Verksamhetsberättelse 2008/09 Utbildningsprogrammet i Fysik och tillämpad matematik Programansvarig: Per-Anders Boo Teknisk-naturvetenskaplig fakultet. www.teknat.umu.se
1. Formalia a. Programmets namn Kandidatprogrammet i fysik och tillämpad matematik b. Läsår för vilken verksamhetsberättelsen gäller Verksamhetsberättelse för läsåret 2008/2009 c. Datum när verksamhetsberättelsen antogs av programrådet Verksamhetsberättelsen är antagen av programrådet den 2010-03-16. d. Huvudansvarig för framtagning av verksamhetsberättelsen Huvudansvarig är Per-Anders Boo (Programansvarig) Ledamöter i programrådet höstterminen 2009 är: Per-Anders Boo programansvarig, Matematik och matematisk statistik Sune Pettersson Fysik Michael Bradley Fysik Roger Halling Fysik Leif Nilsson Matematik och matematisk statistik Jan Gelfgren - Matematik och matematisk statistik Pedher Johansson Datavetenskap Nils Gustavsson FOT Elin Wallstén FOT Iris Willemsen FOT Marcus Dageryd FOT Adjungerade programstudievägledare: Margareta Brinkstam (matematik och matematisk statistik), Lilian Andersson(fysik) (suppleanter för studeranderepresentanter ännu ej utsedda)
2. Programmets mål och utformning a. Kort beskrivning av programmets mål och utformning Programmets övergripande målsättning är att ge goda kunskaper i matematik och, med dessa som grund, genom möjlighet till inriktning mot fysik, matematisk statistik eller matematik bli en utbildning som ger goda möjligheter till yrkesverksamhet eller fortsatta studier på avancerad nivå inom programmets områden. b. Samarbetspartner och näraliggande utbildningar Vid Umeå Universitet finns civilingenjörsprogram i teknisk fysik och i industriell ekonomi som kan sägas varanärliggande. I programmet teknisk fysik läser man rätt så mycket matematik och naturligtvis mycket fysik. I industriell ekonomi läser man också mycket matematik och dessutom ett flertal kurser inom ämnet matematisk statistik. Många kurser på programmet fysik och tillämpad matematik läses under de första terminerna tillsammans med dessa och andra civilingenjörsprogram. Institutionerna Matematik och matematisk statistik, Fysik samt Datavetenskap är engagerade i att ge kurser på programmet. Kandidatprogram i fysik och i matematik finns vid universiteten i Umeå, Uppsala, Stockholm, Örebro, Karlstad, Linköping, Växjö, Göteborg och Lund. I Karlstad finns ett kombinerat program, Naturvetenskapligt program, Fysik/Kemi/Matematik, som påminner om programmet Fysik och tillämpad matematik på så sätt att studenterna börjar med matematikstudier och därefter gör ett val av inriktning mot fysik, kemi eller matematik. I Lund finns ett Naturvetenskapligt kandidatprogram med 14 ingångar varav matematik och fysik är två. Övriga har separata program
för fysik och matematik. I matematikprogrammen finns i nästan alltid en möjlighet att inrikta studierna mot matematisk statistik. c. Programmets styrdokument Examensbeskrivning Antagen Filosofie kandidatexamen 2007-08-28 Naturvetenskaplig kandidatexamen. Huvudområde: Fysik 2009-03-24 http://www8.umu.se/studentcentrum/verksamhet/examina/pdf_ examensbeskrivningar_nya/grundniva/ Utbildningsplan 2008-12-04 http://www.teknat.umu.se/utbildning/program/fysik_matematik Kursplaner http://www.umu.se/utbildning/program-kurser/kurser/ Kursutvärderingar Via hemsidorna för de olika kurserna kan man hitta utvärderingarna för kurser i matematik och matematisk statistik. http://www.math.umu.se/studenter/index.html Utvärderingar av kurser i fysik finns samlade och tillgängliga i pärmar på institutionen för fysik. d. Analys En svaghet med programmet är att det finns liknande program för fysik och matematik vid alla universitet i södra Sverige. En styrka är emellertid att det inte finns några motsvarande program i norra Sverige. Rekrytering på nationell bas torde därför vara betydligt svårare än rekrytering lokalt och regionalt. En annan svaghet är att programmet inte är en ekonomiskt bärkraftig enhet när det gäller att få institutionerna att förse programmet med kurser. Med tanke på att programmet delas upp efter det första läsåret i en fysik- respektive matematik/matematisk statistikinriktning, torde det krävas
åtminstone 60 studenter per årskull för att det skall vara ekonomiskt möjligt att kräva programspecifika kurser. En fördel som finns är dock att civilingenjörsprogrammen läser en hel del matematik- och fysikkurser som är intressanta för kandidatprogrammet fysik och tillämpad matematik. Därigenom finns det ändå ett hyggligt utbud av fysik- och matematikkurser att välja bland. En ytterligare svaghet som programmet har, tillsammans med de flesta naturvetarutbildningarna, är att kopplingen till en viss yrkesverksamhet efter examen är tämligen svag. Emellertid är arbetsmarknaden för matematiska statistiker god och även matematiker och fysiker har goda utsikter att få ett arbete inom sitt område enligt de prognoser som görs årligen av SACO och SCB. 3. Flöde genom programmet Programmet startade höstterminen 2008 så siffror finns bara för ett läsår, 2008/09. a. Söktryck och könsfördelning - Antal förstahandssökande Ht08: 20 - Antal registrerade på programmet Ht08: 10 - Antal kvinnliga studenter: 2 - Totalt antal studenter på programmet fördelade könsvis och årsvis: 10 (2) b. Prestation per årskurs - Prestationsgrad i procent av 60 hp läsåret 08/09 var 72%.
c. Avhopp - Inget avhopp termin 1. - Sannolikt 2(1) avhopp efter termin 3. d. Examinationsgrad och studietid Ej aktuellt eftersom programmet startade 2008. e. Ackumulerat studieresultat redovisat för varje individ (Frivilligt) Redovisas ej p.g.a. för få studenter på programmet medför att anonymiteten blir svår att garantera. f. utfall på första årets kurser (Frivilligt)
g. Analys och kommentarer Med tanke på att studenterna på programmet var i särklass bäst på diagnostiska proven som gavs under repetitionsveckan före höstterminsstarten så är resultatet inte så bra efter första läsåret. Att prestationsgraden är så hög beror på att några av studenterna läst andra kurser istället för de redan avklarade kurserna på programmet. Man ser att de tre första kurserna går någorlunda bra men i och med Linjär algebra försämras resultaten. Flervariabelanalysen går riktigt dåligt och kurserna därefter inte heller särskilt bra. En orsak till att Linjär algebra gick dåligt är troligen att kursen läses på något färre dagar än tidigare genom att den var lagd runt julen så att tempot upplevdes som stressigt(42% klarade 1:a tentamen). Flervariabelanalysen (40% klarade 1:a tentamen) lästes parallellt med programmeringstekniken(på den gick tentamen bra men många klarade inte laborationerna i tid). Vad gäller datorlaborationerna så tyder utvärderingen på att det är för få handledare. Båda dessa kurser är omfattande och svåra så resultatet är inte helt förvånade. Av resultatet verkar det som om studenterna satsade främst på programmeringstekniken. Man kan ana samma mönster för de två sista kurserna på våren. Mekanik 1 och Matematisk statistik för naturvetare läses parallellt och i det fallet verkar det som om studenterna i första hand satsat på den senare. Kanske beror det på att i den finns ett delprov inlagt i mitten av kursen. Att slippa parallelläsningen under vårterminen förefaller tyvärr vara lika svårt som att se några pedagogiska fördelar med den. Kurserna anges ofta i utvärderingarna som stressiga. Ambitionsnivå är alltså högre än förmågan att klara av kraven. Det är svårt att säga mera precist var problemet ligger för de olika kurserna men resultaten tyder på att något är fel.
4. Kompetens, genomförande och programutformning några nyckeltal a. Akademisk kompetens kursansvariga Kursansvarigas akademiska titlar. Redovisas som antal i kategorierna fördelade över årskurserna: Årskurs 1 2 3 - Professorer, 1 - Lektorer, 7 - Adjunkter, - Doktorander - Övriga (förklara) b. Akademisk kompetens kursansvariga Kursansvarigas basutbildning. Redovisas som antal i kategorierna fördelade över årskurserna: Årskurs 1 2 3 - Fil Dr. 8 - Tekn..Dr - Fil. Lic. - Tekn.Lic - Annan filosofie examen - Civilingenjör, - Högskoleingenjör - Annan (förklara) c. Pedagogisk kompetens kursansvariga (Frivilligt) Redovisas ej p.g.a. svårigheter att få fram data om detta.
d. Pedagogisk utformning på kursnivå Programkursernas pedagogiska utformning enligt kursplan. Redovisa antalet i kategorierna fördelade över årskurserna: - Traditionell utformning med föreläsning, räkneövning, laboration, - PBL 1 = renlärigt problembaserat lärande, - DBT = Projektbaserat lärande, - Annan form, nämligen Samtliga kurser bedrivs enligt traditionell utformning. e. Programkursernas genomförandeform Programkursernas form enligt praktiskt genomförande. Antalet i kategorierna fördelade över årskurserna: - Väsentligen en ren campuskurs, - huvudsakligen distans eller företagsförlagd, - blandformer nämligen Helt enligt ren campusform. f. Examination Kursernas examinationsmetoder. Antalet i kategorierna fördelade över årskurserna: - Examination baserad enbart på sluttentamen + laborationer eller liknande, - Examination baserad enbart på projektarbete - Examination baserad enbart på skriftliga rapporter, - Kontinuerlig examination flera examinationstillfällen under kursens gång, - Examination som bygger på flera väsentligen lika värda examinationsmetoder Kontinuerlig examination i form av duggor eller delprov finns åtminstone på sex av totalt åtta kurser. Den vikt som ligger på duggorna i förhållande till sluttentamen varierar dock från att resultatet på duggorna är så gott som betydelselöst (räknat i poäng) till att resultatet har en viss påverkan på slutresultatet. Tentamen uppdelad i delprov finns på en kurs och de två delproven har, poängmässigt, ungefär samma vikt.
Examinationsformerna på de olika kurserna är som följer: Matematikens verktyg: Dugga, gruppuppgifter med muntlig redovisning, skriftligt slutprov. Envariabelanalys 1 och 2: Dugga, datorlaboration, skriftligt slutprov. Linjär algebra och Flervariabelanalys: Dugga, skriftligt slutprov. Programmeringsteknik: Datorlaborationer, examination vid dator, skriftligt slutprov. Mekanik 1 med experimentell metodik: Skriftligt prov. Statistik för naturvetare: Delprov, datorlaborationer, skriftligt slutprov. g. Samverkan med näringsliv och offentlig verksamhet Har ej förekommit under läsåret 08/09. h. Kursvärderingar Andel av kurserna där varje lärmål utvärderas och som finns öppet tillgänglig på Internet Sådana utvärderingar av kurserna har inte gjorts läsåret 08/09. i. Analys Lärarnas kompetens är hög. Undervisning och examination genomförs på, i stort sett, traditionellt vis. 5. Måluppfyllelse a. De nationella och lokala målen med utbildningen säkerställs mot lärmålen i syllabus genom en jämförelsematris
Följande matris visar vilka lärmål som berör de olika nationella/lokala målen Mål för lärande i syllabus för generella program Kandidatprogrammet Fysik och tillämpad matematik (FTM) 1 Matematiska och naturvetenskapliga kunskaper 1.1 Grundläggande matematik och naturvetenskap 1.2 Teknikvetenskap 1.3 Fördjupade kunskaper i något/några ämne 2 Individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt 2.1 Vetenskapligt tänkande och problemösning 2.2 Experimenterande och kunskapsbildning 2.3 Systemtänkande 2.4 Individuella färdigheter och förhållningssätt 2.5 Professionella färdigheter & förhållningssätt 3 Förmåga att arbeta i grupp och att kommunicera 3.1 Förmåga att arbeta i grupp 3.2 Förmåga att Kommmunicera 3.3 Att kommunicera på främmande språk 4 Behovsidentifiering, planering, utveckling med hänsyn till samhälleliga och affärsmässiga villkor 4.1 Samhälleliga villkor, inklusive ekonomiskt, socialt, ekologiskt hållbar utveckling 4.2 Företags- och affärsmässiga villkor för utveckling och forskning 4.3 Att planera utvecklings- och forskningsprojekt 4.4 Att genomföra utvecklingsoch forskningsprojekt 4.5 Att rapportera och redovisa utvecklings- och forskningsprojekt 4.6 Att realisera utvecklingseller forskningsprojekt 4.7 Att ta i drift och använda utvecklingsprojekt 5. Övriga kunskaper och förhållningssätt 5.1 Hållbar utveckling Nationella och lokala mål för examen Kunskap och förståelse lokala mål, fysikinriktning Färdighet och förmåga visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. ha kunskaper i matematik som är viktiga för fysik samt ha kunskaper i angränsande ämnen till x x x x x fysiken som är viktiga för framtida yrkesverksamhet. x x x - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, x x x x x - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, x x x x - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och x x x x x - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. x x x x Lokala mål, fysikinriktning kunna välja metoder för att planera och genomföra fysikaliska experiment samt värdera erhållna resultat, x x Värderingsförmåga och förhållningssätt med matematiska modeller kunna beskriva fysikaliska företeelser samt bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning, x x x x inom en uppställd modell med tillämplig metod kunna genomföra beräkningar samt tolka och värdera resultaten, kunna tillgodogöra sig information inom fysikområdet på engelska och svenska. x x x x x - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, x x x x x - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och x x - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. x x b. Möjlighet att uppfylla poängkrav för examen inom nominell studietid Rekommenderade studiegångar som leder till examen efter tre års studier finns redovisade i utbildningsplanen för var och en av de tre inriktningarna. c. Möjlighet att uppfylla programmets kunskaps och färdighetsmål I följande matriser jämförs målen i syllabus för generella program med de förväntade studieresultaten i sådana kurser som är angivna som rekommenderade för de olika inriktningarna på programmet. Ett kryss i en ruta betyder att motsvarande mål i syllabus finns, åtminstone till någon del, representerat i de förväntade studieresultaten. Syllabus för generella program med detaljerad uppdelning av underrubrikerna för varje delmål finns bifogat som bilaga.
Inriktning matematik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 5.1 Syllabus för generella program Matematiska vektyg X X X X 1.1 Grundläggande Matematik o. naturvetenskap Programmeringsteknik X X X X 1.2 Teknikvetenskap Envariabelanalys 1 X X 1.3 Fördjupade kunskaper i något/några ämnen Envariabelanalys 2 X X 2.1 Vetenskapligt tänkande o. problemlösning Linjär algebra X X 2.2 Experimenterande och kunskapsbildning Flervariabelanalys X X X X 2.3 Systemtänkande Mekanik 1 med exp. metodik X X X X 2.4 Individuella färdigheter o. förhållningssätt Statistik för naturvetare X X X X X 2.5 Professionella färdigheter o. förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp Fysikens matematiska metoder X X X X X 3.2 Förmåga att kommunicera Sannolikhetsteori 1 X X X 3.3 Att kommunicera på främmande språk Statistikteori 1 X X X 4.1 Samhälleliga villkor, ekonomiskt, socialt, miljö Introduktion till diskret matematik X X X 4.2 Företags- o. affärsmässiga villkor, utveckl. Forskn. Komplex analys X X 4.3 Att planera utvecklings- och forskn. projekt Grafteori X X 4.4 Att genomföra utveckl. och forskn. projekt 4.5 Att rapportera o. redovisa utv. o. forskn. proj. Teknisk vetenskapliga beräkningar X X X 4.6 Att realisera utvecklings- o. forskningsprojekt Sannolikhetsteori 2 X X X 4.7 Att ta i drift och använda utvecklingsprojekt Optimering X X 5.1 Hållbar utveckling Reell analys X X Algebraiska strukturer X X Examensarbete X X X X X X X X Inriktning matematisk statistik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 5.1 Matematiska vektyg X X X X 1.1 Grundläggande Matematik o. naturvetenskap Programmeringsteknik X X X X 1.2 Teknikvetenskap Envariabelanalys 1 X X 1.3 Fördjupade kunskaper i något/några ämnen Envariabelanalys 2 X X 2.1 Vetenskapligt tänkande o. problemlösning Linjär algebra X X 2.2 Experimenterande och kunskapsbildning Flervariabelanalys X X X X 2.3 Systemtänkande Mekanik 1 med exp. metodik X X X X 2.4 Individuella färdigheter o. förhållningssätt Statistik för naturvetare X X X X X 2.5 Professionella färdigheter o. förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp Fysikens matematiska metoder X X X X X 3.2 Förmåga att kommunicera Sannolikhetsteori 1 X X X 3.3 Att kommunicera på främmande språk Statistikteori 1 X X X 4.1 Samhälleliga villkor, ekonomiskt, socialt, miljö Introduktion till diskret matematik X X X 4.2 Företags- o. affärsmässiga villkor, utveckl. Forskn. Datorintensiva statistiska metoder X X 4.3 Att planera utvecklings- och forskn. projekt 4.4 Att genomföra utveckl. och forskn. projekt 4.5 Att rapportera o. redovisa utv. o. forskn. proj. Teknisk vetenskapliga beräkningar X X X 4.6 Att realisera utvecklings- o. forskningsprojekt Sannolikhetsteori 2 X X X 4.7 Att ta i drift och använda utvecklingsprojekt Stokastiska processer X X 5.1 Hållbar utveckling Optimering X X Tillförlitlighetsteori o. stok. Processer X X Examensarbete X X X X X X X X
Inriktning fysik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 1.1 1.2 1.3 2.1 2.2 2.3 2.4 2.5 3.1 3.2 3.3 4.1 4.2 4.3 4.4 4.5 4.6 4.7 5.1 Matematiska vektyg X X X X 1.1 Grundläggande Matematik o. naturvetenskap Programmeringsteknik X X X X 1.2 Teknikvetenskap Envariabelanalys 1 X X 1.3 Fördjupade kunskaper i något/några ämnen Envariabelanalys 2 X X 2.1 Vetenskapligt tänkande o. problemlösning Linjär algebra X X 2.2 Experimenterande och kunskapsbildning Flervariabelanalys X X X X 2.3 Systemtänkande Mekanik 1 med exp. metodik X X X X 2.4 Individuella färdigheter o. förhållningssätt Statistik för naturvetare X X X X X 2.5 Professionella färdigheter o. förhållningssätt 3.1 Förmåga att arbeta i grupp Differentialekvationer för fysiker X X X X X 3.2 Förmåga att kommunicera Mekanik 2 X X X X 3.3 Att kommunicera på främmande språk Elektromagnetism X X X X 4.1 Samhälleliga villkor, ekonomiskt, socialt, miljö Vågrörelselära X X X X 4.2 Företags- o. affärsmässiga villkor, utveckl. Forskn. Kvantfysik X X X X 4.3 Att planera utvecklings- och forskn. projekt Termodynamik X X X X X 4.4 Att genomföra utveckl. och forskn. projekt Analog kretsteknik X X X 4.5 Att rapportera o. redovisa utv. o. forskn. proj. 4.6 Att realisera utvecklings- o. forskningsprojekt Kvantmekanikens grunder X X X X 4.7 Att ta i drift och använda utvecklingsprojekt Elektrodynamik med vektoranalys X X 5.1 Hållbar utveckling Grundläggande mätteknik X X X X Statistisk fysik X Fasta tillståndets fysik X X X Examensarbete X X X X X X X X X d. Analys av programmatrisen Om man utgår från matrisen som kopplar ihop de nationella och lokala målen enligt examensbeskrivningar och utbildningsplan med de olika rubrikerna i syllabus för generella program och sedan studerar kopplingen till förväntade studieresultat i ingående kurser så kan man konstatera att alla mål utom två har en koppling till åtminstone några kurser, oftast till många. De mål som saknar koppling, enligt matriserna, är dels målet att visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, dels målet att visa insikt om kunskapens roll inom samhället och människors ansvar för hur den används. Båda dessa mål sorterar under rubriken värderingsförmåga och förhållningssätt. Det går säkert att hitta inslag i kurserna som även tar upp sådant som skulle falla inom ramen för dessa två mål, t.ex. vetenskapligt förhållningssätt och kunskapens roll i samhället men faktum är att det i alla fall inte nämns som ett förväntat studieresultat.
Om man sedan studerar kursmatriserna för de olika inriktningarna så ser man att det finns några områden i syllabus som inte finns med i kurserna. När det gäller rubrikerna 1.2 och 1.3, kunskaper i teknikvetenskapliga ämnen och fördjupade kunskaper i något/några tillämpade ämnen så beror det förmodligen mest på att dessa rubriker är så oklara att de inte har hittats under förväntade studieresultat. I avdelning 2 som har rubriken individuella och yrkesmässiga färdigheter och förhållningssätt så är det 2.3, systemtänkande, och 2.5, professionella färdigheter och förhållningssätt, som inte har återfunnits i förväntade studieresultat (utom en kurs på inriktning fysik där 2.3 finns med). I avdelning 3 med rubriken förmåga att arbeta i grupp och kommunicera är det 3.1, förmåga att arbeta i grupp, och 3.3, att kommunicera på främmande språk, som saknas. Här var det faktiskt så att både grupparbete och undervisning på engelska fanns i kurserna den aktuella tidsperioden men det berodde på en lärares kursupplägg respektive att en lärare råkade vara engelskspråkig. Avdelning 4 handlar om planering, utveckling och realisering av projekt och tekniska system med hänsyn till vetenskapliga, affärsmässiga och samhälleliga behov. I den avdelningen saknas 4.1, 4.2, 4.6 och 4.7 (rubriker se bilaga). Det verkar vara svårt att få inslag som täcker in den här delen av syllabus i våra normala kurser. Kanske kan den som vill ha med sådant i sin utbildning välja någon av de professionskurser som ges av tek-nat fak men det är nog inte bra att göra en sådan kurs obligatorisk. Slutligen är avdelning 5 med rubriken övriga kunskaper och förhållningssätt och enda underrubrik 5.1, hållbar utveckling, inte heller representerad i förväntade studieresultat på någon av de ingående kurserna. Möjligen skulle man kunna tänka sig att det är ett ämne som skulle kunna finnas som en del i ett projektarbete. Utöver att klarlägga vad som ingår under rubrikerna 1.2 och 1.3 bör man sträva efter att få in mera av det som ingår i 2.3, 2.5, 3.1 och 3.3 i utbildningen och kanske utöka en del av det som redan finns med. På vissa punkter skulle det räcka att skriva in sådant som redan finns i de förväntade studieresultaten. 6. Programutformning - programkontext a. Programutvärdering relativt kvalitetsprinciper för generella program Principer: Princip 1 Utbildningens sammanhang
Antagning av principen att bygga på befintlig naturvetenskaplig/matematisk kunskap, värdera naturvetenskapliga/matematiska fakta och ta fram ny naturvetenskaplig/matematisk kunskap utgör sammanhanget för en utbildning i naturvetenskap och matematik. Princip 2 Målbeskrivning baserad på naturvetarnas/ matematikernas syllabus Specifika och detaljerade lärandemål för personliga och professionella kunskaper och färdigheter. Dessa kunskaper och färdigheter överensstämmer med programmens övergripande mål och har validerats av programmens intressenter. Princip 3 Integrerade utbildningsplaner En utbildningsplan som består av ömsesidigt stödjande kurser, och som på ett tydligt sätt integrerar personliga och professionella kunskaper och färdigheter. Princip 4 Introduktion till naturvetenskapligt/matematiskt arbete Moment som tillhandahåller en ram för praktiskt naturvetenskaplig/matematisk verksamhet och som introducerar centrala personliga och professionella färdigheter. Introduktionen ska bygga på aktuell forskning och metodik. Princip 5 Praktik/Projektinslag Utbildningen innehåller minst två praktik/projekt inslag. Princip 6 Kontextstödjande lärandemiljöer Lärandemiljöer som stödjer och uppmuntrar lärande i ämnen och i social kompetens. Princip 7 Integrerat lärande Integrerande lärandemoment som leder till förvärvande av både ämneskunskaper och personliga, professionella färdigheter. Princip 8 Aktiverande och undersökande undervisnings- och lärandeformer Princip 9 Utveckling av lärarnas kompetens
Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens när det gäller personliga, professionella kunskaper och färdigheter. Princip 10 Utveckling av lärarnas kompetens inom undervisning Aktiviteter som utvecklar lärarnas kompetens både när det gäller att skapa integrerat lärande, byggt på aktiva undersökande arbetsformer, och när det gäller examination av studenternas lärande. Princip 11 Examination av färdigheter Examination av studenternas lärande, både av personliga, professionella kunskaper och färdigheter samt ämneskunskaper. Princip 12 Utvärdering av utbildningsprogram Ett system för utvärdering mot dessa tolv principer. Systemet ska ge återkoppling till studenter, lärare och andra intressenter i syfte att skapa ständiga förbättringar. Värdering enligt en femgradig skala: 1. Vi är intresserade 2. Vi har bestämt oss 3. Vi har satt igång 4. Vi har kommit en bra bit på vägen 5.??? Princip 1 Utbildningens sammanhang 4 Vi har kommit en bra bit på vägen Princip 2 Målbeskrivning baserad på naturvetarnas/ matematikernas syllabus 3 Vi har satt igång Ovanstående matriser får ses som en början
Princip 3 Integrerade utbildningsplaner 4 Vi har kommit en bra bit på vägen. Det som saknas är en kurs där generiska kunskaper lärs ut, tillämpas och examineras. Dessutom behövs en undersökning om i vilken mån man kan få in träning i muntlig/skriftlig kommunikation och andra generiska färdigheter i ämneskurserna. Princip 4 Introduktion till naturvetenskapligt/matematiskt arbete 4 Vi har kommit en bra bit på vägen. Med en kurs om generiska färdigheter förlagd till terminen före examensarbetet tillsammans med examensarbetet skulle princip 4 kunna tillgodoses. Princip 5 Praktik/Projektinslag 1 Vi är intresserade. Man skulle kunna uppfylla principen om någon kurs innehöll ett projektinslag och om examensarbetet räknas som praktik, vilket inte är orimligt. Princip 6 Kontextstödjande lärandemiljöer 4 Vi har kommit en bra bit på vägen. Lärandemiljön ger goda möjligheter till studera i grupp vilket också utnyttjas i hög grad av studenterna. Inslag av grupparbeten och projekt i kurserna skulle ytterligare bidra till att principen uppfylls.
Princip 7 Integrerat lärande 3 Vi har satt igång En viktig professionell egenskap är kunna genomföra strikta logiska resonemang. Traditionellt har detta tränats mycket inom matematiken. Idag är detta inte så starkt betonat i de inledande kurserna. Däremot har vi tillskapat kurser som ligger senare i utbildningen där studenterna får mer träning inom detta område. Princip 8 Aktiverande och undersökande undervisnings- och lärandeformer 1 Vi är intresserade. Här finns mycket att göra särskilt under utbildningens senare kurser. Princip 9 Utveckling av lärarnas kompetens 1 Vi är intresserade. För närvarande är kompetensutvecklingsarbetet koncentrerat till sådant som faller under princip 10. Det vore naturligtvis bra om även lärarnas ämnesmässiga kompetensutveckling tillgodosågs. Princip 10 Utveckling av lärarnas kompetens inom undervisning 3 Vi har satt igång. Mycket arbete pågår bland lärarkåren inom detta område. Princip 11 Examination av färdigheter 1 Vi är intresserade. När det gäller examination av generiska färdigheter så förekommer det nästan bara i samband med examensarbetet. Diskussion om nya examinationsformer pågår.
Princip 12 Utvärdering av utbildningsprogram 2. Vi har bestämt oss Tillskapandet av ett utvärderingssystem är igångsatt. b. Analys av programkontext Man ser av diagrammet ovan att mycket arbete återstår.
7. Anställningsbarhet - alumniverksamhet a. Beskrivning av hur man på programmet säkerställer att studenterna uppfyller de generiska målen I dagsläget säkerställs inte att studenterna uppfyller alla generella mål. Det finns inslag av muntlig- och skriftlig presentation i en del kurser men det är i liten omfattning. Examensarbetet innehåller sådana inslag i stor omfattning men någon utbildning i hur man skriver och presenterar ett arbete förekommer normalt inte. Det borde därför finnas en kurs, förslagsvis förlagd till höstterminen år tre där studenterna fick utbildning och träning i sådant som ingår i de generella mål som täcks in dåligt i övriga kurser. En sådan kurs skulle kunna vara en implementering av meritportföljskursen för programmet fysik och tillämpad matematik. Kursen skulle förbereda både för examensarbetet och för sådant som hör till arbetslivet efter examen. Det borde också finnas en kurs i läsperiod 4 på andra året som tillämpar kunskaper från tidigare kurser på lösning av problem av öppen karaktär, d.v.s. problem där det inte finns någon klar lösningsstrategi och där svaret inte är entydigt. Problemen skall innebära att studenterna får knyta ihop kunskaper från flera av de tidigare lästa kurserna. Dessutom skall bakgrunden vara praktiska frågeställningar som gör att man får träna sig i att göra sådana övervägningar som faller under avdelning 4 i syllabus, planering, utveckling och realisering av projekt och tekniska system med hänsyn till vetenskapliga, affärsmässiga och samhälleliga behov och krav. Under kursen får studenterna också lära sig använda ett analytiskt beräkningsprogram av typen Maple eller Mathematica för att lättare kunna handskas med lite mer komplicerade matematiska modeller utan att behöva ägna
alltför mycket tid åt räkning för hand. Dessutom kommer naturligtvis tidigare kunskaper i Matlab till användning vid numeriska beräkningar och simuleringar. Lämplig arbetsform kan vara arbete i grupp och undervisning kan ske i seminarieform med diskussioner om lösningsstrategier och andra övervägningar som man måste göra i arbetet. Dessutom skall det finnas nätbaserat stöd för instuderingen av Maple/Mathematica. b. Beskrivning av programmets alumniverksamhet och uppföljning av anställningsbarhet I kursen Matematikens verktyg berättade en tidigare student på programmet Tillämpad matematik om sitt nuvarande arbete på försäkringsbolaget Länsförsäkringar. Senare under terminen informerade två tidigare studenter på Fysikerprogrammet respektive Tillämpad matematik om sina erfarenheter av arbetslivet. Angående uppföljning av anställningsbarhet så bör det vara en uppgift för den programansvarige när det blir aktuellt. c. Statistik över studenternas förvärvsfrekvens Detta är inte aktuellt eftersom programmet är nytt från ht08. d. Analys Den här punkten tar upp saker som inte är riktigt aktuella ännu eftersom programmet startade ht08. Dock bör det skapas en kurs som säkerställer att de generiska målen uppfylls. I avsnittet a) ovan ges ett förslag till hur en sådan kurs skulle kunna utformas.
En annan möjlighet är att programmet utnyttjar kursen Meritportfölj som ges av Enheten för professionskurser. 8. Programmets kvalitetsarbete Följande delar ingår i kvalitetssystemet och kvalitetsarbetet. Programrådsmöten hålls minst två gånger per termin. Uppföljning av kursutvärderingar och resultat på tentamina. Programansvarig träffar personligen alla nybörjare på programmet. Varje termin erbjuds studenterna tid för personligt samtal med programansvarig i samband med valet av kurser för kommande termin. Programansvarig följer kontinuerligt utvecklingen av programmets kurser och vilka kurser som institutionerna planerar att ge för att säkerställa ett bra kursutbud. Programutvärdering görs en gång per år. (Har inte genomförts 08/09) 9. Ekonomisk redovisning a. Sökta medel för kvalitetsarbete Inga medel har sökts under 08/09 b. Anslagna medel för kvalitetsarbete och hur de använts Fakulteten har anslagit medel för kvalitetsarbetet under 2009. Medlen har fördelats som nedsättning för Per-Anders Boo (8%) och för Sune Pettersson (5%). Arbetet gäller att ta fram underlag för och att skriva verksamhetsberättelse, verksamhetsplan samt göra en programanalys. Huvuddelen av arbetet görs ht09.
10. Sammanfattning och prioriteringar Rekryteringsläget för programmet är inte så bra på grund av konkurrens från andra lärosäten samt relativt litet studentunderlag i norra Sverige. Med så få studenter är det svårt att skapa egna kurser för programmet. Det är dålig genomströmning på första årets kurser, främst på vårterminens kurser. Eventuellt beror det på en olycklig struktur med parallelläsning av ojämlika kurser, för mycket stoff i kurserna eller för svåra tentamina i förhållande till undervisningen. Lärarnas kompetens är hög. Undervisningen och examinationen är mycket traditionellt utformade. Utbildningen har brister när det gäller att uppfylla de generella målen. Två nya rekommenderade kurser bör införas på programmet. Prioriteringar På olika sätt göra programmet synligt, t.ex. genom att ha en bra hemsida, ta fram informationsmaterial, delta i utbildningsmässor m.m. Se till att det finns ett bra kursutbud på programmet. Följa upp och analysera varför vårterminens kurser år 1 har gått så dåligt. Utreda om det går att skapa två kurser som avhjälper bristerna när det gäller att uppfylla de generella målen.
Bilaga Syllabus för generella program 1 MATEMATISKA, NATUR- OCH TEKNIKVETENSKAPLIGA KUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER I NÅGOT/NÅGRA TILLÄMPADE ÄMNEN 2 INDIVIDUELLA OCH YRKESMÄSSIGA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.1. VETENSKAPLIGT TÄNKANDE OCH PROBLEMLÖSNING 2.1.1. Problemidentifiering och -formulering 2.1.2. Modellering 2.1.3. Kvantitativa och kvalitativa uppskattningar 2.1.4. Analys med hänsyn till osäkerheter och risker 2.1.5. Slutsatser och rekommendationer 2.2. EXPERIMENTERANDE OCH KUNSKAPSBILDNING 2.2.1. Hypotesformulering 2.2.2. Informationskompetens 2.2.3. Experimentell metodik 2.2.4. Hypotesprövning 2.3. SYSTEMTÄNKANDE 2.3.1. Helhetstänkande 2.3.2. Interaktion och framträdande egenskaper hos system 2.3.3. Prioritering och fokusering
2.3.4. Kompromisser och avvägningar i val av lösningar 2.4. INDIVIDUELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.4.1. Initiativförmåga och risktagande 2.4.2. Uthållighet och anpassningsförmåga 2.4.3. Kreativt tänkande 2.4.4. Kritiskt tänkande 2.4.5. Självkännedom 2.4.6. Nyfikenhet och livslångt lärande 2.4.7. Planering av tid och resurser 2.5. PROFESSIONELLA FÄRDIGHETER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 2.5.1. Yrkesetik, integritet, ansvar och pålitlighet 2.5.2. Professionellt uppträdande 2.5.3. Aktiv karriärplanering 2.5.4. Att hålla sig à jour med professionens utveckling 3 FÖRMÅGA ATT ARBETA I GRUPP OCH ATT KOMMUNICERA 3.1. ATT ARBETA I GRUPP 3.1.1. Att skapa effektiva grupper 3.1.2. Grupparbete 3.1.3. Grupputveckling 3.1.4. Ledarskap 3.1.5. Gruppsammansättning 3.2. ATT KOMMUNICERA 3.2.1. Kommunikationsstrategi 3.2.2. Budskapets struktur 3.2.3. Skriftlig framställning 3.2.4. Multimedia och elektronisk kommunikation
3.2.5. Grafisk kommunikation 3.2.6. Muntlig framställning 3.3. ATT KOMMUNICERA PÅ FRÄMMANDE SPRÅK 3.3.1. Engelska 3.3.2. Språk i länder av regionalt industriellt intresse 3.3.3. Andra språk 4. PLANERING, UTVECKLING OCH REALISERING AV PROJEKT OCH TEKNISKA SYSTEM MED HÄNSYN TILL VETENSKAPLIGA, AFFÄRSMÄSSIGA OCH SAMHÄLLELIGA BEHOV OCH KRAV 4.1 SAMHÄLLELIGA VILLKOR, INKLUSIVE EKONOMISKT, SOCIALT OCH EKOLOGISKT HÅLLBAR UTVECKLING. 4.1.1 Naturvetarens /matematikerns/farmacevtens roll och ansvar i samhället 4.1.2 Naturvetenskapens/matematikens/farmacevtens roll i samhället 4.1.3 Samhällets regelverk 4.1.4 Historiska perspektiv och kulturella sammanhang 4.1.5 Aktuella frågor och värderingar 4.1.6 Utvecklande av ett globalt perspektiv 4.1.7 Naturvetenskapens/matematikens roll med avseende på ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling. 4.2 FÖRETAGS- OCH AFFÄRSMÄSSIGA VILLKOR FÖR UTVECKLING OCH FORSKNING 4.2.1 Förståelse för olika modeller för projektfinansiering samt förståelse för olika affärskulturer 4.2.2 Planering, strategier och mål för forskning, utveckling och affärsverksamhet 4.2.3 Forsknings- och teknikbaserat entreprenörskap 4.2.4 Att arbeta framgångsrikt i en organisation 4.3 ATT PLANERA UTVECKLINGS- OCH FORSKNINGSPROJEKT
4.3.1 Att specificera projektets och/eller systemets syfte, krav och mål 4.3.2 Att definiera projektets funktion och enheter och/eller systemets funktion, koncept och arkitektur 4.3.3 Att strukturera enheterna och/eller modellera system att säkerställa måluppfyllelse 4.3.4 Ledning av projekt i planeringsfasen 4.4 ATT GENOMFÖRA UTVECKLINGS- OCH FORSKNINGSPROJEKT 4.4.1 Forskningsprocessens faser och forskningsmetodik. 4.4.2 Tvär- och inomvetenskaplig forskning 4.4.3 Experimentdesign och försöksplanering 4.4.4 Test och verifiering av resultat 4.4.4 Ledning av projekt i genomförandefasen 4.5 ATT RAPPORTERA OCH REDOVISA UTVECKLINGS- OCH FORSKNINGSPROJEKT 4.5.1 Rapportering av forskningsresultat i vetenskaplig tidskrift 4.5.2 Rapportering av forskningsresultat vid vetenskaplig konferens 4.5.3 Populärvetenskaplig presentation av forskningsresultat 4.5.4 Överföring av resultat från utvecklings- och forskningsprojekt för företagsmässigt användande 4.5.5 Överföring av resultat från utvecklings- och forskningsprojekt för fortsatt utveckling/forskning. 4.6 ATT REALISERA UTVECKLINGS- ELLER FORSKNINGSPROJEKT 4.6.1 Utformning av realiseringsprocessen 4.6.2 Tillverkning av hårdvara 4.6.3 Implementering av mjukvara 4.6.4 Integration av mjuk- och hårdvara 4.6.5 Test, verifiering, validering och certifiering 4.6.6 Ledning av realiseringsprocessen 4.7 ATT TA I DRIFT OCH ANVÄNDA UTVECKLINGSPROJEKT 4.7.1 Att utforma och optimera driften
4.7.2 Utbildning för drift 4.7.3 Systemunderhåll 4.7.4 Systemförbättring och -utveckling 4.7.5 Systemavveckling 4.7.6 Driftledning 5. ÖVRIGA KUNSKAPER OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT 5.1 HÅLLBAR UTVECKLING 5.1.1 Miljömässig hållbarhet 5.1.2 Social hållbarhet 5.1.3 Ekonomisk hållbarhet