KULTURFÖRVALTNINGEN EKONOMISTABEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (12) 2010-04-09 Diarienr. 1.1/2343/2010 Handläggare: Jesper Schönberg Telefon: 08-508 31 910 Till Kulturnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna den i kulturförvaltningens tjänsteutlåtande föreslagna inriktningen avseende disposition av investeringsmedel och medel avsatta för biblioteksutveckling m.m. 2010. Kulturnämnden beslutar att uppdra åt kulturförvaltningen att återkomma med förslag till inriktnings- och genomförandebeslut avseende kvarstående biblioteksprojekt i strukturplanen. Berit Svedberg Kulturdirektör Inga Lundén Stadsbibliotekarie Sammanfattning Kulturnämnden har i budget för 2009 och 2010 tilldelat kulturförvaltningen en ramökning på totalt 61 miljoner kronor för att täcka produktionskostnader och driftkostnadsökningar för genomförandet av strukturplanen samt kostnader för andra projekt avseende biblioteksutveckling m.m. I tjänsteutlåtandet redovisar kulturförvaltningen hur de avsatta medlen är avsedda att fördelas mellan olika projekt. Även en preliminär fördelning (vilken dock kan komma att ändras till följd av framtida budgetbeslut eller liknande) för 2011 redovisas i bilaga 1.
SID 2 (12) Ärendets beredning Ärendet har beretts av Kulturförvaltningens ekonomistab i nära samarbete med Stockholms stadsbibliotek och Kulturhuset på uppdrag av Kulturdirektören och Kulturförvaltningens styrgrupp för strukturplanen. Avstämningar har gjorts med Stadsledningskontorets finansavdelning. Bakgrund 2008 beslutade kulturnämnden om att anta strukturplanen Bibliotek i rörelse. Strukturplanen berörde främst den geografiska strukturen inom Stockholms stadsbibliotek och föreslog hur denna skall förändras för att bättre svara mot allmänhetens behov. De nya tunnelbanebiblioteken i Högdalen, Bredäng och Sture är resultat av förändringar enligt strukturplanen. Under 2010 påbörjas arbetet med att ta fram en ny biblioteksplan för Stockholm avseende perioden 2011-2016 och i anslutning till det även en ny strukturplan. Fram till dess att en ny plan finns antagen fortsätter dock arbetet med att genomföra den befintliga strukturplanen. I budget för 2009 och 2010 har kulturnämnden tilldelat kulturförvaltningen en ramökning om totalt 61 miljoner kronor för att täcka produktionskostnader och driftkostnadsökningar för genomförandet av strukturplanen samt kostnader för andra projekt avseende biblioteksutveckling m.m. Utöver detta har förvaltningen att tillgå sin ordinarie investeringsbudget på 10 miljoner kronor för genomförandet av de projekt som innefattar investeringar. Kulturförvaltningen har också ansökt om att få flytta över 10,1 miljoner kronor från 2009 års investeringsbudget till 2010 vilket beslutas om i kommunfullmäktige i slutet av maj. Eftersom den ordinarie investeringsbudgeten också måste täcka kulturförvaltningens övriga investeringsbehov så som inköp av inventarier och möbler, investeringar i Liljevalchs konsthall, vård av skulpturer och fontäner m.m. är förvaltningen beroende av att få tillgång till investeringsmedlen från föregående år för att kunna genomföra de projekt som är planerade för 2010. Innan genomförandet av de projekt i strukturplanen som är avsedda att genomföras under 2010 har kulturförvaltningen i uppdrag att återredovisa till kulturnämnden hur man avser att fördela den totala ramökningen på 61 miljoner kronor. För att ge en komplett bild av den avsedda fördelningen måste även förvaltningens investeringsbudget för 2010 ingå i redovisningen, inklusive sådana projekt som ligger utanför bibliotekets strukturplan och övriga utvecklingsprojekt. Ärendet Nedan följer en kortfattad beskrivning av de utvecklingsprojekt och strukturplaneprojekt som ingår i fördelningen. En sammanställning av samtliga
SID 3 (12) projekt och deras respektive fördelning av drift och investeringsmedel återfinns i bilaga 1. Sedan strukturplanen antogs av kulturnämnden 2008 har tre nya bibliotek öppnats som resultat. Övriga projekt som föreslogs i strukturplanen ligger med bland de projekt som föreslås för 2010-2011 i detta tjut med undantag för biblioteken i Axelsberg och Hjorthagen, vilka behöver ingå i en mer omfattande översyn av biblioteksstrukturen i den nya strukturplanen. Det som tillkommit sedan beslutet 2008 är framförallt de stora utvecklingsprojekten kring det digitala biblioteket, Mediesprånget, Lean och funktionsarbetsplatser samt förstudiearbete och upprustningar avseende Asplundhuset. Tidigare genomförda projekt Högdalen, Sture och Bredäng Sedan tidigare har kulturförvaltningen öppnat tre bibliotek i nya lokaler i anslutning till T-banestationerna i Bredäng, Högdalen och Östermalmstorg. Det senaste biblioteket i Bredäng öppnade nu i mars 2010. Driftkostnadsökningar för de nya biblioteken inryms i den ram som förvaltningen har att tillgå för biblioteksutveckling m.m. Utökade öppettider Av de medel som avsattes för strukturplanen 2009 användes en stor del till att täcka kostnaderna för utökandet av öppettider på ett flertal bibliotek. Dessa utökade öppettider bibehålls under 2010. Investeringsprojekt inom strukturplanen Björkhagen En utveckling av Björkhagens bibliotek i samarbete med Liblab har diskuterats under flera års tid. Bl. a sökte föreningen under år 2008 medel från Allmänna arvsfonden samt Framtidens Kultur för att tillsammans med stadsbiblioteket genomföra ett utvecklingsarbete. Ansökan beviljades ej. Därefter avstannade diskussionen för att återupptas hösten 2009. Under de år som projektet har varit aktuellt, har olika lokallösningar diskuterats. Stadsbiblioteket gör nu bedömningen att förutsättningen för att utveckla biblioteket i Björkhagen är helt beroende av ett samarbete med Liblab samt att detta utvecklingsarbete i ett kort och medellångt tidsperspektiv bör utgå från Björkhagens nu befintliga bibliotekslokal. Förvaltningen förhyr nuvarande lokal i andra hand av Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, vilken är lokaliserad till samma fastighet.
SID 4 (12) Biblioteket och stadsdelsförvaltningen har vidare, alltsedan biblioteket flyttade in i nuvarande lokal, samarbetet såväl kring vissa administrativa frågor som rent verksamhetsmässiga, som t ex publika datorer. Stadsdelsförvaltningen avser att under året, på grund av organisatoriska förändringar, genomföra vissa ombyggnationer i de till biblioteket angränsade lokalytorna. Detta innebär en möjlighet att i dialog och samarbete med stadsdelen omgestalta såväl bibliotekets som stadsdelsförvaltningens lokalytor. En diskussion kring detta har inletts med representanter för Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Medborgarplatsen Projektet syftar till att bygga om entrén till biblioteket så att den gamla dörren ut mot Medborgarplatsen kan användas som huvudentré. Dessutom kommer man att omdisponera ytorna på entréplanet för att förbättra de lokaler som inhyser Punkt Medis. Arbetet sker i nära samarbete med Kulturskolan för att se till att lösningen blir bra även ur den verksamhetens perspektiv. Kista Som ett steg i arbetet med att utveckla det nya biblioteket i Kista, Kista Idea City, skapar man en miljö för att kunna testa och utveckla koncept för framtidens bibliotek. Kista Idea Lab är en experimentell verkstad där medarbetare, samarbetspartners och användare tillsammans ska kunna delta, inspireras, lära och dela med sig av erfarenheter och kunskap. Via idéträffar, semi-publika idéfrukostar, workshops och seminarier skapas en yta för utveckling som kan skapa mervärde för både Kista och för övriga delar av stockholms bibliotekssystem. Kista Idea Lab ska vara en möjliggörare inom teknisk biblioteksutveckling, mobilt livslångt lärande och kulturutbyte mellan Kista Science City, stockholms kulturliv och medborgarna. Farsta Projektet syftar till en utökad samverkan mellan bibliotek och kulturskola, både verksamhetsmässigt och lokalmässigt. De båda verksamheterna ska dela personalarbets- och verksamhetsrum i syfte att stimulera gemensamma projekt och genom en ombyggnad optimera utnyttjandet av befintliga lokaler En gemensam entré för de båda verksamheterna med reception, foajé, sittplatser, studieplatser och café ska bli en attraktiv mötesplats för Farstaborna. Enskededalen En renovering av Enskede bibliotek har varit aktuell sedan 2007 då de första tankarna på ett bibliotek med hälsoprofil föddes. Utgångspunkten har varit att både badhus och bibliotek är i stort behov av en upprustning, inte minst den foajé som är entré till både bibliotek, badhus, restaurang och äldreboende. En
SID 5 (12) samverkan både lokalmässigt och verksamhetsmässigt mellan de olika intressenterna i huset skulle göra huset till en intressant mötesplats med hälsan i ett brett perspektiv som gemensam nämnare. Där skulle familjen kunna ta ett bad, äta lunch eller ta en kopp kaffe, ladda ner musik, låna böcker, läsa tidskrifter eller lyssna på en föreläsning. Luma En utökning/flytt av biblioteket i Luma har varit aktuellt i flera års tid, främst med hänsyn till att andelen barnfamiljer i området blivit så pass mycket högre än vad man ursprungligen planerade för. För att hitta en bra inriktning på biblioteket har kulturförvaltningen inlett ett samarbete med Retoy, som vill utveckla ett leksaksbibliotek med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor. Förhandlingar pågår med ägaren till Lumafabriken kring flytt till en ny lokal som är bättre anpassad för det tilltänkta konceptet. Kulturförvaltningen återkommer till kulturnämnden med förslag till inriktnings och genomförandebeslut. Just nu bedrivs arbetet med målsättningen att kunna inviga ett nytt bibliotek runt årsskiftet 2010/2011. Hässelby gård För närvarande saknas det ett bibliotek i området Hässelby gård/hässelby Strand. Kulturförvaltningen förhandlar för närvarande med Boultbee om att bygga om postens gamla lokal i Hässelby Gård till bibliotek. Planeringen sker i samråd med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning med avsikten att lokalisera biblioteket i anslutning till stadsdelsförvaltningens planerade allaktivitetshus. Inriktnings- och genomförandebeslut saknas i ärendet. Upprustningar och förbättringar i Asplundhuset Stadsbiblioteket har under de senaste cirka 10 åren varit föremål för förstudier och program kring behovet av nya byggnader och funktioner. Under hela perioden har upprustning och modernisering, med undantag för en brand- och säkerhetsombyggnad, bara genomförts i begränsad omfattning. Det finns därför ett behov att redan under 2010 göra mindre renoveringar och förändringar: Entréplanet behöver bli mer tillgängligt och inspirerande/informativt. Viss omflyttning och investering krävs för att förbättra fysisk tillgänglighet och för att främja mer inkluderande, effektiva och användaranpassade arbetssätt. På Rotundaplanet behöver viss omflyttning göras för att lokalerna ska kunna användas mer yteffektivt. Delar som idag utnyttjas dåligt ( bananrummen ) kan utnyttjas smartare och medier kan exponeras och tillgängliggöras på ett bättre sätt.
SID 6 (12) Aulan på Odengatan 61 är i behov av upprustning av teknik och inventarier, både för att kunna möta interna behov av mötes- och utbildningslokaler och för att kunna hyras ut externt och därmed generera intäkter. Personalutrymmen/lunchrum är i behov av ytrenovering och en del nya inventarier. Arbetsplatserna kan förbättras och användas mer resurseffektivt. Det hanteras inom ramen för projektet Funktionsarbetsplatser. Kulturhuset Bibliotek Plattan För närvarande pågår byggnation av en ny läsesalong i kulturhusets våning K1 i enlighet med kulturnämndens genomförandebeslut. Invigning är planerad att ske i samband med kulturfestivalen i augusti 2010. Kulturhuset Bibliotek 10-13 I samband med invigningen av den nya läsesalongen påbörjas arbetet med ett nytt specialbibliotek för 10-13 åringar på våning 2 i Kulturhuset. Biblioteket öppnar för helt nya och större besöksflöden. 10-13 åringarna får en egen plats i Kulturhuset. Samtidigt kommer barnens intresse för andra medier så som film, musik och serier att kunna tas tillvara på ett nytt sätt. Synergieffekter kommer att uppnås både vad gäller publikflöde mellan de olika enheterna men också i och med att de föräldrar som följer sina barn till bibliotek 10-13 kan ta del av Kulturhusets övriga verksamhet. De barn som så önskar kan genom placeringen av specialbiblioteket för 10-13 åringar kunna besöka just sitt bibliotek och låta medföljande vuxen stanna i läsesalongen. Rum för barn Då en del av Rum för barns tidigare målgrupp flyttar till specialbiblioteket för 10-13 åringar finns behov av att förnya och förändra verksamheten och anpassa lokalerna för besökarna mellan 0 och 9 år. I samband med detta utökas ytan också något. Vidare genomförs chippning av barnböcker för att synkronisera med resterande bibliotek inom Stockholms Stad. Utvecklingsprojekt RFID Under 2010 genomförs den sista etappen i projektet som syftar till att göra det möjligt att identifiera medier på det bibliotek där de återlämnas. Kostnaderna avser märkning av medierna med RFID-chip och installation av nya larmbågar på samtliga bibliotek.
SID 7 (12) RFID-märkning gör det möjligt att gå över till ett flytande mediebestånd, där medierna inte längre tillhör ett specifikt bibliotek utan kan stanna där de återlämnas. På så sätt minskar behovet av onödiga medietransporter, vilket är intressant såväl ur ett ekonomiskt som ur ett miljöperspektiv. Det digitala biblioteket De senaste årens förändrade medievanor och snabba IKT-utveckling (informations- och kommunikationsteknik) håller på att förändra villkoren för folkbiblioteket i grunden. Utvecklingen erbjuder stora möjligheter men medför samtidigt omfattande utmaningar för biblioteksverksamheten. För att möta utmaningarna upprättas ett långsiktigt utvecklingsprojekt som delas i sju huvudområden. De olika huvudområdena bildar delprojekt som samordnas för att säkerställa att alla aspekter beaktas i utvecklingen av det digitala biblioteket. Kostnaden avser förutom projektledning teknikutveckling och externa konsulttjänster. E-medier En allt större andel digitala medier erbjuds och efterfrågas, vilket medför att nya affärsmodeller och mediebärare utvecklas. Bibliotekets fortsatta utveckling förutsätter att vi kan förhålla oss till dessa nya tekniker. Översynen syftar till att belysa hur e-medier och nya mediebärare påverkar biblioteken ur alla verksamhetsaspekter. Plattform för det digitala biblioteket Den digitala plattformen samlar de biblioteksnära verksamhetssystemen. Nuvarande plattform är omodern, har begränsningar i utvecklingsmöjligheter och gör informationshanteringen onödigt kostsam. Målsättningen är att skapa en långsiktigt hållbar digital plattform för biblioteket som kan serva befintliga och framtida tänkbara kanaler med tjänster, medier och innehåll. Plattformen skall möjliggöra en snabbare kontinuerlig utveckling av tjänster och anpassning av information med bibehållen hög tillgänglighet, användbarhet och säkerhet. Med öppna system och öppen data i en ny plattform blir det möjligt att skapa nya tillämpningar i och utanför bibliotekssammanhanget. Innehåll Bibliotekets uppgift är att erbjuda fri tillgång till information och medier men även att sätta detta i ett för användaren begripligt sammanhang. Projektet syftar till att säkerställa att informationen är anpassad till den kanal och det sammanhang där den ska presenteras för användaren, t.ex. på webben, i mobiltelefonen eller läsplattan.
SID 8 (12) Digitala tjänster och medier i det fysiska biblioteket Digitala tjänster, medier och information växer snabbt i omfång och relevans men det saknas sätt att tillgängliggöra detta i det fysiska biblioteket. De tusentals e- medier och digitala mervärden som erbjuds är nästintill helt osynliga för besökaren i det fysiska biblioteket. Projektet kommer att göra en förstudie för att se på vilket sätt sådana kopplingar mellan det digitala och det fysiska biblioteket skulle kunna utformas. Inom projektet kommer också utföranden av "intelligenta hyllor" att testas. Funktionen skapar en koppling mellan fysiska böcker i hyllan och verksamhetssystem för att på digitala skärmar visa data om medierna för användarna. Det mobila biblioteket De senaste åren har vi sett Internet flytta ut i mobilerna och därmed öka kraven på "allt, när som helst och överallt". Nu utvecklas den mobila tekniken och innehållet ytterligare; allt fler har ständig åtkomst till Internet och den stationära datorn ersätts i snabb takt av mobila eller bärbara alternativ. Nya förhållningssätt och beteendemönster formas i det mobila användandet och mitt i denna utveckling befinner sig biblioteken. Översynen syftar till att undersöka vad som fordras för att flytta ut biblioteken i de mobila kanalerna. Sökning Sökning är centralt på alla bibliotek; såväl besökare som personal använder sökfunktioner för att hitta till det önskade innehållet. Sökning är också en kritisk bakomliggande funktion i nya tjänster som skall utvecklas. Det sätt vi söker på förändras snabbt och nya tjänster växer fram i samma takt. Projektet syftar till att undersöka vilka krav denna utveckling ställer på befintliga tjänster och på de nya tjänster som biblioteken utvecklar. Statistik och nyckeltal Den virtuella användaren är osynlig men står för nära hälften av besöken på Stockholms stadsbibliotek. Utveckling och förvaltning av det digitala biblioteket kräver jämförelsetal och sätt att följa upp användarnas uppfattning och nyttjande av tjänster, medier och service. Lean administration Syftet är att utveckla såväl kundvärde som resurseffektivitet i all verksamhet inom Stockholms stadsbibliotek, samtidigt som medarbetarnas delaktighet och möjlighet att använda sin kompetens ökar. Projektet initierades 2009 genom pilotförsök och utbildning av resurspersoner för det fortsatta arbetet. Under 2010 fortsätter projektet med utbildning för samtliga medarbetare, stöd för cheferna i att leda en processorienterad verksamhet och konkreta processförbättringsprojekt.
SID 9 (12) Högst prioriterat är en översyn av hur urval och medieinköp kan göras med minskade personalresurser för samtliga bibliotek utan att göra avkall på kvalitet eller medarbetarnas kompetensutveckling. Kostnaderna avser främst kompetensutveckling, externa konsultkostnader och vikariekostnader för medarbetare som deltar i utvecklingsprojekt. Mediesprånget Projektet syftar till att vägleda bibliotekets besökare och användare in i den omvälvande utveckling som medielandskapet står inför. Projektet kommer att vara närvarande hos besökarna i biblioteket för att introducera e-medier och nya mediebärare, ex. läsplattor. Mediesprånget samverkar med Det digitala biblioteket, för att samordna projektresurserna optimalt. Kostnaderna avser förutom projektledning i huvudsak mediekostnader och marknadsföring. Biblioteksplan 3.0 Projektet syftar till att samla bibliotekens förändrade roll, omvärldsförutsättningar och stockholmarnas förväntningar i en ny strategisk biblioteksplan för perioden 2011-2015. Arbetet kommer att genomföras i en bred dialog. Frågan om vad biblioteken kan erbjuda och vilken roll biblioteken ska ha i Stockholms utveckling kommer att diskuteras med stockholmarna i särskilda dialogmöten och via virtuella forum. Samtliga medarbetare kommer att engageras i en dialog om biblioteksplanens utformning i workshops och andra personalmöten. Samverkanspartners och externa parter som ligger nära bibliotekens verksamhet samlas till särskilda forum för att tillföra externa perspektiv på bibliotekens strategiska framtidsfrågor. Arbetet genomförs under 2010 så att förslag till ny biblioteksplan ska kunna presenteras kommunfullmäktige i anslutning till årsskiftet 2010/2011. Kostnaderna avser projektledning och kostnader för processledning, möten, information och kommunikation. Ny strukturplan Den strukturplan för Stockholms bibliotek som antogs av kulturnämnden 2008 behöver uppdateras och omprövas utifrån den inriktning som den nya biblioteksplanen anger. Översynen planeras så att den samordnas med beslutet om ny biblioteksplan. Ambitionen är att även föra ut denna dialog till stockholmarna, för att skapa en förståelse för hur Stockholms samlade biblioteksstruktur ska se ut i ett framtidsperspektiv. Kostnaderna avser projektledning och kostnader för processledning, möten, information och kommunikation. Förstudie Berättandets hus och Annexet Kommunfullmäktige beslutade i samband med behandlingen av kommunstyrelsens Uppföljning av budget 2009 tertialrapport 2 med
SID 10 (12) delårsbokslut per den 31 augusti 2009 att inte fullfölja tillbyggnaden av Stadsbiblioteket. Stadsbiblioteket saknar i dag flera viktiga funktioner som kännetecknar ett samtida bibliotek. De behov som har beskrivits i förstudie och program för ett nytt stadsbibliotek kvarstår. Dessutom är huset i behov av upprustning och modernisering. Stadens ambition är att Gunnar Asplunds byggnad från 1928 även fortsättningsvis ska kunna fungera som ett öppet och tillgängligt centralbibliotek för Stockholmarna. Samtidigt ska Stadsbiblioteket ses som en del av stadens hela biblioteksstruktur och därmed samspela med- och komplettera övriga fysiska och virtuella bibliotek i Stockholm. Kärnan i det program som togs fram inför tävlingen om ett nytt Stadsbibliotek var att skapa ett bibliotek för alla språk, för alla åldrar och för medier i alla former. Det är grundkrav som är fortsatt lika giltiga. Viktiga utgångspunkter är att Stockholms stadsbibliotek ska inte bara ha ett Internationellt bibliotek, det ska vara ett Internationellt bibliotek. På Stadsbiblioteket ska böcker och berättelser från andra kulturer få plats, såväl för vuxna som för barn. Idag hänvisas man till ett annat hus. Barn har rätt till berättelser, men de har också rätt att få berätta själva. I Stadsbiblioteket behöver barnbiblioteket från 1928 kompletteras. Möjligheterna att skapa Barnens berättarbibliotek i Barnens Rotunda, behöver undersökas vidare. En fördjupad studie bör göras i syfte att ta fram olika alternativ för fortsatt biblioteksverksamhet i och omkring Stadsbiblioteket. Förstudien ska belysa: Möjliga verksamhetsinriktningar utifrån lokalyta och lokalutformning och med fokus på Stockholmarnas behov av biblioteksservice Lokalmässiga förutsättningar för att utöka den publika verksamheten för barn och unga Möjligheter att utöka antalet läs- och studieplatser, grupprum och möteslokaler Logistiklösningar fram för allt för en effektiv mediehantering Alternativa lösningar för arbetsplatser och personalutrymmen med fokus på en god arbetsmiljö och på effektiva och kreativa arbetssätt.
SID 11 (12) Studien görs som en del av strukturplanen och presenteras för Kulturnämnden under hösten 2010. Funktionsarbetsplatser Idag har i princip varje bibliotekarie sin egen arbetsplats och sin egen dator trots att endast en mindre del av arbetet utförs där. För att hitta en mer resurseffektiv arbetsmetodik där det också blir naturligare att personalen samarbetar kring hanteringen av olika bokflöden har ett projekt påbörjats kring skapandet av funktionsarbetsplatser. I första fasen avser projektet att genomföra övergången till funktionsarbetsplatser i begränsad skala i biblioteket i medborgarhuset och i Asplundhuset. Efter utvärdering kommer projektet att utökas till att omfatta hela Stockholms stadsbibliotek. Mindre upprustnings- och utvecklingsprojekt I strukturplanen finns identifierat ett antal bibliotek med olika former av mindre behov av upprustningar eller förändringar. För att löpande kunna arbeta med att avhjälpa den typen av behov i takt med att de uppkommer avsätts en budgetpost för mindre upprustnings- och utvecklingsprojekt. Biblioteksbussar SSB har behov av att nyanskaffa två biblioteksbussar. En barnbokbuss och en äldrebokbuss. Syftet med en äldrebokbuss är att säkra, stärka och utveckla servicen av medier och verksamhet till äldre i Stockholm från Stockholms stadsbibliotek och Äldreförvaltningen. Bokbussen kan, just på grund av sin mobila karaktär utgöra en flexibel resurs inom biblioteksverksamheten och bli en anpassad resurs efter kommunens faktiska behov. Tanken är att en äldrebokbuss ska vara mer än en bokbuss och erbjuda en vidare kulturverksamhet. Bussen passar väl in i Stockholms stads visionsarbete inför 2030 då ett av målen är att skapa en beredskap för den ökande andelen äldre och äldreäldre. Och att erbjuda hög service, kulturell delaktighet och ökad livskvalitet för Stockholms äldre invånare. SSB har idag en barnbokbuss som behöver bytas ut. Den nya bussen ska precis som den nuvarande besöka förskolor som ligger långt från ett bibliotek eller som ligger på platser varifrån det är svårt att enkelt nå ett bibliotek (dåliga kommunikationer, farliga vägar etc.). Barnbokbussens verksamhet bidrar till att stärka förskolebarnens språkutveckling och till att skapa lust och glädje kring litteratur, berättelser och lärande. Den ska fungera som ett komplement till stationär biblioteksverksamhet. Genom en
SID 12 (12) flexibel fysisk utformning och en effektiv organisation ska bussen kunna svara mot olika behov i olika stadsdelar och under olika perioder. Genom ett flexibelt användningssätt förstärker och utvecklar bussen bibliotekets samarbete med förskolan. Förvaltningens synpunkter och förslag Arbetet med att utveckla strukturen för Stockholms stadsbibliotek fortsätter i god takt i samband med fördelningen av drift- och investeringsmedel för 2010. I och med den nya satsningen på utvecklingsprojekt inom biblioteket tar Stockholm också ett stort steg mot att bli en ledande aktör i utvecklingen och utformningen av framtidens bibliotek. Det är ett spännande och angeläget arbete som ligger framför oss som nu möjliggörs genom den här satsningen på biblioteksutveckling. Förvaltningens förslag till beslut Kulturnämnden beslutar att godkänna den i kulturförvaltningens tjänsteutlåtande föreslagna inriktningen avseende disposition av investeringsmedel och medel avsatta för biblioteksutveckling m.m. 2010. Kulturnämnden beslutar att uppdra åt kulturförvaltningen att återkomma med förslag till inriktnings- och genomförandebeslut avseende kvarstående biblioteksprojekt i strukturplanen. Bilagor 1. Sammanställning av projekt och fördelning av budget för 2010 samt preliminär fördelning för 2011.