Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015



Relevanta dokument
Samhällets informationssäkerhet

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Informationssäkerhet

Samhällets informationssäkerhet. Nationell handlingsplan 2012

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet

Underlag 2. Direktiv till två pågående utredningar som har bäring på informationssäkerhet. En modern säkerhetsskyddslag 1

Vad vill MSB? Information till alla medarbetare om verksamheten 2014 med utgångspunkt i det vi vill uppnå i samhället

Så är vi redo om krisen kommer

Samhällets informationssäkerhet. Nationell handlingsplan 2012

Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting. Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

Hur värnar kommuner digital säkerhet?

Informationssäkerhetspolicy S/~LA KOMMUN KOMMUNFULLMÄKTIGE. Bi l aga KS 2015 / 135/1 INFORMATIONSSÄKERHETSPOLICY FÖR SALA KOMMUN

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Informationssäkerhetspolicy för Ystads kommun F 17:01

Policy för informations- säkerhet och personuppgiftshantering

Policy för informationssäkerhet

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Vervas föreskrift om statliga myndigheters arbete med säkert elektroniskt informationsutbyte. Wiggo Öberg, tidigare Verva nu KBM,

Resiliens i en förändrad omvärld

Samhällets informationssäkerhet

Försvarsdepartementet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Strategi för förstärkningsresurser

E-strategi för Strömstads kommun

Kommittédirektiv. Viss översyn av ansvarsfördelning och organisation när det gäller samhällets informationssäkerhet. Dir. 2009:110

Forskning för ett säkrare samhälle

Informationssäkerhetspolicy

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Policy. Policy för informationssäkerhet och personuppgiftshantering i Herrljunga kommun DIARIENUMMER: KS 47/2018 FASTSTÄLLD: VERSION: 1

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd och kommentarer om krav på informationssäkerhet.

MSB:s arbete med samhällets information- och cybersäkerhet. Richard Oehme Verksamhetschef Samhällets informations- och cybersäkerhet (MSB)

Informationssäkerhetspolicy KS/2018:260

SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson

Remissyttrande Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster

1(6) Informationssäkerhetspolicy. Styrdokument

Kontinuitetshantering ur ett samhällsperspektiv SIS Clas Herbring: MSB Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Informationssäkerhet en förutsättning för effektiv digitalisering. Moderator: William Linnefell, Ekonomistyrningsverket

Policy och strategi för informationssäkerhet

SSF Säkerhetschef. Informationssäkerhet Per Oscarson

Systematiskt arbete med skydd av samhällsviktig verksamhet

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Informationssäkerhet. Hur skall jag som chef hantera detta?? Vad är det??

BESLUT. Instruktion för informationsklassificering

Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Kommittédirektiv. Strategi och mål för hantering och överföring av information i elektroniska kommunikationsnät och it-system. Dir.

Informationssäkerhetspolicy

Trygg och säker - riktlinjer för kommunens säkerhetsarbete

Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

TJÄNSTESKRIVELSE. Revidering av. informationssäkerhetspolicy TJÄNSTESKRIVELSE. Kommunstyrelsen KS/2019:63

Informationssäkerhet - Informationssäkerhetspolicy

Konferens om risk-och sårbarhetsanalyser 2015 Stockholm -World TradeCenter -4 maj 2015

Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/01 Antagen av kommunfullmäktige , 57

Informationssäkerhetspolicy. Linköpings kommun

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Malmö Högskola Sammanfattning

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

Gräns för utkontraktering av skyddsvärd information

Digitaliseringens transformerande kraft

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

INFORMATIONSSÄKERHET ETT HINDER ELLER EN MÖJLIGGÖRARE FÖR VERKSAMHETEN

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

Informationssäkerhetspolicy

HEL-projektet i korthet:

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Verket för högskoleservice 2010.

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren

Ett fungerande samhälle i en föränderlig värld. Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet

Program för informationssäkerhet 2008:490. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Verksamhetsplan Informationssäkerhet

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum

Riktlinjer för IT-säkerhet i Halmstads kommun

Betänkandet En ny säkerhetsskyddslag (SOU 2015:25)

Riktlinjer för Informationssäkerhet Falkenbergs Kommun Kommunledningskontoret

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

ÅNGE KOMMUN Informationssäkerhetspolicy 1 (5) Kommunkansliet Antagen av Kommunfullmäktige , 14 Dnr ks 09/20. Innehållsförteckning

1 (7) Arbetsgången enligt BITS-konceptet

Myndigheten för digital förvaltning

EU:s fond för inre säkerhet

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser

Verksamhetsinriktning hösten 2018

FSPOS & SOES - Beskrivning för att tydliggöra gränsdragning

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Lokal digital agenda för Bräcke kommun

Informationssäkerhetspolicy för Nässjö kommun

Internetdagarna Staffan Karlsson. Informationssäkerhetsenheten. Enhetschef

Krishantering för företag

Myndigheten för digital förvaltning

Krisberedskapsseminarium i Stockholm el- och telekommunikationsfunktioner

Behov av utveckling för ökad samverkan om skydd av samhällsviktig verksamhet

Digitaliseringens transformerande kraft

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 005.6

Inriktning och mål för kommunernas IT-samverkan

DNR: KS2016/918/01. Informationssäkerhetspolicy för Sunne kommun KS2016/918/ (1) Kommunstyrelsen

Transkript:

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 1

Förord I dagens informationssamhälle bearbetar, lagrar, kommunicerar och mångfaldigar vi information i större mängder än någonsin tidigare. Informationshantering utförs manuellt och i allt högre grad med stöd av IT som till exempel det publika nätverket Internet. Informationssäkerhet handlar om att information ska skyddas utifrån krav på dess konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Det gäller både hos enskilda personer och hos organisationer. Informationssäkerhet är med andra ord en angelägenhet för alla. Information och dess hantering ska hålla en hög kvalitet i Sverige. Samtliga aktörer i samhället ska ha relevanta kunskaper om informationssäkerhet och kunna känna tillit till information och dess hantering på alla nivåer i samhället. Brister i informationshantering kan leda till att tilliten till aktuella tjänster och bakomliggande aktörer sjunker. Allvarliga och upprepade störningar kan leda till förtroendekriser, som också kan sprida sig till flera aktörer och tjänster och även till andra sektorer i samhället. För att lyckas med utmaningarna inom informationssäkerhet är det viktigt att det i samhället finns en gemensam uppfattning om informationssäkerhetsarbetet: en strategi. Mot denna bakgrund har MSB, i samverkan med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Post- och telestyrelsen tagit fram denna strategi för samhällets informationssäkerhet. Utöver detta har Säkerhetspolisen lämnat synpunkter på föreliggande strategi. Helena Lindberg, Generaldirektör Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 3

STRATEGISKA MÅL» Medborgares fri- och rättigheter samt personligaintegritet.» Samhällets funktionalitet, effektivitet och kvalitet.» Samhällets brotts bekämpning.» Samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarligastörningar och kriser.» Näringslivets tillväxt.» Medborgares och verksamheters kunskap om, ochförtroende för informationshantering och IT-system. Strategiska områden 1 2 3 4 5 STRATEGI Informations säkerhet i verksamheter Kompetens försörjning Informations delning, samverkan och respons Kommunikations - säkerhet Säkerhet i produkter och system PRINCIPER FÖR INFORMATIONS SÄKERHETSARBETE HANDLINGS- PLAN Konkreta mål Konkreta mål Konkreta mål Konkreta mål Konkreta mål» Helhetssyn» Ansvar» Samverkan» Standardisering» Riskmedvetenhet» Regelverk Åtgärder Åtgärder Åtgärder Åtgärder Åtgärder 4 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Färdriktning för samhällets informationssäkerhet Syftet med denna strategi är att ange långsiktiga målsättningar, färdriktningar och arbetssätt för informationssäkerhet i Sverige. En mängd olika aktörer i samhället behöver en gemensam förståelse för informationssäkerhet, vad den syftar till och hur framtida säkerhetsinsatser ska inriktas och utformas. Främst berörda är de som arbetar med informationssäkerhet på olika nivåer, beslutsfattare i offentlig förvaltning och i näringslivet, de som arbetar med IT eller generell säkerhet, men också den enskilde medborgaren. Strategin omfattar därmed hela samhället, det vill säga alla statliga myndigheter, kommuner och landsting, företag, organisationer och privatpersoner. Denna strategi för samhällets informationssäkerhet anger tillsammans med den nationella handlingsplanen färdriktningen för Sveriges informationssäkerhet. Strategin anger strategiska mål, strategiska områden samt principer för informationssäkerhetsarbete. Målen ska uppfyllas genom att arbeta inom de strategiska områdena på det sätt som princip erna uttrycker. I den nationella handlingsplanen återfinns de strategiska områdena i form av kapitel, som innehåller konkreta mål och åtgärder. Strategin förvaltas av MSB. Tillsammans med berörda myndigheter kommer MSB att uppdatera strategin minst vart sjätte år. Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 5

Informationssäkerhet är en stödjande verksamhet för att öka kvaliteten hos samhällets funktioner 6 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Strategiska mål Informationssäkerhet är en stödjande verksamhet för att öka kvaliteten hos samhällets funktioner. Ytterst handlar det om att slå vakt om väsentliga värden och mål i samhället, som demokrati, personlig integritet, tillväxt samt ekonomisk och politisk stabilitet. Den omfattande IT-användningen i samhället innebär att informationssäkerhet ibland också är en förutsättning för att nya företeelser i samhället som till exempel e-förvaltning ska kunna fungera. Målet är att uppnå en god informationssäkerhet i samhället som främjar: medborgares fri- och rättigheter samt personliga integritet samhällets funktionalitet, effektivitet och kvalitet samhällets brottsbekämpning samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga störningar och kriser näringslivets tillväxt medborgares och verksamheters kunskap om, och förtroende för informationshantering och IT-system Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 7

Strategiska områden 1. Informationssäkerhet i verksamheter 2. Kompetensförsörjning 3. Informationsdelning, samverkan och respons 4. Kommunikationssäkerhet 5. Säkerhet i produkter och system 8 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

1. Informationssäkerhet i verksamheter Informationshantering sker i alla delar av samhället och samhällets informationssäkerhet är följaktligen beroende av ett stort antal aktörer. Statliga myndigheter, kommuner, landsting, företag och andra organisationer har olika förutsättningar, och därmed olika behov och krav på informationssäkerhet. Verksamheter hanterar information som är mer eller mindre konfidentiell, riktighets- och tillgänglighetskritisk. Att ha en god informationssäkerhet är en viktig intern fråga för de flesta verksamheter för att nå upp till deras kvalitets- och effektivitetskrav. Samtidigt kan informationssäkerhet inte betraktas som enbart en verksamhetsintern angelägenhet. Flöden av tjänster och produkter sker i flera led, och bristande informationssäkerhet kan därför få följdverkningar långt utanför den egna verksamhetens gränser. Informationssäkerhet handlar om verksamhetens kvalitet. Att förbättra informationssäkerheten innebär inte enbart att tillmötesgå externa krav, utan att förbättra verksamheten i sig. Att ha en god informationssäkerhet ska därför ses som en kvalitetsaspekt, ett sätt att uppnå god intern kontroll, ordning och reda. En god informationssäkerhet utgör också en förutsättning för en rad olika IT-baserade tjänster som i sig kan vara kostnadsbesparande eller inkomstbringande för verksamheten. Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 9

2. Kompetensförsörjning Kunskaper om riskerna med IT och elektronisk kommunikation via exempelvis Internet måste läras in tidigt och vara en integrerad och naturlig del av den första IT-användningen. Därefter ska den följa med under hela skolgången och finnas med i högre utbildningar, inte minst som en integrerad del i utbildningar som leder till yrken med betydande inslag av informationshantering. I många verksamheter är den mänskliga faktorn kritisk. Stora incidentkostnader kan härledas till brister i medvetenhet och kompetens hos ledning, användare och IT-personal. I olika verksamheter behövs olika typer av kunskap i en mängd olika roller. Det är människor som utvecklar, installerar, konfigurerar och använder tekniska system. Det är människor som formulerar, kommunicerar och efterföljer administrativa system. En särskilt viktig grupp ur ett informationssäkerhetsperspektiv är organisationsledningar, eftersom det är de som i slutändan ansvarar för verksamhetens kvalitet och säkerhet samt beslutar om skyddsåtgärder. Ett så mångfacetterat område som informationssäkerhet behöver studeras djupare. Forskning och forskarutbildning är nödvändig för att upprätthålla såväl en generell kunskap som spetskompetens inom området. En nationell forskning och forskarutbildning förbättrar dessutom lärarkompetensen inom området, från grundskola till högskolor och universitet. 10 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

3. Informationsdelning, samverkan och respons Att dela och sprida information är viktigt för att ta till vara och sprida kunskap och erfarenhet inom informationssäkerhetsområdet. Sådana kunskaper och erfarenheter återfinns överallt i samhället; både inom offentlig och privat sektor. Det är därför viktigt att det finns väl fungerande nätverk inom och mellan den privata och offentliga sfären. Detta är särskilt tydligt när det gäller den kritiska svenska informationsinfrastrukturen som återfinns i såväl offentlig som privat ägo, och både offentlig sektor och näringsliv kan ha nytta av ett gott erfarenhetsutbyte. En global värld med gränslösa hotbilder kräver även internationell samverkan. Sverige bör aktivt medverka i internationella samarbeten på flera plan: inom EU, med de nordiska länderna och med enskilda stater. IT-baserade störningar och angrepp sprider sig inte sällan över orga nisationsgränser med hög hastighet. Samhället behöver ha en god förmåga att förebygga dessa och, om de ändå inträffar, kunna hantera sådana händelser på ett bra sätt. Den traditionella brottsligheten som bedrägeri, utpressning, förtal och sabotage finns i dag även på Internet. Det är ett hot mot samhället, och dessa nya former av brottslighet måste motverkas. Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 11

4. Kommunikationssäkerhet Informationshantering sker regelmässigt mellan fler aktörer vilket ställer krav på säker kommunikation över tele- och datanät. Exempelvis är Internet bärare av en stor andel av vårt informationsflöde. Det är viktigt i detta sammanhang att ha robusta kritiska funktioner i infrastrukturen för elektronisk kommunikation och att det finns säkra kryptografiska funktioner och signalskydd. För förtroendefullt informationsutbyte är det också nödvändigt att elektroniska tjänster bygger på väl fungerande och säkra system. 5. Säkerhet i produkter och system Långsiktig försörjning av säkra IT-produkter ställer krav på formella ramverk för evaluering och certifiering av säkerhetsegenskaper. Sådana ramverk bör vara nationellt och internationellt accepterade. Inom området industriella kontrollsystem för samhällsviktiga verksamheter exempelvis el- och vattendistribution samt spårbunden trafik och petrokemisk industri används IT-system för att styra och övervaka de centrala fysiska processerna. Det är av stor vikt att dessa system har en hög säkerhet. 12 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 13

Principer för informationssäkerhetsarbete Helhetssyn Ansvar Samverkan Standardisering Riskmedvetenhet Regelverk 14 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Helhetssyn För att informationshantering och IT-användning i samhället ska kunna utvecklas på ett tryggt och säkert sätt krävs att alla aktörer har en helhetssyn på informationssäkerhet. Informationssäkerhet är ett komplext och gränsöverskridande område som spänner över bland annat teknik, administration, ekonomi och juridik. När vi arbetar för att förbättra informationssäkerheten i organisationer och på nationell nivå, måste vi ta hänsyn till flera perspektiv. Informationssäkerhet ska vara en självklar och integrerad del i allt IT- och informationsrelaterat arbete på alla nivåer i samhället; inom och mellan organisationer samt inom och mellan samhällets olika sektorer. Säkerhetsåtgärder bör både syfta till att skapa en mer robust informationshantering vid samhällets normaltillstånd och att hantera mer allvarliga störningar och kriser. En väl fungerande vardagssäkerhet är ofta likställd med att vara förberedd på allvarligare händelser. Exempelvis kan en god intern kontroll i verksamheter, kompetens inom informationssäkerhet samt informationsutbyte med andra ge en betryggande förmåga att hantera en kris. Ansvar Allt arbete med informationssäkerhet ska utgå från det i samhället reglerade ansvaret, exempelvis ansvarsprincipen. Den säger, att Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden också ska ha motsvarande ansvar vid en kris- eller krigssituation. Informationssäkerhetsansvaret följer normalt verksamhetsansvaret och ska vara otvetydigt. För att bedriva ett framgångsrikt informationssäkerhetsarbete måste det vara tydligt vem eller vilka som har ansvar för det. Detta gäller på alla nivåer både inom organisationer och i samhället i stort. Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 15

Samverkan Informationssäkerhetens komplexitet, gränsöverskridande karaktär och snabba utvecklingstakt kräver en effektiv samverkan. En god samverkan kring informationssäkerhet i samhället är viktigt under ett normaltillstånd, men också en nödvändighet för att kunna skapa en god operativ förmåga att hantera allvarliga störningar. Det handlar om samverkan mellan olika aktörer i Sverige, som statliga myndigheter, kommuner och landsting, näringsliv och intresseorganisationer, men också om internationell samverkan. Sverige bör vara aktivt i EU och internationellt, inom exempelvis forskning och teknikutveckling, och påverka utformningen av regelverk och andra styrmedel. Förutom samarbetet genom EU behövs också en samverkan med en rad andra länder, till exempel våra nordiska grannländer. 16 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

Standardisering Standarder som gynnar informationssäkerhet bör tillämpas eftersom de bygger på erfarenhet och tar tillvara redan gjorda landvinningar. På så sätt kan en högre säkerhet uppnås och onödiga misstag undvikas. Standardisering förenklar utbildning och förbättrar alltså även kompetenser. Standarder ökar också transparensen mellan orga nisationer vilket gör det lättare att ställa krav och bedöma produkter, system och hela verksamheter. Riskmedvetenhet Det krävs resurser för att kunna nå en säker och trygg informationshantering i samhället. Säkerhetsaspekter ska inte ses som en ytterligare kostnadspost, utan som en självklar investering för att uppnå avsedd funktion och kvalitet. Investeringar för att bygga in och förbättra säkerhet bör alltid jämföras med vad det kan kosta att inte göra detta. Målet är att hitta rätt säkerhetsnivåer och att de ansvariga är medvetna om vilka risker som finns, för att aktivt kunna besluta om att eliminera, reducera eller acceptera dessa risker. En sådan riskmedvetenhet utgör grunden för effektiva informationssäkerhetsinvesteringar. Investeringar i informationshantering görs inte sällan i syfte att effektivisera och rationalisera tjänster i samhället. Det är därför rimligt att man satsar en del av besparingarna på att uppnå kvalitet och robusthet genom ökade säkerhetsinsatser. Regelverk En förutsättning för en god informationssäkerhet i samhället är att det finns regler som ligger i linje med modern informationshantering. Detta gäller för både verksamhetsnivå och samhällsnivå. Regelverk bör vara tydliga, kommunicerbara och, om så är möjligt, teknikoberoende för att fungera över tid. De bör heller inte verka konkurrensbegränsande. Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015 17

18 Strategi för samhällets informationssäkerhet 2010 2015

ADVANT PRODUKTIONSBYRÅ MSB:s kontaktpersoner: Richard Oehme E-post: richard.oehme@msb.se Per Oscarson E-post: per.oscarson@msb.se Wiggo Öberg E-post: wiggo.oberg@msb.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 651 81 Karlstad Tel 0771-240 240 www.msb.se Publ.nr MSB 0171-10 ISBN 978-91-7383-081-2