Information Investeringsanslag för erosionsskydd i Vikhög och Barsebäckshamn återremitterat ärende från kommunstyrelsen till tekniska nämnden

Kallelse/föredragningslista 1(12) 2016-01-20 Ersättare för kännedom Tekniska nämnden Tid 28 januari 2016, klockan 18.00 Plats Kommunhuset, Harriesalen Information Investeringsanslag för erosionsskydd i Vikhög och Barsebäckshamn återremitterat ärende från kommunstyrelsen till tekniska nämnden Upprop Val av justerare 1. Ändring av sammanträdesdatum från den 2 juni 2016 till den 31 maj 2016 2. Informationshanteringsplan för tekniska nämnden 3. Elsäkerhetsstrategi för Kävlinge kommun 4. Lokala trafikföreskrifter om parkering på Ådalsvägen i Löddeköpinge 5. Investeringar Gata/Park år 2016 6. Avfallsplan för år 2016-2020 samt nya renhållningsföreskrifter för Kävlinge kommun 7. Upphandling av tjänstekoncession för avfallshantering 8. Redovisning av delegationsbeslut 2016 9. Redovisning av meddelanden 2016 Johan Ericsson ordförande Ordinarie ledamöter ska anmäla frånvaro till: Miljö & Teknik 046-73 91 81 annakarin.johansson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-01-18 Dnr: TN 2016/10 Tekniska nämnden Ändring av sammanträdesdatum Förslag till beslut Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden beslutar att flytta sammanträdet den 2 juni 2016 till den 31 maj 2016. Ärendebeskrivning Tekniska nämnden beslutade i 85/2015 om sammanträdesplan för år 2016. Enligt denna ska nämnden sammanträda den 2 juni, men då flera av nämndens deltagare är upptagna med uppdrag i lokala säkerhetsnämnden denna dag föreslås att tekniska nämndens sammanträde flyttas till den 31 maj 2016. Miljö & Teknik Göran Sandberg, samhällsbyggnadschef AnnaKarin Johansson, nämndsekreterare Beslutet ska skickas till För kännedom Tekniska nämndens ledamöter och ersättare Berörda tjänstemän på Miljö & Teknik För verkställighet Tekniska nämnden AnnaKarin Johansson AnnaKarin.Johansson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-01-15 Dnr: TN 2016/9 Tekniska nämnden Informationshanteringsplan för tekniska nämnden Förslag till beslut Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden godkänner informationshanteringsplan för tekniska nämnden. Ärendebeskrivning Kommunens arkiv har tagit fram mallar för informationshanteringsplaner för att få ett likartat utseende i hela kommunen. Informationshanteringsplanen kallades tidigare för dokumenthanteringsplan. Ändringen beror på att dagens handlingar kan ha annan form än pappersdokument. Hantering av tekniska nämndens handlingar behandlas även i en informationshanteringsplan som beslutas av kommunstyrelsen. Denna berör handlingar som är gemensamma för hela kommunen, till exempel protokoll, delegationsbeslut, diarielistor, avtal och kontrakt, systematiskt arbetsmiljöarbete, riskanalyser, personal- och ekonomihandlingar, dokument i upphandlingar. Beslutsunderlag Informationshanteringsplan för tekniska nämnden Miljö & Teknik Göran Sandberg, samhällsbyggnadschef AnnaKarin Johansson, nämndsekreterare Beslutet ska skickas till För kännedom Kommunarkivet Samhällsbyggnadschef VA-chef Gatuchef Fastighetschef Administrativ chef Nämndsekreterare Tekniska nämnden AnnaKarin Johansson AnnaKarin.Johansson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Tekniska nämnden Informationshanteringsplan för tekniska nämnden 1(11) Arkivbildare: Tekniska nämnden Antagen: Informationshanteringsplanens syfte är att ge en översikt över vilka handlingar, som hanteras inom tekniska nämndens olika verksamheter, vilka riktlinjer som gäller avseende diarieföring och gallring/bevarande. Dessutom anges var handlingarna återfinns. Uppgifter om förvaring är inte riktlinjer utan enbart en beskrivning av nuvarande förvaringsplats. Handlingar vars hantering är likartad oavsett förvaltningsdel till exempel nämndhandlingar och projektdokument, dokument som rör upphandling, bildoch informationsmaterial - är samlade i den kommunövergripande informationshanteringsplanen. Även planer med gallringsregler för ekonomi, personal och löner är kommunövergripande. Planen kommer att revideras vid behov. Kontakta administrativ chef på Miljö & Teknik i händelse av uppdateringsbehov. Innehåll Gata/Park/Avfall... 2 Mark och exploatering... 4 Fastighet... 6 VA... 9

2 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Gata/park/avfall Yttrande över ansökningar om polistillstånd för upplåtelse av allmän platsmark Närarkiv Miljö & Teknik, Platina Ja Bevaras 4 år Ingår i diarieförda handlingar. Grävningstillstånd Rum på Miljö & Teknik Nej Vid inaktualitet Nej Statskommunala vägar, övertagandehandlingar Närarkiv Miljö & Teknik, Platina Ja Bevaras 4 år Ingår i diarieförda handlingar. Trafikräkning Rum trafikansvarig Nej Vid inaktualitet Avtal om skötsel av enskilda vägar Närarkiv Miljö & Teknik Ja Bevaras 4 år Äldre avtal finns bara i pärm, nyare avtal finns även diarieförda. Flyttning/skrotning av fordon Närarkiv Nej 10 år Nej Felanmälan gatubelysning Lokala trafikföreskrifter Upphävda lokala trafikföreskrifter Digitalt på ljuspunkten.com Närarkiv Miljö & Teknik, Platina Närarkiv, Miljö & Teknik, Platina Nej Vid inaktualitet Nej Ja Bevaras 4 år Ingår i diarieförda handlingar. Ja Bevaras 4 år Ingår i diarieförda handlingar. Parkeringstillstånd för rörelsehindrade Kontakt Kävlinges arkiv Nej 1 år efter upphörd giltighetstid Nej Parkeringstillstånd, övriga Utforskaren Nej 1 år efter upphörd giltighetstid Nej Parkeringsanmärkningar Utforskaren Nej 1 år Nej Pappersanmärkningarna skannas till utforskaren och skickas sedan med brev till Transportstyrelsen.

3 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Transporttillstånd Trafikansvarigs rum Nej Vid inaktualitet Nej Trafikverket är oftast arkivmyndighet. För transporttillstånd enbart inom kommunen är gatuchef tillståndsgivare. Abonnentregister renhållning Databas Future Nej Vid inaktualitet Nej Anmälan om sophämtning Databas Future Nej Vid inaktualitet Nej Överflyttning av renhållningsabonnemang Rum ekonomiavdelningen Nej 10 år Nej Abonnentregister inklusive byten och extra hämtning Future Nej Vid inaktualitet Nej All historik sparas i Future. Dispenser sophämtning Platina Ja Nej 4 år Ingår i diarieförda handlingar. Dispenser skyddstransporter vid strejk Körjournal färdskrivare renhållning Platina Ja Nej 4 år Databas Future Nej Vid inaktualitet Nej Snö- och halkbekämpning, dagbok Hos vinterberedskapen Nej 2 år Nej För att kunna hantera eventuella skadeståndskrav.

4 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Mark och exploatering Köpeavtal, köpebrev Markanvisningsavtal Exploateringsavtal Arrendeavtal Nyttjanderättsavtal Servitutsavtal Fastighetsrättsliga avtal, övriga Lantmäteriakter Närarkiv kommunstyrelsen, Platina Närarkiv kommunstyrelsen, Platina Närarkiv kommunstyrelsen, Platina Närarkiv Miljö & Teknik, Accessdatabas, Utforskaren, Platina Närarkiv Miljö & Teknik, Accessdatabas, Utforskaren, Platina Närarkiv Miljö & Teknik, Accessdatabas, Utforskaren Närarkiv Miljö & Teknik Närarkiv Miljö & Teknik Ja Bevaras 4 år Köpeavtal som tecknats av tekniska nämnden före och efter bildandet av strategisk avdelning förvaras hos Miljö & Teknik Äldre handlingar finns inte diarieförda i Platina. Ja Bevaras 4 år Markanvisningsavtal som tecknats av tekniska nämnden före och efter bildandet av strategisk avdelning förvaras hos Miljö & Teknik. Äldre handlingar finns inte diarieförda i Platina. Ja Bevaras 4 år Exploateringsavtal som tecknats av tekniska nämnden före och efter bildandet av strategisk avdelning förvaras hos Miljö & Teknik. Äldre handlingar finns inte diarieförda i Platina. Ja Bevaras 4 år Historiskt förvaras arrendeavtal i Miljö & Tekniks närarkiv. Även nya arrendeavtal tecknade efter bildandet av strategisk avdelning förvaras här. Diarieföring främst i kommunstyrelsens diarium, dock ansvarar tekniska nämnden för vissa arrendeavtal. Äldre arrendeavtal finns dock inte diarieförda. Ja Bevaras 4 år Förvaring i Miljö & Tekniks närarkiv. Nyare nyttjanderättsavtal ingår i diarieförda handlingar. Vissa av nyttjanderättsavtalen tillhör kommunstyrelsen. Nej Vid inaktualitet Nej Servitutsavtal som tecknats av tekniska nämnden förvaras på Miljö & Teknik. Vissa servitutsavtal tillhör kommunstyrelsen. Nej Vid inaktualitet Nej Fastighetsrättsliga avtal som tecknas av tekniska nämnden förvaras på Miljö & Teknik. Vissa avtal tillhör kommunstyrelsen. Nej Bevaras 10 år Äldre akter finns i centralarkivet efter aktnummer.

5 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Fastighetsakter (ägda) Fastighetsakter (sålda) Ledningsrätter Närarkiv Miljö & Teknik Närarkiv Miljö & Teknik Närarkiv Miljö & Teknik Nej Vid inaktualitet Nej Historiska akter från tiden före bildande av strategisk avdelning. Nej Vid inaktualitet Nej Historiska akter från tiden före bildande av strategisk avdelning. Nej Vid inaktualitet Nej

6 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Fastighetsavdelningen Arrendeavtal koloni- och odlingslotter Rum fastighetsavdelningen Nej 2 år efter upphört avtal Nej Skadegörelse, polisanmälningar Hyresdebitering underlag Rum fastighetsavdelningen Rum fastighetsavdelningen Nej 2 år Nej Nej 2 år Nej Kopior Skrivelser, utgående från fastighetsavdelningen Rum fastighetsavdelningen Nej Bevaras efter rensning 10 år Skrivelser av rutinmässig karaktär som inte är diarieförda. Hyreskontrakt Rum fastighetsavdelningen Nej 2 år efter upphörande Nej Gallring under förutsättning att hyresskuld inte kvarstår. Energi- och driftstatistik Energiprogram E4 Nej Bevaras Nej Energi- och driftstatistik, underlag Rum fastighetsavdelningen Nej 1 år Nej Nyckelförteckning Närarkiv Miljö & Teknik Nej Vid inaktualitet Nej Nyckelkvittenser Rum fastighetsavdelningen Nej Vid inaktualitet Nej

7 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Nyckelschema Närarkiv Miljö & Teknik Nej Vid inaktualitet Nej Garantisedlar, vitvaror Rum fastighetsavdelningen Nej 1 år efter utgången garantitid Nej Garantisedlar, garantibesiktningar Rum fastighetsavdelningen Nej 10 år efter utgången garantitid Nej Garantisedlar, övriga Rum fastighetsavdelningen Nej 2 år efter utgången avtalstid Nej Serviceavtal Rum fastighetsavdelningen Ja 2 år efter utgången avtalstid Nej Leveransavtal el, gas Rum fastighetsavdelningen Ja Vid inaktualitet Nej Handlingar avseende entreprenader projektpärm/dupärm Rum på fastighetsavdelningen Nej Bevaras efter rensning Nej Rensning efter 10 år Upphandling av entreprenader, ej antagna anbud Närarkiv Miljö & Teknik Nej 2 år efter avslutad upphandling Nej Utredningar, fastighetsavdelningen Besiktningsprotokoll, hissar Närarkiv Miljö & Teknik Rum på fastighetsavdelningen Nej Bevaras 10 år Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts.

8 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Besiktningsprotokoll, tryckkärl Besiktningsprotokoll, panna Besiktningsprotokoll, kyla Serviceprotokoll, gaspannor Besiktningsprotokoll, oljetank Brandsyneprotokoll Sotningsprotokoll Ventilationsbesiktning (OVK) ID-kort Lekredskapsbesiktningar Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Rum på fastighetsavdelningen Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Nej Vid inaktualitet Nej Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts.

9 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning VA-avdelningen Miljörapport avloppsreningsverk, original Utredningar, VA-avdelningen Projekthandlingar Utforskaren, rum på reningsverket, www.kavlinge.se Rum på VAavdelningen på kommunhuset eller reningsverket, Utforskaren Rum på VAavdelningen på kommunhuset eller reningsverket, vissa i Utforskaren Ja Bevaras 10 år Nej Vid inaktualitet Nej Nej Vid inaktualitet Nej Protokoll från revisionsbesiktning av elanläggningar Rum på reningsverket Nej Vid inaktualitet Nej Gallring när ny besiktning har genomförts. Projekthandlingar, förfrågningsunderlag Rum på VAavdelningen, Utforskaren, Platina Ja Bevaras 4 år (gäller diarieförda handlingar) Kan ingå i diarieförda handlingar. Anläggningsregister Future Nej Vid inaktualitet Nej Fastigheter anslutna till kommunens VA-nät. All historik sparas i Future. Abonnentregister Future Nej Vid inaktualitet Nej All historik sparas i Future. Självavläsningskort Future Nej Efter överföring till Future Nej All historik sparas i Future.

10 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Vattendom grundvattentäkter Centralarkivet, Utforskaren, Platina Eventuella nya vattendom ar diarieförs Bevaras Direkt, 4 år om diarieförd handling Eventuell ny vattendom diarieförs Villkor i tillstånd enligt miljöskyddslagen för utsläpp av avloppsvatten från avloppsreningsverket VA-plan Drift- och skötselinstruktioner Ledningskartor och brunnsregister Närarkiv Miljö & Teknik, Platina Närarkiv Miljö & Teknik, Platina, utforskaren Reningsverket, Utforskaren Digitalt VABAS, papper i närarkiv Ja Bevaras 4 år Utsläppsvillkor Ja Bevaras 4 år Ingår i diarieförda handlingar Nej Vid inaktualitet Nej Nej Bevaras Vid behov Anvisning förbindelsepunkt VA Utforskaren Nej Bevaras Vid behov När fastigheten är ansluten till VA-nätet. Servisanmälan (ansökan om anslutning till VA-nätet) Debiteringsuppgift anläggningsavgifter Tv-inspektion ledningsnätet, protokoll och film Utforskaren, rum på VA-avdelningen Utforskaren, rum på VA-avdelningen, Future Rum på VAavdelningen, Utforskaren Nej Bevaras Vid behov Beställning från kund. Nej Vid inaktualitet Nej Anteckning om erlagd avgift finns i Future. Nej Vid inaktualitet Nej Funktionsbeskrivning övervakningssystem Papper på ARV Nej Vid inaktualitet Nej

11 (11) Handling Förvaringsplats Diarieförs Gallring Till centralarkiv Anmärkning Driftjournaler reningsverket Analysprotokoll (till exempel slam, kväve, fosfor, renvatten mm) Reningsverket, Aquaview Utforskaren, Webbsida AlControl, papper på reningsverket Nej Vid inaktualitet Nej Nej Vid inaktualitet Nej Vattenmätarregister Future Nej Vid inaktualitet Nej Provtagningsprotokoll vattenmätare Papper ekonomiavdelningen, Future Nej Efter tio år Nej Klagomål dricksvatten Future Nej Vid inaktualitet Nej All historik sparas i Future.

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-01-15 Dnr: TN 2016/12 Tekniska nämnden Elsäkerhetsstrategi för Kävlinge kommun Förslag till beslut Tekniska nämndens förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktige godkänner korrigerad elsäkerhetsstrategi för Kävlinge kommun. Ärendebeskrivning I januari 2015 tog Miljö & Teknik fram ett förslag till elsäkerhetspolicy för Kävlinge kommun. Fr o m 2016-01-01 övergår fastighetsavdelningen till det kommunala bostadsbolaget KKB, vilket föranleder förändringar i personalsäkerhetsansvaret rörande ansvaret för kommunens fastigheter. Syftet med strategin är att tydliggöra vilka som i organisationen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt arbetsmiljölagen och ellagen. Strategin ska utgöra ett grunddokument som på ett övergripande sätt anger ramarna for kommunens elsäkerhetsarbete och vara en del av kommunens övergripande arbetsmiljöarbete. Beslutsunderlag Elsäkerhetsstrategi för Kävlinge kommun Miljö & Teknik Göran Sandberg, samhällsbyggnadschef Rolf Perleij, administrativ chef Beslutet ska skickas till För verkställighet kommunstyrelsen Tekniska nämnden Rolf Perleij Rolf.Perleij@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Tjänsteskrivelse bilaga 1(2) 2016-01-12 Dnr:. Kommunens övergripande elsäkerhetsstrategi Kävlinge Kommun är fastighetsägare till förvaltningsfastigheter, idrottsanläggningar, naturkulturfastigheter, skolor, förskolor, fritidsanläggningar (camping, bad mm.), äldreboende, servicehus med elanläggningar, reningsverk, pumpsationer och gatubelysningsanläggningar m.m. och har därför det yttersta ansvaret för att anläggningarna är utförda och hålls i ett sådant skick att de ger nödvändig säkerhet för person och egendom. Kommunens fastigheter sköts sedan 2016-01-01 av det kommunala fastighetsbolaget KKB men ägs av kommunen. I sin roll som arbetsgivare/uppdragsgivare har också Kävlinge Kommun ansvaret för att varje arbete utförs på ett sådant sätt att kraven på nödvändig säkerhet för personalen uppfylls. Syftet med denna strategi är att tydliggöra vilka som i organisationen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt arbetsmiljölagen och ellagen tillsammans med de förordningar och föreskrifter som utformats med stöd av den. Vilket ska utgöra ett grunddokument som på ett övergripande sätt anger ramarna för kommunens elsäkerhetsarbete, och som en del av kommunens övergripande arbetsmiljöarbete. Elsäkerhetsorganisationen ska vara fastställd och hållas aktuell samt skriftligen delegerad. Elsäkerhetsstrategin skall säkerställa en hög nivå på elsäkerhetsarbetet inom Kävlinge Kommuns verksamhetsområde och inom Kävlinge Kommuns geografiska område så att, el tillbud, elolycksfall och skador på anställd personal, besökare, entreprenörer samt egendom, i möjligaste mån undviks. Hög elsäkerhet medför även hög tillgänglighet på elförsörjningen, d.v.s. färre och kortare elavbrott. Som en följd av den tekniska utvecklingen ha detta blivit allt viktigare i vårt samhälle. Ingen verksamhet kan bedrivas på ett effektivt sätt utan en väl fungerande elförsörjning. Hela kommunens verksamhet är alltså i högsta grad beroende av att elsäkerhetsarbetet fungerar på bästa sätt. Denna Elsäkerhetsstrategi med tillhörande delegering av personalsäkerhetsansvar skall ses som ett verktyg och ett hjälpmedel för att uppnå detta. Miljö och Teknik

Tjänsteskrivelse bilaga 2(2) Delegering av personalsäkerhetsansvar Kommundirektör Mikael Persson Delegering av personalsäkerhetsansvar och anläggningsansvar till Miljö-och teknik Miljö- och Teknik Samhällsbyggnadschef Göran Sandberg Gata/ park/ avfall Gatuchef Mikael Anderson VA-avdelningen VA-chef Tom Nielsen Fastighetsansvar Samhällsbyggnadschef Göran Sandberg

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-01-19 Dnr: TN 2016/11 Tekniska nämnden Lokala trafikföreskrifter om parkering på Ådalsvägen i Löddeköpinge Förslag till beslut Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden godkänner lokala trafikföreskrifter om parkering på Ådalsvägen i Löddeköpinge enligt bilaga 1261 2016:11. Ärendebeskrivning På Ådalsvägens norra sida, strax öster om Lödde kors, finns idag ett område som är skyltat som lastplats vardagar klockan 8.00 10.00 och övrig tid är det tillåtet att parkera en timme. Dessa bestämmelser infördes då det bedrevs verksamhet i fastigheten intill. Idag finns inte verksamheten kvar och boende i närheten har därför efterfrågat utökade möjligheter till parkering. Miljö & Teknik har tagit fram förslag till lokala trafikföreskrifter som möjliggör parkering med parkeringsskiva under max 2 timmar i följd under vardagar mellan klockan 9.00 18.00. Övrig tid föreslås att parkering tillåts utan tidsbegränsning. Beslutsunderlag LTF som ska upphöra - 1261 2011:297 Lokala trafikföreskrifter om parkering på Ådalsvägen i Löddeköpinge Miljö & Teknik Göran Sandberg, samhällsbyggnadschef Mikael Anderson, gatuchef Beslutet ska skickas till För kännedom gatuchef För verkställighet driftchef nämndsekreterare Tekniska nämnden Mikael Anderson Mikael.Anderson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

1261 2016:11 Kävlinge kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Ådalsvägen i Löddeköpinge; beslutade den 28 januari 2016. Kävlinge kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 16 och 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). 1 På Ådalsvägens norra sida (mellan 29 och 49 meter öster om cirkulationsplatsen vid Lödde kors) får fordon parkeras högst 2 timmar i följd. Tidsbegränsningen gäller vardag, utom vardag före söndag och helgdag, mellan klockan 9.00 18.00. 2 Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Denna författning träder i kraft den 3 mars 2016 då 1261 2011:297 Kävlinge kommuns lokala trafikföreskrifter om ändamålsplats på Ådalsvägen i Löddeköpinge upphör att gälla. Mikael Anderson

Publicerat på webbplatsen Svensk trafikföreskriftssamling den 5 januari 2012 1261 2011:297 Kävlinge kommuns lokala trafikföreskrifter om ändamålsplats på Ådalsvägen i Löddeköpinge; beslutade den 29 november 2011. Kävlinge kommun föreskriver följande med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 7 och 17 och 3 första stycket trafikförordningen (1998:1276). Markerat område norr om Ådalsvägens norra sida mellan 29 och 49 meter öster om cirkulationsplatsen vid Lödde kors ska vara ändamålsplats för lastning eller lossning av tungt eller skrymmande gods vardag, utom vardag före sön- och helgdag, klockan 08.00-10.00. Under vardag, utom vardag före sön- och helgdag, klockan 10.00-20.00 får fordon parkeras under högst 1 timme i följd. Övrig tid får fordon parkeras. Denna författning träder i kraft den 13 december 2011. Mikael Anderson

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-01-19 Dnr: TN 2016/16 Tekniska nämnden Investeringar Gata/Park/Avfall år 2016 Förslag till beslut Tekniska nämnden beslutar att godta förslaget till investeringar enligt ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Tekniska nämnden har tilldelats 8 000 tkr för investeringar inom gator och torg. Av pengarna föreslås att 3300 tkr avsätts till följande: 1000 tkr för upprustning av en gata med bostadsgårdar i Löddeköpinge. 800 tkr för broreparationer 1200 tkr för mindre gatureparationer 300 tkr för belysning av cykelväg mellan Lilla Harrie och Örtofta. Investeringen förutsätter även statlig medfinansiering. Fördelningen av resterande medel kommer att tas upp för beslut i ett senare skede. Miljö & Teknik Göran Sandberg samhällsbyggnadschef Mikael Anderson gatuchef Beslutet ska skickas till För kännedom För verkställighet Gatuchef Tekniska nämnden Mikael Anderson Mikael.Anderson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-01-20 Dnr: TN 2015/303 Tekniska nämnden Antagande av avfallsplan och avfallsföreskrifter Förslag till beslut Tekniska nämndens beslut Tekniska nämnden föreslår att kommunfullmäktige beslutar att anta avfallsplanen och avfallsföreskrifterna i enlighet med ärendebeskrivningen. Ärendebeskrivning Nuvarande avfallsplan gäller för perioden 2011-2015. I samband med att ny avfallsplan har arbetats fram har även en översyn av renhållningsföreskrifterna gjorts. Arbetet med den nya avfallsplanen har gjorts i samarbete med Sysav och de andra delägarkommunerna för att skapa en samsyn med lika mål. Den nya avfallsplanen gäller under perioden 2016-2020 och de stora förändringarna i den nya planen är de nya mål som föreslås för bla minskat avfall, bättre sortering och bättre transporter. Planen har varit utställd och sist i bilagan Avfallsplan Kävlinge 16-01-19_bilagor framgår inkomna synpunkter och avfallshanteringens yttrande. Beslutsunderlag Avfallsplan Kävlinge 15-09-29_måldokument Föreskrifter om avfallshantering 15-09-29 Avfallsplan Kävlinge 16-01-19, bilagor Miljö & Teknik Göran Sandberg samhällsbyggnadschef Mikael Anderson gatuchef Beslutet ska skickas till För kännedom Driftledare Mikael Johansson För verkställighet Kommunstyrelsen Tekniska nämnden Mikael Anderson Mikael.Anderson@kavlinge.se Kävlinge kommun Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Avfallsplan 2016-2020 Måldokument Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Avfallsplanen består av tre dokument: Föreskrifter med det lokala regelverket och begreppsförklaringar. Bilagor som innehåller underlagsmaterial och förutsättningar. Måldokument med fokusområden och effektmål. Projektledare för avfallsplanen har varit driftledare för avfall Mikael Johansson. Avfallsplanen har tagits fram med konsultstöd från Tyréns stadsutvecklingsavdelning, Britt- Marie Fagerström och Johanna Hellsten. 2

Innehåll sid Förord 3 Avfallsplanering. 5 Avfallsplanens fokusområden och mål. 6 Fokusområde 1 Hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder 7 Fokusområde 2 Hållbar sortering med ökad återvinning 8 Fokusområde 3 Hållbar hantering för en renare miljö.10 Strategier för genomförande.... 12 Handlingsplaner för genomförande... 13 3

Förord Skåne är en region som växer, både befolkningsmässigt och ekonomiskt. Tillväxten är på många sätt positiv för samhällsutvecklingen, men den medför också utmaningar. Traditionellt hänger tillväxt och konsumtion ihop hög tillväxt och ökad konsumtion ger ökade avfallsmängder. För en hållbar utveckling av samhället, där vi kan tillgodose våra behov idag utan att äventyra nästa generations möjligheter att tillgodose sina, behövs en mer hållbar konsumtion med minskade avfallsmängder. Vi behöver bli bättre på att minska mängden avfall samtidigt som vi återanvänder och återbrukar mer. Det avfall som ändå uppkommer behöver vi hantera på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Detta förutsätter att vi som bor och är verksamma i vår kommun börjar göra andra val och agera på nya sätt, i vår vardag hemma, i skolan och på jobbet. För att det ska ske behöver möjligheterna att göra de rätta valen bli fler och det är här avfallsplanen kommer in. Denna avfallsplan är resultatet av många aktörers gemensamma tankearbete kring framtidens avfallshantering i vår kommun och i regionen. Vår kommun har tillsammans med Sysav och dess övriga 13 ägarkommuner samarbetat för att komma överens om gemensamma inriktningar för utvecklingen av regionens avfallshantering. De gemensamma fokusområden och mål som har arbetats fram visar på ett tydligt utvecklingsbehov av avfallshanteringen i flera led. Från påverkan på den enskilda kommuninvånarens val och beteende i sin vardag via utformningen av insamlingssystemen till en miljöriktig och kvalitetssäker hantering av det insamlade och sorterade material som sker i nästa led. Det här är ett strategiskt dokument för utvecklingen av kommunens avfallshantering till år 2020. För att arbetet med avfallsplanens genomförande ska bli framgångsrikt behöver vi vara många som hjälps åt, både i våra yrkesroller och som privatpersoner. Vi hoppas att du vill vara med i arbetet för en mer hållbar avfallshantering i Kävlinge kommun. 4

Avfallsplanering Avfallsplanen är ett strategiskt dokument för hela kommunen där fokusområden och effektmål anger riktningen för Kävlinge kommuns utvecklingsarbete på avfallsområdet till år 2020. Arbetet med Kävlinge kommuns avfallsplan för år 2016-2020 inleddes under 2014 och har genomsyrats av ett brett engagemang och samarbete. Arbetet har gjorts i samarbete med det gemensamägda kommunala bolaget Sysav och dess övriga 13 ägarkommuner 1. Genom regionalt samarbete har vi arbetat fram gemensamma fokusområden och effektmål för samtliga kommuner och Sysav. Förutom respektive kommuns avfallsplan finns de beslutade fokusområdena och effektmålen i en regional kretsloppsplan som utgör en gemensam utgångspunkt för kommunerna och Sysav fram till år 2020. Med denna gemensamma grund kan resurser nyttjas effektivt och olika aktiviteter i hela avfallskedjan samordnas för att ge bästa förutsättningar för ett effektivt och framgångsrikt utvecklingsarbete under perioden. En central del av arbetet har också varit att engagera en bredd av aktörer som är verksamma inom respektive kommun, exempelvis kommunala politiker samt representanter från kommunala förvaltningar, avfallsentreprenörer, fastighetsägare, näringsliv, handel, föreningar och intresseorganisationer. Synpunkter från dessa aktörer har fångats in genom enkät och workshop med framtidens avfallshantering i fokus. Det har även genomförts en barndialog på regional nivå. Syftet har varit att fånga upp synpunkter och information från så många intressenter som möjligt tidigt i arbetet och ha det som en utgångspunkt för avfallsplanens innehåll. De framkomna idéerna och förslagen har påverkat utformningen av fokusområden och effektmål. Avfallsplanens syfte och innehåll styrs också av lagstiftning. Varje kommun ska ha en avfallsplan enligt miljöbalken. Avfallsplanen ska enligt lag innehålla kommunens åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet. En övergripande utgångspunkt som är gemensam inom hela EU är den lagstiftade avfallshierarkin, som visar vägen för prioritering och utveckling av framtidens avfallshantering. Enligt avfallshierarkin är första prioritet att förebygga uppkomsten av avfall eftersom det ger den minsta miljöpåverkan. För det avfall som uppstår gäller att avfallet i första hand ska återbrukas, i andra hand materialåtervinnas och i tredje hand energiutvinnas 2. Endast det avfall som inte kan tas tillvara på något annat sätt ska deponeras. Avfallsplanens mål går även hand i hand med en mängd andra mål, planer och program på lokal, regional och nationell nivå. Genomförandet av avfallsplanen kommer att påverka alla som bor och verkar i kommunen. Det kommer att behövas många olika åtgärder för att nå målen, vilket kräver såväl resurser som samarbete mellan många olika aktörer både vad gäller idéer och genomförande. 1 Sysav är ett kommunalt avfallsbolag som ägs gemensamt av följande kommuner i södra Skåne: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. 2 Energiutvinning innebär ett tillvaratagande av el och/eller värme som alstras i en anläggning för avfallsförbränning eller av gas från organiska ämnen, till exempel i en rötningsanläggning eller på en deponi. 5

Avfallsplanens fokusområden och mål Det gemensamma arbetet i regionen har resulterat i tre fokusområden, vilka är de områden inom avfallshanteringen som regionen ska satsa på till år 2020. Avfallshierarkin genomsyrar fokusområdenas riktning med minskade avfallsmängder, ökad återvinning och minskad miljöpåverkan. Fokusområdena fångar också in avfallskedjans olika delar, från konsumtion och uppkomst av avfall till sortering och vidare hantering av det avfall som uppkommer. Gemensamt för samtliga fokusområden är ordet Hållbar. Hållbarhetsbegreppet innefattar tre perspektiv: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Alla perspektiven är viktiga att ha med för att utvecklingen av avfallshanteringen ska lyckas och bidra till en hållbar samhällsutveckling. Det innebär samtidigt att avvägningar mellan olika intressen måste göras för att förverkliga fokusområdenas inriktningar. Det gemensamma arbetet i regionen har resulterat i åtta gemensamma effektmål kopplat till fokusområdena. Effektmålen är mätbara och formulerar vad som ska uppnås tillsammans i Sysav-regionen och i samtliga ägarkommuner fram till 2020. Fokusområdena och effektmålen är summerade nedan. År 2020 är den totala mängden hushållsavfall per person mindre än år 2015 År 2020 är den totala mängden textilavfall i restavfallet halverad jämfört med år 2015 År 2018 är 50 % av matavfallet utsorterat och behandlat biologiskt så att växtnäring och energi tagits tillvara, år 2020 är nivån ännu högre. År 2020 är mängden förpackningar och tidningar i restavfallet halverad för respektive material jämfört med år 2015 År 2020 är nedskräpningen mindre än år 2016 År 2020 är mängden farligt avfall i restavfallet noll År 2020 är avfallstransporterna fossilbränslefria År 2020 är våra intressenters förtroende för hela avfallskedjan större än år 2016. 6

Fokusområde 1 Hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder Mål År 2020 är den totala mängden hushållsavfall per person mindre än år 2015. Att bryta den generella ökningen av avfallsmängderna är en av de stora utmaningarna för en hållbar utveckling och att minska mängden avfall är ett övergripande mål inom hela EU. Målet innebär att bryta trenden med ökande hushållsavfallsmängder i kommunen och regionen. Målet följs upp genom att mäta mängden hushållsavfall som uppkommer i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. Uppföljningen görs i enlighet med branschens gemensamma statistiksystem Avfall Web. År 2014 var mängden hushållsavfall i regionen 575 kg/person. I Kävlinge kommun var motsvarande siffra 708 kg/person. År 2020 är den totala mängden textilavfall i restavfallet halverad jämfört med år 2015. Produktion av textil och kläder är ofta förknippad med stor negativ påverkan på miljön och dåliga arbetsförhållanden i produktionsledet, och vår konsumtion är mycket hög. Nationella mål för insamling, återanvändning och materialåtervinning av textilavfall förväntas under avfallsplanens giltighetstid. Målet följs upp genom att mäta mängden textil i restavfallet i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden textil i det insamlade restavfallet i regionen cirka 5 kg/person. I Kävlinge kommun saknas denna uppgift. Möjliga åtgärder För att nå målen inom detta fokusområde kommer en mängd olika åtgärder behöva genomföras. Det kan handla om både långsiktigt kommunikationsarbete och informationskampanjer för att öka kunskapen om sambandet mellan konsumtion och avfall och för att motivera till ändrade konsumtionsbeteenden. Det kan också handla om att skapa praktiska förutsättningar för ändrade konsumtionsbeteenden, exempelvis genom att upprätta system och platser för att byta, låna, hyra, gemensamt äga och reparera saker och lösningar för att göra återbruk och återanvändning möjligt i vardagen. 7

Fokusområde 2 Hållbar sortering med ökad återvinning Mål År 2018 är 50 % av matavfallet utsorterat och behandlat biologiskt så att växtnäring och energi tagits tillvara, år 2020 är nivån ännu högre. Matavfall är ett avfallsslag som berör och engagerar, ändå är det stora mängder matavfall som inte sorteras ut. Målet är relaterat till den totala mängden matavfall, eftersom matsvinnet samtidigt behöver minska. Genom biologisk behandling kan växtnäring och energi tas tillvara som biogödsel och biogas. Matavfallets näringsämnen finns kvar i biogödseln som kan återföras till åkermark. Energin i matavfallet kan omvandlas till biogas som kan användas som drivmedel. Målet har en likformighet med det nationella målet för biologisk behandling av matavfall. Målet följs upp genom att mäta mängden matavfall som sorteras ut och går till biologisk behandling i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. Mängden relateras till den totala mängden matavfall som uppkommer, som år 2014 uppskattades till 109 kg/person. År 2014 var andelen matavfall som sorterades ut och behandlades biologiskt i regionen 36 %. I Kävlinge kommun var motsvarande siffra 12 %. År 2020 är mängden förpackningar och tidningar i restavfallet halverad för respektive material jämfört med 2015. Förpackningar och tidningar är avfallsslag som ska sorteras ut för att återvinnas. Genom materialåtervinning utnyttjas materialet vilket ger en större miljövinst jämfört med energiutvinning. Nya mål för ökad utsortering och insamling av förpackningar och tidningar förväntas under avfallsplanens giltighetstid både nationellt och inom EU. Målet följs upp genom att mäta mängden förpackningar av olika slag samt tidningar i restavfallet i förhållande till antal invånare. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden förpackningar och tidningar i det insamlade restavfallet i regionen cirka 83 kg/person. I Kävlinge kommun var motsvarande siffra 87 kg/person. 8

År 2020 är nedskräpningen mindre än år 2016. Nedskräpning ger negativa effekter ur ekonomiska, miljömässiga och sociala perspektiv. Som en del av en hållbar samhällsutveckling är därför en minskning av nedskräpningen viktig. Nedskräpning sker i offentliga miljöer, i naturområden, i vattendrag och i sjöar och hav. Den nationella avfallsplanen innehåller mål om att minska nedskräpningen och under avfallsplanens giltighetstid förväntas krav på att kommunala avfallsplaner ska innehålla åtgärder mot nedskräpning. Målet följs upp genom att mäta nedskräpning på olika sätt. Metoder för mätningar har tagits fram av Håll Sverige Rent, men även andra mätningar kan komma att tas fram och användas. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. Möjliga Åtgärder För att nå målen inom detta fokusområde kommer det att behövas åtgärder för enklare sortering. Det kan handla om att göra det möjligt för fler invånare att sortera ut sitt matavfall, att sortera ut sina förpackningar och tidningar fastighetsnära eller att ordna mer utbyggd avfallshantering i offentliga miljöer. För att göra det möjligt krävs att avfallsfrågorna hanteras på alla nivåer i kommunens planeringsprocess, där kommunens framtida utformning avgörs. Kommunikationsinsatser kommer också att behövas, både för att öka kunskapen om de olika avfallsslagens påverkan på miljön och för att öka motivationen för utsorteringen av de olika avfallsslagen och att lämna dem på rätt ställe. 9

Fokusområde 3 Hållbar hantering för en renare miljö Mål År 2020 är mängden farligt avfall i restavfallet noll. Farligt avfall innehåller ämnen som inte ska spridas vidare i kretsloppet, därför ska det sorteras ut och behandlas separat. Avfallsplanen ska innehålla mål för att minska det farliga avfallets spridning. Målet följs upp genom att mäta mängden farligt avfall av olika slag i restavfallet. Detta görs både för kommunen och för regionen. År 2014 var mängden farligt avfall i restavfallet i regionen 645 ton. I Kävlinge kommun var motsvarande siffra 7,9 ton. År 2020 är avfallstransporterna fossilbränslefria. Transporter har en stor inverkan miljön. Fossila bränslen kan ersättas med förnyelsebara bränslen, som biogas från matavfall eller etanol tillverkad av raps. Transporter kan också drivas av el som produceras från förnyelsebara källor, som sol och vind. Målet har stark förankring i de nationella miljömålen och det ligger också i linje med Skåne läns och Region Skånes mål om hållbara transporter i Skåne samt Klimatsamverkan Skånes upprop 100 % fossilbränslefritt Skåne 2020. Målet följs upp genom att mäta andelen avfallsfordon som används för insamling av hushållsavfallet som körs på fossilbränslefria drivmedel. Detta görs både för kommunen och för regionen. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. År 2020 är våra intressenters förtroende för hela avfallskedjan större än år 2016. En grundförutsättning för att få fler att sortera ut sitt avfall är att avfallshanteringen upplevs som pålitlig ur alla hållbarhetsaspekter. Avfallskedjan har många aktörer och för att avfallshanteringen ska hålla hög kvalitet krävs att samtliga aktörer gör på rätt sätt, från avfallslämnare via insamlare till avfallsbehandlare. Målet följs upp genom enkätundersökningar som vänder sig till intressenter i hela avfallskedjan, som kunder, fastighetsägare, andra samarbetspartners, politiker, insamlingsentreprenörer och behandlingsföretag. En första mätning görs under år 2016 för både kommunen och regionen. 10

Möjliga Åtgärder För att nå målen inom detta fokusområde kan det behövas åtgärder för att skapa fler insamlingsplatser så att det blir enklare att lämna farligt avfall. Kommunikationsarbete behöver ske för att öka kunskapen om farligt avfall och för att höja motivationen till att sortera ut det. Vid inköp av nya fordon för avfallsinsamling eller vid upphandling av avfallstransporter kan beställaren ställa krav på fossilbränslefria fordon samtidigt som insatser kan behöva göras för att öka tillgången på fossilfria bränslen. Förtroendet för avfallskedjan kan ökas genom samarbete, insyn och kommunikation mellan avfallskedjans aktörer så att vikten av varje aktörs delaktighet tydliggörs, från avfallslämnare via insamlare till behandlare. 11

Strategier för genomförande För att nå avfallsplanens mål kommer det att krävas många olika typer av åtgärder med många aktörers engagemang och delaktighet. Vid sidan av fokusområden och effektmål har det gemensamma arbetet i regionen identifierat några övergripande strategier för att nå målen. Strategierna är viktiga utgångspunkter för de handlingsplaner som ska tas fram årligen, så att avfallsplanens mål ska kunna realiseras. Kommunikation Avfallsplanens mål kräver en beteendeförändring hos oss som bor och är verksamma i kommunen. För att skapa ett förändrat beteende behövs kunskap och motivation. Det kan handla om kunskap om konsumtionens miljöpåverkan, om alternativa konsumtionsbeteenden och om varför vi ska sortera vårt avfall. Förståelsen för betydelsen av det egna agerandet är viktigt. Även en öppen och transparent kommunikation inom och om hela avfallskedjan är viktig för att skapa förtroende och därmed motivation hos allmänheten. Kommunikation är därför en viktig strategi i förändringsarbetet. Tillgänglighet En avgörande faktor för att kunna nå målen är att det finns fysiska förutsättningar. Platser för att byta, låna och reparera saker samt second hand-butiker behöver finnas tillgängliga, liksom platser där avfall av alla slag kan sorteras och lämnas. För detta krävs att avfallshanteringen finns med i planeringsprocessen, från översiktsplaner och detaljplaner till bygglovshantering, när samhället byggs och förändras samt att återvinningscentralerna i regionen utvecklas. Större och resurskrävande satsningar för ökad tillgänglighet behöver samordnas regionalt. Samverkan För att nå målen behöver många olika aktörer bidra. Olika kommunala förvaltningar behöver vara med, till exempel inom stadsbyggnad, park- och gata, skola och utbildning samt miljö. Därtill spelar aktörer som är verksamma i kommunen en mycket viktig roll, som avfallsentreprenörer, fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, handel, näringsliv, föreningsliv, intresseorganisationer, second hand-aktörer och många andra. Samverkan behövs även i regionen, med Sysav och andra kommuner (mellan Sysav och ägarkommunerna). För ett effektivt och framgångsrikt arbete behöver alla dessa aktörer på olika sätt bidra och samverka med varandra. Detta förutsätter i sin tur att det finns tillräckliga personalresurser. Medarbetare som kan prioritera, driva och arbeta med avfallsplanens mål och åtgärder kommer att behövas hos flera aktörer inom kommunen. Funktioner som projektledare och inköpare är särskilt viktiga för att verkställa målen. Investeringar Investeringar i tekniska lösningar är en grundläggande förutsättning för att göra målen möjliga att uppnå. Fler insamlingsplatser för återbruk eller andra fordon för avfallsinsamling är exempel på sådant som kommer att behövas, liksom ny teknik för utveckling och anpassning av avfallsbehandlingen. 12

Styrmedel Ekonomiska styrmedel är ett sätt att tydligt visa riktningen på avfallsarbetet, så att det blir ekonomiskt fördelaktigt att göra rätt och dyrt att göra fel. Genom styrning av avgifternas storlek kan boende och verksamheter i kommunen motiveras att göra det som går i linje med avfallsplanens mål. Innovation Avfallsplanens mål förutsätter innovationer, alltså nya idéer och lösningar. Det kan exempelvis handla om nya system för återbruk, nya behandlingsmetoder eller ny avsättning för insamlat material. Med innovationer utvecklas möjligheterna till en mer hållbar avfallshantering. Handlingsplaner för genomförande Avfallsplanen innehåller mål och strategier som är gemensamma för regionen. Målen tar sikte på år 2020. Avfallsplanen innehåller däremot inte detaljerade eller tidssatta åtgärder för att nå målen. Därigenom blir det möjligt att under avfallsplanens hela giltighetstid arbeta med de mest relevanta, aktuella eller prioriterade åtgärderna för att nå uppsatta mål. Handlingsplaner med åtgärder för genomförandet av denna avfallsplan tas istället fram på årlig basis. Genom att göra urval och prioriteringar av åtgärder årligen skapas en flexibilitet där målen, inte åtgärderna, är i fokus. Strategiernas ledord kan vara en hjälp i arbetet med att konkretisera målen till åtgärder. Av handlingsplanen för respektive år kommer det framgå vilka åtgärder som ska genomföras under året samt vem som ansvarar för dessa. Varje års handlingsplan följs upp och utvärderas år för år. 13

Föreskrifter om avfallshantering Strategi Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Antagen av kommunfullmäktige 2016- Dessa föreskrifter om avfallshantering i Kävlinge kommun bildar tillsammans med kommunens avfallsplan, som består av måldokument och bilagor, kommunens renhållningsordning. En renhållningsordning är ett lagstadgat verktyg för att styra, utveckla och följa upp kommunens avfallshantering. Arbetet med kommunens renhållningsordning har skett tillsammans med det gemensamägda kommunala bolaget Sysav och dess övriga 13 ägarkommuner. Hela Sysav-regionen har enats kring en gemensam inriktning med gemensamma effektmål för avfallsarbetet under perioden år 2016-2020. Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Avfallsplanen består av tre dokument: Föreskrifter med det lokala regelverket och begreppsförklaringar. Bilagor som innehåller underlagsmaterial och förutsättningar. Måldokument med fokusområden och effektmål. Projektledare för avfallsplanen har varit driftledare för avfall Mikael Johansson. Avfallsplanen har tagits fram med konsultstöd från Tyréns stadsutvecklingsavdelning, Britt- Marie Fagerström och Johanna Hellsten. 2

Innehållsförteckning Allmänna föreskrifter 4 Inledande föreskrifter 4 Kommunens ansvar 4 Fastighetsinnehavarens och nyttjanderättsinnehavarens ansvar 5 Hushållsavfall 6 Hantering av avfall 6 Restavfall 9 Matavfall 9 Grovavfall 9 Farligt avfall 10 Läkemedelsavfall och förbrukade kanyler 10 Trädgårdsavfall 10 Slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare 11 Annat avfall än hushållsavfall 12 Uppgifter om avfall från verksamheter 12 Återvinningsbart material 12 Dispens från renhållningsordningens föreskrifter 12 Anmälan, prövning och avgifter 12 Förutsättningar för eget omhändertagande 13 Förlängt intervall vid hämtning och tömning 13 Uppehåll i hämtning och tömning 13 Övriga undantag från föreskrifterna 14 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser 14 Ikraftträdande 14 Övergångsbestämmelser 14 Begreppsförklaringar och definitioner 15 Bilagor 20 A. Anvisningar om avfall från hushåll 20 B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall 26 3

Allmänna föreskrifter Inledande föreskrifter 1 Alla (enskilda, hushåll, företag m.fl.) har ansvar för att hantera sitt avfall på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt och så att återvinning främjas samt att risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. 2 För Kävlinge kommuns avfallshantering gäller: miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2011:927) andra bestämmelser om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken andra författningar som reglerar avfall och dess hantering avfallstaxan beslutad av kommunfullmäktige i Kävlinge kommun samt dessa föreskrifter för avfallshantering beslutade av kommunfullmäktige i Kävlinge kommun Bestämmelserna i dessa föreskrifter med tillhörande bilagor och måldokument utgör tillsammans med kommunens avfallsplan Kävlinge kommuns renhållningsordning. Kommunens ansvar 3 Tekniska nämnden ansvarar för att hushållsavfall inom Kävlinge kommun samlas in, transporteras och återvinns eller bortskaffas. Från ansvaret undantas avfall som enligt förordning ska insamlas och omhändertas av producent (15 kap 8 Miljöbalken 1998:808). Kommunen kan däremot ansvara för insamlingen av producentansvarsmaterial, efter avtal med producenterna. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller dem som kommunen anlitar för ändamålet. Tekniska nämnden får utfärda anvisningar som kompletterar renhållningsordningens föreskrifter och anvisningar i tillhörande bilagor samt revidera samtliga avsnitt i bilagorna. Sådana anvisningar och revideringar ska överensstämma med föreskrifterna i renhållningsordningen. Tekniska nämnden i Kävlinge kommun ansvarar för att informera hushållen om tillgängliga insamlingssystem för förpackningar, tidningar, returpapper, småbatterier samt för el- och elektronikavfall i kommunen. 4 Kommunfullmäktige meddelar med stöd av 27 kap 4-6 miljöbalken föreskrifter om att avgift enligt renhållningstaxan ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg. Renhållningsavgiften får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. 5 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljö- och byggnadsnämnden. 6 Från mottagningsanordning för avfall från fartyg i hamn ska det genom kommunens försorg transporteras bort oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen (Avfallsförordningen 2001:1063). För hamn som inte ägs av kommunen ska hamnens ägare till renhållaren ange behovet av avfallshantering. 4

Fastighetsinnehavares och nyttjanderättshavares ansvar 7 Ansvarig gentemot Kävlinge kommun är fastighetsinnehavare för fastighet där avfallet uppkommer. Efter medgivande från tekniska nämnden kan fastighetsinnehavare överlåta ansvaret på nyttjanderättshavare som nyttjar fastigheten eller del därav. Om ansvaret har överlåtits på nyttjanderättshavaren ska vad som stadgas för fastighetsinnehavare i dessa föreskrifter i stället gälla för nyttjanderättshavaren. Ändring av ägandeförhållanden på en fastighet eller annan ändring som berör avfallshanteringen ska genast anmälas till renhållaren. Varje fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldig att sortera ut och hålla avfallsslag åtskilda enligt 24-40 och bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska skaffa sig den kunskap som behövs för att i erforderlig omfattning informera den eller de som bor på eller är verksam på fastigheten om gällande bestämmelser för avfallshantering. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att se till att nedskräpning inte sker i anslutning till behållarplats, t ex på grund av att avfall har ställts utanför behållare, har lagts löst i behållare, inte är tillräckligt väl emballerade, eller att behållare har överfyllts. Fastighetsinnehavaren ska se till att behållare står upprätta, med handtaget åtkomligt och inte orsakar hinder vid hämtning. Detta gäller även vid gemensam behållare och gemensam avfallslösning. 8 Hushållsavfall, som uppkommer inom Kävlinge kommun, ska lämnas till renhållaren om inget annat anges i dessa föreskrifter. 9 Avgift enligt avfallstaxan ska betalas av fastighetsinnehavaren för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 10 Matavfall ska sorteras ut och förvaras skilt från restavfall från och med den tidpunkt som tekniska nämnden meddelar. Insamling av sådant avfall införs områdesvis efter beslut av kommunfullmäktige. Sortering och hantering ska ske enligt anvisningar från tekniska nämnden. Det är även möjligt att kompostera matavfall på den egna fastigheten. Vid kompostering av matavfall ska detta anmälas enligt 49. 5

Hushållsavfall Hantering av avfall Hämtningsområden 11 Kävlinge kommun utgör ett sammanhängande hämtningsområde. Emballering 12 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsett för. Avfall som läggs i behållaren ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Specifika anvisningar för emballering av olika avfallsslag redovisas i 24-33 och i bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. Behållare 13 Godkända behållare tillhandahålls av renhållaren i samband med upprättande av abonnemang. Se kommunens avfallstaxa. Behållartyperna är godkända under förutsättning att god arbetsmiljö upprätthålls. (bilaga C borttagen) Fastighetsinnehavare är ansvarig för anskaffande, installation, underhåll, rengöring och tillsyn av behållare som nyttjas vid maskinell insamling av hushållsavfall. Fasighetsinnehavare ska samråda med renhållaren innan ett maskinellt system tas i bruk. Följande behållartyper är, efter samråd med renhållaren, godkända att använda i kommunens insamlingssystem: Behållare som hämtas med kranbil Behållare som töms med mobil sopsug Slutna storbehållare som töms med sugbil Container för tömning i sophämtningsfordon Container för containerhanterande fordon Beställning av behållare görs av fastighetsinnehavaren. Tekniska nämnden får besluta om annan storlek på eller annat antal behållare än den av fastighetsinnehavaren beställda, om den normala avfallsmängden kräver detta. Renhållaren har rätt att verkställa nödvändiga behållarbyten i fastigheten. Avfallsutrymme och utrustning 14 Fastighetsinnehavare ska beställa de behållare som motsvarar fastighetens behov. Kävlinge kommun får besluta om ändring av antal behållare och storlek på behållare om fastighetsinnehavares normala avfallsmängd inte ryms i befintlig behållare. Utformning, underhåll och rengöring av avfallsutrymmen och utrustning sker genom fastighetsinnehavarens försorg. Avfallsutrymmet ska svara mot fastighetens behov av förvaring, källsortering och borttransport. Renhållaren ska ha tillträde och tillgång till nycklar, portkoder och dylikt till de utrymmen där hämtning ska ske. Ändringar ska genast meddelas till kommunen. Vid nybyggnad av avfallsutrymme ska fastighetsinnehavare tidigt i planeringsskedet kontakta kommunen samt bygglovshandläggare på kommunen för samråd om placering och utformning av avfallsutrymme. Avfallsutrymme ska placeras och utformas så att hämtning underlättas, att god arbetsmiljö och säkerhet främjas 6

Behållarplats 15 Hämtning sker från en fastighets avfallsutrymme eller behållarplats. För en- och tvåbostadshus gäller att behållarplatsen ska vara belägen vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt. Tekniska nämnden har rätt att anvisa hämtställe utanför fastigheten, i syfte att möjliggöra för renhållarens bortforslingsskyldighet, under förutsättning att: godtagbara förhållanden för hämtning inte kan uppnås inom fastigheten möjlig plats finns att anvisa inom skäligt gångavstånd det i övrigt bedöms lämpligt 16 Fastighetsinnehavare har ansvar för utformning, anordnande och underhåll av behållarplats inom den fastighet där avfallet uppkommer samt, i skälig omfattning, för annan behållarplats som tekniska nämnden anvisat enligt 15. Behållarplats ska utformas, anordnas och underhållas så att krav på god arbetsmiljö och tillgänglighet uppfylls samt att risk för driftsavbrott, olägenhet och olycksfall minimeras. I områden där avfallshämtning sker med kran, lift, sopsug, sopskruv och dylikt ska fastighetsinnehavaren följa särskilda anvisningar som meddelas av kommunen. Hämtningsväg och transportväg för hämtningsfordon 17 Avståndet mellan avfallsutrymme eller behållarplats och hämtningsfordonets uppställningsplats får högst uppgå till 50 meter, om inte annat har beslutats av tekniska nämnden. För olika avstånd utgår differentierade avgifter. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att hämtningsvägen mellan fastighetsgräns och behållarens uppställningsplats hålls framkomliga. Vintertid är fastighetsinnehavaren ansvarig för snöröjning och halkbekämpning av hämtningsvägen. Hela hämtningsvägen ska ha god belysning, vara plan samt ha hårdgjord yta. Med hårdgjord menas asfalt, betong, betongplattor eller dylikt. Transportvägar för hämtningsfordon ska vara dimensionerade och hållas i sådant skick att de är farbara under hela hämtningssäsongen för aktuellt avfallsslag. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att transportvägen hålls i farbart skick. Detta innebär t.ex. att vägen tål belastning från tunga fordon, att hindrande vegetation undanröjs samt att vägen hålls snöröjd och halkfri. Vallar som läggs upp av snöplogen ska avlägsnas före hämtning av avfall. Om detta inte uppfylls har kommunen rätt att kräva en extra avgift. Backning får inte förekomma annat än i undantagsfall och aldrig på gång- och cykelvägar, i bilfria områden, intill lekplatser, bostadsentréer, skolor, förskolor eller äldreboenden. För att minimera olycksrisken bör det vid återvändsgata finnas en vändplats som är dimensionerad för hämtningsfordon. Vändplatsen ska utformas som en vändplan eller som en trevägskorsning. Fastighetsinnehavare som inte uppfyller skyldigheterna i denna paragraf samt bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall är skyldig att ställa upp behållare i anslutning till väg som uppfyller kraven i denna paragraf. Ytterligare anvisningar om hämtningsväg och transportväg för hämtningsfordon finns i bilaga B Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall. 7

Fyllnadsgrad, vikt och extra hämtning 18 Behållare får inte fyllas mer än att locket kan stängas. Den får inte heller vara så tung att den blir svår att hantera. Ytterligare anvisningar för fyllnadsgrad och vikt finns i bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall. Behållare som är överfull, för tung, innehåller dåligt emballerat avfall, felsorterat avfall, innehåller avfall som behållaren inte är avsedd för, eller inte är placerad så att handtagen är vända mot hämtningsvägen, töms inte. Efter att fastighetsinnehavaren vidtagit nödvändiga åtgärder hämtas avfallet vid nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extrahämtning utförs mot särskild avgift enligt renhållningstaxan efter beställning hos renhållaren. Äganderätt till och skötsel av behållare 19 Behållare för restavfall, matavfall och trädgårdsavfall ägs av renhållaren. Behållare får inte modifieras eller på annat sätt skadas. Kommunen har rätt att debitera fastighetsinnehavare för kostnaden att återställa behållare i fullgott skick eller för ny behållare om skada har åsamkats. Byte eller reparation av behållare på grund av vardagligt slitage eller skada som uppstått i samband med avfallshanteringen, ansvarar kommunen för. Missköts rengöring av behållare och rättelse inte sker efter påpekande har kommunen rätt att rengöra behållaren på fastighetsinnehavarens bekostnad. Fastighetsinnehavare får inte byta och flytta behållare mellan olika hämtningsadresser, utan alla sådana förändringar utförs av renhållaren efter beställning hos kommunen. Borttransport från egen fastighet 20 Avfall som enligt 29-36 i dessa föreskrifter ska sorteras ut och hanteras skilt från övrigt avfall får enskilda hushåll själva transportera bort till plats som anvisats i dessa föreskrifter enligt bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. Avfallet ska sorteras enligt gällande anvisningar. Borttransport ska ske så ofta och på sådant sätt att risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtning kan också beställas av renhållaren i enlighet med bestämmelser i dessa föreskrifter. Gemensam behållare och gemensam avfallslösning 21 Gemensam behållare för rest- och matavfall får, efter beställning hos renhållaren, användas av två eller tre närboende fastighetsinnehavare under följande förutsättningar: att bestämmelser om fyllnadsgrad och vikt beaktas att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår Fast avgift enligt renhållningstaxan delas ej utan betalas alltid av respektive fastighetsinnehavare. 22 Gemensam avfallslösning för rest- och matavfall får, efter beställning hos renhållaren, användas av fler än tre närboende fastighetsinnehavare under följande förutsättningar: att bestämmelser om fyllnadsgrad och vikt beaktas att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppstår att en förening finns eller bildas enligt tekniska nämndens anvisningar att lämplig hämtningsplats finns Fast avgift enligt renhållningstaxan delas ej utan betalas alltid av respektive fastighetsinnehavare. 23 Inom nya bostadsområden ska hämtning ske från gemensamma avfallsutrymmen enligt 22 för att förbättra möjligheten till källsortering. 8

Restavfall Emballering 24 Restavfall ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet. Hämtning vid fastigheten 25 Hämtning av restavfall från permanentboende sker normalt måndag-fredag i den ordning som renhållaren bestämmer. Hämtning av restavfall utförs enligt nedan angivna bestämmelser: a) En gång varannan vecka från en- och tvåbostadshus b) Minst en gång i veckan från flerbostadshus c) Minst en gång i veckan från verksamhet 26 Hämtning av restavfall från fritidshus, koloniområden och liknande sker under sommarsäsongen en gång varannan vecka under den period som framgår av Kävlinge kommuns avfallstaxa. Vad som avses med sommarsäsong fastställs av tekniska nämnden. Hämtning under den del av året som inte utgör sommarsäsong kan beställas av renhållaren mot särskild avgift. Matavfall Emballering 27 Utsorterat matavfall ska vara inlagt i matavfallspåsar som tillhandahålls av renhållaren. Hämtning vid fastigheten 28 Hämtning av matavfall från verksamheter sker normalt måndag-fredag i den ordning som renhållaren bestämmer. Hämtning av matavfall utförs enligt nedan angivna bestämmelser: Grovavfall a) Minst två gånger per månad från verksamheter b) Pumpbart matavfall i sluten tank hämtas efter särskild överenskommelse och så ofta att olägenhet för människors hälsa eller miljön inte uppkommer. c) En gång varannan vecka från en- och tvåbostadshus. d) Minst en gång in veckan från flerbostadshus. Emballering och märkning 29 Grovavfall ska förses med märkning som klargör att det är ett grovavfall och att det ska lämnas till renhållarens insamlingssystem. Grovavfallet ska, i de fall det är möjligt, buntas eller förpackas i lämpligt emballage. Förvaring 30 Grovavfall ska sorteras ut och förvaras skilt från övrigt avfall så att återvinning eller bortskaffande underlättas. 9

Hämtning vid fastigheten 31 Grovavfall kan efter beställning av fastighetsinnehavaren hämtas av renhållaren. Vid flerbostadshus hämtas avfallet i grovavfallsutrymme eller på annan överenskommen plats. Vid en- och tvåbostadshus sker hämtning vid fastighetsgräns mot farbar väg om inte annat har överenskommits. Farligt avfall 32 Enskilt hushåll ska själv transportera bort farligt avfall för avlämning till Sysavs återvinningscentraler eller till andra godkända mottagare och/eller insamlingsställen. Farligt avfall ska vid avlämning sorteras enligt instruktioner på plats. Förpackning ska helst vara original, annars tydligt märkt med innehåll eller beskrivning av hur avfallet har använts. Farligt avfall ska vara så förpackat att det kan samlas in, transporteras och lagras utan risk för vare sig miljön, allmänheten, personal eller utrustning. Läkemedelsavfall och förbrukade kanyler 33 Läkemedelsavfall ska hållas skilt från övrigt avfall och lämnas till apoteken som hanterar receptbelagda läkemedel. Förbrukade kanyler ska lämnas, i för ändamålet avsedd behållare, till apotek som hanterar receptbelagda läkemedel. Behållare tillhandahålls av apoteken. Trädgårdsavfall Förvaring 34 Trädgårdsavfall får inte läggas i behållare som är avsedd för rest- eller matavfall utan ska förvaras skilt från övrigt avfall så att återvinning och bortskaffande underlättas. Hemkompostering och eldning 35 Trädgårdsavfall får komposteras eller flisas på fastigheten där det uppkommit utan anmälan. Eldning av komposterbart trädgårdsavfall inom detaljplanelagt område är förbjudet, dock tillåts eldning av ej komposterbart trädgårdsavfall under perioden 1 oktober till den 30 april under förutsättning att olägenhet för människors hälsa och miljö inte uppstår. I övriga områden får trädgårdsavfall eldas endast om det kan ske utan olägenhet för omgivningen. Hämtning vid fastigheten 36 Fastighetsinnehavaren kan beställa hämtning av trädgårdsavfall i separat behållare. Beställning av behållare för trädgårdsavfall görs till renhållaren och hämtning sker mot särskild avgift. Abonnemanget är säsongsbundet enligt renhållningstaxan. Behållaren töms 19 gånger per år under mars - november enligt renhållarens turlista. Behållare som ska tömmas ska före hämtningsdagen vara utplacerad på en väl synlig plats, med handtaget åtkomligt och vid fastighetsgräns mot farbar väg. 10

Slam från enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare Anläggningens utformning och skötsel 37 Enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare ska vara lättillgängliga för tömning. Anslutning för slang ska vara av typ som godkänts av renhållaren. Lock, manlucka eller annan tömningsanordning ska, om inte särskilda skäl föreligger, vara utformad för hantering av en person. Tunga lock ska undvikas och ska inte väga mer än 15 kg och får inte vara övertäckt vid tömning. Lock eller manlucka bör ha anordning som försvårar att barn öppnar locket, men är enkel att öppna för den som ska tömma. Information om barnsäkra brunnar finns i Boverkets handbok Barnsäkra brunnar. För enskilda avloppsanläggningar svarar fastighetsinnehavare för anläggningens installationskostnad, skötsel, säkerhet och underhåll samt för att delar som måste öppnas är frilagda före tömning. När anläggningen ligger utanför den egna tomten, eller då det av andra orsaker är oklart till vilken fastighet anläggningen hör, ska tömningsplatsen vara tydligt markerad med skylt som anger fastighetens beteckning. Utformning och skötsel av fettavskiljare ska uppfylla krav enligt svensk standard SS-EN 1825-1 och SS-EN 1825-2 samt medge provtagning. Ytterligare regler återfinns i skriften Fettavskiljare, utformning, placering och tömning. Avståndet mellan hämtningsfordonets uppställningsplats och anläggningen får inte överstiga 25 meter, om inte annat överenskommits med renhållaren. Anläggningens botten får inte ligga lägre än fem meter under hämtningsfordonets uppställningsplats, om inte annat överenskommits med renhållaren. Dragväg ska vid tömningstillfälle hållas halkfri, vara snöröjd och inte blockeras av hinder. Hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar 38 Hämtning av slam från enskilda avloppsanläggningar sker minst en gång per år, om inte annat beslutats av miljö- och byggnadsnämnden och i övrigt efter behov för att upprätthålla en god funktion. Fosforfällor och minireningsverk ska tömmas i enighet med det tillstånd som getts av tillsynsansvarig nämnd. Om anläggning inte ska användas mer ansvarar fastighetsinnehavare för att kommunen informeras och sluttömning beställs. Fastighetsinnehavare ansvarar också för att avslutad avloppsanläggning anmäls hos tillsynsansvarig nämnd i sin kommun. Hemkompostering eller annan jordförbättring 39 Slam från enskilda avloppsanläggningar kan omhändertas på fastigheten genom kompostering eller annan jordförbättring. Detta kräver beviljad tillståndsansökan hos miljö- och byggnadsnämnden enligt 54. Hämtning av slam från fettavskiljare 40 Hämtning av slam från fettavskiljare sker minst fyra gånger per år eller oftare om behov föreligger. Behov anses föreligga i de fall det finns risk för att fett kan spridas till det kommunala avloppsledningsnätet. Tekniska nämnden beslutar om behov för annat hämtningsintervall föreligger och med vilka intervall hämtning ska ske. Verksamhetsutövare vars verksamhet kräver fettavskiljare ansvarar för att föra journal över tömning av fettavskiljaren. Journalen ska förvaras vid fettavskiljaren. Fastighetsinnehavare ansvarar för att fettavskiljare sluttöms när verksamheter flyttar ut ur hyrd lokal. 11

Annat avfall än hushållsavfall Uppgifter om avfall från verksamhet 41 Den som yrkesmässigt bedriver verksamhet där det uppkommer annat avfall än hushållsavfall, ska på anmodan av tekniska nämnden lämna de uppgifter i fråga om avfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för Kävlinge kommuns renhållningsordning. 42 Den som yrkesmässigt tillverkar, till Sverige för in eller säljer en förpackning eller en vara som är innesluten i en förpackning, ska på anmodan av miljö- och byggnadsnämnden lämna de uppgifter i fråga om förpackningsavfallets art, sammansättning, mängd och hantering som behövs som underlag för Kävlinge kommuns renhållningsordning. Återvinningsbart material 43 Återanvändbart och återvinningsbart material ska sorteras ut vid källan och hållas skilt från annat avfall. Avfall som ska tas omhand av producent ska sorteras ut och hanteras enligt producenternas anvisningar. Dispens från renhållningsordningens föreskrifter Anmälan, prövning och avgifter 44 Anmälan eller ansökan om dispens från renhållningsordningens föreskrifter eller eget omhändertagande av avfall ska vara skriftlig samt lämnas till behörig nämnd. Blankett för anmälan eller ansökan fås genom renhållaren respektive miljöförvaltningen eller på kommunens hemsida www.kavlinge.se. Anmälan eller ansökan ska alltid innehålla uppgifter om: vilka avfallsslag som avses omhändertas för annat avfall än trädgårdsavfall, en redogörelse för på vilket sätt omhändertagandet ska ske utan att det innebär risk för olägenhet för människors hälsa och miljön vilken tidsperiod anmälan eller ansökan avser i förkommande fall en beskrivning av anläggningen och dess placering 45 Miljö- och byggnadsnämnden har med stöd av 27 kap. miljöbalken rätt att ta ut avgift för såväl prövning av anmälan, ansökan som tillsyn. Avgift för tillsyn tas ut om tillsyn bedöms vara nödvändig med anledning av dispensen. 46 Ansökan respektive anmälan ska vara inlämnad till behörig nämnd senast en månad före den tidpunkt då den sökande avser att förändra avfallshanteringen i enlighet med anmälan respektive ansökan. 47 Prövande nämnd kan meddela villkor för dispenser och äger rätt att ompröva sina beslut. Medgivna dispenser gäller för fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren och dess giltighet upphör i samband med ändring av ägandeförhållanden på fastigheten eller annan ändring som berör avfallshanteringen. 12

Förutsättningar för eget omhändertagande 48 Hushållsavfall får endast tas om hand på den egna fastigheten enligt vad som anges nedan och under förutsättning att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. 49 Fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare som själv avser att kompostera matavfall på fastigheten ska anmäla detta till Miljö- och byggnadsnämnden. Kompostering av matavfall på fastigheten ska ske i skadedjurssäker behållare. Fastigheten ska ge utrymme för nyttiggörande av den erhållna kompostjorden. 50 Fastighetsinnehavare som själv avser att hantera latrin, urin, slam från enskilda avloppsanläggningar, eller filtermaterial från fosforfällor från fastigheten genom kompostering eller annan jordförbättring på fastigheten, ska ansöka om detta till tillsynsansvarig nämnd. Kompostering ska ske i för ändamålet avsedd anläggning, så kallade förmultningsanläggning eller annat liknande omhändertagande för användning av näringsämnen på fastigheten. Ansökan ska innehålla en beskrivning av anläggningen och dess placering. Kompostering och nyttjandet av kompostprodukt ska ske på sådant sätt att risk för olägenhet eller näringsläckage inte uppkommer. Förlängt intervall vid hämtning och tömning Restavfall och matavfall 51 Medgivande till förlängt intervall vid hämtning av restavfall och matavfall kan efter ansökan meddelas av tekniska nämnden så att avfallet hämtas vid vartannat ordinarie hämtningstillfälle (en gång/månad) om det är uppenbart att tätare hämtning inte behövs. Beslut om förlängt intervall för hämtning av restavfall gäller högst tre år efter beslutsdatum. Önskas fortsatt dispens måste en ny ansökan lämnas in. Slam från enskilda avloppsanläggningar 52 Medgivande till förlängt intervall vid tömning till vartannat år av slam från enskilda avloppsanläggningar kan efter ansökan från fastighetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren meddelas av miljö- och byggnadsnämnden om det är uppenbart att tätare tömning inte behövs. Beslut om förlängt intervall för tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar gäller högst fem år efter beslutsdatum. Önskas fortsatt dispens måste en ny ansökan lämnas in. Uppehåll i hämtning och tömning Restavfall och matavfall 53 Medgivande till uppehåll i hämtning för restavfall och matavfall kan efter ansökan från fastighetsinnehavaren meddelas av tekniska nämnden. Förutsättningen för uppehåll i hämtning är följande: För uppehåll i hämtning gäller att fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period av minst sex månader och högst tre år. Beslut om uppehåll i hämtning för permanentboende beviljas för minst sex månader och högst tre år från beslutsdatum. Önskas fortsatt dispens måste en ny ansökan lämnas in senast två veckor innan utgången av gällande uppehåll i hämtning och tömning, i annat fall öppnas ett abonnemang på fastigheten. 13

Slam från enskilda avloppsanläggningar 54 Medgivande till uppehåll i tömning av slam från enskilda avloppsanläggningar kan efter ansökan från fastighetsinnehavaren meddelas av tekniska nämnden. Förutsättningen för uppehåll i hämtning är att fastigheten inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period av minst tolv månader. Beslut om uppehåll i tömning beviljas för högst tre år i taget från beslutsdatum. Önskas fortsatt dispens måste en ny ansökan lämnas in senast två veckor innan utgången av gällande uppehåll i hämtning och tömning, i annat fall öppnas ett abonnemang på fastigheten. Slam från fettavskiljare. 55 Medgivande till uppehåll i tömning av slam från fettavskiljare kan efter ansökan från fastighetsinnehavaren meddelas av tekniska nämnden. Förutsättningen för uppehåll i tömning är att det i ansökan framgår att fettavskiljaren inte kommer att nyttjas under en sammanhängande period av minst 6 månader. Beslut om uppehåll i tömning beviljas för högst tre år i taget från beslutsdatum. Önskas fortsatt dispens måste en ny ansökan lämnas in senast två veckor innan utgången av gällande uppehåll i hämtning och tömning, i annat fall öppnas ett abonnemang på fastigheten. Övriga undantag från föreskrifterna 56 Anmälan eller ansökan för övriga undantag från föreskrifter om avfallshantering ska ske till miljö- och byggnadsnämnden och innehålla uppgifter enligt 46. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Ikraftträdande 57 Dessa föreskrifter träder i kraft 201X-XX-XX då renhållningsordning som antagits av kommunfullmäktige XXXX-XX-XX upphör att gälla. Övergångsbestämmelser Dispens från renhållningsordningens föreskrifter 58 Beslut om dispenser och tillstånd som fattats med stöd av tidigare renhållningsordning gäller tillsvidare som beslut enligt dessa föreskrifter. 14

Begreppsförklaring och definitioner Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som anges nedan. Begrepp Avfall Avfallsansvarig nämnd Avfallshantering Avfallsplan Avfallsutrymme Definition och förklaring Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en kategori enligt avfallsförordningen och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (15 kap 1 miljöbalken 1998:808). Med avfallsansvarig nämnd avses tekniska nämnden i Kävlinge kommun. Med avfallshantering avses en verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling transport, återvinning eller bortskaffande. Kommunal plan för avfallshantering. Avfallsplanen utgör tillsammans med föreskrifterna för avfallshantering kommunens renhållningsordning. Planen innehåller bland annat mål för kommunens avfallshantering samt åtgärder för att nå målen. Avfallsutrymme är ett utrymme varifrån behållare och dess innehåll hämtas av renhållaren. Batterier Batterier omfattas av producentansvar från och med 2009-01- 01. En del batterier innehåller farliga ämnen och klassas därför som farligt avfall, men alla batterier ska samlas in. Behållare Med behållare avses säck, kärl av plast eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. Behållarplats Behållarplats är platsen varifrån behållare och dess innehåll hämtas av renhållaren. Bygg- och rivningsavfall Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbete i en trädgård. Det ingår inte i kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Avfall från mindre underhållsarbeten och reparationer bostaden räknas dock som hushållsavfall. En del bygg- och rivningsavfall klassas som farligt avfall, till exempel asbest och impregnerat virke, och måste hanteras som sådant. Dispens Dispens innebär undantag från renhållningsordningens föreskrifter, t ex förlängt hämtningsintervall, uppehåll och befrielse i hämtning. El- och elektronikavfall Med el- och elektronikavfall avses avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har eller har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Hit räknas även kyl- och frysskåp. 15

Begrepp Enskilda avloppsanläggningar Farbarväg Farligt avfall Farligt avfall-bilen Fastighetsinnehavare Fosforfälla Fritidsboende Förlängt intervall för hämtning och tömning Gemensam behållare Definition och förklaring Med enskilda avloppsanläggningar avses anläggningar byggda med sådan teknik som är avsedd för endast ett eller ett fåtal hushåll. Enskilda avloppsanläggningar innefattar rörledningar, slamavskiljare, infiltrationsanläggningar och liknande som ingår i den kompletta anordningen. Med små avloppsanläggningar avses sluten tank, slamavskiljare, fosforfälla, minireningsverk och andra motsvarande anläggningar. Oljeavskiljare omfattas inte i detta begrepp. Med farbar väg avses väg som uppfyller krav för transportvägar för hämtningsfordon enligt bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall, och andra krav för att vägen ska vara farbar. Vid tvist avgör tekniska nämnden vilken väg som är farbar. Med farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Farligt avfall som uppkommer i hushåll är till exempel färgrester, spillolja, lösningsmedel, bekämpningsmedel och lim. Farligt Avfall-bilen är en specialutrustad bil med chaufför och kemist. Till Farligt Avfall-bilen kan privatpersoner lämna farligt avfall inklusive mindre el- och elektronikprodukter från hushållet upp till en mikrovågsugns storlek. Farligt avfall-bilen kör enligt schema höst- och vårturer. Vårens turer börjar i mars och sträcker sig till juli. Höstens turer börjar i augusti fram till oktober. Farligt Avfall-bilen stannar 30-60 minuter på varje stoppställe och allt hushållsavfall lämnas kostnadsfritt. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Tomträttshavare, samfällighetsförening och arrendator med byggnad på ofri grund jämställs med fastighetsinnehavare i dessa föreskrifter. Fastighetsinnehavarens ansvar kan i vissa fall överlåtas på nyttjanderättshavare. En fosforfälla, även kallat fosforfilter, är ett komplement till en biologisk behandling, till exempel en markbädd. Fosforfällor kan också användas som efterbehandling efter till exempel ett minireningsverk. Reningen i en fosforfälla bygger på att fosfor i avloppsvattnet binds till ett material med hög kapacitet för fosforbindning. I allmänhet används kalkbaserade filtermaterial. Fritidsboende är den som är folkbokförd på annan fastighet. Förlängt intervall för hämtning och tömning innebär att intervallet för hämtning och tömning av hushållsavfall kan förlängas enligt 51-52. Med gemensam behållare avses behållare som delas av två eller tre närboende fastighetsinnehavare. 16

Begrepp Gemensam avfallslösning Grovavfall Hushållsavfall Hämtningsvägen Matavfall Minireningsverk Nyttjanderättshavare Oljeavskiljare Permanentboende Producent Definition och förklaring Med gemensam avfallslösning avses att en eller flera behållare delas av fler än tre närboende fastighetsinnehavare. Med grovavfall avses avfall från hushåll som är så tungt eller så skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i behållare. Sådant avfall exemplifieras i bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (15 kap 2 Miljöbalken 1998:808). Hämtningsvägen är den väg som behållaren transporteras från behållarplatsen eller avfallsutrymmet till hämtningsfordonets uppställningsplats. Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör hushållsavfall. Minireningsverk används för att behandla avloppsvatten från små avloppsanläggningar. Tekniken som används för rening är i princip densamma som i större kommunala reningsverk, det vill säga sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. Det finns även minireningsverk med enbart biologisk rening och enbart kemisk rening. Den biologiska behandlingen sker med aktiva mikroorganismer, främst bakterier, som förekommer som ett aktivt slam eller som biofilm på ett bärarmaterial. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet, t ex genom arrende, bostadsrätt eller hyresrätt. En oljeavskiljare installeras för att förhindra utsläpp av oönskade ämnen som till exempel olja och bensin i spill- och dagvattensystemet. Ett oljeavskiljarsystem består av en slam- och avskiljardel. I slamdelen renas vattnet genom att sand och slam sjunker till botten. I avskiljardelen lägger sig de oönskade ämnena på ytan. Permanentboende är den som är folkbokförd på fastigheten. Med producent avses den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller säljer en vara eller en förpackning eller den som i sin yrkesmässiga verksamhet frambringar avfall som kräver särskilda åtgärder av renhållnings- och miljöskäl. 17

Begrepp Producentansvar Renhållaren Renhållningsordning Restavfall Returpapper Samlaren Skärande och stickande avfall Slamavskiljare Sällskapsdjur Tillsynsansvarig nämnd Transportväg Trädgårdsavfall Uppehåll i hämtning och tömning Definition och förklaring Producentansvar innebär att producenterna ansvarar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel, inklusive omhändertagande som avfall. Producenterna ska för dessa avfallsslag se till att det finns lämpliga insamlingssystem. Producenterna ska också se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. Lagreglerat producentansvar finns för förpackningar av olika materialslag, returpapper, batterier, läkemedel, däck, bilar samt elektriska och elektroniska produkter. Avfall som omfattas av producentansvar ska lämnas i de insamlingssystem som producenterna tillhandahåller och ingår inte i kommunens ansvar. Samarbete mellan kommuner och producenter om insamling förekommer dock. Begreppet renhållaren innefattar enheten Gata/Park/Avfall i Kävlinge kommun och den eller de som kommunen anlitar för hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar. Kommunens avfallsföreskrifter och avfallsplan utgör tillsammans kommunens renhållningsordning. Den fastställs av kommunfullmäktige. Med restavfall avses i dessa föreskrifter sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall, läkemedelsavfall, producentansvarsavfall och matavfall där insamlingssystem finns sorterats ut. Restavfall är brännbart avfall. Tidningar, journaler, kataloger, skriv- och reklampapper som kan materialåtervinnas. Omfattas av producentansvar. Samlaren är ett säkerhetsskåp för insamling av smålampor, småbatterier och småelektronik i butiker. Sönderslaget glas, porslin och dylikt, förbrukade sprutspetsar och kanyler. Anordning som används för att fånga upp slam i små avloppsanläggningar. Med sällskapsdjur menas djur som är en del av normalt boende, som bor i huset och hålls som följeslagare för sällskaps skull. Med tillsynsansvariga nämnd avses miljö- och byggnämnden i Kävlinge kommun. Transportvägen är fordonets väg fram till hämtningsfordonets uppställningsplats för insamling av avfall. Med trädgårdsavfall avses komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel, däremot inte fällda träd eller avfall som uppstår vid större anläggningsarbete i en trädgård. Det senare är bygg- och rivningsavfall som kommunen inte ansvarar för. Uppehåll i hämtning och tömning innebär att man kan medges uppehåll för hämtning och tömning av hushållsavfall om inte fastigheten nyttjas under en sammanhängande period. 18

Begrepp Verksamhet Uppställningsplats för hämtningsfordon Definition och förklaring Till verksamhet räknas alla verksamheter som inte är privathushåll, till exempel företag, skolor och institutioner. Till verksamheter räknas även hushåll i speciella boenden som inte har full boendestandard, t ex studentkorridorer och äldreboenden. Plats där hämtningsfordonet stannar när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Platsen ska ligga så nära avfallets hämtningsplats som möjligt och vara lämpligt från arbetsmiljöoch trafiksäkerhetssynpunkt. Uppställningsplatsen kan variera vid hämtning av olika typer av avfall beroende på att olika hämtningsfordon är olika stora. Verksamhetsutövare Återanvändning Återvinningscentraler Återvinningsstation Den som driver yrkesmässig verksamhet. Verksamhetsutövaren är ansvarig för avfallshanteringen i verksamheten och är antingen fastighetsinnehavare eller nyttjanderättshavare av en fastighet eller lokal. Användning av produkt utan föregående förädling. Återvinningscentraler är bemannade anläggningar med särskilt öppethållande för främst mottagning av hushållens grovavfall och farliga avfall. Här kan hushållen genom egen försorg kostnadsfritt lämna och sortera grovavfall och farligt avfall som uppkommit i det egna hushållet. Restavfall och matavfall får inte lämnas på ÅVC. Småföretag, institutioner och andra verksamheter kan mot avgift lämna mindre mängder sorterat grovavfall samt visst el- och elektronikavfall. Småföretag, institutioner och andra verksamheter kan inte lämna farligt avfall på återvinningscentralen. Återvinningsstationer är obemannade mindre platser med containrar och liknande behållare för returpapper och förpackningar. Återvinningsstationerna drivs av Förpackningsoch Tidningsinsamlingen (FTI). 19

Bilagor A. Anvisningar om avfall från hushåll Avfall från hushåll ska sorteras i fraktioner enligt tabellen nedan. Utsorterat material för återvinning ska vara rent och fritt från föroreningar. Ytterligare information om hushållens avfall finns på SYSAV:s hemsida www.sysav.se, Avfallstaxa i Kävlinge kommun och Information om fettavskiljare. AVFALLSSLAG BESKRIVNING OCH EXEMPEL HANTERING Ammunition Askor, slipdamm och dylikt Avfall från husbehovsjakt Exempelvis grillaska, aska från vedeldad spis och dylikt samt slipdamm. Ska lämnas till polisen Askor, slipdamm och dylikt ska hanteras och emballeras på sådant sätt att avfallet inte kan förorsaka störningar i omgivningen, damma eller antändas och ska läggas i behållare för restavfall. Mindre mängder avfall från husbehovsjakt kan lämnas i behållare för restavfall om det är väl förpackat och ingen misstanke om smitta förekommer. Batterier (klassas som farligt avfall och omfattas av producentansvar) Bygg- och rivningsavfall Alla typer av kasserade småbatterier och blybatterier. Exempel på blybatterier är startbatterier till bilar och gräsklippare. Avfall som uppkommer vid nybyggnad, renovering, ombyggnad eller rivning av byggnad eller som uppstår vid större anläggningsarbete i en trädgård. Det ingår inte i kommunens ansvar att samla in eller omhänderta sådant avfall. Kasserade småbatterier lämnas på återvinningsstationer eller försäljningsställen som tar emot sådant avfall. De kan också lämnas i säkerhetsskåpet Samlaren som finns på flera butiker i kommunen. Blybatterier lämnas på återvinningscentraler eller miljöstationer. Bygg- och rivningsavfall lämnas till godkänd återvinnare. Mindre mängder kan lämnas på återvinningscentral 20

AVFALLSSLAG BESKRIVNING OCH EXEMPEL HANTERING Däck från fordon (omfattas av producentansvar) Döda sällskapsdjur Små sällskapsdjur, exempelvis marsvin eller burfåglar. Mindre sällskapsdjur (maxstorlek hund). Större sällskapsdjur. Lämnas till en däckfirma som tar emot sådant avfall. Små sällskapsdjur kan lämnas i behållare för restavfall om det är väl förpackat och ingen misstanke om smitta förekommer. Mindre sällskapsdjur kan grävas ner på den egna fastigheten, förutsatt att graven är så djup att djur hindras från att gräva upp kroppen, att ingen misstanke om smitta föreligger samt att det kan ske utan risk för olägenhet för människors hälsa eller miljön. Större sällskapsdjur kan lämnas till veterinär, särskild djurkremeringsanläggning hos Sysav eller annan godkänd verksamhet för kremering. El- och elektronikavfall (klassas som farligt avfall och omfattas av producentansvar) Allt som drivs med sladd eller batteri, exempelvis datorer, kaffebryggare, kameror, elektriska leksaker, spis, tvättmaskin, kylskåp och frysar samt lågenergilampor, glödlampor. Produkter med inbyggda batterier, t ex tandborstar, verktyg och leksaker hanteras som elektriska och elektroniska produkter enligt ovan. Lämnas till återvinningscentraler eller genom Fastighetsnära insamling (FNI). Småelektronik som mobiltelefon, rakapparat, eltandborste och liknande kan lämnas i Samlaren som finns på flera butiker i kommunen. I Samlaren kan även lågenergilampor, glödlampor och andra smålampor lämnas. Mindre el-och elektronikprodukter från hushåll upp till en mikrovågsugns storlek kan lämnas till Farligt avfall-bilen. Skrymmande el-avfall för separat borttransport av renhållaren ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. 21

AVFALLSSLAG BESKRIVNING OCH EXEMPEL HANTERING Farligt avfall Med farligt avfall avses sådant avfall som finns uppräknat i avfallsförordningen och som har egenskaper som gör att det måste hanteras särskilt för att inte skada levande organismer eller miljön. Lämnas på återvinningscentral. Farligt avfall-bilen hämtar denna typ av avfall enligt separatschema i kommunen Filtermaterial från fosforfällor Fyrverkerier och lysraketer Förpackningar, tidningar och övrigt returpapper (omfattas av producentansvar) Ex: Färg, lack- och limrester, spillolja, oljefilter, lösningsmedel, sprayburkar, rengöringsmedel, bekämpningsmedel och syror. Filterkassett eller filtermaterial i lösvikt. Med förpackningar avses alla förpackningar av papp, papper, kartong, wellpapp, hård- och mjukplast, stålplåt, glas och aluminium. Filtermaterial från fosforfällor och andra jämförbara filter ska vara förpackat eller tillgängligt på ett sådant sätt att hämtning kan utföras av fordon utrustat med kran eller suganordning. Ska lämnas till återförsäljare. Lämnas på återvinningsstationer och återvinningscentraler eller genom Fastighetsnära insamling (FNI) Gasoltuber, gastuber Grovavfall (exklusive el- och elektronikavfall och trädgårdsavfall) Med returpapper avses tidningar samt tidskrifter, direktreklam, telefonkataloger, kataloger för postorderförsäljning och liknande produkter av papper. Kuvert omfattas ej. Avfall som är så tungt eller så skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i behållare Grovavfall är inte fasta installationer, detta är bygg- Beställning av abonnemang för insamling av förpackningar och returpapper i flerfackskärl kan göras hos renhållaren. PET-flaskor och övriga flaskor och burkar med pant lämnas i butikernas pantsystem. Gasoltuber och gastuber lämnas till återförsäljare som tar emot sådant avfall. Lämnas på återvinningscentraler eller hämtas sorterat vid fastigheten efter beställning. Grovavfall för separat 22

AVFALLSSLAG BESKRIVNING OCH EXEMPEL HANTERING Ljuskällor (klassas som farligt avfall och omfattas av producentansvar) och rivningsavfall. Glödlampor, lågenergilampor, lysrör och dylikt. borttransport av renhållaren ska förses med märkning som klargör att det är fråga om grovavfall. Glödlampor, lågenergilampor och dylikt lämnas till återvinningscentral eller till försäljningsställen som tar emot sådant avfall samt andra anvisade insamlingsställen. Farligt avfall-bilen hämtar bl.a.denna typ av avfall enligt separatschema i kommunen. Lågenergilampor, glödlampor och andra smålampor kan också lämnas Samlaren som finns på flera butiker i kommunen. Lysrör lämnas till återvinningscentral, eller till försäljningsställen som tar emot sådant avfall samt andra anvisade insamlingsställen. Läkemedel och förbrukade kanyler (klassas delvis som farligt avfall och omfattas delvis av producentansvar) Ex: Överblivna läkemedel, kasserade kanyler, äldre kvicksilverhaltiga termometrar. Överblivna läkemedel, kasserade kanyler lämnas på apotek som hanterar receptbelagda läkemedel. Förbrukade sprutspetsar och kanyler läggs i särskilda behållare som hämtas i förväg på apotek och lämnas där. Matavfall Med matavfall avses allt biologiskt nedbrytbart avfall som uppkommer i och med livsmedelshanteringen i hushåll, restauranger, storkök, butiker och liknande och som skulle kunna, eller har kunnat, användas som livsmedel och som utgör hushållsavfall Kvicksilverhaltiga termometrar lämnas på en återvinningscentral. Läggs i avsedda matavfallspåsar som tillhandahålls av renhållaren och läggs sedan i ett särskilt matavfallskärl eller i ett fack i ett flerfackskärl avsett för utsorterat matavfall. Det är även möjligt att kompostera matavfall på den egna fastigheten. Vid 23

AVFALLSSLAG BESKRIVNING OCH EXEMPEL HANTERING Restavfall Med restavfall avses i dessa föreskrifter sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall, slam från små avloppsanläggningar och fettavskiljare, läkemedelsavfall och producentansvarsavfall, matavfall samt annat avfall där särskilt insamlingssystem finns, sorterats ut. Restavfallet är brännbart avfall. kompostering av matavfall ska detta anmälas till kommunen. Lämnas i behållaren för restavfall eller i ett fack i ett flerfackskärl avsett för enbart restavfall. Skärande och stickande avfall Slam från fettavskiljare Slam från små avloppsanläggningar Textilier Toalettavfall från torr toalettlösning I begreppet ingår även matavfall förutsatt att ett system för separat utsortering inte finns. Exempelvis sönderslaget glas eller porslin. Slam från slamavskiljare, slutna tankar och andra behållare. Exempelvis kläder, lakan, handdukar, dukar, gardiner. Avfall från enskilda avloppsanläggningar. Skärande och stickande avfall ska förpackas i skyddande hölje innan det läggs i behållare för restavfall, så att inte skärskador eller annan olägenhet uppstår. Förbrukade sprutspetsar och kanyler läggs i särskilda behållare som hämtas i förväg på apotek och lämnas där. Tömning av fettavskiljare sker minst 4 gånger per år eller oftare om behov föreligger för att fett inte ska nå ut i efterföljande ledningssystem. Tömning av små avloppsanläggningar sker minst en gång per år. Lämnas till textilinsamling Kan efter beslut från Byggoch miljönämnden omhändertas vid den egna fastigheten. Trädgårdsavfall Med trädgårdsavfall avses Trädgårdsavfall läggs löst i 24

AVFALLSSLAG BESKRIVNING OCH EXEMPEL HANTERING komposterbart och flisbart växtavfall som uppkommer vid normal trädgårdsskötsel i enoch tvåfamiljshus eller flerfamiljshus. Ex: Gräs, löv, blommor, ris, kottar och kvistar som uppkommer vid normal skötsel av trädgården till en permanent- eller fritidsbostad. Sten, jord och grus av olika slag, grövre grenar, rotklumpar, stammar och dylikt är grovavfall och ingår inte i begreppet trädgårdsavfall. behållare för trädgårdsavfall och får inte packas så hårt att tömningen försvåras. Sten, jord och grus av olika slag, grövre grenar, rotklumpar, stammar och stubbar läggs inte i behållare för trädgårdsavfall utan lämnas till återvinningscentral. 25

b. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall Bestämmelser om avfallsutrymmen och hämtningsvägar finns i Boverkets byggregler (BFS 2002:19) samt Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS 1998:1, 2000:42 och 2000:1). Grundläggande anvisningar och förtydliganden till de lokala föreskrifterna om avfallshantering i kommunen beträffande utformning av avfallshanteringslösningar redovisas nedan. För mer detaljerade anvisningar se Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen-råd och anvisningar för transport, förvaring och dimensionering av hushållsavfall. Kärl Vilket kärl som är lämpliga för olika avfallsslag beror av avfallets specifika vikt och övriga egenskaper. Arbetsmiljölagstiftningen anger inga gränsvärden för mått och vikter på kärl. För kärl som hanteras manuellt accepteras - beroende på hämtningsvägens beläggning, väglag, lutning m.m. - normalt de vikter som anges nedan: Kärl, volym Normalt högst Enstaka tillfälle högst 140 l 20 kg 30 kg 190 l 30 kg 40 kg 240 l 35 kg 50 kg 370 l 50 kg 75 kg 660 l 80 kg 130 kg Samtliga vikter är angivna inklusive kärlets vikt. Arbetsmiljölagen har ingen angiven högsta kärlvikt. Enligt arbetsmiljölagen är högsta godtagbara dragkraft vid förflyttning av kärl 300 Newton vid igångsättning och 200 Newton vid kontinuerlig förflyttning. Kommunen använder olika kärlstorlekar beroende på vilket avfallsslag som samlas in. Kommunen ger råd beträffande antal, storlek och typ av kärl för avfall. Av arbetsmiljöskäl bör kärl rengöras för att undvika sanitära och hygieniska problem. Fastighetsinnehavaren ombesörjer detta. Arbetsmiljöverket rekommenderar rengöring minst en gång var tredje månad. Containrar Insamling av hushållsavfall i containrar är olämpligt p.g.a. risk för att icke önskvärt avfall (avfall som containrarna inte är avsedda för) hamnar i och utanför containrarna. Om containrar ändå används för insamling av t.ex. grovavfall bör avlämning av avfall i containrarna ske vid särskilda tidpunkter under närvaro av t.ex. fastighetsskötare, förvaltare eller annan ansvarig person. Avfallsutrymmen Vid nybyggnad av avfallsutrymme bör fastighetsinnehavaren tidigt i planeringsskedet kontakta renhållaren samt bygglovshandläggare för samråd om placering och utformning av avfallsutrymmet. Målsättningen ska vara att avfallsutrymmet placeras och utformas så att hämtning underlättas, att god arbetsmiljö och säkerhet främjas samt att utrymmet placeras på ett bekvämt avstånd från bostäderna. Hur stort utrymmet ska vara beror på vilken insamlingsteknik som används, hur ofta hämtning sker, vilken källsortering som sker och behovet av att förvara grovavfall. Utrymmet planeras så att plats finns för sortering av avfall. Avfallsutrymmen får inte placeras så att avfall transporteras genom utrymmen där personer vistas mer än tillfälligt och inte i utrymmen där livsmedel förvaras. De får heller inte placeras så att illaluktande avfall transporteras genom allmänna 26

utrymmen i direkt anslutning till bostäder eller arbetslokaler. Avfallsutrymmen och uppställningsplatser för behållare planeras så att hämtningsfordonet kan köra ända fram. Fastighetsinnehavaren förser renhållaren med nycklar till avfallsutrymmen. De dagar då hämtning inte sker får fastighetsinnehavare ha behållare placerad på annan plats än på behållarplatsen eller i avfallsutrymmet på fastigheten under förutsättning att placeringen uppfyller gällande tekniska krav på avfallsutrymmen enligt nedan. Vid större renoverings- eller ombyggnadsarbeten av fastigheten och användning av befintliga utrymmen gäller generellt samma krav på avfallsutrymmet och transportvägarna som vid nybyggnad. Där det inte finns förutsättningar att uppfylla bestämmelserna för nybyggnad bedöms i varje enskilt fall vilka avsteg som kan göras. Ändrad användning av lokaler kan vara en bygglovspliktig åtgärd. Kontakta renhållaren samt bygglovshandläggare för råd och rekommendationer. Tekniska krav Tekniska krav på avfallsutrymmen finns beträffande bl.a: Brandskydd. I Boverkets byggregler finns krav på skydd mot brandspridning som gäller bl.a. avfallsutrymmen. Kontakta renhållaren för råd och information. För utrymmen för förvaring av farligt avfall på fastigheten gäller Räddningsverkets föreskrifter om brandklassning, hantering av brandfarliga produkter etc. Hygien. Avfallsutrymmen utformas så att de är lätta att rengöra och att det går att hålla en god hygien. Kontakta kommunens förvaltning Miljö och teknik-miljö om du har frågor om hygienkrav. BulIer. Om avfallsutrymmen gränsar till en bostad byggs utrymmena så att besvär på grund av buller minimeras. Bestämmelser om bullerskydd finns i Boverkets byggregler. Arbetsmiljö. Avfallsutrymmen, utrustning, transportvägar och hämtningsvägar utformas så att god arbetsmiljö erhålls. Arbetsmiljölagstiftningen omfattar ett flertal krav. Bl.a. ska belysningen vara god, dörrar/passager vara tillräckligt breda, trösklar och trappsteg undvikas och transportvägen vara hårdgjord. Tillgänglighet för funktionshindrade. Alla utrymmen och utrustning som är gemensamma för boende utformas så att de är tillgängliga för funktionshindrade personer. Kontakta renhållaren för närmare upplysningar om tekniska krav. Speciella avfallsutrymmen för flerbostadshus och verksamheter Rum för grovavfall samt el- och elektroniskt avfall bör dimensioneras för ca 1 m 3 per boende och år. Utrymmen för grovavfall iordningsställs för sortering. Utrymmen för grovavfall, el- och elektroniskt avfall samt farligt avfall bör vara låsbara och inredda med hyllor och sorteringsutrustning. För dessa utrymmen gäller särskilda regler. Storleken på avfallsutrymmen i skolor, daghem, kontor och liknande ska vara anpassade till verksamheten men minst vara 3 x 2 m. För avfallsutrymme till livsmedelslokaler finns särskilda regler. Kontakta renhållaren för närmare upplysningar om tekniska krav samt för- och nackdelar med olika lösningar. Bygglov För miljöhus och liknande lösningar krävs bygglov. Det kan även krävas bygglov för utomhus placerade containrar och kärl. 27

Enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare Enskilda avloppsanläggningar och fettavskiljare ska vara lättåtkomliga, väl uppmärkta och lätta att hitta vid hämtning av slam. Lock, manlucka eller annan tömningsanordning ska, om inte särskilda skäl föreligger, vara utformad för hantering av en person och får inte vara övertäckt vid tömning. Högsta godtagbara dragkraft på slamavskiljarlock är 200 Newton. Högsta godtagbara vikt för lock till slamavskiljare som ska lyftas av är 15 kg. Anläggningar som inte uppfyller ovanstående krav samt krav enligt föreskrifterna måste åtgärdas av fastighetsinnehavaren. Om åtgärder inte genomförs kan extra avgift tas ut för tömning. Hämtningsvägen Avståndet mellan avfallsutrymmet/uppställningsplatsen för behållare och hämtningsfordonets uppställningsplats får inte överstiga 50 m, om det inte finns särskilda skäl. Behållare placeras med handtaget mot hämtningsfordonet för att underlätta hämtningen. Vid hämtning med sidlastande hämtningsfordon ska behållaren vara placerad vid hämtningsfordonets uppställningsplats. Besvärande lutning på hämtningsvägen bör undvikas. Lutning på hämtningsväg bör inte överstiga 1:20 för att belastningen vid skjut- och dragarbete ska bli acceptabel. I gynnsamma fall kan en lutning på 1:12 accepteras. Vad som är acceptabelt avgörs av dragmotståndet. Om det finns avsevärda höjdskillnader ska lämplig lyftanordning alternativt landgång installeras. Före och efter ramp bör det finnas vilplan med en dörrfri längd av ca 1,5 meter. Hämtningsvägen för behållare ska på raksträckor ha passager med en minsta bredd på 1,2 m och vid riktningsändringar en minsta bred på 1,35 m. Dörröppningar behöver ha en minsta bredd av 1,2 m för utrymmen där behållare och grovavfall förvaras. Hörn bör vara avfasade. Vintertid skottas och halkbekämpas hämtningsvägen så att det är lätt att komma fram. Vallar som läggs upp av snöplogen avlägsnas före hämtning av avfall. Hela hämtningsvägen ska ha god belysning samt hårdgjord yta. Med hårdgjord likställs asfalt, betong, betongplattor eller dylikt. Transportvägar för hämtningsfordon För tömning av behållare för hushållsavfall behövs en fri höjd på ca 5 m. För hämtning av behållare och tömning av små avloppsanläggningar samt fettavskiljare behöver hämtningsfordonen kunna disponera en plats med bredd 4 m och längd 15 m. Om sidlastande hämtningsfordon används placeras behållaren vid hämtningstillfället inom 1,6 m från körbanekant, om inte annat överenskommits. Backning får inte förekomma annat än i undantagsfall. Återvändsgator bör ha vändplan. För bilar med längden 11 m bör en vändyta med diameter 18 m och hindersfri remsa om ca 1,5 m finnas. Transportvägar för hämtningsfordon hålls framkomliga för renhållarens fordon för att hämtning ska kunna utföras. Detta innebär bl.a. att vägen tål den belastning som tunga fordon ger, att hindrande vegetation undanröjs samt att vägen hålls snöröjd och halkfri. Transportvägar för hämtningsfordon utformas för ett maximalt axeltryck av 11 ton. Anvisningar om tekniskt utförande finns hos Trafikverket. Anvisningar om vad som krävs beträffande framkomlighet för slamsugningsbilar lämnas av renhållaren. Vägföreningar som begränsar axeltrycket för fordon förutsätts bevilja generell dispens för hämtning av hushållsavfall. I annat fall hänvisas till kommunen. 28

Avfallsplan 2016-2020 Bilagor Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge 046-73 90 00 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se

Avfallsplanen beslutades av kommunfullmäktige DATUM Det här dokumentet utgörs av avfallsplanenens Bilagor. Avfallsplanen hittas på kommunens hemsida www.kavlinge.se Projektledare för avfallsplanen har varit driftledare avfall Mikael Johansson. Avfallsplanen har tagits fram med konsultstöd från Tyréns stadsutvecklingsavdelning, Britt-Marie Fagerström och Johanna Hellsten. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 3

Innehållsförteckning till avfallsplanens bilagor 1 Framtagandet av Kävlinge kommuns avfallsplan... 6 2 Dagens avfallshantering i Kävlinge kommun... 7 2.1 Bakgrundsfakta om Kävlinge kommun... 7 2.2 Avfallskedjan har många aktörer... 7 2.3 Insamling av avfall... 8 2.3.1 Hushållsavfall avfall som kommunen ansvarar för att samla in... 9 2.3.2 Avfall med producentansvar... 11 2.3.3 Avfall som inte innefattas i kommunens eller producenters ansvar... 12 2.4 Behandling av avfall... 14 2.4.1 Återanvändning och materialåtervinning... 15 2.4.2 Biologisk behandling... 15 2.4.3 Förbränning med energiutvinning... 15 2.4.4 Deponering... 15 2.4.5 Farligt avfall... 15 2.5 Kommunikation med kommuninvånarna... 15 3 Översiktsbild över avfallshanteringen i Sysavregionen... 16 4 Uppföljning av avfallsplan för Kävlinge kommun från 2011... 17 5 Omvärldens krav och regelverk... 22 5.1 Lagstiftning på EU-nivå... 22 5.1.1 Förslag till förändringar av avfallsdirektivet... 22 5.2 Svensk lagstiftning... 23 5.2.1 Miljöbalken (1998:808)... 23 5.2.2 Avfallsförordningen (2011:927)... 24 5.2.3 Förordningar om producentansvar... 24 5.2.4 Annan avfallsrelaterad lagstiftning... 28 5.2.5 Kommande förändringar i nationell lagstiftning... 29 5.3 Nationella mål och program... 30 5.3.1 Nationella miljömål... 30 5.3.2 Nationell avfallsplan... 33 5.3.3 Nationellt program för att förebygga avfall... 34 5.4 Regionala mål och program... 35 5.4.1 Länsstyrelsen i Skåne läns miljömål... 35 5.4.2 Region Skånes miljömål... 35 5.5 Kävlinge kommuns mål och program... 36 5.5.1 Lokala miljömål... 36 Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 4

5.5.2 Energieffektiviseringsstrategi 2013-2020... 37 5.5.3 Översiktsplan 2010... 37 5.6 Enkät om avfallshanteringens framtid i kommunen och regionen... 38 5.7 Dialog med skolbarn om framtidens avfallshantering... 41 5.8 Workshop om framtidens avfallshantering i Kävlinge kommun... 42 6 Förteckning över nedlagda deponier... 54 7 Förteckning över avfallsanläggningar... 56 8 Avfallsplanens mål belysta ur ett barnperspektiv... 57 8.1 Avfallsplanens mål och möjliga åtgärder... 57 8.2 Avfallsplanens konsekvenser för barn... 58 8.2.1 Ökat fysiskt utrymme och tillgänglighet till avfallshantering och återbruk... 58 8.2.2 Förändrade transporter... 59 8.2.3 Ökad transparens och kommunikation i avfallskedjan... 60 8.3 Samlad bedömning... 60 9 Miljöbedömning och miljökonsekvensbeskrivning... 61 9.1 Sammanfattning... 61 9.2 Inledning... 62 9.3 Avfallsplanens innehåll... 62 9.4 Avgränsningar och alternativ... 63 9.4.1 Nollalternativ... 63 9.5 Samråd under arbetet med att ta fram avfallsplanen... 64 9.6 Miljöpåverkan... 64 9.6.1 Nulägesbeskrivning... 64 9.6.2 Beaktande av nationella miljökvalitetsmål... 65 9.6.3 Miljöpåverkan från avfallsplanens fokusområde 1: Hållbar konsumtion för minskade avfallsmängder... 67 9.6.4 Miljöpåverkan från avfallsplanens fokusområde 2: Hållbar sortering med ökad återvinning... 68 9.6.5 Miljöpåverkan från avfallsplanens fokusområde 3: Hållbar hantering för en renare miljö 70 9.6.6 Samlad bedömning av avfallsplanens miljöpåverkan... 71 9.7 Uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan... 73 10 Samrådsredogörelse... 74 Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 5

1 Framtagandet av Kävlinge kommuns avfallsplan Varje kommun ska i enlighet med Miljöbalken ha en renhållningsordning, med avfallsföreskrifter och avfallsplan. Avfallsplanen ska innehålla åtgärder för att minska avfallets mängd och farlighet i kommunen. Arbetet med Kävlinge kommuns renhållningsordning, med avfallsplan och avfallsföreskrifter inleddes under 2014. Arbetet har gjorts i samarbete med det gemensamägda kommunala bolaget Sysav och dess övriga 13 ägarkommuner. Syftet har varit att utvecklingen av den framtida avfallshanteringen inom Sysav-regionen ska ske med gemensamma fokusområden och mål. Det övergripande målet för det gemensamma arbetet har varit: Den 1 januari 2016 finns det en brett förankrad renhållningsordning och kretsloppsplan som håller över tid, som dessutom blir genomförd. Arbetet med Kävlinge kommuns renhållningsordning har bedrivits av Mikael Johansson, driftledare avfall, som projektledare samt Ann Persson, miljöstrateg. Arbetet med framtagningen av kommunernas avfallsplaner och Sysavs kretsloppsplan har till stora delar gjorts gemensamt av representanter från ägarkommunerna och Sysav genom regelbundna träffar. Under arbetet med att ta fram en ny avfallsplan för Kävlinge kommun har också aktiviteter genomförts i form av enkätutskick samt en workshop om framtidens avfallshantering för aktörer som är verksamma i kommunen. Syftet har varit att bjuda in så många intressenter som möjligt under arbetets gång för att tidigt fånga upp synpunkter och information som är viktiga för avfallsplanens innehåll. Förhoppningen är att det ska ge goda förutsättningar för ett framgångsrikt genomförande av avfallsplanen i samarbete med andra aktörer. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 6

2 Dagens avfallshantering i Kävlinge kommun I det här avsnittet beskrivs avfallshanteringen i Kävlinge kommun idag (2015), vilka förutsättningar som finns för avfallshanteringen i kommunen och hur avfallshanteringen ser ut idag. 2.1 Bakgrundsfakta om Kävlinge kommun Kävlinge kommun är en medelstor sydvästskånsk kommun, som funnits i sin nuvarande form sedan 1974. Till ytan är kommunen cirka 293 km², varav knappt 50 procent ligger i Öresund. Landarealen domineras av jordbruksmark. Huvuddelen av kommunen utgörs av ett svagt kuperat slättlandskap som i södra delen bryts av Kävlingeåns /Löddeåns dalgång och i norra delen av Saxåns dalgång samt höjderna vid Karaby och Dagstorps backar. De större tätorterna är Kävlinge, Furulund, Löddeköpinge, Hofterup/Ålstorp samt Dösjebro i vilka drygt 80 procent av befolkningen är bosatta. Vid årsskiftet 2013/2014 fanns det 29 600 invånare i kommunen och befolkningsutvecklingen förväntas framöver öka med 500 personer per år. Antal hushåll ligger runt 12 000 där omkring 60 procent utgörs av en- och tvåfamiljshus. I kommunen finns 421 fritidshus. Näringslivet i kommunen domineras av många små och medelstora företag. Närmare hälften är enskilda firmor och över 90 procent har färre än fyra anställda. Verksamhetsgrenarna som dominerar är handel, livsmedel och service. 2.2 Avfallskedjan har många aktörer Kävlinge kommun har, liksom alla svenska kommuner, ett stort ansvar för hantering av avfall, men det är flera aktörer som har ansvar för olika delar av avfallshanteringen. Avfallslämnaren har ett grundläggande ansvar enligt Miljöbalkens 15 kap 5 att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Det gäller såväl enskilda privatpersoner som den som är ansvarig för en verksamhet och innebär ett ansvar för att avfallet sorteras och lämnas till de insamlingssystem som tillhandahålls. Ansvaret innefattar också till exempel att som verksamhetsutövare försäkra sig om att den som transporterar bort avfallet har erforderliga tillstånd för det. Kommunen har en grundläggande roll i avfallshanteringssystemet och ska se till att hushållsavfallet tas om hand. Det har sin grund i Miljöbalken, där det framgår av 15 kap 8 att kommunen har en renhållningsskyldighet. I samma kapitel 2 definieras hushållsavfall som avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Hushållsavfall innefattar alltså inte bara avfall som uppkommer i alla hem utan även liknande avfall som uppkommer på alla andra ställen där människor uppehåller sig, som på arbetsplatser, skolor och vårdinrättningar. Exempel på hushållsavfall är köksavfall, uttjänta möbler och slam från enskilda avloppsanläggningar. Kommunen ansvarar för att upprätta en avfallsplan som omfattar allt slags avfall inom kommunen, både det avfall kommunen ansvarar för och det avfall som råder under ansvar av andra aktörer. Kommunen är både beslutsfattare, utförare och tillståndsmyndighet i avfallshanteringen. Kommunen ansvarar för att samla in, borttransportera och återvinna eller bortskaffa matavfallet, restavfallet, inklusive grovavfall från hushåll. I Kävlinge kommun sker det genom kommunens försorg. Kommunen ansvarar dock inte för det avfall som täcks in under producentansvar eller ansvar för verksamhetsutövare. Producenter av vissa produkter ansvarar för att insamla, bortforsla, materialåtervinna och/eller energiutnyttja det avfall som uppstår då produkten kasseras. Syftet med producentansvaret är att stimulera till framtagande av produkter som är mer resurssnåla och lättare att återvinna och som inte innehåller farliga ämnen. Producentansvar finns för förpackningar (kartong, plast, metall, glas), returpapper, batterier, glödlampor, el-produkter, bilar och däck. Producentansvaret Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 7

förutsätter att förbrukare och konsumenter sorterar ut förpackningar, returpapper med mera och lämnar dessa avfallsslag till de insamlingssystem som erbjuds. Från den 1 november 2014 gäller att den som driver ett insamlingssystem ska inneha tillstånd. En kommun kan också bedriva insamling av förpackningar inom kommunen utan särskilt tillstånd, förutsatt att det insamlade materialet i nästa led lämnas till ett insamlingssystem som har tillstånd. Entreprenörer är de som hämtar avfallet i de fall kommunen inte gör det med egen personal. I Kävlinge kommun hämtar entreprenörer producentansvarsavfall från kommunala verksamheter. I Kävlinge kommun samlas hushållsavfallet in av kommunens egen personal. Verksamhetsutövare som ger upphov till avfall som inte är hushållsavfall väljer själva sin entreprenör. Avfall från verksamheter som omfattas av producentansvar hämtas av entreprenör och lämnas till producenternas anläggningar. Avfallsbehandlare kan vara både offentliga och privata aktörer. Kävlinge kommun är en av fjorton delägare i det kommunala bolaget Sysav. Genom ett konsortialavtal regleras att det hushållsavfall som samlas in i kommunen behandlas genom Sysavs försorg. 2.3 Insamling av avfall I Kävlinge kommun samlas hushållsavfall in på flera olika sätt. Fastighetsnära insamling av matavfall och restavfall, det avfall som blir kvar när avfallsslag som ska sorteras ut är utsorterat, sker i kärl som hämtas av kommunens personal. Avfallskärlen ägs av kommunen och kan vara placerade utomhus, i soprum eller i miljöhus. Grovavfall och farligt avfall kan hämtas fastighetsnära mot avgift. Återvinningsstationer (ÅVS) har Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvar för. På en återvinningsstation kan privatpersoner lämna tidningar och förpackningar av kartong, plast, metall och glas och de är ofta placerade vid butiker eller i anslutning till genomfartsvägar. Hösten 2014 fanns det 14 återvinningsstationer i Kävlinge kommun. På återvinningsstationerna finns också batteriholk för insamling av småbatterier och i vissa fall klädinsamling. Återvinningscentraler (ÅVC) är bemannade insamlingsplatser för olika typer av grovavfall samt trädgårdsavfall och farligt avfall. I Kävlinge kommun finns en återvinningscentral. På återvinningscentralerna för hushåll finns det möjlighet att lämna: Föremål och kläder till loppis och secondhandförsäljning Byggmaterial till återbruk (Malmö Återbyggdepå) Vitvaror och Kyl/Frys Farligt avfall El-avfall Eternit Förpackningar av glas, papper och plast Tidningspapper Wellpapp Metall Hårdplast Planglas Trä Gips Resårmöbler Brännbart Trädgårdsavfall Jord, sten, tegel och betong Ej återvinningsbart Samlaren är ett särskilt utformat skåp för insamling av batterier, ljuskällor och små elavfallsprodukter. Hösten 2014 fanns Samlaren placerad vid tre olika livsmedelsbutiker i Kävlinge kommun: ICA Maxi Löddeköpinge, Willys Löddeköpinge och Coop Furulund. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 8

2.3.1 Hushållsavfall avfall som kommunen ansvarar för att samla in Kommunen ansvarar för allt avfall som ryms i begreppet hushållsavfall, vilket definieras i Miljöbalken 15 kap, 2: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Till kategorin avfall från hushåll brukar köksavfall, latrin och slam från slambrunnar och slamtankar räknas, liksom utrangerade möbler och cyklar. Med därmed jämförligt avfall menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållningssammanhang är jämförligt med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller sig inom en lokal eller i en anläggning. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restaurangavfall och toalettavfall. Här nedan beskrivs de avfallsslag som kommunen ansvarar för samt med uppgifter om hur stora avfallsmängderna var per avfallslag i Kävlinge kommun 2014. Tabell 1 Förteckning över insamlad mängd för olika avfallsslag som innefattas i kommunens ansvar. Avfallsslag Insamlad mängd 2014 (ton) Insamlad mängd per invånare 2014 (kg) Kärl- och säckavfall, inklusive matavfall 6980 234 Grovavfall 10634 357 Matavfall 392 13 Slam från enskilda anläggningar 1400 47 Fettavskiljarslam och fett/matolja från hushåll, restauranger och storkök 253 8,5 Farligt avfall 69 2,3 Här följer en beskrivning av vad de olika avfallsslagen innefattar. Kärl- och säckavfall Det hushållsavfall som uppkommer mest frekvent ryms oftast i en soppåse, till exempel köksavfall eller soppåsen från badrummet. Soppåsen läggs i ett kärl som töms eller hämtas av kommunens personal. I Kävlinge kommun används plastkärl med hjul, där kärlens storlek varierar mellan 140 och 660 liter beroende på hur många hushåll som betjänas. I villahushåll är det vanligast att ha hämtning varannan vecka. I flerbostadshus används större kärl med hämtning mellan en och fem gånger per vecka. Grovavfall Hushållsavfall som är stort eller tungt eller har andra egenskaper som gör att det inte ska lämnas som kärlavfall kallas för grovavfall. Exempel på grovavfall är uttjänta möbler och cyklar. Grovavfall kan lämnas på återvinningscentralerna. Grovavfall kan också hämtas från villafastigheter mot en avgift. Matavfall Matavfall är det avfall som uppstår i samband med beredning av mat samt överblivna rester, exempelvis potatisskal, mat som blivit dålig eller som ändå slängs. I hushåll sorteras matavfallet ut och samlas in i papperspåsar som sedan läggs i 140-liters plast kärl med hjul som töms varannan vecka. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 9

I flerbostadshus används större kärl för matavfallet med hämtning mellan en och fem gånger per vecka. Matavfall från butiker eller andra verksamheter med större mängder matavfall kan samlas in i större 45-literspåsar av papper, som sedan läggs i större kärl. Utsorterat matavfall kan också komposteras på den egna tomten, vilket ska anmälas till kommunen. Under 2014 var det 35 hushåll som hade anmält egen kompost, vilket motsvarar 1,8 ton matavfall. Under 2014 samlades 12% av kommunens matavfall in för biologisk behandling. Slam (från enskilda avloppsanläggningar och från fettavskiljare) Slam från enskilda avloppsanläggningar, som exempelvis minireningsverk, BDT-anläggningar eller täta tankar, samlas in med slamsugbil i kommunal regi. Under 2014 insamlades drygt 1 400 ton slam från enskilda anläggningar och fettavskiljare. Farligt avfall Farligt avfall är sådant avfall som har egenskaper som gör att det behöver behandlas på ett särskilt sätt för att inte sprida farliga ämnen. Farligt avfall från hushållen kan lämnas på återvinningscentralen. Små uttjänta el-produkter och ljuskällor kan också lämnas i skåpet Samlaren, som finns vid några livsmedelsbutiker. Trädgårdsavfall Trädgårdsavfall är avfall som uppkommer i samband med trädgårdsskötsel, exempelvis löv, gräsklipp och avklippta grenar. Trädgårdsavfall kan villahushåll själva lämna på återvinningscentralen. Villaabonnenter kan också ha abonnemang för trädgårdsavfallskärl med hämtning varannan vecka. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 10

2.3.2 Avfall med producentansvar Flera av de mest frekventa och vardagliga avfallsslagen omfattas av producentansvar. I praktiken fördelas ansvaret för insamling och behandling på lite olika sätt för dessa olika avfallsslag. Överlag är det svårt att få fram kommunspecifika siffror för dessa avfallsslag och tillförlitligheten varierar i de siffror som producenterna tillhandahåller. Både kommunen och producenterna har ansvar att informera sina invånare om hur avfall med producentansvar ska sorteras och hanteras. Tabell 2 Förteckning över insamlad mängd för olika avfallsslag som omfattas avproducentansvar. Avfallsslag Insamlad mängd 2014 (ton) Insamlad mängd per invånare 2014 (kg) Returpapper 1319 44 Wellpapp- och kartongförpackningar 389 13 Plastförpackningar 119 3,9 Träförpackningar - - Metallförpackningar 38 1,3 Glasförpackningar 472 16 Däck 238 7,9 El-avfall 410 14 Bärbara batterier 6,1 0,20 Bilbatterier 17,4 0,58 Bilar - - Läkemedel - - Här följer en beskrivning av vad de olika avfallsslagen innefattar. Returpapper och förpackningar (wellpapp- och kartong samt plast, metall, glas) Producentansvaret för tidningar och förpackningar ombesörjs i praktiken av Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTIAB). Det är FTIAB som ansvarar för att etablera och driva de offentliga återvinningsstationerna där det är möjligt att lämna tidningar och förpackningar. Våren 2014 fanns i Kävlinge kommun 14 återvinningsstationer. Träförpackningar Inga uppgifter har gått att få fram för insamlingen av träförpackningar. Däck Svensk Däckåtervinning AB ansvarar för insamlingen av däck. El-avfall Avfall i form av uttjänta elektriska och elektroniska produkter brukar kallas el-avfall. El-kretsen är den aktör som ansvarar för att det av kommunen insamlade el-avfallet kommer till rätt behandling och återvinning. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 11

Bärbara batterier och bilbatterier Producenterna ser till att småbatterier kan samlas in i holkar som finns på samtliga återvinningsstationer och på återvinningscentralen. De kan också lämnas i skåpet Samlaren, som finns vid några livsmedelsbutiker. Större batterier, som bilbatterier, kan lämnas på återvinningscentralen. Efter insamlingen ser producenterna till att batterierna kommer till rätt behandling och återvinning. Bilar I Kävlinge kommun finns inga auktoriserade bildemoterare och inga uppgifter har gått att få fram för insamlingen av bilar. Läkemedel Inga uppgifter har gått att få fram när det gäller insamlingen av läkemedel. 2.3.3 Avfall som inte innefattas i kommunens eller producenters ansvar Det avfall som ligger utanför kommunens och producenternas ansvar hanteras på den fria privata marknaden. Det är avfall som inte har någon likhet med avfall som kommer från hushåll, utan är avfall som uppkommer i samband med en verksamhets produktion av varor eller tjänster. Det finns en mängd aktörer som arbetar med att bistå verksamheter med sortering och hantering av detta avfall, vilket gör det svårt att samla in och sammanställa uppgifter över det avfall verksamheter ger upphov till. I det här kapitlet ges därför en mycket översiktlig beskrivning över mängder och hantering för en del av det avfall som inte omfattas av kommunens eller producenters ansvar. Park- och trädgårdsavfall I Kävlinge kommun hanteras park- och trädgårdsavfall av kommunens entreprenör. Bygg- och rivningsavfall Avfall som uppkommer i samband med nybyggnation, renovering och rivning räknas som byggoch rivningsavfall. Avfallet kan bestå av många olika sorters material, exempelvis trä, betong, gips, asfalt, sten och tegel, som alla behöver hanteras och behandlas på olika sätt Bygg- och rivningsavfall är en av de största avfallskategorierna i ett nationellt perspektiv. Avfallet hanteras av privata entreprenörer på en fri marknad. I Kävlinge kommun ska avfall hanteras av byggherren/auktoriserad entreprenör för befordran till godkänd avfallsmottagare. Förfarandet ska kunna styrkas med intyg, kvitto eller dylikt. Avfall från energiåtervinning Det hushållsavfall som går till förbränning behandlas på Sysavs anläggning i Malmö. Restprodukter efter förbränning är slagg och aska. Rester efter det utbrända avfallet, slaggen, kyls i en vattenfylld slaggsläckare och lagras i en dagbunker. Slaggen transporteras sedan till en sorteringsanläggning på Spillepengs avfallsanläggning där den sorteras för återvinning genom att metaller avskiljs. Det resterande slaggruset återvinns som anläggningsmaterial, i huvudsak vid återställning av gamla deponier. Askan efter reningsprocesserna går till en silo för mellanlagring. Askan matas ut till bulkbilar för transport till Langöya i Norge för deponering. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 12

Avfall från behandling av kommunalt avloppsvatten Slammet från kommunens avloppsreningsverk rötas och återförs till åkermark. 2013 producerades via termofil rötning 2 150 m 3 slam (503 m 3 torrsubstans). Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten Vissa industriverksamheter måste ha egen rening av avloppsvattnet innan det släpps till det kommunala avloppsvattennätet. Slammet från dessa reningsverk kan ha mycket olika sammansättning. Verksamheterna har ansvar för att det uppkomna slammet omhändertas på rätt sätt vid godkända anläggningar. Konvex anläggning i Krutmöllan är belägen strax öster om Kävlinge tätort. Här bearbetas upp till 80 000 ton animaliska restprodukter per år som processas till mjöl, fetter och Biomal. Råvaran utgörs av ungefär 65 procent vatten. Det vatten som inte kan återanvändas förbehandlas i Konvex egna reningsverk innan det leds till kommunens reningsverk. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 13

2.4 Behandling av avfall All avfallsbehandling ska ske i enlighet med avfallshierarkins prioritering. Det bästa är när avfall aldrig uppstår då har avfallet minimerats. För det avfall som uppstått gäller att det i första hand ska återanvändas, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand återvinnas genom exempelvis utvinnande av energi. Endast det avfall som inte kan tas tillvara på något annat sätt ska bortskaffas (deponeras). Figur 1: Avfallshierarkin, eller avfallstrappan, som visar prioritetsordningen för hur avfall ska hanteras och behandlas för att ge minsta möjliga miljöpåverkan. Bild från sysav.se. Prioritetsordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt och ekonomiskt rimligt. Farligt avfall behöver till exempel behandlas utifrån sina egenskaper. Hur merparten av det hushållsavfall som omhändertogs under 2014 behandlades framgår i nedanstående tabell. Tabell 3 Förteckning över hushållsavfallsmängder per behandlingsmetod. Behandlingsmetod Mängd 2014 (ton) Kärl- och säckavfall till förbränningsanläggning 6587 Trädgårdsavfall till förbränningsanläggning 333 Matavfall till central biogasanläggning 392 Trädgårdsavfall till central biologisk behandling 2593 Matavfall som komposteras i en- och tvåfamiljshus 1,8 Nedan beskrivs vad respektive behandlingsmetod innebär. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 14

2.4.1 Återanvändning och materialåtervinning Materialåtervinning innebär att avfallets material processas så att det blir råvara till nya produkter. Förpackningar, returpapper och delar av el-avfall är exempel på sådana avfallsslag. Genom materialåtervinning minskas behovet av jungfruliga råvaror. Återanvändning innebär att produkten kan användas i sin ursprungliga form, gäller bland annat 33-cl glasläskflaskor med pant. Det material som omfattas av producentansvar, så som förpackningar, tidningar och el-avfall, behandlas centralt på anläggningar som har handlats upp av producenterna. 2.4.2 Biologisk behandling Det insamlade matavfallet körs till Sysav där det förbehandlas. Rötning är en syrefri nedbrytningsprocess där energin omvandlas till metangas och näringsämnena finns kvar i biogödselresten. Metangasen kan användas som fordonsbränsle och biogödseln är ett gödselmedel som kan ersätta konstgödning. Det trädgårdsavfall som lämnas på återvinningscentralen behandlas genom kompostering eller energiutvinning. Kompostering är en syrekrävande process där energin avgår genom värme och den färdiga komposten är ett bra jordförbättringsmedel. 2.4.3 Förbränning med energiutvinning Förbränning med energiåtervinning lämpar sig för avfall som inte kan återvinnas på annat sätt, såsom restavfallet. Energiåtervinning tar vara på energin i avfallet, vilket ger fjärrvärme och el. Det brännbara avfallet samlas in, för att sedan skickas till Sysavs kraftvärmeverk i Malmö, där avfallet blir el och fjärrvärme. 2.4.4 Deponering Deponering är en behandlingsmetod för avfall som inte kan eller ska återvinnas, exempelvis inert material som kakel (som inte är brännbart) eller farligt avfall som riskerar att sprida farliga ämnen vid förbränning. Deponering innebär att avfallet förvaras på ett långsiktigt säkert sätt. Det är förbjudet att deponera brännbart eller organiskt avfall. Sysav har aktiva deponier på Hedeskoga avfallsanläggning, Ystad och Spillepeng, Malmö. 2.4.5 Farligt avfall Farligt avfall kan behandlas med någon eller flera av behandlingsmetoderna ovan beroende på avfallets egenskaper. Farligt avfall i form av asbest deponeras på anläggningen i Spillepeng, Malmö, medan övrigt insamlat farligt avfall paketeras och skickas till extern särskild behandlingsanläggning. 2.5 Kommunikation med kommuninvånarna Avfallsplanen och föreskrifterna kommer att finnas tillgängliga på kommunens hemsida. I samband med att plan och föreskrifter antas kommer information kring det här att lyftas som nyhet på hemsidan samt som artikel i den lokala tidningen Kävlinge Nya. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 15

3 Översiktsbild över avfallshanteringen i Sysavregionen Bilden beskriver avfallshanteringen i Sysavregionen. Avfall är resurser som måste återföras till samhället i form av material och energi. Varje avfallsslag behandlas efter sina specifika egenskaper för att kunna bli så bra produkter som möjligt, och farliga ämnen tas ur kretsloppet. Figur 2 Avfallshanteringen i Sysavregionen Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020

4 Uppföljning av avfallsplan för Kävlinge kommun från 2011 Kävlinge kommuns tidigare avfallsplan antogs 2011 och hade en nulägesbeskrivning över 2009 samt mål att nå till år 2015. Här följer en genomgång av huruvida målen har uppnåtts. Målen i avfallsplanen var strukturerade i inriktningsmål och delmål. Inriktningsmålen var övergripande mål för hela regionen och var gemensamma för Sysav och dess ägarkommuner. Delmålen angav en mer detaljerad och konkret nivå över vad Kävlinge kommun ville uppnå och genomföra för att bidra till inriktningsmålet. Alla mål från avfallsplanen finns redovisade i kolumnen MÅL i tabellen nedan. I kolumnen UPPFÖLJNING är det noterat huruvida målet är uppfyllt eller inte (se teckenförklaring för använda symboler nedan). Kommentar till bedömningen över huruvida målet är uppfyllt eller inte, inkl. vilka åtgärder som har genomförts och/eller måltal som har uppnåtts, beskrivs i kolumnen GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER. Många mål är inte direkt mätbara och inte helt enkla att följa upp. Det är oftast inte helt självklart om målet är uppfyllt eller inte, det handlar om en bedömning. Att ha genomfört åtgärder i linje med målet har här ansetts vara ett sätt att ha uppfyllt målet. Uppföljningen baseras på uppgifter över vad som är gjort/uppnått till och med år 2014. Kävlinge kommun har fram till och med 2014 uppfyllt eller delvis uppfyllt åtta av sina nio delmål. Målet är uppfyllt, Åtgärden är genomförd Målet är delvis uppfyllt, Åtgärden är delvis genomförd (liknande åtgärd är genomförd) Målet är inte uppfyllt, Åtgärden är inte genomförd Uppgift saknas Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020

MÅL UPPFÖLJNING GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER Inriktningsmål 1: Verka för avfallsminimering Delmål 1: Kommunen ska i sina informationsinsatser gällande avfall informera om konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen och om vilka möjligheter till avfallsminimering och återanvändning som finns i kommunen. Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Ta fram ett grundpaket för kommunikation som belyser konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen samt vilka möjligheter till avfallsminimering som finns. Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Planera och genomföra gemensam insats inom Sysav-regionen inför Waste Reduction Week 2011. Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Genomföra studieresa med politiker och lokala aktörer i syfte att ta del av erfarenheter om avfallsminimering från andra kommuner (exempelvis med Sysavs samrådsorgan och tekniska delegationen) Delmål 2: Beakta avfallsminimering vid inköp och upphandling samt arbeta aktivt med att öka kunskapen kring detta Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Anordna seminarium/utbildning gällande avfallsminimering för personal som arbetar med inköp och upphandling (kan utöver konsumtionsvaror även omfatta inköp vid byggarbeten, asfaltsarbeten, o dyl.). Genomförda åtgärder 2012: Möten och workshops, benchmarking och underökning om önskade kommunikationskanaler Ecomässa i Kävlinge med information om matavfallsinsamling. Genomförda åtgärder 2013: Köp inte skräp kampanj Genomförda åtgärder 2011: Europa minska avfallet, 19-27 nov Genomförda åtgärder 2014: Information om avfallsminimering, uppdaterat hemsida med aktuell information Genomförda åtgärder: Studieresa till Växjö Den planerade åtgärden anses vara genomförd, enligt nedan. Genomförda åtgärder 2011: Seminarium Spara pengar och minska avfallet genom Leaninspirerade materialflöden och upphandling 23 nov 2011 Projekt om avfallsminimering i upphandlingsprocessen för byggoch anläggning - framtagen text till förfrågnings-underlag vid upphandling av bygg och anläggning Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 18

Delmål 3: Minska mängden mat som kasseras vid kommunens egna storkök och restauranger genom att öka medvetenheten och kunskapen Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Anordna utbildning/seminarier för kostansvariga och andra berörda ( kom igång med matavfallsminimering ). Den planerade åtgärden anses vara genomförd, enligt nedan. Genomförda åtgärder 2011: Seminarium Minska matavfallet 27 okt Genomförda åtgärder 2012: Tre utbildningar under 2012, för de som arbetar med mat i skolor, äldreomsorg och andra kommunala verksamheter. Inriktningsmål 2: Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Genomförda åtgärder 2013: Projekt om att samordna mätning av matsvinn 2013-2014. Genomförda åtgärder 2014: Kostenheten har arbetat med att minska matsvinnet. Finns politiskt mål att totalmatsvinnet ska vara högst 16 procent 2015. Utbildning av kostenhetens personal. Svinnmätningar i tillagnings- och mottagningskök en till två gånger per år. Tävling för eleverna gällande att minska tallriksmatsvinnet. Delmål 1: Andelen farligt avfall i restavfallet ska kontinuerligt minska genom förbättrade insamlingssystem och genom att upprätthålla en hög kunskap om farligt avfall hos hushåll samt verksamheter i kommunen. Det saknas nyckeltal för att kunna avgöra om andelen har minskat. Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Ta fram ett grundpaket för kommunikation kring förändringar av insamlingen av hushållens farliga avfall Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Ta fram en sammanställning/lathund kring Samlaren eller motsvarande för insamling av smått elavfall för att underlätta kommunens utredning. Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) Efter avrop från kommunen kan Sysav utföra detta för att underlätta för införandet av Samlaren eller motsvarande för insamling av smått eller elavfall i butik: Genomförd åtgärd: Införandet av Farligt Avfall bil, inklusive informationsinsatser om denna. Genomförd åtgärd: Samlaren finns i kommunen. Genomförd åtgärd 2014: Upphandlat så att insamling av småbatterier, lågenergilampor och glödlampor sker på kommunens verksamheter Genomförd åtgärd: Samlaren finns nu på två ställen i Kävlinge kommun, i Löddeköpinge: ICA Maxi Marknadsvägen och Willys Varuvägen Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 19

Handläggning gällande anmälan om mellanlagring av FA Begäran om nedsättning av tillsynsavgift Hjälp med årsrapportering till tillsynsmyndigheten Utbildning av butikspersonal Genomförd åtgärd 2014: Ytterligare två Samlaren är införda. I Löddeköpinge finns nu Samlaren på: ICA Maxi, Lidl och Willys, samt på Coop i Furulund. Inriktningsmål 3: Öka återanvändningen av varor och produkter Delmål/Åtgärd: Inför Kommunblocket för kommunens egna produkter (internt utbyte av kommunmöbler och andra saker som annonseras på interna nätverket inom kommunen). Genomförd åtgärd: Information om projektet har genomförts. Inriktningsmål 4: Maximera återvinning av material och energi Delmål 1: Kommunen ska stödja en ökad insamling av tidningar och förpackningar, mängden förpacknings- och tidningsavfall i hushållsavfallet ska därmed minska. Det saknas nyckeltal för att kunna avgöra om mängden har minskat. Åtgärd (genomförs i samarbete med Sysav) I samverkan med Sjöbo, Lund och Lomma, ta fram och sprida erfarenheter och kunskap av insamling av 8 fraktioner i 4-fack. Delmål 2: I kommunens fysiska planering ska det finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra anläggningar för avfallshantering (exempelvis miljöhus och gemensamma avfallslösningar). Genomförd åtgärd: Har infört obligatorisk fastighetsnära insamling av förpackningar på kommunala fastigheter. Den planerade åtgärden anses vara genomförd, enligt nedan. Åtgärd: Genomföra en översyn av avtal och bygglov mellan materialbolagen och kommun. Ta fram förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra anläggningar för avfallshantering (exempelvis miljöhus och gemensamma avfallslösningar) inför kommunens fysiska planering Genomförda åtgärder 2012: Ombyggnad av återvinningsstationer: I samverkan med FTI har genomgång gjorts av kommunens samtliga återvinningsstationer. I genomgången har: -Komplettering gjorts av hårdgörning -Staket satts upp där det saknas för att minska på spridning av förpackningar i naturen. -Översyn av disposition av containrar har gjorts. -Bygglov sökts för samtliga stationer. -Planering gjorts för flytt av stationer där bygglov inte kan ges eller där andra förändringar ska ske som medför att stationen måste flyttas. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 20

Delmål 3: Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Målet om 35 % är inte nått. Genomförda åtgärder nedan har medfört att 12 % av allt matavfall samlas in. Genomförd åtgärd 2011: Försök för insamling av matavfall i ett område med villahushåll och ett område med flerfamiljshus. Genomförd åtgärd 2012: Under 2012 har försök med insamling av matavfall gjorts i ett villaområde i Löddeköpinge samt i ett flerbostadsområe i Kävlinge. Utöver det har insamling inletts vid samtliga av kommunens storkök. Genomförd åtgärd 2014: Plockanalys utförd i villakvarter utan matavfallssortering. Inriktningsmål 5: Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Delmål: Insamling och transporter av avfall ska planeras med avseende på minimerad miljö- och klimatpåverkan. Genomförda åtgärder nedan anses uppfylla målet. Genomförd åtgärd 2012: Utbyte av äldre sopbil till en ny som klarar miljökraven enligt EEV (högre än Euro 5). Utbytet medför mindre utsläpp och klimatpåverkan. Genomförd åtgärd 2013: Har köpt in hybrid sopbil som kan köra både på biogas och diesel. Genomförda åtgärder 2014: Upphandlat biogasdriven sopbil som levereras 2015. Efter leverans finns totalt två biogasdrivna fordon i fordonsflottan. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 21

5 Omvärldens krav och regelverk 5.1 Lagstiftning på EU-nivå Avfallsområdet regleras och vägleds av lagar, planer, mål och strategier på EU-nivå samt nationell, regional och lokal nivå. EU anger ramarna för den europeiska avfallslagstiftningen, riksdagen beslutar utifrån dessa ramar om den svenska avfallshanteringen. Därtill tas miljömål fram på såväl nationell som regional och kommunal nivå. I detta avsnitt beskrivs översiktligt den lagstiftning och de miljömål som berör avfallshantering generellt i Sverige och specifikt för kommunen. EU utformar direktiv och förordningar som ska införas i medlemsländernas nationella lagstiftning. Sveriges avfallshantering styrs därmed till stora delar av EU-gemensam lagstiftning. EU-regleringen om avfall finns i avfallsdirektivet från 2008 (2008/98/EG). Direktivet anger en avfallshierarki om vilken prioriteringsordning som ska gälla för avfall i medlemsländernas lagstiftning. Det är ett ramdirektiv, vilket innebär att det är möjligt att anta specialdirektiv. Avfallshierarkin innebär att största prioritet är att förebygga att avfall uppkommer. Att minska avfallsmängderna är något som hela Europa eftersträvar. Det avfall som ändå uppkommer ska utifrån avfallshierarkin i första hand återanvändas, i andra hand materialåtervinnas, i tredje hand återvinnas t.ex. genom utvinnande av energi och endast i sista hand bortskaffas (deponeras). Ordningen gäller under förutsättning att det är miljömässigt och ekonomiskt rimligt. Avfallshierarkin inkluderades i den svenska avfallsförordningen 2011. Figur 3: Avfallshierarkin, eller avfallstrappan, visar prioritetsordningen för hur avfall ska hanteras och behandlas för att ge minsta möjliga miljöpåverkan. Det bästa avfallet är det som inte alls uppstår, medan deponering är det miljömässigt sämsta alternativet. Bild från sysav.se. Enligt EU-direktivet ska alla medlemsländer också ha en nationell avfallsplan och ett program för förebyggande av avfall. 5.1.1 Förslag till förändringar av avfallsdirektivet Under 2014 har EU-kommissionen godkänt ett förslag till nya mål i Program för ett avfallsfritt Europa. Förslaget ska behandlas av ministerrådet och EU-parlamentet innan det kan träda i Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 22

kraft och tidplanen för detta är i nuläget oviss. Programmet innehåller kraftigt höjda målnivåer för insamling och behandling av avfall högre upp i avfallshierarkin. Bland annat föreslås: Öka återanvändningen och återvinningen av kommunalt avfall till minst 70% till 2030 Öka återvinningsnivån för förpackningsavfall till 80% senast 2030, med etappmål på 60% senast 2020 och 70% senast 2025, inklusive mål för specifika material. Förbjuda deponering av återvinningsbar plast, metall, glas, papper och kartong samt biologiskt nedbrytbart avfall senast 2025, samtidigt som medlemsstaterna bör sträva efter att så gott som helt avskaffa deponering senast 2030. Medlemsstaterna ska utarbeta nationella strategier för förebyggande av livsmedelssvinn och arbeta för att minska detta med minst 30% senast 2025 inom framställning, detaljhandel/distribution, livsmedelstjänster/hotellsektorn och hushåll. Deponeringsförbud 2030 för allt återvinningsavfall Max 30% energiåtervinning av avfall som inte kan eller bör återvinnas på annat sätt. För förpackningsavfall föreslås ett mål om 80% återvinning och förberedelse för återanvändning till 2030. Det finns dessutom förslag till materialspecifika återvinningsmål: 90% för pappers- och kartongavfall till 2025 60% för plastavfall till 2025 80% för träavfall till 2030 90% för järn, aluminium och glas till 2030 Ett annat aktuellt ämne som uppmärksammas är återanvändningen av fosfor. Detta föreslås ske genom att främja innovation, förbättra marknadsvillkoren och integrera dess hållbara användning i EU:s lagstiftning om gödselmedel, livsmedel, vatten och avfall. Marin nedskräpning är ytterligare ett område som behandlas i programmet. 5.2 Svensk lagstiftning På nationell nivå finns såväl styrande lagstiftning och förordningar som föreskrifter, miljömål, planer, strategier och program inom avfallsområdet. Avfallshanteringen i Sverige är styrd av olika lagkrav. De lagar som styr den kommunala avfallshanteringen och hanteringen av hushållsavfall är framför allt Miljöbalken med tillhörande förordningar. Avfallsområdet är dock omfattande, det berörs av och berör olika delar av samhället och därmed även flera olika lagområden. Förutom Miljöbalken (MB 1998:808), Avfallsförordningen (SFS 2001:1063) och flertalet förordningar om producentansvar är annan anknytande lagstiftning i sammanhanget t.ex. Plan- och bygglagen och Arbetsmiljölagen. Några av de lagar och förordningar som är relevanta för avfallsområdet beskrivs översiktligt nedan. 5.2.1 Miljöbalken (1998:808) Redan i Miljöbalkens 1 kap 1 pekas avfallshanteringens viktiga roll ut. Miljöbalken ska tillämpas så att återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. Denna portalparagraf lägger grunden för att tillämpa EU:s avfallshierarki. I Miljöbalkens 2 kap redovisas allmänna hänsynsregler som ska följas. Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. I första hand ska Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 23

förnybara energikällor användas. I Miljöbalkens 9 kap finns regler som berör avfallshanteringen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Miljöbalkens 15 kap berör avfall, dess hantering och ansvarsfördelning. Här fastställs t.ex. den kommunala renhållningsskyldigheten, vilken innebär att varje kommun är skyldig att se till att hushållsavfall transporteras till en behandlingsanläggning samt att det återvinns eller bortskaffas. Här framkommer också att varje kommun ska ha en renhållningsordning inkluderat en avfallsplan. 5.2.2 Avfallsförordningen (2011:927) Avfallsförordningen innehåller bestämmelser om avfall och avfallets hantering. I Avfallsförordningen regleras bl.a. att varje kommun ska besluta om en renhållningsordning enligt Miljöbalken 15 kap. Här bemyndigas kommunen att fatta beslut om föreskrifter gällande avfallshanteringen. I denna förordning finns även regler om tillstånd för transporter av avfall. Enligt avfallsförordningen ska vissa avfallsslag sorteras ut och hanteras separat, såväl farligt avfall som förpackningar, returpapper och elektriska och elektroniska produkter. 5.2.3 Förordningar om producentansvar För vissa avfallstyper gäller så kallat producentansvar, vilket innebär att producenten ska se till att det finns ett lämpligt insamlingssystem för det aktuella avfallet samt se till att avfallet transporteras bort och materialåtervinns eller tas om hand på ett miljömässigt godtagbart sätt. De ska också informera om den sortering och insamling som gäller, ett ansvar som också ligger på kommunen. Hushåll och andra förbrukare av produkten ansvarar för att avfallet lämnas in till det system som producenterna tillhandahåller. Syftet med producentansvaret är att stimulera till att de produkter som tillverkas förbrukar minsta möjliga mängd naturresurser, är lätta att återvinna och att de inte innehåller miljöfarliga ämnen. Här nedan följer en beskrivning av de avfallstyper som råder under förordningar om producentansvar. Returpapper (2014:1074) Syftet med förordningen är att producenterna (de som tillverkar, trycker och/eller importerar tidningar/tidningspapper) ska se till att de tidningar som konsumeras i Sverige samlas in som returpapper och materialåtervinns eller tas om hand på annat miljömässigt godtagbart sätt. Som returpapper räknas exempelvis tidningar, tidsskrifter och direktreklam. Målet är att materialåtervinningsgraden före den 1 januari 2020 ska vara minst 75 procent och därefter minst 90 procent. Insamlingssystemet ska ha tillstånd, vilket dock inte krävs om det är kommunen som samlar in returpappret eller om returpappret har uppkommit i yrkesmässig verksamhet. Om en kommun samlar in returpapper ska returpappret lämnas till ett insamlingssystem som har tillstånd. Det är Naturvårdsverket som prövar frågan om tillstånd. Kommunen får begära ersättning för att lämna returpapperet endast om det mellan kommunen och den som driver insamlingssystemet finns en överenskommelse om sådan ersättning. Förpackningar (2014:1073) Syftet med förordningen är att förpackningar ska framställas så att deras volym och vikt begränsas och att producenterna ska ta ansvar för förpackningarna när de blir avfall. Producenterna ska anordna system för insamling av allt förpackningsavfall som uppkommer och ta om hand förpackningsavfallet. Insamlingssystemet kräver tillstånd, vilket dock inte krävs om det är kommunen som samlar in förpackningsavfall eller om förpackningsavfallet har uppkommit i yrkesmässig verksamhet. Frågor om tillstånd prövas av Naturvårdsverket. I tabellen nedan visas de uppsatta återvinningsmålen. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 24

Tabell 4 Återvinningsmål för förpackningsavfall Förpackningstyp Återvinningsmål i viktprocent Allt förpackningsavfall Före den 1 januari 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 55 procent och därefter minst 65 procent Papper, Kartong, Wellpapp, Papp Före den 1 januari 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 65 procent och därefter minst 85 procent. Plast (ej dryckesförpackning) Före den 1 januari 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 30 procent och därefter minst 50 procent. Polymera material (dryckesförpackning) Minst 90 % materialutnyttjandegrad Glas Före den 1 januari 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 70 procent och därefter minst 90 procent. Metall (ej dryckesförpackning) Före den 1 januari 2020 ska materialutnyttjandegraden vara minst 70 procent och därefter minst 85 procent. Metall (dryckesförpackning) Minst 90 % materialutnyttjandegrad Trä Minst 15 % materialutnyttjandegrad Övriga material Minst 15 % materialutnyttjandegrad Kommunen har informationsansvar gentemot hushållen. Informationen ska upplysa om syftet med insamlingen, invånarnas skyldighet, insamlingssystem samt återvinningsresultat som sorteringen bidrar till. Elutrustning (2014:1075) Med elutrustning avses produkter som är beroende av elektrisk ström eller elektromagnetiska fält. Producent är det företag som för in och sätter elektriska och elektroniska produkter på den svenska marknaden. Förordningen omfattar elutrustning som ingår i någon av följande kategorier: 1. stora hushållsapparater, 2. små hushållsapparater, 3. it- och telekommunikationsutrustning, 4. ljudutrustning, bildutrustning och solcellspaneler, 5. belysningsutrustning, 6. elektriska och elektroniska verktyg, 7. leksaker samt sport- och fritidsutrustning, 8. medicintekniska produkter, 9. övervaknings- och kontrollinstrument, eller 10. automater. Insamlingsmålen är olika för de olika kategorierna, vilket redovisas i nedanstående tabell. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 25

Tabell 5 Insamlingsmål för olika kategorier av elutrustning. 1. stora hushållsapparater 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 80 procent återvinnas och minst 75 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska 85 procent återvinnas och minst 80 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 2. små hushållsapparater 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 70 procent återvinnas och minst 50 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 55 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 3. it- och telekommunikationsutrustning 4. ljudutrustning, bildutrustning och solcellspaneler 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 65 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 80 procent återvinnas och minst 70 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 65 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 80 procent återvinnas och minst 70 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 5. belysningsutrustning 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 70 procent återvinnas och minst 50 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 55 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 6. elektriska och elektroniska verktyg 7. leksaker samt sportoch fritidsutrustning 8. medicintekniska produkter 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 70 procent återvinnas och minst 50 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 55 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 70 procent återvinnas och minst 50 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 55 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 70 procent återvinnas och minst 50 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 55 procent förberedas för återanvändning Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 26

9. övervaknings- och kontrollinstrument eller materialåtervinnas. 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 70 procent återvinnas och minst 50 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska minst 75 procent återvinnas och minst 55 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. 10. automater 1. före den 15 augusti 2015 ska minst 80 procent återvinnas och minst 75 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas, och 2. från och med den 15 augusti 2015 ska 85 procent återvinnas och minst 80 procent förberedas för återanvändning eller materialåtervinnas. Enligt förordningen ska producenter av elutrustning utforma produkterna så att batterier lätt kan avlägsnas. Den som säljer elutrustning ska se till att någon som har tillstånd att driva ett insamlingssystem har åtagit sig att ta hand om utrustningen när den blir avfall och den andel av historiskt konsumentelavfall som uppkommer i Sverige som motsvarar producentens andel av marknaden för konsumentelutrustning i Sverige. Den som tar emot elavfall ska ge god service till den som lämnar ifrån sig avfallet, underlätta för den som lämnar ifrån sig avfallet att kunna sortera ut det från annat avfall, främja att avfallet kan förberedas för att återanvändas, se till att avfallet samlas in på ett sådant sätt att den som hanterar avfallet inte utsätts för hälso- eller säkerhetsrisker och se till att avfallet behandlas på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt. Glödlampor och vissa belysningsarmaturer (2000:208) Denna förordning reglerar producenternas skyldighet att ta hand om avfall som utgör sådana elektriska och elektroniska produkter i form av glödlampor eller belysningsarmaturer som tillverkats för att användas i hushåll. Producenten ska utan ersättning ta emot produktavfall samt se till att produktavfallet återanvänds, återvinns eller på annat sätt hanteras på ett godtagbart sätt ur miljösynpunkt. Bilar (2007:185) Syftet med förordningen är att bilar ska utformas och framställas på ett sådant sätt att uppkomsten av avfall förebyggs. Vad gäller det avfall som ändå uppkommer av uttjänta bilar har producenten dels ansvarar för att tillhandahålla ett system för mottagning av detta avfall och dels ansvarar för att avfallet återvinns eller att komponenter återanvänds. Producenten ska se till att minst 85 viktprocent av bilen återanvänds eller återvinns. År 2015 höjs detta till 95 %. Däck (1994:1236) I denna förordning regeleras producenternas ansvar att på ett miljömässigt godtagbart sätt ta hand om däck som har tjänat ut. Med däck avses däck från personbilar, lastbilar, bussar, motorcyklar, traktorer, terrängfordon, motorredskap, släpfordon och efterfordon. Batterier (2008:834) Förordningen syftar till att batterier ska utformas och framställas på ett sådant sätt att uppkomsten av avfall förebyggs. Producenten ansvarar för att tillhandahålla system för insamling av det avfall som ändå uppkommer och att målen för insamling nås, d.v.s. att 95 % av det totala antalet sålda bil- och industribatterier samlas in (såväl innehållandes bly som inte) samt att 75 % av det totala antalet sålda övriga batterier samlas in. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 27

Producenten ansvar också för att avfallet omhändertas och återvinns enligt uppsatta mål: 98 % av batterier innehållandes kvicksilver ska omhändertas särskilt, 65 viktprocent av batterier innehållandes bly ska återvinnas med högsta möjliga återvinningsgrad av blyinnehållet, 75 viktprocent av batterier innehållandes nickelkadmium ska återvinnas med högsta möjliga återvinningsgrad av kadmiuminnehållet och 50 viktprocent av övriga batterityper ska återvinnas. Läkemedel (2009:1031) I denna förordning regleras att producenten, den som bedriver detaljhandel med läkemedel, ska ta hand om avfall som utgörs av läkemedel som uppkommit i hushåll och som lämnas av allmänheten till producenten. Producenten är skyldig att ta emot avfallet på de försäljningsställen som omfattas av producentens verksamhet. Detta innebär att alla apotek som lämnar ut receptbelagda läkemedel är skyldiga att ta emot gamla läkemedel som inte är farligt avfall. Vissa radioaktiva produkter och herrelösa strålkällor (2007:193) Förordningen reglerar att producenterna ansvarar för de radioaktiva produkter som sätts på marknaden. Radioaktiva produkter ska vara märkta så att de kan hanteras på rätt sätt efter användandet. Producenten är skyldig att ta emot uttjänta produkter i samband med försäljning av motsvararande varor. Dessutom är producenterna skyldiga att se till att det finns ett insamlingssystem för avfallet. 5.2.4 Annan avfallsrelaterad lagstiftning Plan- och bygglagen (2010:900) Plan- och bygglagen innehåller bestämmelser om planläggning av mark och vatten samt byggande. Bestämmelserna syftar till att främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Det är kommunerna som planlägger användingen av mark och vatten. Enligt Plan- och bygglagen ska varje kommun upprätta en översiktsplan som anger inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön i kommunen och som fungerar som vägledning i beslut om mark- och vattenanvändning samt byggande. Användningen av markoch vattenområden regleras vidare med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Lagen reglerar också bl.a. tillstånd för bygg- och rivningslov. Av lagen framgår att bebyggelse vid planläggning och i ärenden om bygglov ska lokaliseras till mark som är lämplig med hänsyn till bl.a. möjligheterna att ordna avfallshantering och hantera avfall. God och rationell avfallshantering pekas ut som ett viktigt allmänt intresse. Boverket menar att avfallshanteringen bör uppmärksammas i ett tidigt stadium i den fysiska planeringen. Att ha med avfallshanteringen i den fysiska planeringsprocessen är betydelsefullt, något som det dock i stor grad saknas erfarenhet och vägledning kring. Boverkets byggregler (BFS 2011:6, BBR 18) Boverkets byggregler innehåller både föreskrifter och allmänna råd. Förutsättningar för avfallshantering berörs i kapitel 3:422. Där framgår det att det i eller i anslutning till en byggnad ska finnas utrymmen eller anordningar för hantering av avfall som kan nyttjas av alla brukare av byggnaden. Utrymmena ska utformas så att återvinning av avfallet är möjlig. I det allmänna rådet till denna formulering står det: Hushållsavfall som av hygieniska skäl behöver lämnas ofta, som t.ex. matavfall, bör kunna lämnas så nära bostaden som möjligt. Avståndet mellan byggnadens entréer och utrymmen Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 28

eller anordningar för avfall bör inte överstiga 50 meter för flerbostadshus. Av avsnitt 3:1 framgår att avfallsutrymmen och avfallsanordningar ska vara tillgängliga och användbara. Föreskriften reglerar också att avfallsutrymmen och andra avfallsanordningar bland annat ska anpassas till hämtningsfrekvens, avfallsmängder och till lokala regler för hur avfall ska sorteras, förvaras och hämtas. Det allmänna rådet förtydligar detta genom att hänvisa till kommunens renhållningsordning. Av BBR 3:423 framgår att det i bostadslägenheter ska finnas plats för källsortering av avfall. Arbetsmiljölagen (1977:1160) Arbetsmiljölagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att uppnå en god arbetsmiljö. Det är en ramlag, vilket innebär att den bara i stora drag beskriver de krav som ställs på arbetsmiljön och vilket ansvar arbetsgivaren har. Lagen kompletteras med detaljerade regler utfärdade av regeringen och Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöfrågor är en ständigt central aspekt i insamlingen och behandlingen av avfall. I planeringen av ny bebyggelse eller vid förändring av befintlig bebyggelse gäller det att vara framsynt för att förekomma situationer som kan orsaka arbetsmiljöproblem. På senare år har man på en del platser tvingats förändra avfallsinsamlingen i befintliga områden för att avfallstransporterna har ansetts för riskfyllda, till exempel på grund av backning. 5.2.5 Kommande förändringar i nationell lagstiftning Frågan om hur ansvaret för insamling av såväl hushållsavfall som förpackningar och returpapper ska fördelas mellan kommunerna och producenterna är ständigt aktuell. Under de senaste åren har en avfallsutredning på uppdrag av Regeringen gjorts och olika förslag har presenterats över tid, utan att få något enhetligt gehör. Under 2014 har en arbetsgrupp under miljöministerns ledning fått i uppdrag att ta fram ett nytt förslag. I augusti 2014 antogs nya förordningar för producentansvar (som har beskrivits i föregående kapitel), där ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper finns kvar hos producenterna med krav på att de ska ingå i ett tillståndspliktigt insamlingssystem. Efter dessa förordningars antagande har Sverige fått en ny regering. I Stefan Löfvens regeringsförklaring den 3 oktober 2014 sa han att Avfallet behöver minska och återvinningen öka. Ansvaret för insamlingen läggs därför hos kommunerna.. Det är med andra ord svårt att veta var ansvaret för insamlingen av förpackningar och tidningar kommer att ligga på längre sikt. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 29

5.3 Nationella mål och program 5.3.1 Nationella miljömål Det övergripande målet för Sveriges miljöpolitik är att lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta på ett sätt som inte orsakat ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Till grund för miljöarbetet finns 16 nationella miljömål, som olika myndigheter ansvarar för. De 16 miljömålen: Begränsad klimatpåverkan Hav i balans samt levande kust och skärgård Bara naturlig försurning Myllrande våtmarker Giftfri miljö Levande skogar Skyddande ozonskikt Ett rikt odlingslandskap Säker strålmiljö Storslagen fjällmiljö Ingen övergödning God bebyggd miljö Levande sjöar och vattendrag Ett rikt växt- och djurliv Grundvatten av god kvalitet Frisk luft Miljömålen har använts som riktmärken i det svenska miljöarbetet sedan 1999. Avfallshanteringen är en del av målet God bebyggd miljö, men åtgärder inom avfallsområdet påverkar även möjligheterna att nå miljömålen för Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö och Ingen övergödning. Tidigare fanns delmål kopplade till miljömålen. Dessa ersattes 2012 av 13 etappmål inom fem prioriterade områden: biologisk mångfald, luftföroreningar, farliga ämnen, begränsad miljöpåverkan och avfall. För Avfallsområdet finns två etappmål för att öka resurshushållningen. Etappmål 1: Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan Insatser ska vidtas så att resurshushållningen i livsmedelskedjan ökar. Detta genom att minst 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tar tillvara. Minst 40 % ska behandlas så att även energi tar tillvara. Etappmålet ska vara uppnått år 2018. Etappmål 2: Ökad resurshushållning i byggsektorn Insatser ska vidtas så att minst 70 viktprocent av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall förbereds för återanvändning, materialåtervinning eller annat materialutnyttjande. Etappmålet ska vara uppnått år 2020. Nya förslag till etappmål på remiss under 2014 Naturvårdsverket fick i regleringsbrevet 2013 ett vidare uppdrag från regeringen om att ta fram förslag till nya etappmål som rör avfallsområdet, uppdraget redovisades i december 2013 i rapporten Nya etappmål. Förslaget var ute på remiss fram till 30 juni 2014. Till varje etappmål finns en redovisning av åtgärder, styrmedel och uppföljning samt en samhällsekonomisk analys. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 30

De fem föreslagna nya etappmålen är: 1. Ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall År 2020 tas materialet i avfallet från hushåll och verksamheter till vara så långt som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. o Minst 60 procent av avfallet från hushåll och motsvarande avfall från verksamheter förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. o Det är enkelt för hushåll och verksamheter att lämna produkter till återanvändning och avfall till förberedelse för återanvändning. o Landsting och branscher med en betydande potential att bättre ta vara på materialet i avfallet har tagit fram branschspecifika avfallsmål. För att uppnå etappmålet föreslås följande åtgärder: Möjlighet att lämna produkter och avfall till återanvändning Lättillgängliga insamlingssystem för tidningar och förpackningar Möjlighet att lämna grovavfall av plast till materialåtervinning Insamling i materialströmmar Ökad insamling av förpackningar och tidningar från verksamheter 2. Minskat matavfall Matavfallet ska till år 2020 minska med minst 20 %, jämfört med år 2010, sammantaget för hela livsmedelskedjan utom primärproduktionen. Inom primärproduktionen ska det finnas en handlingsplan för minskat produktionssvinn senast 2016. För att uppnå etappmålet föreslås många olika typer av åtgärder riktade mot hushåll, storkök och restaurang, butiker och grossister samt livsmedelsindustrin. 3. Textil och textilavfall År 2020 är kretsloppen för textilier så långt som möjligt resurseffektiva och fria från farliga ämnen. o Senast år 2018 finns lättillgängliga insamlingssystem som säkrar att textilier i första hand återanvänds. o År 2020 återanvänds 40 % av de textilier som satts på marknaden. o År 2020 materialåtervinns 25 % av de textilier som satts på marknaden, i första hand till nya textilier. o Senast 2020 underlättas kretsloppet för textilier av att särskilt farliga ämnen och andra ämnen med oönskade egenskaper inte förekommer i nyproducerade textilier. Föreslagna åtgärder för uppfyllelse av detta etappmål är: Lättillgängliga insamlingssystem Utbildning för att uppnå ändrat konsumentbeteende Utbildning av designers och inköpare Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 31

Uthyrning och bytesmarknad Pantsystem Teknisk utveckling Insamling till befintlig återanvändning och återvinning (ÅVC) Reparationsverkstäder för textiler. 4. Efterbehandling av förorenade områden Etappmålet för efterbehandling av förorenade områden innebär att: Minst 25 % av områdena med mycket stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025. Minst 15 % av områdena med stor risk för människors hälsa eller miljön är åtgärdade år 2025. Användningen av annan teknik än schaktning följt av deponering, utan föregående behandling av massorna, har ökat år 2020. För att uppnå etappmålet föreslås åtgärder inom följande områden: Tillsynsdriven och frivillig efterbehandling Statligt anslag för efterbehandling Teknikutveckling och tillämpning av befintlig alternativ teknik Information som underlag för prioritering och planering 5. Minskad exponering för kadmium via livsmedel Senast år 2018 är styrmedel beslutade som minskar befolkningens exponering för kadmium via livsmedel. Åtgärder för att uppnå etappmålet inriktas mot följande områden: gödselfraktioner/växtnäring kadmiumhalten i åkermark minska kadmiumhalten i svenska grödor/livsmedel exponering Det finns också förslag till etappmål inom andra områden som berör avfallsområdet. Ett exempel på detta är hållbar återföring av fosfor. I Naturvårdsverkets förslag från 2013 finns följande förslag till etappmål för fosfor: Senast år 2018 kommer minst 40 procent av fosforn i avlopp tas tillvara och återföras som växtnäring till åkermark utan att detta medför en exponering för föroreningar som riskerar att vara skadlig för människor eller miljö. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 32

Ytterligare ett område som nyligen har aktualiserats är marin nedskräpning. Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram ett förslag till åtgärdsprogram där kommunerna föreslås identifiera och belysa hur avfallshanteringen kan bidra till att minska uppkomsten av marint skräp samt sätta upp målsättningar för ett sådant arbete. 5.3.2 Nationell avfallsplan Sveriges nationella avfallsplan Från avfallsplanering till resurshushållning Sveriges avfallsplan 2012-2017 togs fram av Naturvårdsverket 2012. Planen ska fungera som ett komplement till Miljöbalken och annan avfallslagstiftning samt bidra till att nå relevanta miljömål. Planen innehåller exempel på vad som behöver göras för att nå ett mer resurseffektivt samhälle med utgångspunkt i de nationella miljömålen och EU:s avfallshierarki. Den nya avfallsplanen trycker mer än tidigare på behovet av att minska avfallets mängd och farlighet genom att förebygga avfallets uppkomst. Förebyggande arbete ges högsta prioritet. Siktet är inställt på att komma tillrätta med problem som matsvinn, otillräcklig utsortering av byggmaterial, läckage av farliga ämnen från skrotade bilar samt illegal export av avfall. Avfallsplanen pekar ut fem prioriterade områden där det bedöms finnas ett extra stort behov av åtgärder. Dessa områden är: Avfall i bygg- och anläggningssektorn Hushållens avfall Resurshushållning i livsmedelskedjan Avfallsbehandling Illegal export av avfall till andra länder För områdena Hushållens avfall och Resurshushållning i livsmedelskedjan framhålls ett antal särskilt viktiga underkategorier: Hushållens avfall: Återanvändning Textilier Materialåtervinning och insamling Elavfall och batterier Nedskräpning Resurshushållning i livsmedelskedjan: Minskat matavfall Återvinning av växtnäring och energi från matavfall Återvinning av näring ur avlopp Av den nationella avfallsplanen framgår att det krävs samarbete mellan en rad aktörer för att nå de mål som satts upp och planen innehåller också en åtgärdslista där olika aktörer (kommuner, myndigheter, näringslivet och forskarsamhället) pekas ut som ansvariga för olika typer av insatser. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 33

5.3.3 Nationellt program för att förebygga avfall Enligt EU:s avfallsdirektiv (2008/98/EG) ska alla medlemsländer ha ett avfallsförebyggande program. I december 2013 publicerades Sveriges avfallsförebyggande program Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle Sveriges program för förebyggande avfall 2014-2017, som tagits fram av Naturvårdsverket. I programmet finns 8 mål och 167 åtgärder för arbetet med att förebygga avfall. Dessa utgår från fyra fokusområden: Mat Textil Elektronik Byggande och rivning Fokusområdena är valda baserat på att dessa avfallsslag orsakar stora samlade utsläpp av växthusgaser från utvinning, produktion och avfallshantering. Målen i programmet för förebyggande avfall kompletterar de nationella miljömålens etappmål och ska bidra till att de svenska miljömålen uppfylls. Naturvårdsverket ska följa upp och ta fram ett nytt program för förebyggande avfall senast år 2018. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 34

5.4 Regionala mål och program 5.4.1 Länsstyrelsen i Skåne läns miljömål Skånska åtgärder för miljömålen är det regionala åtgärdsprogrammet för att nå miljökvalitetsmålen i Skåne län och ett hållbart Skåne. I programmet redovisas sammanlagt 76 åtgärder varav 15 anses vara särskilt strategiskt viktiga. Dessa samlas under de fem största utmaningarna för miljöarbetet i länet, varav nummer 1 och 5 är särskilt relevanta ur ett avfallsperspektiv: 1. Hållbara transporter i Skåne Ökad andel kollektivtrafikresande Stärkt kollektivtrafik genom utvecklad översiktsplanering Ökad andel fossilbränslefri uppvärmning, el och transporter 2. Hänsyn till Skånes hav, sjöar och vattendrag Hänsyn till klimatförändringar i fysisk planering Minskat näringsläckage och utsläpp av miljögifter till vatten 3. Hushållning med Skånes mark- och vattenresurser Begränsad expolatering av åkermark Framtagande av vatten- och avloppsvattenplaner Skydd av kommunala och större privata dricksvattentäkter 4. Skydd av Skånes natur- och kulturvärden Skydd av värdefulla natur- och kulturmiljöer Värdetrakter och landskapsperspektiv i fokus Kompensationsåtgärder för att ersätta förlorade natur- och kulturvärden Säkerställande av tillgången till allemansrättslig mark 5. Hållbar konsumtion i Skåne Miljö- och sociala krav i offentlig upphandling Information för en giftfri vardag Minskning av avfallsmängden 5.4.2 Region Skånes miljömål I miljöstrategiskt program för Region Skåne finns sju prioriterade insatsområden: Hållbara transporter i Skåne Attraktiva och välbesökta natur- och rekreationsområden i Skåne Friskt och livskraftigt hav och vatten i Skåne Hållbar stadsutveckling i Skåne Hållbart och produktivt jord- och skogsbruk inklusive livsmedelssektor i Skåne Hållbart energisystem i Skåne Klimatneutralt Skåne Avfallsområdet berör flera av dessa insatsområden. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 35

5.5 Kävlinge kommuns mål och program På kommunal nivå finns, utöver renhållningsordningens avfallsplan och föreskrifter, andra lokala mål och program med anknytning till miljö- och avfallsfrågor så som lokala miljömål och kommunens översiktsplan. 5.5.1 Lokala miljömål Kävlinge kommun har under 2015 antagit en miljömålsstrategi som ska ligga till grund för nya fullmäktigemål och indikatorer samt ge underlag till miljömålsarbetet i nämnds- och verksamhetsplaner. Den ska även ge stöd åt verksamheterna i arbetet med att ta fram konkreta åtgärder som måste genomföras för att uppnå miljömålen. Miljömålsstrategin är en sammanställning över miljö- och klimatmål som antagits nationellt, regionalt och lokalt samt vilka områden Kävlinge kommun bör fokusera på. Till grund ligger de 16 nationellt beslutade miljökvalitetsmålen som täcker alla aspekter av den miljö vi lever i, påverkas av och påverkar. För att underlätta och överblicka har de nationella målen samlats i tre grupper under var sin målbild. Målbild för Energi och transporter: Kävlinge kommun är energieffektiv och fossilbränslefri Omfattar nationella målet: 1 Begränsad klimatpåverkan Målbild för Bo och leva: Kävlinge kommun erbjuder en hållbar och hälsosam livsmiljö Omfattar nationella målen: 2 Frisk luft, 3 Bara naturlig försurning, 4 Giftfri miljö, 5 Skyddande ozonskikt, 6 Säker strålmiljö, 15 God bebyggd miljö Målbild för Land och vatten: Kävlinge kommun erbjuder en tillgänglig och varierad naturmiljö Omfattar nationella målen: 7 Ingen övergödning, 8 Levande sjöar och vattendrag, 9 Grundvatten av god kvalitet, 10 Hav i balans samt levande kust och skärgård, 11 Myllrande våtmarker, 12 Levande skogar, 13 Ett rikt odlingslandskap, 16 Ett rikt växt- och djurliv I budget 2011 antogs för första gången mål för Kävlinge kommun under perspektivet Miljö. I det kommunövergipande miljöperspektivet 2015-2018 slås det fast att: Kävlinge kommun arbetar för en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning samt verkar för en miljöanpassad och hälsosam livsmiljö samt erbjuder en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald. Fullmäktiges kommunövergripande mål till och med 2018 rörande avfall: Andelen hushåll med matavfallsutsortering är 100 %. Antal kg restavfall per invånare är under 190 kg per år. Andelen matsvinn i de kommunala verksamheterna är 12 %. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 36

5.5.2 Energieffektiviseringsstrategi 2013-2020 Det övergripande syftet med stödet är att systematiskt arbeta med kommunens energianvändning och genomföra lönsamma energieffektiviseringsåtgärder i den egna verksamheten. I strategin innefattas bland annat alla egna transporter och översyn av kommunens fordon. Energieffektiviseringsstrategin innehåller ett mål som är särskilt intressant ur ett avfallsperspektiv: Till 2020 ska bränsleanvändningen minska med 20 procent, d.v.s. med 266 MWh. 5.5.3 Översiktsplan 2010 Översiktsplanens målsättning är att bygga i goda kollektivtrafiklägen och att spara jordbruksmark genom att återanvända industrimark och bygga fler bostäder inom befintlig bebyggelse, så kallad förtätning. För att möta den framtida utvecklingen har kommunen tagit fram en utvecklingsstrategi bestående av sju punkter: God livsmiljö Attraktiv boendekommun Utvecklad kommunal service Bra företagsklimat Utvecklad besöksnäring Balanserad tillväxt Hållbar utveckling Goda kommunikationer Översiktsplanen innehåller ett mycket kort stycke om avfall under allmänna intressen där avfallshanteringen i Kävlinge beskrivs kortfattat. Avfallsfrågorna saknas bland strategier och mål. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 37

5.6 Enkät om avfallshanteringens framtid i kommunen och regionen Som ett första steg i det regiongemensamma arbetet med kommunernas avfallsplaner och regional kretsloppsplan genomfördes en web-enkät, riktad till kommunala tjänstemän och politiker. Syftet med enkäten var att få in en övergripande bild av politikers och tjänstemäns associationer och uppfattningar kring avfallshanteringens framtid i den egna kommunen samt i regionen. Undersökningen genomfördes mellan den 17 september 2014 och den 17 oktober 2014. Enkäten bestod av totalt 21 frågor, med fokus på hur viktigt de anser att det är att utveckla och förbättra olika avfallsområden som går att återknyta till avfallshierarkin (förebygga, återanvända, återvinna, deponera). Projektledaren för avfallsplanen i varje kommun ansvarade för att skicka ut enkäten till tjänstemän och politiker i sin kommun. Enkäten skickades också till tjänstemän och politiker inom Sysavs organisation. Totalt för regionen inkom 253 enkätsvar. Enkätens resultat gör inte anspråk på att ge en heltäckande bild av synen på framtidens avfallshantering i kommunen och regionen, men svaren kan användas som en indikation på hur tjänstemän och politiker ser på utvecklingen av avfallsarbetet i kommunen och regionen. Fördelningen av antal svarande från varje kommun varierade, som kan ses figur om Fördelning över de svarandes kommuntillhörighet. Av enkätens resultat är det svårt att urskilja något enskilt utvecklingsområde som ses som mer viktigt än andra, men på den avslutande frågan skulle de svarande ange vilket område man ser som allra viktigast att förbättra under 2016-2020 och i de svaren kan ett mönster skönjas. Flest, en av fyra svarande, har valt förebyggandearbete som prioriterat område, medan en av fem valde kommunikation och beteendepåverkan. På tredje plats kom materialåtervinning och på fjärde plats hamnade insamling och omhändertagande av farligt avfall. Sammantaget kan detta tolkas som en indikation på att tjänstemän och politiker i regionen ser avfallsförebyggande arbete tillsammans med kommunikation och beteendepåverkan, samt materialåtervinning och hantering av farligt avfall som prioriterade områden. Se figur om Fördelningen av svar på frågan om vilket område man ser som det viktigaste att förbättra under 2016-2020. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 38

2 Jag är verksam i följande kommun: 0,43 5,96 8,51 10,21 5,96 2,55 5,53 9,79 % 2,98 11,91 0,43 6,81 3,4 4,26 10,64 10 0 20 40 60 80 100 Burlöv Kävlinge Lomma Lund Malmö Staffanstorp Svedala Trelleborg Vellinge Ystad Skurup Sjöbo Simrishamn Tomelilla Sysav Obesvarat Figur 4 Fördelning över de svarandes kommuntillhörighet. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 39

20 Om du var tvungen att välja ett (1) av alla dessa ovanstående områden som allra viktigast att förbättra under 2016-2020, vilket område skulle det vara? % 0 0 0 5,92 4,73 3,55 0,59 0,59 2,96 0,59 0,59 9 10,65 14,79 20,71 24,85 0 20 40 60 80 100 Förebygga att avfall uppstår Underlätta för återanvändning Samla in och återvinna material för att kunna producera nya saker av det, istället för att använda jungfruligt material från naturen Samla in matavfall till produktion av biogas och biogödsel Samla in restavfall för energiutvinning till fjärrvärme och el Samla in park- och trädgårdsavfall och kompostera det till ny jord Samla in och återvinna material som konstruktionsmaterial Samla in och lägga avfall som inte kan behandlas på annat sätt på deponi Samla in och ta hand om farligt avfall Effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Planering av plats för insamling av avfall Förebygga nedskräpning på offentliga platser Planering av plats för behandling av avfall Kommunikation och beteendepåverkan Annat, fyll på nästa sida Obesvarat Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 40

Figur 5 Fördelningen av svar på frågan om vilket område man ser som det viktigaste att förbättra under 2016-2020 5.7 Dialog med skolbarn om framtidens avfallshantering För att höra om barnens syn på den framtida avfallshanteringen och vad de tycker är viktigt genomfördes rundabordssamtal med miljöråden från två olika skolor. Från Kastanjeskolan i Malmö kom en grupp bestående av sju elever i åk 4-9 och från Kungshögsskolan i Oxie kom sju elever i åk 3-6. Före samtalet fick de en kortare visning av Sysavs verksamhet. Samtalet genomfördes med hjälp av inspirationsbilder och skapandet av ett bildcollage. Samtalsledaren försökte hålla en så förutsättningslös diskussion som möjligt, utan att styra barnen och där barnen kunde utveckla sina tankar, men samtidigt se till att alla kom till tals. Gemensamt för båda grupperna var att källsortering och återvinning var en självklarhet det gör man bara. Samtalen handlade även mycket om hur man får fler att återvinna och hur det kan bli ännu enklare att göra rätt. Viss skillnad fanns det mellan de yngre och de äldre barnen. I gruppen med yngre barn lades stor del av samtalet på just diskussionerna om återvinning. De hade många kreativa idéer om återbruk och hur man kunde göra nytt av gammalt. I den gruppen var det också självklart att både köpa och sälja på loppis. De ville gärna att det skulle finnas fler mötesplatser för byteshandel, loppis, reparation och kreativt skapande. Att vara rädd om naturen och inte skräpa ner var viktigt, men barnen reflekterade även över en social och ekonomisk hållbarhet och visade ett tydligt rättvisetänk genom att till exempel uttrycka vikten av att alla får gå i skola och att alla ska ha ett jobb. Bland de äldre barnen märktes påverkan av grupptryck mer tydligt. De diskuterade vikten av mediala förebilder som skapar positiva trender av att göra bra miljöval. De var överens om att det var bra att sälja och köpa på loppis men kände ett visst behov av att det skulle vara socialt accepterat. De var tydliga med att ansvaret är deras eget och att alla måste bidra till en mer hållbar miljö. För att ändra sitt beteende måste budskapen göras tydligare och vara kopplade till människors vardag och verklighet. De tyckte att sociala medier för att sprida goda exempel skulle användas mer. Barn och ungdomar lever i nuet, så fokus måste vara här och nu. Båda grupperna pratade också mycket om våra konsumtionsmönster och att vi köper mycket som vi egentligen inte behöver. De äldre eleverna var också starkt medvetna om hur yttre faktorer lockar oss att konsumera mer och att vi gör en mängd ogenomtänkta val. Men deras budskap var att det gäller att agera för en förändring nu. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 41

5.8 Workshop om framtidens avfallshantering i Kävlinge kommun Tisdag den 24 februari kl. 13.00 16.00, Centrallagret, Kävlinge Britt-Marie Fagerström och Johanna Hellsten, Tyréns AB Stadsutveckling, ledde workshoppen. En workshop är ett möte med tydligt syfte där människor med olika bakgrund samlas för att tänka nytt och producera något som tidigare inte har funnits. Syftet med den här workshopen var dels att sprida kunskap om kommunens arbete med renhållningsordningen och att förankra arbetet, dels att engagera alla deltagarna och att de gemensamt skulle ta fram förslag till mål och åtgärder till kommunens avfallsplan och regionens kretsloppsplan. Inspirationsföreläsning, Rustan Nilsson, Sysav Rustan Nilsson, miljöpedagog Sysav, gav en inspirationsföreläsning om synen på avfall och avfallshantering. Här följer en kort resumé. och år. Avfallsmängdens ökning hör ihop med den ekonomiska utvecklingen (tillväxten). Vi har råd att släng saker. Var femte matkasse slängs. Sambandet mellan konsumtion och avfall är väldigt tydligt. Viktigt att tänka på i sammanhanget är också allt det avfall som uppstått i produktionen av en vara. Skulle alla dessa avfallsmängder räknas in i statistiken skulle våra avfallsmängder vara betydligt större än 500 kg per person och år. Redan när vi köper t.ex. en mobiltelefon har 75 kg avfall genererats i produktionen av denna, som t.ex. kräver gruv- och oljeindustri till metaller och plats. Var tredje svensk är omedveten om detta och tror inte att den egna konsumtionen påverkar avfallsmängderna. Synen på avfall ska utgå från avfallstrappan. Om ett avfall kan tas Rustan har arbetat mycket ute i skolor och pratat avfall med 10-åringar. Han lyfter upp flera exempel på kloka kommentarer från elever. Om kvicksilver är farligt, varför har man kvicksilver i grejer så som lysrör undrar en elev. En klasskamrat ger svaret Det är ett tudelat svar på den frågan. Det är en fråga om effekt (att det fungerar) och gammal vana. Med dessa ord sammanfattar eleven på ett klockrent sätt hur det är idag, menar Rustan. Vi gör saker av gammal vana, och för att vi tycker att det funkar. Men funkar det egentligen? Vi lever och agerar som om det finns 3,7 planeter vårt sätt att leva fungerar alltså inte. Miljön klarar inte det. Avfallshanteringen i Sysav-regionen har förändrat mycket under 2000- talet. Kring år 2000 grävdes det mesta avfallet ner (deponi). Idag återvinns nästa allt. Men mängden avfall bara ökar. Idag slänger varje svensk i genomsnitt 500 kg per år. År 1921 slängdes 30 kg per person omhand på flera sätt så är det bästa att hantera det så högt upp på avfallstrappan som möjligt. Det bästa är därmed att förebygga Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 42

uppkomsten av avfall följt av att återanvända, materialåtervinna, energiåtervinna och i sista hand deponera. Fokus idag är att arbeta med att förebygga avfall, att konsumera mindre, men hur går det då med tillväxten och samhällsutvecklingen? Vi behöver hitta sätt att separera kurvorna för tillväxt och avfall. Vi behöver tänka nytt. Om jag ska sätta upp en tavla tänker jag oftast att jag behöver en borrmaskin, fast jag behöver ett hål. När jag ska tvätta kläder tänker jag att jag behöver en tvättmaskin, men det jag behöver är rena kläder. Idag tillverkas t.ex. tvättmaskiner för att hålla ca 7 år, precis så länge så att kunden ska vara tillräckligt nöjd för att köpa en ny maskin från samma tillverkare. Tänk om du köpte tvättar, men att tillverkaren ägde maskinen hemma hos dig då skulle de göra en maskin som håller så länge som möjligt och som är enkel att reparera och byta delar på. Alla kommuner ska enligt miljöbalken ha en renhållningsordning med avfallsplan och föreskrifter som gäller för hela kommuner (invånare, företag/verksamheter och kommunal verksamhet). Avfallsplanen är ett övergripande strategiskt dokument med mål för hur avfallsmänden och avfallets farlighet ska minska. Avfallsplanens mål behöver gå i linjer med kommunens miljömål. Utgångspunkten är avfallstrappen med målet att förebygga uppkomsten av avfall, att minska mängden sopor. Föreskrifterna är regelverket över hur avfallshanteringen ska gå till, t.ex. vad gäller kostnader. Nu ska Kävlinge kommun ta fram en ny renhållningsordning för perioden år 2016-2020. Kan vi konstruera samhället mer hållbart? Vad är en renhållningsordning och hur går arbetet till? Ann Persson, Kävlinge kommun Ann Persson, miljöstrateg Kävlinge kommun, presenterade kommunens avfallsarbete med information om nuläget, vad som görs samt vad som ska göras och vad en renhållningsordning är. Här följer en kort resumé. Kommunen ansvarar inte för återvinningscentralet och återvinningsstationer. I Kävlinge kommun finns en återvinningscentral, vilken Sysav ansvarar för. Kommunens återvinningsstationer sköts av Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI. Kommunen ansvarar för insamling av hushållsavfall. I Kävlinge kommun har man precis kommit igång med matavfallsinsamling. Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 43 43(77)

Arbete i grupper Grupp 1 Deltagare Gruppledare: Katarina Lönnebo Stagnell, Tyréns AB Lars Johansson, Miljöchef Nils-Erik Winther, Villaägarna Stig Käll, KKB Magnus Lindau, Renhållare Prioriterade områden Hållbarhet (prioriterat område) Möjlighet att reparera t.ex. elektronik Bytespooler, verktyg, möbler, hemelektronik Längre hållbarhet på produkter Hantverksutbudet större utbud, lokala etableringar Krav vitvaror har 10 års garanti Sysavs ugnar har slocknat Central återanvändning i Kävlinge Klädinsamling Klädbytardagar Producentansvar Närhandel (prioriterat område) Varuhusens (kedjornas) översortiment av varor medför transporter över hela världen Dyrare transporter mer närproducerat dyrare producenter mindre avfall Mer kravodlat Närproducerade varor minskat beroende av förpackningar Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 44 44(77)

Hushåll (prioriterat område) Övrigt Mindre matavfall Biogas matavfall minimera fossila bränslen Hushållsnära insamling (fler fraktioner) Producentansvar Produktion av naturmaterial tar större marknad Kortare arbetstid mindre sjukskrivning mindre medicin Fler elbilar Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 45 45(77)

Myndigheterna Krav på myndigheter Krav på producenter Hållbarheten har ökat Närproducerat Företag Bilpooler Visa hur det fungerar (Sysav) Reklam Information Ekonomiska styrmedel Skatteväxling Utbildning Lagar och regler På vilket sätt fick vi hjälp? Skattereduktion Subventioner Marknadsföring/ information Producenter Gamla vanor EU-regler Politiskt arbete Hur löste vi svårigheterna? Vilka svårigheter mötte vi på vägen? Avfallsplan 2016-2020 Kävlinge kommun 46 2016-01-19 Kävlinge kommun har de senaste åren arbetat aktivt och målmedvetet för en hållbar samhällsutveckling. Kommunen har ställt krav på producenter vad gäller produkters kvalitet och livslängd. Arbetet har nu lett fram till att det inte längre är tillåtet att sälja produkter som inte har tillverkats för så lång livslängd som möjligt och som är möjliga att reparera. Målet är att minska konsumtionen av nya varor, och därmed att förebygga uppkomsten av avfall. Nyhetsvärde: Krav på hållbara produkter i Kävlinge kommun Gratis kollektivtrafik Skolor Återanvändning Lagstiftare Vilka fick vi hjälp av? Prioriterat område: Hållbarhet Vad har förändrats Vad har vi gjort för sedan 2015? att nå förändringen? 46(77)

Avfallsplan 2016-2020 Kävlinge kommun Gruppledare: Anna Vilén, Sysav Mikael Andersson, Gatuchef Markus Jönsson, Renhållare Olafur Bjärnason, Renhållare Göran Sandberg, Samhällsbyggnadschef Deltagare Grupp 2 47 2016-01-19 2020-målet är genomfört Anpassa samhället för anteringen av soporna Effektivare hämtning från villor med samlade i soprum istället för vid varje hus Vi har en gasmack i Lödde Nu kör inte Renhållningsfordon in i KKBs tomter som förr Kommunen uppmanar boende att gå ihop och ha gemensamma kärl Vi har eldrivna sopbilar Fler cyklar ute = fler cykelbanor Transport och infrastruktur Vi har inga drive in -restauranger Högre straff på nedskräpning Nedskräpning Medevetenheten har gjort att vi konsumerar smartare Vägning av returavfallsfraktionen rörlig avgift Sortering blir bättre Vi sorterar mer nu, vi samlar in på en återvinningscentral i Lödde Man kan köpa fler livsmedel i lösvikt i egna förpackningar Vi utmanar allmängeten via tävlingar att minska avfallet Avfall som ämne i skolan Beteendepåverkan (prioriterat område) Prioriterade områden 47(77)

Fraktioner Nationella åtgärder Bäst före byts ut mot mindre bra efter Ytterliggare miljöskatter Skattesubventionering av digitala dagstidningar Lagstiftning om (ökad) skatt på förpackningsmaterial FTI finns ej, kommunen/sysav har ansvar Man samlar in textil i olika fraktioner beroende på material Vi samlar in textiliter Det finns möjlighet till åtta fraktioner vid varje hus Hushållsnära insamling åtta fraktioner Återbruk Det finns en återbruksstation Vi har en årlig garage sale-helg Nya regler som gör det möjligt att återbruka sopor utan tidigare ägares tillåtelse Kävlinge kommun 2016-01-19 Avfallsplan 2016-2020 48 48(77)

Avfallstaxa som ger utrymme för information, utbildning, utveckling Bättre utnyttja befintliga ytor för information om avfall (t.ex. ÅVC, sopbilar) Återbruksevent Koppla aktiviteter till steg i avfallstrappan Kävlinges representant i Sysavs styrelse Sysav Avfall Sverige Kommunen, avfallsansvarig Föreningar Skolan På vilket sätt fick vi hjälp? Vilka fick vi hjälp av? Vilka svårigheter mötte vi på vägen? Hur löste vi svårigheterna? Avfallsplan 2016-2020 Kävlinge kommun 49 2016-01-19 Kävlinge kommun har utsetts som bäst i landet vad gäller sortering av avfall, samt att minska den totala avfallsmängden. Arbetet som lett fram till denna hållbara utveckling har framför allt handlat om beteendepåverkan. Fokus har varit att kommunicera hur avfallsmängden kan minska och hur mycket det påverkar miljön. Informationsinsatser har gjorts i skolor. Stora events har anordnats för återbruk, bl.a. en årlig garage sale. Invånarna har blivit mycket medvetna om det avfall som de genererar. Nyhetsvärde: Kävlinge kommun är bäst i landet på avfallssortering! Bättre sortering Sysav har tagit över verksamheten Högre vilja och medvetenhet att sortera, återbruka, göra rätt Avfall som ämne i grundskolan Vad har vi gjort för att nå förändringen? Vad har förändrats sedan 2015? Prioriterat område: Beteendepåverkan 49(77)

Avfallsplan 2016-2020 Kävlinge kommun Gruppledare: Johanna Hellsten, Tyréns AB Lars Lundström, Vice ordförande tekniska nämnden Håkan Gehander, praktikant renhållning Mariana Rahmn, Kostchef Mikael Leiswall, Renhållare Deltagare Grupp 3 50 2016-01-19 Nära och lätt (insamling, sortering), Det är lätt att göra rätt (prioriterat område 3) Alla sorterar hemma, soporna hämtas hemma Det är enkelt, lätt och bekvämt att sortera Alla typer av hushåll/fastigheter har sortering nära (fastighetsnära) Att villaägare har ett gemensamt kärl Ökad sortering av avfall Enkelt system för sortering av allt, inte bara förpackningar (textil, plast, metall) Matavall alla sorterar Avfall är en resurs (prioriterat område 2) Avfall är en resurs inte en belastning Hyra, låna, laga: Konsumera mindre, tillväxttjänster Second hand-system och butiker för kläder, möbler, privatpersoner, företag, kommuner Leasas, t.ex. tvättmaskiner Ansvarsfulla inköp och upphandlingar (prioriterat område 1) Fair trade-kommun Vi har ansvar för våra inköp ur flera perspektiv Att ta bort alla krångliga regler för bönder Fair trade-kommun Kommunens livsmedelsaffärer har en försäljning på 30 % ekologiskt Vi serverar i kommunen 1 2 helvegetariska rätter per vecka, köttfria dagar Ekologisk mat oförpackad i butik, fulmaten förpackad Prioriterade områden 50(77)