Klimatkompensation - så funkar det i praktiken
1. Klimatläget idag 2. Klimatkompensation genom CDM 3. Tricoronas CDM-projekt 4. Sex myter om klimatkompensation 5. Frågor
2. Klimatläget idag
Top10 varmaste åren 1. 2005 +0.62 2. 1998 +0.60 3. 2003 +0.58 4. 2002 +0.57 5. 2006 +0.56 6. 2009 +0.56 7. 2007 +0.55 8. 2004 +0.54 9. 2001 +0.52 10. 2008 +0.48 På global l nivå var år 2009 var det näst varmaste året de senaste 130 åren enligt NASA:s långtidsmätningar. Även 2010, som har varit ovanligt kallt i Sverige, ser ut att vara ett av de varmaste åren sedan mätningarna började.
2. Klimatkompensation genom CDM
Varför behövs klimatkompensation?
Hur funkar klimatkompensation genom CDM?
Nivå av tredjepartskontroll Olika typer av klimatkompensation Passiva a reduktione er Projekt tbaserade aktiva reduk ktioner GS CER Gold Standard CER CER Certified Emission Reductions VER Voluntary Emission Reductions EUA - European Emissions Allowances Utsläppsrätter Miljöorg. FN/CDM Oreglerat Kvalitet
Marknad Transaktionstyp Kredit-typ Regim Reglerad Utsläppsrätter AAU (Assigned Amount Units) International Emissions Trading under Kyoto EUA (EU Allowance) EU-Emissions Trading Scheme (EU-ETS) Projektbaserade utsläppskrediter/ reduktioner ERU (Emission Reduction Unit) Joint Implementation (JI) CER (Certified Emission Reductions) Clean Development Mechanism (CDM) Oreglerad Främst projektbaserade utsläppskrediter/ reduktioner VER (Verified Emission Reduction) Voluntary projects
Hur säkerställs klimatnyttan i ett CDM-projekt? 1. Additionalitet 2. Verifierbarhet 3. Spårbarhet 4. Beständighet 5. Bidrag till hållbar utveckling
3. Tricoronas CDM projekt
Mer än 130 registrerade projekt i 19 länder på 3 kontinenter
Två olika certifieringar för klimatnytta CDM CDM står för Clean Development Mechanism och är ett system framtaget av FN under Kyotoprotokollet. Systemet togs fram för att industriländerna på ett säkert sätt ska kunna ta sitt klimatansvar och hjälpa utvecklingsländerna ekonomiskt till hållbar utveckling. Gold Standard En kvalitetsmärkning utöver CDM som tagits fram av ett 60-tal miljöorganisationer, däribland WWF International och Greenpeace International. Märkningen innebär ytterligare krav på socialt ansvarstagande, lokal förankring och hållbarhet.
Några av Tricoronas projekt Vindkraftpark Kangping, Kina Volume: ca 42 000 ton CO 2 /year CDM: 0537 Jaremar Biogasanläggning, Honduras Volume: ca 30 000 tons /year CDM: 1483 Dagana Energiffektivisering Biomassakraftverk Biomasssa, Senegal SiB Sri Balaji, India Volume: ca 37 000 ton CO 2 /year CDM: 3286 Volume: ca 29 000 ton CO 2 /year CDM: 0362 #1 UN CDM portfolio #1 Carbon Catalog
Sri Balaji biomassa i Indien Sri Balaji är ett nätanslutet biomassakraftverk i Andhra Pradesh i Indien som använder jordbruksavfall som bränsle. Indiens nuvarande energiproduktion är näst intill enbart baserad på fossila bränslen. Genom att bidra med icke-fossil energi till elnätet genererar detta projekt ca 29 000 ton koldioxidreduktioner per år. Genom att skapa en marknad för jordbruksavfall som annars skulle ha lämnats att ruttna eller brännas på fälten, skapar detta projekt arbetstillfällen och en extra inkomstkälla för den lokala befolkningen. Projektet har utöver detta bidragit till att finansiera lokala utbildnings- och hälsoinvesteringar i området.
Yinyi vindkraft i Kina Yinyi en en vindkraftspark som står i ett avlägset glesbefolkat område där vanligtvis få investeringar sker. Klimatkompensationsprojektet har inneburit ett stort lyft för lokalbefolkningen, som nu har fått mer säker tillgång på el, flera nya arbetstillfällen, samt bättre kommunikationer med resten av regionen. Kinas elsektor fortsätter att bygga främst kolkraft, men CDM-systemet har ändå lett till att tusentals vindkraftverk har byggts sedan 2005, och att Kina nu är världens näst största producent av vindkraftsel efter USA. Projektet har sedan starten genererat ca 100 000 ton koldioxidreduktioner.
Dagana/CSS Senegal- biomassa Afrika är nästa tillväxtmarknads för klimatkompensationsprojekt. Dagana är ett biomassaprojekt som innebär stora energieffektiviseringar för sockerfarmen CSS i norra Senegal och är det första registrerade CDM-projektet i landet. Projektet möjliggör att restprodukter från sockerrörsodling används som bränsle istället för fossila bränslen för att driva produktionen, och att den el som blir över kan sedan säljas in i det nationella elnätet. Projektet kommer att innebära koldioxidbesparingar på 262 000 ton under en sjuårsperiod.
4. Sex myter om klimatkompensation
1. Klimatkompensation är ett avlatsbrev man köper sig fri 2. Klimatkompensation fungerar inte inget förändras 3. Klimatkompensation är dyrt 4. Klimatprojekt i u-länder är den nya tidens kolonialism 5. Klimatkompensation i u-länder är kortsiktigt i ett längre perspektiv p är det bättre att investera på hemmaplan 6. Klimatkompensation är bistånd
5. Så här arbetar Tricorona
Klimatstrategi Beräkna Klimatberäkning Kommunicera Klimatkommunikation Reducera Klimatplan Year 1 Year 2 Year 3 Year 4 Year 5 Kompensera CDM/Gold Standard
Axfood - ett företag som klimatkompenserar Vår målsättning med Garant är att vara lyhörda och vi har lyssnat på våra kunders önskan att lansera en serie som underlättar för dem att göra ett bra klimatval utan att behöva kompromissa. Åsa Domeij, chef för miljö och socialt ansvar på Axfood.
Frågor?
Tack! Elin Bergman Marketing Manager Tricorona Climate Partner elin.bergman@tricorona.se Tel: 08-506 88 590