2005:87 Sporrakulla gård Antikvarisk kontrollrapport, 2005 Jimmy Juhlin Alftberg Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne
Rapport 2005:87 Sporrakulla gård - timmerarbeten Antikvarisk kontrollrapport, 2005 Glimåkra socken Östra Göinge kommun Skåne län Jimmy Juhlin Alftberg
Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:87 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Sporrakulla gård, östra längan. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.
Innehåll Sammanfattning 7 Administrativa uppgifter 7 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 7 Utförda åtgärder 8 Boningsdelen 8 Arrendatorsbostaden 8 Östra längan 8 Norra längan 9 Avvikelse från arbetshandlingarna 11 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 11 Iakttagelser under restaureringen 11 Övriga handlingar med relevans för ärendet 12 Bildgalleri 13
Östra Göinge kommun, Sporrakulla gård markerad.
Sammanfattning De under året utförda åtgärderna har innefattat lagning av rötskadat timmer i såväl stolpar som syllar, stabilisering av knuttimmerkonstruktion, omtäckning av spåntak samt säkring av lejd och väggparti. Administrativa uppgifter Objekt Sporrakulla gård Socken Glimåkra Kommun Östra Göinge Länsstyrelsens beslut 2005-03-17 (Dnr 432-9994-05) Byggherre/beställare Skogssällskapets förvaltnings AB Entreprenör Kalle Melin och Hasse Sjöberg, Knadriks kulturbygg Antikvarisk kontrollant Jimmy Juhlin Alftberg Byggnadstid April - Augusti 2005 Slutbesiktning 2005-08-26 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Boningsdelen var ursprungligen uppförd som ett sydgötiskt hus - en lägre ryggåsstuga som i öster flankerades av ett härbergshus. Uppförandet skedde troligtvis under 1700-talets första hälft, fast gårdsplatsen är åtminstone hundra år äldre. Under senare delen av 1700-talet kompletterades ryggåsdelen med ett västligt härbergshus. Under (troligtvis) början av 1800-talet höjdes taket på ryggåsdelen med fem stockvarv, så att byggnaden fick det utseende den har idag. Vid mitten av 1800-talet (efter 1841) revs det östra härbergshuset till förmån för en nyuppförd boningsdel, sammanbyggd med den äldre ryggåsdelen. Gården var bebodd och brukad fram till 1964 och underhölls fram till dess på traditionellt sätt. Dock genomfördes stora förändringar 1942, då bl a den senare uppförda östliga delen separerades från ryggåsdelen. Samma år monterades även nya treluftsfönster in på västgaveln i den västra härbergsdelen två på nedervåningen och två på ovanvåningen (tidigare fanns endast två små fönster på denna gavel, ett nere och ett uppe det övre ersatte en trälucka 1924). Det är okänt om timmer byttes på västra gaveln i samband med fönsterarbetena. 1991 genomfördes timmerbyte på södra långsidan eftersom ett antal stockar befanns fördärvade av röta. Bevisligen har även syllbyten och stolpskarvningar utförts på ekonomibyggnaderna, okänt när. Efter ett svampangrepp 2002 sanerades ryggåsdelens östra gavel, vid syllen, samt golvet i anslutning till eldstaden. Enligt muntlig uppgift från hembygdsföreningen skall golvdelen vid eldstaden ha bytts under 1960-talet. Under september 2004 togs frågan om underhåll upp av fastighetsägaren, Skogssällskapet. Vid ett möte på plats den 13 september skadeinventerades samtliga byggnader. Resultatet låg sedan till grund för ansökan om statligt byggnadsvårdsbidrag. I mars 2005 beviljade Länsstyrelsen tillstånd och bidrag för restaureringen. Gården skyddas sedan 1974 som byggnadsminne.
Utförda åtgärder Boningsdelen Vid norra långsidan har rötskador i ytterdörrens tröskel, underliggande syll samt västra dörrstolpen åtgärdats. Ny tröskel av ek har på enklaste sätt skarvats in under dörrstolparna. På insidan har en slagfals hyvlats för att säkerställa dörrtätningen. På västra stolpens yttersida har en äldre ilagning gjorts om med nytt virke av fur. Äldre förstörda syllrester har tagits bort eftersom denna konstruktion gav tecken på att vara både sekundär och undermålig, samt inte gick att rädda. På västra gaveln har såväl yttre som inre följare monterats för att stabilisera och säkra knuttimringen. Fästning av följarna har skett med genomgående bultar. Skador innan arbetet. Tröskeln bytt. Arrendatorsbostaden Pulpettaket på förstugan samt hela södra takfallet har till fullo omtäckt i tre lager med nytillverkade takspån av gran. Sammanlagt har ca 52 kvadratmeter omtäckts. Spikning är gjord med blank pappspik. Täckning har genomgående skett från höger till vänster, likt tidigare utförande. För arrendebostadens takfall innebär detta ett extra skydd mot västliga vindar. Förstugans tak. Södra takfallet. Östra längan Skadad syll å västra långsidan har bytts mot nytillverkad av fur. Rötskadade stolpar i anslutning till syllen har skarvats. Fästning är i samtliga fall gjord med handtäljda dymlingar. Skarvningar mot äldre syll är utförda som hakskarvar, till skillnad mot de tidigare bladskarvarna. Långsidan har under arbetet riktats upp ca 2
centimeter. Befintligt dragjärn, monterat på längans ena golvbjälke, har återanvänts och omfästs i ny syll. Den östra lejden (norra delen) har stabiliserats genom pålaskning av bräda. Tillika har snedstyvor monterats på insidan väggar, längs östra långsidan. På utsidan har en bålebräda bytts likt befintlig medan en urkragad åter tryckts på plats. Vid det sydöstra, kraftigt uttryckta, hörnet har stolpen bladskarvats i nederdelen med nytt virke av ek samt tryckts på plats. En tidigare skarvning var gjord på samma ställe, dock okänt när. Eftersom denna tidigare lagning kan ha blivit utförd vid tidpunkten innan byggnadsminnesförklaringen 1974, beslöts att ny skarvning skulle utföras på samma sätt. Detta innebar att tapp mot syllhörn utelämnades eftersom det ej fanns något urtag i syllhörnet något som tyder på att åtminstone den östra sylldelen även blivit bytt i ett tidigare skede. Fästning av skarv är gjord med blankspik eftersom den tidigare lagningen var utförd på detta sätt. På hörnets insidor, i vedboden, har reversibel men stabil fixering skett med brädor eftersom avsaknaden av stolptapp i hörnet kräver detta. Vid norra gaveln har syllen fixerats i underkant genom påspikning av brädor, vilka i sin tur fästs på undersidan av loggolvet. Syllen har på denna gavel blivit bytt sedan tidigare, men har genom sättningar vridit sig. Västra långsidan, bytt syll. Östra lejden förstärkt vid norra delen. Bytt båle å östra långsidan. Sydöstra stolpen skarvad. Norra längan I det sydöstra hörnet av längan, vid gattet mot östra längan, har två rötskadade stockar samt förstörd syll bytts ut. Konstruktionen i denna del är knuttimrad, men genom en tidigare olycklig reparationsinsats har knutskallarnas bindande
funktion satts ur spel. Ny lagning är gjord med nytt virke av fur samt på enklaste sätt med utstickande knutändar i liv med befintliga. Uppruttna stockar och syll. Utstickande stockändar utan knut.
Avvikelse från arbetshandlingarna Av de i offerten från Knadriks kulturbygg angivna åtgärderna har vissa delar utelämnats. Detta på grund av två orsaker; dels brist på medel och dels att det under arbetets gång framkommit ytterligare skadebild å boningsdelens västra gavel. I bidragsanslaget tilldelades fastighetsägaren ett avsevärt lägre belopp än det sökta. Därför fick en prioritering på plats genomföras. Kvar att åtgärda är följande: Skorstenar Fönster, samtliga åtgärder Västra gavelns stockvarv, antal ej fastställt men minst en stock Östra längans östra, skadade syll i anslutning till stor marksten Att hakskarva nya syllar, i stället för att kopiera de äldre bladskarvarna å östra längan, bedömdes som nödvändigt eftersom stora dragkrafter finns i byggnaden. Tillika ansågs konvertering av boningslängans dörrtröskel som behövlig eftersom befintligt utförande kunde klassas som direkt undermåligt, bl a på grund av den fuktackumulerande lamellkonstruktionen (trappstenarna stänker regelbundet regnvatten på tröskeln). Bägge avvikelserna är godkända av antikvarisk kontrollant eftersom de ansågs främja det fortsatta underhållet av gården samt är kulturhistorisk riktiga. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Samtliga utförda åtgärder är gjorda efter byggnadernas egna förutsättningar samt i enlighet med Länsstyrelsens tillståndsbeslut. Iakttagelser under restaureringen Angående det omtäckta södra takfallet å arrendebostaden, kunde vid slutbesiktningen noteras att ett antal takspån rest sig som en sannolik följd av partiellt för gles täckning i kombination med fuktigt väder. Detta bör utan dröjsmål justeras. Resta takspån.
Att västra gaveln var svårt utsatt och skadebelamrad stod klart vid skadeinventeringen 2004. Dock var det då omöjligt att på plats fastställa vidden av skadorna eftersom detta skulle ha medfört ingrepp i byggnadsminnet något som valdes att ej utföras. Under arbetets gång uppvisade emellertid vissa stockar svåra rötskador, detta i form av långt gången urgröpning från ovansida. Då ilagningar inte ansågs motiverade, varken ur tidsmässig eller ekonomisk synvinkel, samt att gavelfönstren med viss sannolikhet kommer att innefattas av en restaurering av stockvarven, lämnades åtgärden för vidare analys. Vad gäller marknivån vid östra längans södra gavel, bör denna inom snar framtid justeras för att säkra vattenavrinningen. Sänkning bör göras med minst fem centimeter. I dagsläget utsätts den lågt liggande syllen för onödigt mycket markfukt. Det bör nämnas att Länsstyrelsen i sitt tillståndsbeslut avslog de planerade åtgärder som omfattade montering av hängrännor på östra längans östra takfot (inkl avvattningskedja), skyddsinklädnad av västra gaveln (panel) samt att sätta igen det sentida, uppruttna fönstret å arrendebostadens västra gavelröste. Övriga handlingar med relevans för ärendet 2004-09-19 Åtgärdsbeskrivning/offert från Knadriks kulturbygg 2004-10-08 Fastighetsägarens bidragsansökan 2004-10-25 Regionmuseets remissvar (Dnr K12.20-601-04-1049) 2005-03-17 Länsstyrelsens tillståndsbeslut (Dnr 432-9994-05) 2005-03-17 Länsstyrelsens bidragsbeslut (Dnr 434-38310-04) 2005-09-05 Regionmuseets intyg ang utfört arbete (Dnr enl ovan)
Bildgalleri Syllbyte, under arbetet. Detalj på hakskarv.
Östra längans sydöstra hörn, fixering på insidan. Invändig följare på västra gavelns nordvästra hörn. Bultningen är genomgående och möter de yttre föjarna.
Innan arbetet. Rutten syll å östra längan. Trasig bladskarv å östra längan. Notera järnbrickan bakom portens nedre hörn. Bultning är gjord i den inre golvbjälken.
Östra längan. Återanvänt dragjärn. Östra längan. Dymlingar med kilar å skarvad stolpe.
Innan arbetet. Östra längans södergavel urkragad tack vare avsaknad av sylltapp. Fixering gjord på insidan.
Arbetsbild å arrendatorsbostaden. Förbrukat fönster. Arrendatorsbostadens västra gavelröste.
Regionmuseets rapportserie 2005 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 2004 2. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2004 3. Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 2004 4. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 2004 5. Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 2004 6. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 2005 7. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 2004 8. Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 2004 9. E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-2001 11. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 2001 12. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 13. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 2004 14. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 2004 15. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 2005 16. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 2004 17. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 2004 18. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 2005 19. Hotell Båstad en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-2005 20. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 21. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004 22. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-2005 23. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1996 24. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 2004 25. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1995 26. Öveds kyrka fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 2003 27. Östra Kärrtorps kyrka fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 2003 28. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 2002 29. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 2003 30. Fjelie kyrka lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 2002 31. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-2005 32. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 2004 33. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 2004 34. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 35. S:t Ibbs gamla kyrka utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar 2003-2004 36. S:t Ibbs gamla kyrka invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 37. Gårdstånga kyrka, Gårdstånga sn, AK, Kristina Nilén, 2004 38. Flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 39. Gustav Adolf kyrka, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 40. E22 Hammar-Södergård, Fjälkinge sn, FU, Tyra Ericson och Ylva Wickberg, 2002-2003 41. Gislövs kyrka- ett biskopen värdigt tempel, Gislövs sn, BAD, Petter Jansson, 2000 42. Bjärlövs medeltida bytomt, Färlövs sn, AU, Anders Håkansson, 1998 43. Alnarps slott, Lomma sn, AK, Anna Ligoura, 2004 44. Skanörs kyrka invändig renovering, Skanörs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 45. Västra Hoby kyrka utvändig renovering av tornet, V Hoby sn, AK, Kristina Nilén, 2004 46. Västra Hoby kyrka inflyttning av orgel från Odarslövs kyrka, V Hoby sn, Kristina Nilén, 2004 47. Hagen vid Bäckaskog, Kiaby sn, Jan Kockum, 2005 48. Hovs kyrka fasadarbeten, Hovs sn, AK, Lotta Eriksson, 2005 49. Breddning av Långebergavägen, Välluvs sn, FU, Jan Kockum, 2005 50. Brandstad kyrkogård, Brandstad sn, FU, Jan Kockum, 2005 51. Bredbandsdragning genom Rinkaby, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, 2005 52. Källstorps kyrkogård, Källstorps sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 53. E22 Kristianstad - Fjälkinge, AU 2, Tyra Ericson, 2002 54. Medeltida stadslämningar vid Åhus torg, Åhus sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1988 55. Aristofanes 4 en stenåldersboplats, Vä sn, FU+AU, Linda Pettersson, 1996 56. Kv Jungfrun 4 i Simrishamn, Simrishamn, UN, Tony Björk & Jan Kockum, 1990 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation
57. E22 VÄ, Vä sn, UN, Hans Ekerow, 1994-1995 58. Grönby, Gärdslövs och Önnarps kyrkor, Grönby sn, Gärdslövs sn och Önnarps sn, Lotta Eriksson, 2005 59. Omläggning av plåttak, Wähusen, Kristianstad, AK, Mia Junskär, 2005 60. Målning av plåttak på Bålamöllan, Stehag sn, AK, Mia Junskär, 2005 61. Lilla Isie kyrkogårdar, Lilla Isie sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 62. Hemmesdynge kyrkogård, Hemmesdynge sn, DK, Lotta Eriksson, 2004-2005 63. Fischerska Huset, Simrishamn sn, AF, Mattias Burman och Emelie Petersson, 2005 64. Den skånska livsmedelsindustrin, PJ, Henrik Borg, 2005 65. Barnet i mässingsskrinet - schaktningsövervakning vid Höörs kyrka, Höör sn, FU, Linda Pettersson, 2002 66. Gamlegård & Egeside. Arkeologiska undersökningar 2004-2005, Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, 2005 67. Dammbyggen i Vallarum, Fränninge sn, FU, Linda Pettersson, 1999-2000 68. Boplatslämningar vid Örebäcken, stg 1291, Båstad, UN, Linda Pettersson, 1989 69. Svampsanering och putslagningar på Perstorps baptistkapell, Oppmanna sn, AK, Mia Jungskär, 2004-2005 70. Fjälkinge 28:25, vikingatida lämningar, Fjälkinge sn, FU, Helén Lilja, 2004 71. Ny cykelväg i Fjälkinge Fjälkinge 35:105 m fl, Fjälkinge sn, FU, Linda Pettersson, 1991 72. Schaktningsövervakningar i kv. Tyggården museets nya entré, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2001 73. Graven i Krigarens by, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, 1982 74. Markarbeten i centrala Kristianstad, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2000 och 2002 75. Ledningsdragning vid Ringsjön, Fulltofta sn, FU, Linda Pettersson, 2001 76. Härdkoncentration vid Salomonhög, Grevie sn, AU + UN, Linda Pettersson, 1989 77. Borrby kyrka, Borrby sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005 78. Anläggningsarbeten på borggården på Bäckaskog slott, Kiaby sn, AK, Mia Jungskär 2004-2005 79. Wor fruis have. Arkeologiska undersökningar i Kv Spritan 1994-96, del 1-4, Åhus sn, UN, Karl-Magnus Lenntorp, 1994-96 80. Restaurering av holkbrunnar, Hörröd, Farstorps sn, AK, Helén Lilja, 2005 81. Ledningsdragning vid Heliga Trefaldighetskyrkan, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2001 och 2004 82. Trelleborgshuset i Krigarens by, Rinkaby sn, UN. Linda Pettersson, 2005 83. Bromölla 11:92 Neolitiska lämningar vid Skräbeån, Ivetofta sn, FU+AU2, Linda Pettersson 2004+2005 84. Kv Lejonet 10 i Simrishamn, Simrishamn, FU och UN, Claes B Pettersson, 1989 85. Bollerups borg åtgärdsplan för utvändig restaurering, Bollerup sn PJ, Cecilia Pantzar och Emelie Petersson, 2005 86. Brydestuan i Finsbo (Finsbo 5:1, utmarker), Östra Karups sn, AK, Mattias Burman, 2005 87. Sporrakulla gård, Glimåkra sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2005