! Svenska Roddförbundet

Sammanställning och analys: Ulrika Lingslunde, projektledare

Sammanställning och analys Utvecklingsträffar 2015 Innehållsförteckning: Bakgrund. 3 1. Sammanställning per Utvecklingsträff 4 Upplägg Utvecklingsträffarna 4 Föreningarnas prioriterade åtgärder per Utvecklingsträff 5 Önskat stöd från SF 13 Önskat stöd från SDF 20 Önskat stöd från SISU 25 2. Analys och åtgärdsområden 30 Statistik Utvecklingsträffar 2015 30 Åtgärdsområden: 31 - Träning och tävling 32 - Båtar och säkerhet 33 - Resurser och säkerhet 34 - Marknadsföring 34 - Tydliggöra och stärka rodden 35 - Rekrytera, behålla och utbilda ledare och aktiva 36 Analys: Vad önskas mest och vilka behov finns? 38 Åtgärdsområden och Anvisningarna 39 Förändringsstrategier för svensk idrott och svensk rodd 40 3. Prioritering åtgärdsområden och förslag på åtgärder 2016-2017.. 43

Bakgrund Stimulansprojektet #svenskrodd 2020 barn och ungdom startade 18 maj 2015. Initialt ägnades tid åt inläsning av material, nätverksbyggande och framtagande av strategi för projektet. Under hösten genomfördes åtta Utvecklingsträffar från Sundsvall i norr till Helsingborg i söder. Projektet och Utvecklingsträffarna fokuserar på hur RFs Anvisningar för idrott på barn och ungas villkor är implementerade i Svensk Rodd. Anvisningarna består av fyra områden: tävling & träning, ledarskap, delaktighet samt trygghet & säkerhet. Det är centralt och av största vikt att i det fortsatta arbetet utgå ifrån dessa fyra områden i arbetet för att utveckla svensk rodd ur ett barn- och ungdomsperspektiv. Målen med projektet är att Svensk Rodd ska arbeta efter just dessa anvisningar, att barn och unga kommer till och stannar kvar inom rodden, att barn och unga utvecklas allsidigt fysiskt, psykiskt, socialt och kulturellt samt att det finns plats för alla inom rodden. Syftet med projektet är att skapa en gemensam grund och färdriktning mot svensk rodd år 2020 med barn och ungdom i fokus. Utvecklingsträffar 2015 På höstens åtta Utvecklingsträffar deltog 30 föreningar (av våra 63 aktiva föreningar), cirka 90 personer samt 4 representanter från förbundsstyrelse och förbundskansli. Deltagarna var mellan 14-74 år. 36 % var tjejer/kvinnor och 63 % var pojkar/män. På fem av träffarna deltog SDF-representanter. I inbjudan rekommenderades föreningarna att komma som fokusgrupper, det vill säga att ha representanter med olika funktioner och roller i sin förening; föräldrar, tränare, aktiva ungdomar, förtroendevalda, nya roddare och erfarna roddare, osv, detta visade sig mycket berikande för processerna. På hälften av träffarna deltog ungdomar vilket gjorde att vi då hade möjlighet att prata med dem och inte bara om dem. Forskning visar att unga vill vara med och påverka och vara delaktiga men många gånger får de inte ens frågan. Fokusgrupper kommer fortsatt rekommenderas under projektets gång. Utvecklingsträffarna var identiskt upplagda på alla åtta platser och materialet som togs fram under kvällarna har sammanställts och presenteras i detta häfte. Utvecklingsträffarna gav många engagerade och viktiga diskussioner om roddens nuläge och framtid och de gav ett gott underlag för det fortsatta arbetet i projektet. Denna form av mötesplats är en viktig plattform för att fortsätta fortsätta utveckla Svensk Rodds barn- och ungdomsverksamhet mot år 2020. " " "! 3

1. Sammanställning per Utvecklingsträff Upplägg på Utvecklingsträffarna: 3 timmar - Inledning: mål och syfte med projektet och Utvecklingsträffarna - Del 1. RODD PÅ BARN OCH UNGAS VILLKOR - Del 2. Vårt fortsatta arbete - Avslut: vad händer nu i projektet Del 1. RODD PÅ BARN OCH UNGAS VILLKOR Under detta pass gavs deltagarna kunskap om vad som står i Anvisningarna för idrott på barn och ungas villkor. Målet var att skapa tankar hos deltagarna om hur deras verksamhet för barn- och ungdomar ska bedrivas och vad de skulle vilja ändra i sin egen verksamhet. Metoden Sluta med, Börja med och Fortsätta utveckla användes. De fyra områdena i RFs Anvisningar för idrott på barn och ungas villkor: 1. Träning & Tävling 2. Ledarskap 3. Delaktighet 4. Trygghet & Säkerhet " 4

Notering: Markering i orange = Det mest prioriterade området. Markering i blått = De fem prioriterade områdena 5

!! Svenska Roddförbundet! 9

"! Svenska Roddförbundet Del 2. VÅRT FORTSATTA ARBETE Under detta pass hjälptes föreningarna att strukturera det fortsatta arbetet. Föreningarna fick prioritera och ringa in de fem viktigaste åtgärderna. Sedan arbetade vi med metoden Målgöraren för hur föreningarna ska planera det fortsatta arbetet. Detta blev en uppstart av detta arbete, med målet att föreningarna tar med metoden och de prioriterade områdena hem till sin förening och fortsätter arbeta med dessa frågor. 1. Målgöraren a) Deltagarna från föreningarna tittade igenom sina åtgärder de ska sluta med, börja med och fortsätta utveckla för att skapa en verksamhet som utgår från Anvisningarna. De prioriterade och skrev ner de 5 viktigaste åtgärderna att jobba vidare med på hemmaplan. b) Föreningarna valde ut ett av de fem prioriterade åtgärderna och jobbade igenom i Målgöraren. 2. Stöd på vägen av SF, SDF och SISU Cafémetoden användes med tre frågeställningar: - Vad ska Svenska Roddförbundet sluta med, börja med och fortsätta utveckla för att Svensk Rodd ska leva efter Anvisningarna? - Vad ska roddistriktet sluta med, börja med och fortsätta utveckla för att vara Svensk Rodd ska leva efter Anvisningarna? - Vilket stöd behöver vi föreningar från SISU Idrottsutbildarna för att kunna utveckla vår barn- och ungdomsverksamhet? 12

!! Svenska Roddförbundet Önskat stöd från Svenska Roddförbundet Vad ska Svenska Roddförbundet sluta med, börja med och fortsätta utveckla för att Svensk Rodd ska leva efter Anvisningarna? Sammanställning per distrikt och Utvecklingsträff " 13

!!! Svenska Roddförbundet 14

Önskat stöd från roddistriktet Vad ska roddistriktet sluta med, börja med och fortsätta utveckla för att Svensk Rodd ska leva efter Anvisningarna? Sammanställning per distrikt och Utvecklingsträff 20

Önskat stöd från SISU Idrottsutbildarna Vilket stöd behöver vi föreningar från SISU Idrottsutbildarna för att kunna utveckla vår barn- och ungdomsverksamhet Sammanställning per distrikt och Utvecklingsträff 25

2. Analys och åtgärdsområden Utvecklingsträffarna Under träffarna framkom många inspirerande och goda exempel och idéer på utveckling. Det var ofta stort engagemang och högt i tak. På de träffar då ungdomar deltog och föreningarna kom som fokusgrupper blev diskussionerna extra engagerande och insiktsfulla. Denna form av mötesplats är en viktig plattform för att fortsätta utveckla svensk rodds barn- och ungdomsverksamhet mot år 2020. Det har varit en utmaning att få ut information om projektet och om träffarna då e- postadresserna som finns på IdrottOnline inte alltid går till rätt person för dessa frågor. Många föreningar har inte heller uppdaterat sina uppgifter i IdrottOnline, då de bland annat tycker att systemet fungerar dåligt, och missar då all information som förbundet mailar ut. Inför träffarna har SDFen i flera distrikt hjälpt till att sprida informationen och i de distrikten har fler föreningar deltagit på Utvecklingsträffarna. Av de 30 föreningar som deltog var det väldigt få som bedriver kyrkbåtsrodd och tiohuggarrodd, detta är viktigt att notera. Vid kontakt med dessa föreningar är det flera som lyfter att de har svårt att rekrytera unga alternativt inte alls har unga i sin verksamhet längre. Det är centralt att alla föreningar känner sig inkluderade i svensk rodds framtid och att insatser riktas till alla roddföreningar oavsett verksamhet. Statistik Utvecklingsträffarna Antal träffar: 8 Antal processledare: 8 Antal föreningar: 30 andel av totalt ak7va: 63 48% Antal distrikt: 5 andel av total: 8 63% Totalt antal deltagare 88 Andel kvinnor/tjejer: 32 andel av total 36% Andel män/pojkar: 55 andel av total 63% Deltagare från SDF: 8 Deltagare från förbund (styrelse/kansli): 12 Åldersspänn i år: 14-74 år " 30

Åtgärdsområden Utifrån vad som framkom under träffarna och den kartläggning som gjordes i projektet under hösten 2015 har sex åtgärdsområden tagits fram: Dessa sex åtgärdsområden har sammanfogats med de mest prioriterade områdena som föreningarna sammantaget lyft under Utvecklingsträffar i staplarna som följer. Dels är handlar det om vad föreningarna vill jobba vidare med internt och dels vad de önskar stöd i från SF, SDF och SISU. Det handlar både om vad de vill sluta med men än mer att börja med eller fortsätta utveckla mot Svensk Rodd 2020.! 31

"! Svenska Roddförbundet Förklaring: De siffror som står i parentes och bredvid förslagen står för hur många föreningar som önskat samma sak, t ex Utveckla roddskola 3 och Träning och aktiviteteter (19) " 32

" "! Svenska Roddförbundet " 33

"! Svenska Roddförbundet " 34

" "! Svenska Roddförbundet " 37

Vad önskas mest och vilka behov finns: 19 föreningar av de 30 (63 %) önskade utveckla sin träningsverksamhet och aktiviteterna i föreningen. Detta t ex genom att skapa årsplan för träningsprogram, ta hand om ungdomarna som deltar i roddskolorna, utveckla kustrodden och skapa organiserad motionsrodd. Här önskade man stöd från SF, SDF och SISU t ex genom att hjälpa med upplägg för barn- och ungdomsträningar, erbjuda ledarhjälp vid roddskolor och hjälp att arrangera läger. 12 föreningar (40 %) önskade satsa mer på att öka delaktigheten i sina föreningar och 11 föreningar (37 %) lyfte vikten av att utveckla gemenskapen och mångfalden i sina föreningar. 17 föreningar (57 %) önskade satsa än mer aktivt på att rekrytera nya aktiva, ledare och domare och att söka sig till nya arenor för att hitta dem. Här lyftes bl a att sluta fatta beslut om verksamheten utan att prata med de aktiva, fördela ansvaret i föreningen, skapa ungdomsråd, öka mångfalden och bygga roddidentiteten på det samt skapa fler sociala aktiviteter och öka klubbglädjen. 18 föreningar (60 %) önskade satsa på utbildningar, gärna i närmiljön/lokalt och ville för detta ha stöd från SF, SDF och SISU för att möjliggöra detta. Dels att SF tar ett helhetsgrepp och utvecklar de interna utbildningarna och dels att SISU finns till hands för lokalt/regionalt arrangerade utbildningar. Utbildningar som särskilt nämndes var HLR-utbildning, Plattformen lokalt, kostutbildning, ungdomsledarutbildning och ett ökat samarbete mellan tränare i distrikten. 9 föreningar (30 %) önskade utveckla säkerheten kring verksamheten och 6 föreningar önskade utveckla utrustning och material. T ex nämndes här att man önskar tydliggöra reglerna gällande säkerheten, analysera tryggheten i miljön runt verksamheten, bygga ut båthallar, bättre båtmaterial, motorer och följebåtar. 7 föreningar (23 %) ville utveckla sin samverkan med andra idrotter och föreningar lokalt. Samverkan och samordning lyftes av många där man önskade stöd från både SF, SDF och SISU för att möjliggöra detta. Det gällde t ex samordning av läger, tävlingar, båttransporter, gemensamma träffar och regionala tränarteam. 4 föreningar (13 %) ville satsa på att marknadsföra och synliggöra sin verksamhet och förening mer aktivt och önskade även hjälp med gemensamt marknadsföringsmaterial för hela rodden. Många föreningar uttryckte önskemål om stöd från SF och SDF att samordna rodden så vi drar åt samma håll, att ena svensk rodd, att uppdatera hemsidan, se över tävlingsstrukturen och utveckla bredden. Föreningar önskade slutligen även hjälp av SF, SDF och SISU att söka bidrag och få ekonomiskt stöd för bl a prova på-verksamhet och för materialinköp. " 38

De sex åtgärdsområdena och Anvisningarnas fyra områden I förslagen på åtgärder finns en god balans och fokus på de fyra områdena i Anvisningarna för idrott på barn och ungas villkor: 1) Träning och tävling 2) Ledarskap 3) Delaktighet 4) Trygghet och säkerhet. Inom 1) Träning och tävling föreslås att arbeta med tränings- och tävlingsstrukturen på ett ingående vis, t ex att se över tävlingsreglementet och i det arbetet blir det särskilt viktigt att se till barn och ungas behov. Ska alla som deltar få medalj, hur ska strukturen se ut så att alla deltagare som kommer på tävlingar ska få tävla flera gånger och hur ska resultat sammanställas och från vilken ålder. Hur kan man göra tävlingarna mer givande, en idé är att anordna utbildningar i den dötid som flera beskrev förekommer under tävlingshelgerna. Viktigt att i detta arbete ha modet att göra de förändringar som är nödvändiga för en välmående rodd i framtiden. Det är många föreningar som önskar utveckla ungdomsträningen, hitta alternativa träningsformer och utveckla breddverksamheten. Det är av största vikt att skapa en kultur där det är lika accepterat och okej att träna utan att tävla som att träna för att vinna. Det ska finnas valmöjligheten att välja och att även kunna ändra sig över tid. Rodd är en fantastisk sport som man börja med sent och hålla på med länge, frågan är då vad svensk rodd behöver göra för att rekrytera och få aktiva att vilja vara kvar? Inom 2) Ledarskap uttrycktes önskemål och behov från många att utbilda och fortbilda sina ledare och att göra det i samverkan med andra roddföreningar, andra föreningar på orten och att göra det tillsammans med SF, SDF och SISU. Det finns en stark kraft i detta som behöver tas tillvara. SF och SDF kan hjälpa mycket genom att lyfta vad som är på gång via SISU, skapa gemensamma utbildningar i landet och i regionerna. Ta fram förslag på handlingsplan för ledarutveckling är en annan sådan åtgärd som skulle vara till hjälp för många föreningar och viktigt att göra det så tillgängligt och enkelt som möjligt att kunna applicera in i föreningarnas vardag. Inom 3) Delaktighet finns ett stort engagemang och många föreningar vill öka delaktigheten, gemenskapen och mångfalden i sina föreningar men även inom rodden i stort. Här behövs insatser för att hjälpa till med hur de kan göra det och goda exempel från andra som lyckats med detta. En del av mångfalden handlar om att rekrytera nytt och bredda sina förening med nya målgrupper. Kartlägg vilka det är, hur de kan nås och hur strukturen sedan ser ut för att välkomna dem, hjälp till även här att göra det och sprid goda exempel från andra både inom och utanför rodden som lyckats med det. Området 4) Trygghet och säkerhet handlar både om den fysiska miljön men också om hur medlemmar tas om hand och inkluderas. Det är lätt att det brukar vara den " 39

fysiska miljön som prioriteras. Viktigt att diskutera detta och väva in det när vi pratar delaktighet, mångfald och gemenskap. Gemenskap, delaktighet och trygghet, för vilka och på vilket sätt? Många föreningar vill utveckla sina säkerhetsrutiner och säkerhetsutrustning, SF kan här bistå med bl a gemensam säkerhetspolicy och analys av klubbens miljö och säkerhet. Det var många föreningar som inte kände till vilka SISU Idrottsutbildarna är och vad de kan ge för stöd till föreningarna och det är därför också av vikt att involvera SISU-distriktens konsulenter i det fortsatta arbetet. På flera av träffarna gick SISU-konsulenten igenom Idrotten Vill, som handlar om idrottens vision och värdegrund, och det var många föreningsrepresentanter som inte hade kännedom om denna skrift. Anvisningarna konkretiserar mycket av det Idrotten Vill behandlar vilket gör att Anvisningarna är synnerligen viktiga att utgå ifrån för att leva upp till vår gemensamma vision och värdegrund och möta barn och unga där de är. Förändringsstrategier för svensk idrott och svensk rodd Alla Idrottsförbund har gemensamt bestämt att det är dags att skapa en ny modell för Svensk Idrott. En modell där du oavsett ålder eller ambitionsnivå har en plats och en verksamhet som passar dig. Den nya modellen handlar om att gå från triangel till rektangel : Den nya modellen för svensk idrott innebär att vi inte har bredd FÖR elit utan bredd OCH elit. Där möjligheterna att bli världselit finns kvar som en självklar del men där vi också har skapat verksamhetsformer där man kan utöva idrott som motion utan tävling. Eller där man kanske bara vill tävla för att det är kul men inte hålla på att träna hela tiden. Helt enkelt lyssna in vad barn och ungdomar vill ha och kunna erbjuda dem det. Med målet att Så många som möjligt ska stanna kvar inom idrotten så länge som möjligt och få vara i en så bra verksamhet som möjligt. " 40

Inom Svensk idrott där RF, SISU Idrottsutbildarna och alla de 71 SF ingår pågår nu ett omfattande arbete för att göra det jobbet, att gå från triangel till rektangel, vilket Anvisningarna för idrott på barn och ungas villkor tillika roddens stimulansprojekt #svenskrodd 2020 -barn och ungdom är två delar av. För att lyckas med detta måste vi i vårt fortsatta arbete med åtgärdsområden och åtgärder både arbeta med kulturen och strukturen i svensk rodd. Med detta menas dels strukturen och vårt styrsystem med delar som organisering, tränings- och tävlingsverksamhet, resursfördelning och ekonomiska prioriteringar samt dels kulturen där delar som attityder, beteenden ingår. Vad är det de facto som premieras i vår idrott och i våra föreningar? Det är DET som styr verksamheten, oavsett vad vi skriver i policydokument eller säger är viktigt i vår värdegrund, osv. " 41

Exempel på frågeställningar som belyser detta inom respektive del: När vi nu tar stimulansprojektet #svenskrodd 2020 - barn och ungdom in i nästa fas är det detta, tillsammans med Anvisningarna för idrott på barn och ungas villkor, som utgör grunden för hur vi tar oss an åtgärdsområdena och åtgärderna.! 42

3. Prioriterade åtgärdsområden och förslag på åtgärder 2016-2017 Vad händer nu? Nu ska vi gå från ord till åtgärder i samspel mellan föreningar, distrikt och förbund. Åtgärdsområden ska prioriteras utifrån vad vi gör i steg 1 (2016), steg 2 (2017) och steg 3 (2018 och framåt till 2020). Inom varje åtgärdsområde har förslag på åtgärder tagits fram som ska fastställas, prioriteras, tidsättas och ansvarsfördelning göras. Förslaget nedan ska processas med föreningar, distrikt och förbund innan det fastställs: "43