Borrby kyrka - restaurering av fönster

Transkript

1 2005:77 Borrby kyrka - restaurering av fönster Antikvarisk kontroll 2005 Cecilia Pantzar Författare Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2005:77 Borrby kyrka - restaurering av fönster Antikvarisk kontroll 2005 Borrby socken Simrishamns kommun Skåne län Cecilia Pantzar

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:77 ISSN Omslagsfoto: Detalj av tornets södra fönster efter restaurering. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Innehåll Sammanfattning 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Utförda åtgärder 6 Arbetsmetod i korthet 12 Avvikelser från upprättade handlingar 13 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 13

6 Simrishamn kommun i Skåne län.

7 Sammanfattning Arbetet omfattade tornets södra fönster och utfördes som en förprojektering inför restaureringen av kyrkans samtliga fönster. Erfarenheterna från detta första fönsterarbete kommer att fungera som underlag inför nästkommande etapp. Hela fönstret demonterades och reparerades på verkstad. Samtliga blyspröjsar byttes ut, trasiga glasrutor lagades alternativt ersattes och ramverket av järn rengjordes, lagades och målades. Objekt Socken Kommun Arbetshandlingar Länsstyrelsens dnr Vårt dnr Byggherre/beställare Entreprenör Antikvarisk kontrollant Administrativa uppgifter Borrby Sankta Maria kyrka Borrby Simrishamn Barup & Edström Arkitektkontor AB, (Förprojektering, beslut fattas först i nästa skede) K Borrby-Östra Hoby församling Malmö Glassliperi & Blyfönsterfabrik AB T Lundahl Mekanisk Verkstad Konrad Roos Byggnads AB Bröderna Nilsson Måleri AB Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne genom Cecilia Pantzar Byggnadstid Maj augusti 2005 Antikvarisk slutbesiktning Byggnadshistorik med relevans för ärendet Nuvarande kyrka uppfördes 1841 efter ritningar av J.W Gerss. På samma plats stod dess förr innan en medeltida kyrka, som revs strax före Den nya kyrkan utformades som en salkyrka med ett spatiöst långhus, som i öster avslutades med ett smalare kor och i väster med ett torn ersattes tornets lanternin av dagens högresta spira utsmyckades kyrkan med blyinfattade fönster tillverkade på Stockholms Glasmåleri Neumann och Vogel. I varje fönster återges motiv med utgångspunkt från kristen symbolik. Glasdekoren är jugendinspirerad och utförd med en blandteknik av både målat och färgat glas. 5

8 Utförda åtgärder Det utvalda provfönstret på tornets sydsida var ett av kyrkans mest skadade. Övriga fönster är utformade enligt samma princip, förutom två i sakristian som är av något enklare form. Fönstret är uppdelat i åtta sektioner som hålls samman av en järnstomme utan regelrätt båge. Järnstommens exteriöra järn är förankrade i murverket medan de interiöra järnen är infästa mot de yttre med bultar. Fönstrets blyspröjsade glassektioner sitter fastklämda mellan järnen och ansluter precis som järnen till omfattningen med uppdragen putskant. Vid nedplockningen knackades den anslutande putsen bort. Före demontering stabiliserades spröjsverket med tejp. Därefter lösgjordes de inre tvärgående järnen och fönstret kunde plockas ner i hela sektioner. Respektive sektion var utförd med en ram av bly och tvärsgående tunna järnstavar. Järnstavarna fungerade som stöd åt spröjsverket och var infästa med najtråd av koppar som anslöt till blyspröjsen genom lödning. De två nedre sektionerna som var av större format stabiliserades med tre järnstavar, medan de övriga av något mindre format endast var försedda med en stav. Övergången mellan fönstersektion och järnram var ursprungligen tätad med linoljekitt. Senare reparationer utförda med silikon har medfört att skadorna på glas och spröjsar accelererat. Blyspröjsarna var lödade med tenn och kittade med opigmenterat linoljekitt. Mittstaget och de yttre tvärjärnen var i gott skick och restaurerades på plats. De inre tvärjärnen som lösgjordes i samband med demonteringen var i sämre skick, men kunde i samtliga fall återanvändas efter justering. Samtliga bultar var i gott skick. Smidesjärnet rengjordes och rostskyddsbehandlades med Beckers rostskyddsfärg och Beckers täckfärg, kulör svart. Skadade glasrutor förekom främst utmed de delar som gick in i muren, eftersom det av naturliga skäl blir störst påfrestningar i det stumma mötet med putsen. Rörelser fortplantas i fönstret genom vind, tvärdrag och i viss mån stängning av västport. Spruckna glasrutor limmades med silikon när så var möjligt, det vill säga när brottytorna var helt intakta. I de fall flisor saknades byttes hela glasrutor ut. Nytt glas var av snarlik kvalitet. Den medvetet utförda variationen av gulaktiga nyanser, för att efterlikna solljus, gav utrymme för en viss avvikelse i samband med byte av färgat glas. Fönstret innehöll sedan tidigare utbytta sekundära glasrutor. Dessa avvek både till färg och måleri. Inslaget av äldre lagningar är emellertid en del av fönstrets historia och kan ses som ett tidsdokument över äldre bevarandeinsatser och därmed viktiga att bibehålla. Nytt dekormåleri utfördes i tre steg precis som tidigare. Inledningsvis drogs dekorens mönster upp med svarta konturer. Därefter målades enfärgade gröna bladfält. Slutligen påfördes avslutande konturer i rött. Varje målningssteg efter- 6

9 följdes av bränning. I frisen förekom glas med ytterligare en avfärgning i form av skuggliknande schattering. Färgen som användes bestod av pigment och lösningsmedel i form av olja och terpentin. Kulörmässigt uppnåddes inte samma mättnad och nyans som tidigare med resultatet att nya bemålade glas avviker lite för mycket från originalet. Totalt byttes fyra glas med målad ornamentik, tre patinerade frisglas, samt ett flertal runda så kallade butzen. Ny blyspröjs utfördes av bly som drogs ut till sin rätta dimension, 6 mm i frisen och 8 mm i övriga fönstret. Efter montering av samtliga glas i nytt spröjsverk påfördes kitt. Befintligt kitt var linoljebaserat, men önskemål fanns om att använda ett modernt mer elastiskt kitt, Perennator, som består av krita samt vegetabiliska och syntetiska oljor. Fördelarna med detta kitt kunde främst knytas till kittning av träfönster. Oljan i Perennator utarmas inte lika fort av omgivande trä, fåglar tycker inte om det och kittet är mer lättarbetat, det vill säga, kladdar inte av värme i lika hög grad som linoljekitt. En fördel som däremot kunde kopplas direkt till denna fönsterrenovering var att det fungerar bättre tillsammans med järn. En av Borrbyfönsternas svaga punkter är anslutningarna till järnen. Dessa tätas med kitt, men ganska snabbt efter att linoljkittet torkat bildas sprickor i anslutning till järnet som släpper in fukt och vatten som sätter igång skadeverkningsprocesser. Med kittet Perennator kan detta sprickfenomen åtminstone skjutas upp något tack vare kittets något mer elastiska karaktär. Fönsterhantverkaren hade trettio års erfarenhet av detta kitt och kunde inte påtala något negativt med dess funktion. Med dessa fakta som underlag beslutades att använda linoljekitt i spröjsverket och Perennator i anslutning till järnstommen. Linoljekittet pigmenterades med kimrök för att undvika vita strimmor på glasen i inledningsskedet. Avslutningsvis återmonterades de tvärgående järnstavarna, på samma sätt som tidigare, med najtråd av koppar som lödades fast i blyspröjsen. Stavarna målades med Flugger grundfärg och Metallackfärg, kulör blygrå. Efter uppsättande av färdigställda fönstersektioner putslagades anslutande fönsteromfattning med färdigblandat hydrauliskt kalkbruk av fabrikat Finja. 7

10 Nedplockning av fönstret pågår. Glasrutorna säkrades med tejp före demontering.upphuggning av puts krävdes Tv. De inre järnen är delvis lösgjorda från de yttre. Varje sektion är förankrad mellan järnen som hålls samman med bultar. Th. Den yttre järnstommen löper in i omfattningens murverk. 8

11 Yttre rostangripen järnstomme efter nedtagning av samtliga glassektioner. Fönstret efter restaurering. Omfattningen är putslagad men ännu inte målad. 9

12 Tv. Det restaurerade fönstret ansluter på samma sätt som tidigare direkt in i omfattningens puts. Th. Restaurerat fönster med ett utbytt nymålat glas. Det nya glaset ansluter till vänster om korsmittens övre del. Bladfärgen är något ljusare än originalet. Järnstommen sedd inifrån efter restaurering. Även här syns ett av de nymålade glasen, över korsets mitt och till vänster. 10

13 Detalj av restaurerat fönster med gråmålad horisontell stödstav. Frisglaset med grönt bladverk efter limning av spricka. 11

14 Arbetsmetod i korthet - Rengöring av järnstag och tillhörande bultar. - Samtliga järn kunde bibehållas. - Målningsbehandling av smide, Beckers Rostskyddsfärg och Täckfärg, kulör svart. - Byte av samtliga blyspröjsar. - Byte av glas. - Limning av glas med glasklar silikon. - Målning av glas. - Kittning med linoljekitt i blyspröjsar och Perennator i anslutning till järn. - Lagning av putsanslutningar i omfattning med hydrauliskt kalkbruk av fabrikat Finja. - Målning av putsanslutningar, utförs först senare. Bengt Eriksson blyar om en fönstersektion. 12 Restaurering i fyra steg. Tv. Skadad blyspröjs avlägsnas. Th. Lösgjorda glasrutor rengöres med vatten och lägges enligt ursprunglig placering.

15 Tv. Ny blyspröjs monteras och kittas. Th. Färdigt resultat. Avvikelser från upprättade handlingar - Målning av järn utfördes inte med linoljefärg. - Användning av kittet Perennator i anslutning till järn. - Infärgning av kitt med kimrök (befintligt var vitt). Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Restaureringen har utförts med god hänsyn till fönstrets kulturhistoriska värden. Det utförda arbetet håller en hantverksmässigt hög kvalitet både när det gäller teknik och material. Tillämpad arbetsmetod har fungerat väl och kan rekommenderas inför det fortsatta fönsterarbetet. Eftersom det utvalda fönstret var ett av kyrkans sämsta, beräknas insatserna för övriga fönster bli av samma omfattning för ett fåtal och av betydligt mindre omfattning för flertalet. Under nästkommande etapp vore det emellertid önskvärt att sträva efter en större kulörmässig överensstämmelse mellan nytt glasmåleri och originalbemålning. Lämpligen utförs provmålningar på ett tidigt stadium, så att berörda parter kan studera och godkänna en ny bladkulör. Föreskriven målning av smide med linoljefärg bör efterföljas och inte som denna gång utföras med Beckers respektive Fluggers täckfärger. 13

16 Fönster före restaurering. Fönster efter restaurering. 14

17 15

18 Regionmuseets rapportserie 2005 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar , FU, Lars Salminen, Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl-Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, Hotell Båstad en interiör från talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, Öveds kyrka fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, Östra Kärrtorps kyrka fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, Fjelie kyrka lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, S:t Ibbs gamla kyrka utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar S:t Ibbs gamla kyrka invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, Gårdstånga kyrka, Gårdstånga sn, AK, Kristina Nilén, Flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, Gustav Adolf kyrka, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, E22 Hammar-Södergård, Fjälkinge sn, FU, Tyra Ericson och Ylva Wickberg, Gislövs kyrka- ett biskopen värdigt tempel, Gislövs sn, BAD, Petter Jansson, Bjärlövs medeltida bytomt, Färlövs sn, AU, Anders Håkansson, Alnarps slott, Lomma sn, AK, Anna Ligoura, Skanörs kyrka invändig renovering, Skanörs sn, AK, Kristina Nilén, Västra Hoby kyrka utvändig renovering av tornet, V Hoby sn, AK, Kristina Nilén, Västra Hoby kyrka inflyttning av orgel från Odarslövs kyrka, V Hoby sn, Kristina Nilén, Hagen vid Bäckaskog, Kiaby sn, Jan Kockum, Hovs kyrka fasadarbeten, Hovs sn, AK, Lotta Eriksson, Breddning av Långebergavägen, Välluvs sn, FU, Jan Kockum, Brandstad kyrkogård, Brandstad sn, FU, Jan Kockum, Bredbandsdragning genom Rinkaby, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, Källstorps kyrkogård, Källstorps sn, DK, Lotta Eriksson, E22 Kristianstad - Fjälkinge, AU 2, Tyra Ericson, Medeltida stadslämningar vid Åhus torg, Åhus sn, FU+UN, Linda Pettersson, Aristofanes 4 en stenåldersboplats, Vä sn, FU+AU, Linda Pettersson, Kv Jungfrun 4 i Simrishamn, Simrishamn, UN, Tony Björk & Jan Kockum, 1990 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

19 57. E22 VÄ, Vä sn, UN, Hans Ekerow, Grönby, Gärdslövs och Önnarps kyrkor, Grönby sn, Gärdslövs sn och Önnarps sn, Lotta Eriksson, Omläggning av plåttak, Wähusen, Kristianstad, AK, Mia Jungskär, Målning av plåttak på Bålamöllan, Stehag sn, AK, Mia Jungskär, Lilla Isie kyrkogårdar, Lilla Isie sn, DK, Lotta Eriksson, Hemmesdynge kyrkogård, Hemmesdynge sn, DK, Lotta Eriksson, Fischerska Huset, Simrishamn sn, AF, Mattias Burman och Emelie Petersson, Den skånska livsmedelsindustrin, PJ, Henrik Borg, Barnet i mässingsskrinet - schaktningsövervakning vid Höörs kyrka, Höör sn, FU, Linda Pettersson, Gamlegård & Egeside. Arkeologiska undersökningar , Vittskövle sn, UN, Johan Dahlén, Dammbyggen i Vallarum, Fränninge sn, FU, Linda Pettersson, Boplatslämningar vid Örebäcken, stg 1291, Båstad, UN, Linda Pettersson, Svampsanering och putslagningar på Perstorps baptistkapell, Oppmanna sn, AK, Mia Jungskär, Fjälkinge 28:25, vikingatida lämningar, Fjälkinge sn, FU, Helén Lilja, Ny cykelväg i Fjälkinge Fjälkinge 35:105 m fl, Fjälkinge sn, FU, Linda Pettersson, Schaktningsövervakningar i kv. Tyggården museets nya entré, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, Graven i Krigarens by, Rinkaby sn, FU, Linda Pettersson, Markarbeten i centrala Kristianstad, Kristianstad, FU, Linda Pettersson, 2000 och Ledningsdragning vid Ringsjön, Fulltofta sn, FU, Linda Pettersson, Härdkoncentration vid Salomonhög, Grevie sn, AU + UN, Linda Pettersson, Borrby kyrka, Borrby sn, AK, Cecilia Pantzar, 2005

20