BEVARANDEPROJEKT FÖR ODENSHOLMS KAPELLRUIN OSMUSSAARE KABELI VAREV KONSERVEERIMISPROJEKT

BEVARANDEPROJEKT FÖR ODENSHOLMS KAPELLRUIN **************************************** OSMUSSAARE KABELI VAREV KONSERVEERIMISPROJEKT 2006-08-25 Upprättad av / koostas: Lea Täheväli Stroh Sankt Olofsgatan 12, 753 12 UPPSALA * Tel: +46 18 75 00 938, Mobil: +46 70 996 13 19 * E-post: lea@stroh.nu

-2- INNEHÅLL / SISUKORD ALLMÄNT / ÜLDISELT 2 KORT OM HISTORIA / LÜHIDALT AJALOOST 3 HISTORISKA BILDER / AJALOOLISED PILDID 4 TILLSTÅNDET JULI 2006 / OLUKORD JUULIS 2006 7 FASADRITNING / FASSAADI JOONIS 18 PLANRITNING / PLAANI JOONIS 19 FÖRSLAG 20 1. Borttagning av buskar och avstädning av markytan 20 2. Fogning och förbättring av murarna 20 3. Murarnas täckning 20 4. Järnkorsen på kyrkogården 21 ETTEPANEKUD 22 1. Võsa eemaldamine ja maapinna koorimine 22 2. Müüride vuukimine ja parandamine 22 3. Müüride katmine 22 4. Kabeliaias olevad raudristid 23 SAMMANFATTNING / KOKKUVÕTE 23 BILAGA: Kalkputs 5. Praktiska anvisningar för arbete med kalkbruk och kalkfärg. 2003. LISA: Lubimört 1. Praktilisi juhiseid lubivärvi ja lubimördiga töötamiseks. 2003. ALLMÄNT / ÜLDISELT Projektet är beställt av Saga Adolfsson som företräder Odensholms Byalag, förening för i Sverige boende tidigare Odensholmsbor. Projektets ändamål är att beskriva kapellets nuvarande tillstånd och lämna förslag till bevarandeåtgärder samt att ge underlag för budgetering och finansieringsarbete. Besiktning, avbildande och uppmätning av kapellruinen genomfördes 2006-07-27. De använda historiska svart-vita bilderna kommer ursprungligen från ERM, men är tagna ur en bildsamling upprättad av Göran Hoppe och Lotta Odmar. Käesoleva projekti tellis Saga Adolfsson, kes esindab endiste osmussaarlaste Rootsis asuvat ühingut Odensholms Byalag (Osmussaare Külaühing). Projekti eesmärgiks on kirjeldada kabeli praegust olukorda ja teha ettepanekud konserveerimistöödeks ning anda alusmaterjal töö eelarvestamiseks ja raha kogumiseks. Kabelivare ülevaatus, pildistamine ja mõõdistamine toimus 27.07.2006.a. Töös kasutatud ajaloolised must-valged fotod pärinevad algselt Eesti Rahva Muuseumist, kuid on võetud pildikogust, mille on kokku seadnud Göran Hoppe ja Lotta Odmar.

-3- KORT OM HISTORIA / LÜHIDALT AJALOOST Jesu kapell på Odinsholm, hjälpkyrka till Nuckö, byggdes 1765 och invigdes den 3 september 1766. Stenbyggnaden uppfördes på platsen för ett kapell i trä som nämns första gången 1624, men kan ha byggts redan under 1500-talet. På ön bodde en estlandssvensk befolkning som tvingades lämna ön då den genom det s.k. basavtalet kom i den sovjetiska östersjöflottans besittning. Enligt uppgift användes kyrkan till ammunitionslager och den fick under kriget svåra skador. Sannolikt har långhusets och korets väggar rivits och stenarna använts för militärens byggnadsbehov. För samma ändamål har också kyrkogårdens stenmur rivits. Bredvid kapellet restes 1994 ett mindre klocktorn och samtidigt placerades minnesstenar över de på ön tidigare boende släkterna på kyrkogården. Osmussaare Jeesuse kabel, Noarootsi abikirik, ehitati 1765. aastal ja pühitseti sisse 3. septembril 1766.a. Paekivist hoone ehitati puidust kabeli kohale, mida mainitakse esmakordselt 1624.a., kuid mis võidi ehitada juba 16.sajandil. Saarel elasid rannarootslased, kes sunniti lahkuma 1940.aastal, kui Osmussaar võeti nn baaside lepingu alusel Balti laevastiku valdusse. Väidetavalt kasutati kabelit laskemoona laona ja see sai sõja ajal tugevalt kannatada. Tõenäoliselt on pikihoone ja koori seinad lammutatud ning kive kasutatud sõjaväele vajalike rajatiste ehitamisel. Samal eesmärgil on lammutatud ka kabeliaia kivimüür. Kabeli juures olev puust kellatorn ehitati 1994.aastal. Kirikuaeda paigaldati kivid iga saarel elanud suguvõsa mälestuseks. ODENSHOLM / OSMUSSAAR O KAPELL - KABEL

-4- HISTORISKA BILDER / AJALOOLISED PILDID Kapellet före kriget. Murarna byggda av kalksten, kor- och långhustak av brädor och tornets tak av spån. Runt kyrkogården en stenmur. Kabel enne sõda. Müürid olid laotud lubjakivist, pikihoone ja koori katused olid laudadest ning tornikiiver laastudest. Kabeliaeda ümbritses kivimüür. 1 Kapellets väggar var putsade. På portbyggnaden till kyrkogården placerades 1852 en galjonsbild föreställande en bibelläsande Martin Luther. Bilden härstammade från ett brittiskt fartyg som gått under intill ön. Kabeli seinad olid krohvitud. 1852.a. paigutati kabeliaia väravale saare lähedal hukkunud briti laeva käilakujuks olnud piiblit lugeva Martin Lutheri kuju (info www.osmussaar.ee). 2

-5- Även interiörens väggar var putsade. Kabeli seinad olid krohvitud ka seestpoolt. 3 Kyrkogården före kriget. Kabeliaed enne sõda. 4

-6-5 Kapellruinerna. Bilden sannolikt från 1980-talet. Kabelivare. Pildistatud tõenäoliselt 1980-ndatel.

-7- TILLSTÅNDET JULI 2006 / OLUKORD JUULIS 2006 Kapellruinerna och kyrkogården från sydväst. Klockstapeln i trä restes 1994. På kyrkogården finns inom staketet minnesstenar över de sju släkter som bott på ön. Vaade kabelivare ja kabeliaiale edelast. Puust kellatorn püstitati 1994.a. Aia sees on seitsme saarel elanud suguvõsa mälestuskivid. 6 Från öster. På platsen för långhus och kor växer buskar. Vaade idast. Pikihoone ja kooriruumi kohal kasvab võsa. 7

-8-8 Utseende från väster. Tornets övre kant kan ha förstörts och blivit ett flertal centimeter lägre. Långhusets vänstra vägg har behållit sin ursprungliga lutning medan den högra långhusväggen är skadad. Vaade läänest. Torni ülemine serv võib olla lagunenud mõnikümmend sentimeetrit madalamaks. Pikihoone vasakpoolne sein on säilitanud oma esialgse kalde, kuid parempoolse seina ülemine osa on lagunenud.

-9-9 Murbruket på de taklösa murarnas övre delar har frusit sönder, men murarna är i sig själva stabila. Jfr bild 10. Tornets översta del är byggt synbart bredare. Katteta müüride ülemise osa vuugimört on puruks külmunud, kuid müürid ise on stabiilsed. Vt ka pilt 10. Tornimüüri ülemine osa on laotud sujuvalt laiemaks. 10 Tunna skikt av fasadputsen finns bevarade (jfr bild 19). Markytan har höjt sig p.g.a. den nedfallna putsen. Fassaadi krohv on kohati õhukeste kihtidena säilinud (vt pilt 19). Maapind on varisenud krohvi tõttu tõusnud.

-10-11 Bruket på nordsidans murrester är bättre bevarat. Põhjapoolse külje müürijäänuste mört on paremini säilinud.

-11-12 Från nordost. Vaade kirdest.

-12-13 Från söder. På tornets sydösthörn har murverket skadats strax ovan det tänkta långhustaket. Krigsskada? Vaade lõunast. Torni kagunurgas, pikihoone mõttelisest katusejoonest veidi kõrgemal on müür lagunenud. Sõjapurustus?

-13-14 Från sydost. Vaade kagust.

-14- På bilden har de urskiljbara lägena för långhusets yttertak och innertak markerats med röda punkterade linjer. Torni seinal on märgatavad katuse kaldejoon ja lae asukoht (märgitud punase punktiirjoonega). 15

-15-16 Tornportalen från nordväst (utifrån). På tornrummets väggar finns ursprunglig puts och färg bevarad. Vaade portaalile väljast (loodest). Tornialuse seintel on kohati krohv ja värv säilinud.

Från tornets bottenrum uppåt. Tornets mellantak är förstört. Överst syns resterna av en nedramlad träkonstruktion vid tornkrönet. Vaade tornialusest ruumist ülespoole. Torni vahelagi on hävinud. Üleval on torni varisenud tipus olnud puitkonstruktsioon. -16-17 Tornportalens valv sett från långhuset. Vaade portaali võlvidele pikihoone poolt. 18

-17-19 Tornet är uppfört med ett kalkrikt bruk som är elastiskt och väl följer de deformationer som blir följden av stenarnas svällande och krympande allteftersom temperaturen varierar. I de delar som legat i skugga har deformationen varit mindre och också muren bättre bevarad. Lubjarikka mördiga laotud müür on elastne ja allub hästi kivide temperatuurimuutustest tingitud paisumiste ning kahanemistega kaasnevatele deformatsioonidele. Päikesest varjulisemates kohtades on deformatsioonid väiksemad ja ka müürid paremini säilinud. 20 21 Fasadputsen liknar till sin sammansättning traditionellt kalkbruk av typen 1:1 som innehåller 50% kalk och 50% sand. Fassaadide krohv sarnaneb koostiselt traditsioonilisele 1:1 lubimördile, milles on 50 kaaluprotsenti lupja ja 50 kaaluprotsenti liiva. Innerväggarnas puts liknar också traditionellt kalkbruk, men är påtagligt brunare och innehåller förmodligen något lera. Siseseinte krohv sarnaneb samuti traditsioonilisele lubimördile, kuid on värvuselt pruunikam ja sisaldab tõenäoliselt veidi savi.

-18-22

-19-23

-20- FÖRSLAG 1. Borttagande av buskar och avstädning av markytan Buskarna på långhusets och korets plats skall tas bort och marken avjämnas till den sannolika golvnivån. Markytan avjämnas också omedelbart utanför murarna med gradvis övergång till omgivningen. Innan man tar bort buskar på kyrkogården måste överenskommelse ske med Läänemaa Keskkonnateenistus (Läänemaa miljökontor). 2. Fogning och förbättring av murarna Murverk och alla fogar (också inne i tornet) rensas från löst bruk. Färgresterna i tornets nedre rum skall bevaras. Särskilt noggrant skall humus, alger och växter som slagit rot på murarna tas bort. Fogarna fuktas och fylls ut till murliv i ett flertal skikt med bruk liknande originalets i vilket blandats tio viktprocent vitcement. På så vis erhålls ett bruk med hydraliska egenskaper och detta används även för att laga och bygga på murarna. Efter brukets karbonisering får det inte finnas för ögat synliga sprickor mellan bruk och stenar i muren. Murarna skall inte putsas. Om murarbete kan man läsa närmare i den bifogade broschyren Kalkputs 5. Om putsning och fogning i närheten av markytan (också vid kalla murar): sidan 28. Om bruksanalys och tillverkning av liknande bruk: sidan 42 punkt 5. Om fogstrykning på naturstensmurar: sidan 24. Eventuellt lösa stenar i murarnas överkant muras fast på nytt. Tornets krön förbättras till jämn yta, men byggs inte högre. Skadan vid tornets sydosthörn skall förses med en stödform och muras igen. Spåren efter långhustaket på tornets östfasad markeras med ett fingertjockt spår i fogytorna. De bevarade övre delarna av långhusets västvägg lagas och den ursprungliga lutningen återställs med utgångspunkt i de bevarade takspåren på tornets östvägg. De skadade omedelbart öster om långhusets västvägg befintliga väggresterna lagas till trappstegsform varvid bevarade delar skall utnyttjas maximalt. De delar av långhus- och korväggarna som eventuellt är försvunna återuppbyggs upp till 30 cm höjd. Trappstegsvis lagade murar och uppbyggda grundmurar täcks med ca 3 cm tjocka kalkstenshällar så att hällarnas kanter bildar en droppnäsa ca 3 cm utanför mursidorna. Hällarna anbringas med ca 4 lutning utåt (ca 2 cm vid 60 cm bredd) och placeras så att murarna får en yta på enhetlig höjd. 3. Murarnas täckning Träkonstruktionen i tornets kröndel ställs i ordning och till denna fogas ett pyramidformat underlagstak i trä som täcks med 0,5 mm tjock rostfri plåt. 49x59 cm stora plåtar hopfogas med hakfalsar. Takets lutning bör vara ca 20. Plåtarnas yttersida sandblästras för att undvika reflexer. Den rostfria takplåten är underhållsfri. På de lutande ytorna på långhusets västvägg byggs ett brädtak av samma typ som på långhuset enligt bild 1 och 2. Furubrädor impregneras med trätjära och byggs som lockpanel så att täckningen på båda sidor är 20 cm bredare än muren. Takfoten sträcker sig ut 50 cm. Till takkanterna fästs vindskivor med underbräda ("vindlåda")(se bild 2). Takbrädorna läggs på impregnerad läkt som isoleras från murverket och fästs till murens kant när denna repareras. De på långhusets och korets väggar placerade lutande kalkstenshällarna täcks med zinkplåt hopfogad med hakfalsar. På båda sidor skall en droppnäsa av dubbel plåt sträcka sig en cm utanför hällkanten. Plåten fästs till hällarna genom rostfria spikar med zinkbrickor mellan plåt och spik. Spikarna spikas i två rader i fogarna mellan kalkstenshällarna eller i borrade hål. Plåten täcks med ett en cm tjockt bitumenskikt i vilket man pressar ned grus med en kornstorlek av 10-15 mm (se bild 25). Grusets uppgift är

-21- att hålla ett vegetationsskikt på plats. Man kan också använda ett speciellt för ändamålet framtaget armeringsnät av nylon. På gruset läggs ett 30 mm tjockt skift av lätt mullhaltig mineraljord i vilken planteras gul fetknopp (Sedum acre, se bild 24). Långhusets, korets och tornets golvytor täcks med gräsmatta. 4. Järnkorsen på kyrkogården Rätas upp, rengörs från rost och stryks två ggr med rostskyddsfärgen Isotrol Grund (genomskinlig eller svart kulör). Sedum acre 24 25 Bilden visar en mur från Gudhems kloster i Västergötland täckt liknande det vis som skildras i avsnittet Murarnas täckning. Skillnaden består i avsaknaden av droppnäsa på täckplåten och i det omedelbart på detta liggande betongskiktet som sannolikt är ett senare tillägg. På Odensholms kapellmurar föreslås gul fetknopp - Sedum acre. Pildil on Rootsis asuva Gudhem i kloostrivare müür, mis on kaetud sarnaselt peatükis Müüride katmine kirjeldatud viisil. Erinevalt käesoleva projekti ettepanekust puudub siin plekil veenina ja otse pleki peale on asetatud betoonikiht (tõenäoliselt hilisem lisandus). Osmussaare kabeli müüridel hakkab õitsema harilik kukehari - Sedum acre.

-22- ETTEPANEKUD 1. Võsa eemaldamine ja maapinna koorimine. Pikihoone ja kooriruumi kohal olev võsa eemaldatakse ja müürid puhastatakse oletatava põrandanivooni välja. Maapind kooritakse ka vahetult väljaspool müüri (sujuv üleminek ümbrusele). Kabeliaia territooriumile kasvanud võsa eemaldamine tuleb kooskõlastada Läänemaa Keskkonnateenistusega. 2. Müüride vuukimine ja parandamine Müüritis ja kõik vuugid (ka torni sees) puhastatakse lahtisest mördist. Tornialuse ruumi seintel olevad värvijäänused säilitatakse. Eriti hoolikalt eemaldatakse müüris kasvama hakanud taimede juured, vetikad ja huumus. Eelnevalt niisutatud vuugid täidetakse müüritise pinnani mitme kihi kaupa originaalile sarnase mördiga, millesse on segatud 10 kaaluprotsenti valget tsementi. Nii saadakse hüdrauliliste omadustega mört ja seda kasutatakse ka müüri parandamiseks ning ladumiseks. Pärast mördi karboniseerumist ei tohi mördi ja kivide vahel olla silmaga nähtavaid kuivamispragusid. Müüre ei krohvita. Müüritöödest loe lähemalt projektile lisatud brošüürist Lubimört 1. Krohvimine ja vuukimine maapinna lähedal (ka külmad müürid) - lk 28 ja vaheleht. Mördi analüüs ja sarnase mördi valmistamine - lk 42 p5. Looduskividest müüri vuukimine - lk 24. Müüride ülemiste servade võimalikud lahtised kivid müüritakse uuesti. Torni ülemine serv parandatakse tasaseks, kuid ei ehitata kõrgemaks.torni kagunurga kahjustusele ehitatakse raketis ja müüritakse täis. Torni idaseinal olev katuse jälg markeeritakse sõrmejämeduste soontena vuukide pinnal. Pikihoone säilinud lääneseina ülemised servad parandatakse ja algne kalle taastatakse torni idaseinal olevat katuse jälge aluseks võttes. Sama seina ida suunas kulgevad müürijäänused parandatakse astmeliselt, olemasolevat maksimaalselt säilitades. Kui pikihoone ja koori vundamentide maapealne osa on hävinud, siis taastatakse need 30 cm kõrguselt. Astmed ja vundamendi müürid kaetakse ca 3 cm paksuste paeplaatidega nii, et plaatide servad tekitaksid müüri külgedele 3 cm laiuse veenina. Plaadid asetatakse 4 väljapoole kaldu (ca 2 cm 60 cm müüri kohta) ja paigutatakse nii, et müürile tekiks ühtlase kõrgusega pind. 3. Müüride katmine Torni sees olev puitkonstruktsioon (pilt 18) korrastatakse ja selle külge ehitatakse puidust püramiidikujuline aluskatus, mis kaetakse plekiga. Katuse külgede kalle on ca 20. Torni katus kaetakse 0,5 mm paksuse roostevaba plekiga. 49 x 59 cm suurused plekitahvlid ühendatakse lamevaltsiga. Pleki pealmine pind töödeldakse läikimise vältimiseks liivapritsiga. Roostevaba plekiga kaetud katus on hooldusvaba. Pikihoone lääneseina kaldpindadele ehitatakse sarnaselt pikihoonet katnud katusele (pildid 1 ja 2) laudadest katus. Männipuust lauad immutatakse puutõrvaga ja asetatakse poola laudisena nii, et kate oleks müürist kummalegi poole 20 cm laiem. Räästas eendub ca 50 cm. Katuse külgedele lüüakse tuulekastid (pilt 2). Laudise alune immutatud puidust roovitus isoleeritakse müürist ja kinnitatakse müüri servale selle parandamise ajal. Pikihoone ja kooriruumi müüride kaldu asetatud paeplaatidele asetatakse lamevaltsidega ühendatud tsinkplekist kate, mille kahekorra keeratud serv (veenina) ulatub ca 1 cm mõlemale poole üle kiviplaadi servade. Plaat naelutatakse kahelt realt happekindlate naeltega tsinkplekist seibidel müüritise vuukidesse või puuritud aukudesse. Plekk kaetakse ca 1 cm paksuselt bituumenvõõbaga ja sellesse vajutatakse 10-15 mm terasuurusega killustikku või kruusa, mille ülesandeks on hoida paigal mullapeenart (vt pilt 25). Kruusa asemel võib ple-

-23- kile kleepida ka spetsiaalse nailonist armatuuriga võrgustiku. Kruusakihile pannakse ca 30 mm paksune kiht vähest orgaanilist materjali sisaldavat mineraalset pinnast. Peenrale istutatakse hariliku kukeharja (Sedum acre, vt pilt 24) taimed. Pikihoone, kooriruumi ja tornialuse ruumi "põrandad" kaetakse murumättaga. 4. Kabeliaias olevad raudristid painutatakse õigeks, puhastatakse roostest ja võõbatakse kaks korda roostekaitsevärviga Isotrol Grund (läbipaistev või must toon). SAMMANFATTNING / KOKKUVÕTE Under sovjetockupationen förstördes Odensholms kapell och befolkningen tvingades lämna ön. Av byggnaden återstår i stort sett tornmurarna och långhusets västvägg. Projektet föreslår att man skall 1) rensa lämningarna från sly och rensa markytan på kapellets golvnivå; 2) laga murarnas övre kanter och foga om samtliga murytor; 3) placera ett tak med ca 20 lutning och en yta av rostfri plåt på tornet; 4) lägga en brädtäckning på långhusets västmur; 5) spara eller åter markera grunden till långhus och kor upp till 30 cm höjd, täcka dem med zinkplåt och denna med ett jordlager där man planterar gul fetknopp; 6) täcka golvet i tornets nederdel, långhuset och koret med gräsmatta. Osmussaare kabel hävis Nõukogude okupatsiooni ajal ja elanikud sunniti saarelt lahkuma. Kabelist on järel vaid torni kiviosa ja pikihoone läänesein. Käesoleva projektiga on ette nähtud 1) puhastada vare võsast ja koorida maapind kabeli põranda tasemeni; 2) parandada olemasolevate müüride ülemised servad ja kõik pinnad vuukida uuesti; 3) ehitada tornile madala kaldega roostevabast plekist katus; 4) katta pikihoone lääneseina müürid laudadest katusega; 5) säilitada/taastada pikihoone ja koori vundamendid 30 cm kõrguselt, katta need plekiga ja see omakorda mullapeenraga, millele istutatakse hariliku kukeharja taimed; 6) pikihoone, koori ja tornialuse ruumi põrandad katta muruga. Upprättad av / koostas Lea Täheväli Stroh L.T.Stroh 2006