Utskrift: 30 x 23cm

Bilder för utskrift Tryckbara bilder kräver en riktigt bra originalbild med hög upplösning. Ca 2500 ppi för att skriva ut foton. En veckotidning skrivs ut i 300 ppi.

Att skriva ut bilder från en web-sida Bilder på webben har oftast upplösningen 72 ppi. Skriver man ut bilder som ligger på en webbsida antar operativsystemet att bilden har en upplösning 72 ppi. Om du istället laddar ner bilden till din dator och sedan öppnar den i ett bildprogram och skriver ut därifrån, blir den olika stor, beroende på originalbildens upplösning: Ex.: En bild på webben är 400 px bred Beroende på bildens upplösning blir den olika stor på papper: 100 ppi blir på papperet 10 cm bred ([400/100] x 2,5) 300 ppi blir på papperet 3,3 cm bred ([400/300] x 2,5) 72 ppi blir på papperet 13,9 cm bred ([400/72] x 2,5) Att man oftast sparar bilder på webben i 72 ppi beror på att bildskärmar tidigare hade en upplösning på 72 ppi. Idag har bildskärmar över 100 ppi i upplösning. På bildskärmen ser bilden lika bra ut oavsett bildens upplösning. På papper blir en 400 pixlar bred bild med 72 ppi i upplösning inte bra, även om den blir stor. Det beror på att pixlarna är så stora!

Alltså! På webben spelar det ingen roll vilken upplösning bilderna har. Inte ens om du ska skriva ut webbsidan. Du kan spara bilden i 300, 100, 96, 72, 17 eller 3000 ppi, bilderna skrivs ändå ut lika stora. Det enda fall det spelar roll är om du spar ner bilden på din dator och skriver ut från ett bildprogram. Det viktiga är: Antal pixlar på bredden och höjden Det är detta som avgör filstorleken! Bitar och byte En BYTE är en kombination av 8 BITar. 8 bitar = 1 byte 1 bit ger två möjligheter: 1 eller 0 2 bitar ger fyra kombinationsmöjligheter: 01, 11, 00 eller 10. Beskrivs 2 upphöjt till 2 (2x2) 8 bitar ger 256 kombinationsmöjligheter. Beskrivs 2 upphöjt till 8. (2x2x2x2x2x2x2x2)

Bitdjup/färgdjup Färgbilder kan ha olika färgdjup. Lägre färgdjup = mindre filstorlek Färgdjupet anger hur många olika möjliga färger som varje pixel i en bild kan ha: 1 bit 21 2 = 2 färger 2 2 bitar 2 2x2 = 4 färger 8 8 bitar 2 2x2x2x2x2x2x2x2 = 256 färger (GIF) 16 16 bitar 2 2x2x2x2x2x2x2x2x2x2x2x2x2x2x2x2 = 65 536 färger 24 24 bitar 2 = 16,7 miljoner färger (JPG) Man kan välja ut vissa färger, tex "webbsäkra". Sådana bilder kallar man ofta "indexerade" för att tala om att de använder en särskild palett. Svartvita pixelbilder, som ibland kallas streckbilder, lagrar 1 bit i varje pixel, eftersom varje pixel är svart eller vit. Färgdjupet är 1 bit. Färglägen RGB: RGB-systemet tillåter ungefär 16,7 miljoner olika färger, eftersom varje färg (Red, Green, Blue) kan anta något av 256 olika nyanser och 256x256x256 blir ungefär så många. RGB-systemet har 24 bitars färgdjup (8 bitar i varje färgkanal) (224 =16,7 miljoner) Används för foton på bildskärm och på webben. När du arbetar i Photoshop arbetar du i RGB-läge. Dekorfärg: Färgsystem som kan visa maximalt 256 färger. Används för illustrationer på bildskärm och på webben. GIF-bilder använder dekorfärgsystemet. CMYK: Cyan, Magenta, Yellow, Key (Cyan, Magenta, Gul, Svart) Färgsystem som används för bilder som ska skrivas ut Gråskala: Färgsystem som beroende på bitdjup kan visa från 256 gråtoner och uppåt

Bildens storlek (vikt) i byte Vet man hur många pixlar en bild består av och dess färgdjup, kan man räkna ut hur stor plats bilden tar i minnet: En bild på 200x100 pixlar med 1 bits färgdjup (svart/vit) tar då upp 20.000 bitar eller 2500 bytes (2,5kB). Man räknar 20000 delat med 8 för att få storleken i byte, eftersom 1 byte är 8 bitar. Formel: Antal pixlar x färgdjup delat med 8. Vikten i kilobyte (filstorleken) beror alltså på antal pixlar, bredden x höjden färgdjup (hur många färger varje pixel kan innehålla) filformat och kompressionsgrad, tex en JPG-bild. (Olika slags filformat klarar av att hantera olika många färger. En del filfomat komprimerar bilden mer eller mindre. Vissa filformat skickar med ytterligare information t.ex. flera lager eller alfakanal) Räkna ut: 200x200 pixlar Färgdjup 8 bitar 200x200 = 40 000 pixlar 40 000 x 8 = 320 000 320 000/8 = 40 000 = 40 kb

Pixelbaserade bilder En pixelbaserad bild (bitmappbild) består av pixlar. Varje pixel har tilldelats en plats och ett färgvärde. En pixelbaserad bild bör inte förstoras. RAW PSD TIFF GIF JPG PNG (BMP) (PICT) Objektgrafik/Vektorgrafik Vektor -streck mellan två punkter. För att skapa mjuka kurvor, t.ex vid utskrifter av bokstäver, satte man förr ihop många små vektorer. Resultatet blev lite kantiga kurvor. Numera använder man också en annan slags objektgrafik: Bezierkurvor - mjuka kurvor mellan två punkter. Kombination av vektorer och Bezierkurvor Räknas fram matematiskt. Ung. som i ett koordinatsystem, i vilket en linje eller kurva kan beskrivas med hjälp av en matematisk formel.

Objektgrafik/Vektorgrafik Linjen/kurvan behåller sina proportioner även om bilden förstoras eller förminskas. Objektgrafik/Vektorgrafik kan därför förstoras med bibehållen skärpa. Stora bilder tar dessutom mindre minne i anspråk EPS, PDF, AI Filfomat för bilder Photoshop (psd) Så länge du du jobbar med bildbehandling i Photoshop ska du spara i detta format. All information som lager och sparade markeringar följer med i detta formatet. När du är klar sparar du en kopia som jpg eller png Håller du dig till ett arbetsflöde som bara inkluderar Adobe-produkter: Photoshop, Illustrator, InDesign, Flash etc så duger Psd bra till det oxå. Psd-formatet ger dock stor filstorlek i kb, eftersom det sparar mycket information. RAW När bilden fångas i systemkameran är det i så kallat RAW-format. För fotografer kan det finnas anledning att behålla RAW-filen. Filen kan sen öppnas upp i ett RAW-program, som Camera RAW som kommer med Photoshop. I Camera RAW sköter du själv överföringen från RAW till Photoshops format. Du kan själv då kontrollera en större mängd parametrar.

Filfomat för bilder Jpg Jpg är ett komprimerat format som minskar bildens tyngd i kilobyte. Det är en förstörande kompression eftersom varje gång du sparar om en JPEG-bild försämras den till kvaliteten en aning. Helst bör man spara en bild i formatet JPEG bara en gång. Man sparar inte i JPEG-format förrän man är helt färdig med bilden i Photoshop. Jpg kan visa miljontals färger och nyanser, och används därför foton. GIF används för illustrationer och teckningar med mindre antal färger. GIF kan visa max 256 olika färger, och blir därmed mindre i filstorlek. PNG Till skillnad från GIF stöder PNG-formatet 24-bitars bilder och skapar bakgrundsgenomskinlighet med jämna kanter. Bra för bilder på webben Filfomat för bilder TIFF TIFF är fotot i bra kvalitet utan någon förstörande komprimering. Alla program kan läsa det, både på Macintosh och Windows. Men det är en onödigt stor filstorlek för webben. För foton som ska tryckas är det dock bra. Eps EPS är i princip samma som TIFF, fast för vektorgrafik istället för pixelgrafik.