Avfallsplan för Skurups kommun

Transkript

1 Avfallsplan för Skurups kommun Antagen av Kommunfullmäktige i Skurups kommun Denna Avfallsplan bildar tillsammans med dokumentet Föreskrifter om avfallshantering renhållningsordningen för Skurups kommun. En renhållningsordning är ett lagstadgat verktyg för att styra, utveckla och följa upp kommuners avfallshantering.

2 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Skurups kommun är tillsammans med ytterligare tretton sydskånska kommuner delägare i Sysav Sydskånes Avfallsaktiebolag. Delägarkommunerna arbetar tillsammans med Sysav kring samordnad och enhetlig avfallsplanering i Sydskåne. Detta engagemang bildar stommen i målformuleringar och intentioner för det gemensamma sydskånska kretsloppsarbetet , som visar regionens samlade inriktning kring avfallshanteringen de kommande åren. 2 (15)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Sysav och ägarkommunerna Avfallsplanering i Sysav-regionen Avfallsplanens innehåll Mål för hållbar avfallshantering i Sysav-regionen Hållbar avfallshantering en kombination av metoder Mål för avfallshanteringen i Sysav-regionen Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av material och energi Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Samstämmighet med nationella, regionala och lokala miljömål Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål Nationellt prioriterade åtgärder för att nå avfallsmålen Sveriges avfallsplan Avfallshantering i Skånes miljömål Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål Lokala miljömål Konsekvenser av avfallsplanens genomförande Sammanfattning av betydande miljöpåverkan Ekonomiska konsekvenser Fortsatt planeringsprocess och uppföljning Årliga handlingsplaner med åtgärder Årlig uppföljning Bilagor Bilaga 1 Projektorganisation Bilaga 2 Uppföljning av avfallsplanen Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Bilaga 4 Sysavs avfallsanläggningar samt avslutade deponier i Skurup inkl riskbedömning Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6 Samrådsredogörelse Bilaga 7 Begreppsförklaringar

4 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Sammanfattning Syftet med den nya avfallsplanen är att visa den fortsatta vägen mot en hållbar avfallshantering med minimerad klimatpåverkan inom Skurups kommun. Utifrån bl.a. regionala och nationella miljömål, den nationella avfallsplanen och aktuell lagstiftning samt diskussioner i avfallsplaneringsprocessen har fem målområden för inriktningen på avfallshanteringen i Sysav-regionen identifierats. Inriktningsmålen är följande: Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering Arbeta för att avfallsmängderna till behandling ska minska från kommunerna, bl.a. genom information, erfarenhetsutbyte och idéskapande för minskad uppkomst av avfall. Sysav ska arbeta för att minska avfallet i sin egen verksamhet samt genom rådgivning informera industrin och byggbolagen om möjligheten att minska avfallsmängderna. Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Öka medvetenheten hos invånarna om vad som är farligt avfall och hur det ska hanteras. Insamlingssystemen för farligt avfall ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Sysav ska arbeta för att förbättra insamlingssystemen för hushållens och industrins farliga avfall samt öka den egna behandlingen av farligt avfall i Sysavs egna behandlingsanläggningar. Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter För att öka återanvändningen ska nyttjande av ny teknik och samarbete mellan företag/organisationer stimuleras. System för insamling av återanvända varor och produkter ska vara lättillgängliga och användarvänliga. Sysav ska marknadsföra och utveckla Återbyggdepåns verksamhet samt utveckla möjligheterna till återbruk på återvinningscentralerna. Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av material och energi Arbeta för en ökad källsortering vid källan samt bästa möjliga återvinning med avseende på miljö, ekonomi och teknik. Insamlingssystemen utformas för att vara användarvanliga och hygieniska. Sysav ska arbeta med att kontinuerligt se över möjligheterna till resurssnål och effektiv återvinning av material, etablera en biogasanläggning för matavfall i Malmö, återföring av biogödsel till produktiv åkermark samt kvalitets och kvantitetssäkrade bränslen. Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Ovanstående inriktningsmål återfinns både i Sysavs regionala kretsloppsplan och Sysavs ägarkommuners avfallsplaner. På så sätt skapas ett regionalt kretsloppsarbete, där kommunerna som insamlare av avfallet och Sysav som återvinnare och behandlare gemensamt strävar mot samma mål. Uppföljning av avfallsplanen genomförs årligen gemensamt av Sysav och ägarkommunerna. Resultatet av genomförda åtgärder analyseras och utvärderas mot uppsatta delmål för kommunen och sammanställs och följs upp för hela Sysav-regionen gemensamt. 4 (15)

5 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Den årliga uppföljningen ska visa hur långt Sysav-regionen kommit för att uppnå målen i avfallsplanen och om det finns ytterligare behov av åtgärder. 5 (15)

6 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Riksdagen beslutade 1990 att kommunerna ska ansvara för en heltäckande avfallsplanering. Enligt miljöbalken 15 kap 11 ska det finnas en avfallsplan för varje kommun. Avfallsplanen ska innehålla uppgifter om avfall inom kommunen och om kommunens åtaganden för att minska avfallets mängd och farlighet. Naturvårdsverket har gett ut föreskrifter och allmänna råd (NFS 2006:6) om innehållet i den kommunala avfallsplanen. Med anledning av de skilda förutsättningar som råder i landets kommuner, måste varje kommun själv och med utgångspunkt från sina egna förutsättningar påverka avfallsplanens innehåll och avgöra hur det praktiska planeringsarbetet ska genomföras. Denna avfallsplan beskriver hur Skurups kommun tillsammans med det gemensamägda avfallsbolaget Sysav ska arbeta för att utveckla avfallshanteringen under perioden Hur arbetet ska gå till för att nå delmålen i avfallsplanen beskrivs i årliga handlingsplaner med kommunspecifika åtgärder som tas fram i samråd med kommunens renhållningsentreprenör. samt genom ett gemensamt åtgärdsprogram för Sysav-kommunerna som årligen tas fram i samverkan med Sysav. 1.2 Sysav och ägarkommunerna Sysav, Sydskånes avfallsaktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att ta emot och behandla avfall från de 14 delägarkommunerna samt från företag i regionen. Samarbetet mellan delägarkommunerna regleras i ett konsortialavtal som gäller till och med år 2025, och har ingåtts av Sysavs samtliga delägarkommuner: Burlöv, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Simrishamn, Sjöbo, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Tomelilla, Trelleborg, Vellinge och Ystad. Kommunerna hade 2010 tillsammans ca invånare. Sysavs basverksamhet är enligt konsortialavtalet: att svara för den regionala avfallshanteringen i Sysav-regionen att projektera, bygga och driva regionala avfallsanläggningar att anskaffa, planera och omhänderta skötseln av regionala deponeringsområden samt att driva därmed sammanhängande verksamhet Sysav-kommunerna ansvarar själva för insamling och transport av avfallet. 1.3 Avfallsplanering i Sysav-regionen Avfall som en resurs har under 2000-talet blivit en självklarhet för de flesta. Den omstrukturering av avfallshanteringen som startade under 1990-talet har gett tydliga resultat, och deponeringen sopbergen inom Sverige har kraftigt minskat. Inom Sysav-regionen har Sysav-kommunerna tillsammans med Sysav utvecklat regionens avfallshantering mycket framgångsrikt genom samarbete och långsiktig planering. De senaste åren har Sysav genomfört stora investeringar som gör att det idag finns en infrastruktur av anläggningar med kapacitet att behandla varje avfallsslag efter dess specifika egenskaper. Sysav-kommunernas avfallsplanering har redan från början baserats på ett regionalt handlingsprogram. Sedan 1990 upprättar Sysav och dess ägarkommuner en regional kretsloppsplan vart femte år, med syftet att få en samordnad och enhetlig avfallsplanering i Sysav-regionen. Ägarkommunerna tar utifrån den regionala kretsloppsplanen fram lokala avfallsplaner för samma tidsperiod, i vilka de regionala målen bryts ned till lokala mål. 6 (15)

7 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Samarbetet mellan Sysav och ägarkommunerna ger en rad vinster som exempelvis: Större möjligheter för hållbar avfallshantering inom Sysav-regionen genom regional samordning. Dagens avfallshantering är komplex och för att uppfylla gällande krav på teknik, miljö och administration finns behov av regional samordning. Bättre förutsättningar för genomförande av beslutade mål Hög igenkänningsfaktor och möjlighet till jämförelse mellan Sysav-kommunerna som kan vara till nytta för privatpersoner och verksamheter i regionen samt för kommunernas gena tjänstemän och politiker som arbetar med frågor som rör avfallshantering. Utöver avfallsplanen upprättar varje Sysav-kommun lokala föreskrifter för avfallshantering. Dessa två dokument utgör tillsammans Renhållningsordningen och ska styra den lokala avfallshanteringen. Även framtagandet av föreskrifterna sker i samverkan mellan Sysavkommunerna för att effektivisera arbetet och få den bästa samordningen. Sysavs Kretsloppsplan för perioden ska visa vägen för avfallshanteringen inom Sysav-regionen under de närmaste åren. Inriktningsmålen i kretsloppsplanen har tagits fram gemensamt av Sysav och dess delägarkommuner, och bygger på: Sveriges nationellt uppsatta mål om avfallshantering Prioriterade åtgärder i Sveriges nationella avfallsplan Sysav och ägarkommunernas egna värderingar, visioner och mål om kretsloppsarbete 1.4 Avfallsplanens innehåll Avfallsplanen består av ett huvuddokument med tillhörande bilagor. Huvuddokumentet utgörs av följande delar: Kapitel 1 - Inledning Bakgrund och syfte, Sysav och ägarkommunerna, Avfallsplanering i Sysavregionen och Avfallsplanens innehåll Kapitel 2 - Mål för hållbar avfallshantering i Sysav-regionen Hållbar avfallshantering en kombination av metoder, Mål för avfallshanteringen i Sysav-regionen samt Samstämmighet med nationella, regionala och lokala miljömål Kapitel 3 - Konsekvenser av avfallsplanens genomförande Miljökonsekvenser och Ekonomiska konsekvenser Kapitel 4 - Fortsatt planeringsprocess och uppföljning Årliga handlingsplaner med åtgärder och Årlig uppföljning Bilagor - Bilaga 1 Projektorganisation Bilaga 2 Uppföljning av avfallsplan Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Bilaga 4 Avfallsanläggningar och avslutade deponier Bilaga 5 Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga 6 Samrådsredogörelse Bilaga 7 Begreppsförklaringar 7 (15)

8 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Mål för hållbar avfallshantering i Sysav-regionen 2.1 Hållbar avfallshantering en kombination av metoder Allt vi människor gör har inverkan på miljön på något sätt. Desto mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas miljön runt omkring oss. Avfallet som uppstår är en följd av vår konsumtion och hur vi tar hand om det påverkar människans miljöbelastning. Sysavs uppdrag som avfallsbehandlingsföretag är att se till att varje avfallsslag behandlas utifrån dess specifika egenskaper för att ge den bästa miljö- och klimatnyttan samt vara så resurseffektivt som möjligt. För att kunna nyttja resurserna i varje specifikt avfallsslag krävs en kombination av behandlingsmetoder. Avfallet kan ta olika vägar beroende på variationer från tid till annan och variationer mellan olika regioner. Av avgörande betydelse för val av kretsloppsväg är t ex om det finns användning och lokal avsättning för det som framställs - returprodukter, råvaror, energi, kompost eller rötrest. Som vägledning vid val av kretsloppsväg för avfallet har EU tagit fram en avfallstrappa eller den s.k. avfallshierarkin. Den grundar sig på EU:s ramdirektiv för avfall 1 och är en metod för att nå upp till EU:s miljömål. Avfallstrappan är en prioriteringsordning vid lagstiftning och politik inom avfallsområdet i medlemsländerna, och är en utgångspunkt vid avfallsplanering. Vid framtagandet av mål för Sysav-regionen har avfallstrappan varit vägledande för hur avfall ska behandlas. Minimering Återanvändning Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering Figur 1. Avfallshierarkin 2.2 Mål för avfallshanteringen i Sysav-regionen Mål för Sysav och dess ägarkommuners regionala kretsloppsplanering och respektive kommuns avfallsplanering har följande struktur: Inriktningsmål: Övergripande mål för avfallshanteringen i regionen som är gemensamma för Sysav och dess ägarkommuner. Bolaget Sysav som behandlare av avfall och kommunen som insamlare av avfallet arbetar på olika sätt med inriktningsmålet. Delmål: Anger på en mer detaljerad och konkret nivå vad kommunen vill uppnå och genomföra för att bidra till inriktningsmålet. Om delmålet inte är direkt mätbart kan åtgärderna vara ett mått på om delmålet uppnåtts. Åtgärder: Anger hur kommunen avser arbeta med delmålet. Kommunspecifika åtgärder tas fram tillsammans med övriga kommunala verksamheter. 1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall 8 (15)

9 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Inriktningsmål 1. Verka för avfallsminimering Bolaget Sysav har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål i huvudsak inom följande områden: Avfallsminimering inom Sysavs egen verksamhet Genom rådgivning informera industrin och byggbolagen om möjligheten att minska avfallsmängderna Skurups kommun har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål genom att besluta följande delmål: Delmål 1.1 Kommunen ska i sina informationsinsatser gällande avfall informera om konsumtionens betydelse för avfallsproduktionen och om vilka möjligheter till avfallsminimering och återanvändning som finns i kommunen. Ansvarig Uppföljning & utvärdering Delmål 1.2 Ansvariga Uppföljning & utvärdering Delmål 1.3 Ansvarig Uppföljning & utvärdering Kommunens miljöstrateg, miljöinspektör samt utvecklingsingenjör Genomförande av åtgärder Beakta avfallsminimering vid inköp och upphandlingar samt arbeta aktivt med att öka kunskapen kring detta Verksamhetschefer för respektive enhet samt kommunens miljöstrateg Genomförande av åtgärder Minska mängden mat som kasseras vid kommunens egna storkök och restauranger genom att öka medvetenheten och kunskapen Verksamhetschef för kost & service, kostchef samt respektive områdesansvarig Genomförande av åtgärder Inriktningsmål 2. Verka för ett miljöriktigt omhändertagande av farligt avfall Bolaget Sysav har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål i huvudsak inom följande områden: Förbättra (flexibla och trygga) insamlingssystemen för hushållens och industrins farliga avfall Öka den egna behandlingen av farligt avfall i Sysavs egna behandlingsanläggningar Skurups kommun har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål genom att besluta följande delmål: Delmål 2.1 Andelen farligt avfall i restavfallet ska kontinuerligt minska genom förbättrade insamlingssystem och genom att upprätthålla en hög kunskap om farligt avfall hos 9 (15)

10 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige hushåll samt verksamheter i kommunen Ansvarig Uppföljning & utvärdering Kommunens utvecklingsingenjör och miljöstrateg Genomförande av åtgärder, nyckeltal Avfall Web (% farligt avfall i restavfallet samt mängd farligt avfall som samlas in via kommunen) och enkäter Inriktningsmål 3. Öka återanvändningen av varor och produkter Bolaget Sysav har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål i huvudsak inom följande områden: Marknadsföring och utveckling av Återbyggdepåns verksamhet Utveckla möjligheterna till återbruk på återvinningscentralerna Skurups kommun har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål genom att besluta följande delmål: Delmål 3.1 Återanvändningen av varor och produkter ska öka inom kommunen Ansvarig Uppföljning & utvärdering Kommunens utvecklingsingenjör och miljöstrateg Genomförande av åtgärder Inriktningsmål 4. Maximera återvinning av material och energi Bolaget Sysav har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål i huvudsak inom följande områden: Kontinuerligt se över nya möjligheter till resurssnål och effektiv återvinning av material Etablera en biogasanläggning för matavfall i Malmö Återföring av biogödsel till produktiv åkermark Kvalitets och kvantitessäkrade bränslen Skurups kommun har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål genom att besluta följande delmål: Delmål 4.1 Kommunen ska stödja en ökad insamling av tidningar och förpackningar, mängden förpacknings- och tidningsavfall i hushållsavfallet ska därmed minska Ansvarig Uppföljning & utvärdering Delmål 4.2 Kommunens utvecklingsingenjör Nyckeltal enligt Avfall Web (andel hushållsavfall som återvinns, mängd insamlat förpacknings- och tidningsmaterial) och genomförande av åtgärder I kommunens fysiska planering ska det finnas väl underbyggda förslag på platser för återvinningsstationer, återvinningscentraler och andra anläggningar för 10 (15)

11 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige avfallshantering (exempelvis miljöhus och gemensamma avfallslösningar) Ansvarig Uppföljning & utvärdering Delmål 4.3 Ansvarig Uppföljning & utvärdering Kommunens planarkitekt Genomförande av åtgärder Minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker ska återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling. Kommunens utvecklingsingenjör, miljöinspektör, verksamhetschef för kost & service, kostchef samt respektive områdesansvarig Nyckeltal Avfall Web (% matavfall till biologisk behandling) Inriktningsmål 5. Verka för effektiva och klimatriktiga avfallstransporter Bolaget Sysav har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål i huvudsak inom följande områden: Effektiva och klimatriktiga transporter från och mellan Sysavs egna anläggningar Skurups kommun har åtagit sig att arbeta med detta inriktningsmål genom att besluta följande delmål: Delmål 5.1 Insamling och transporter av avfall ska planeras med avseende på minimerad miljö- och klimatpåverkan. Ansvarig Uppföljning & utvärdering Kommunens utvecklingsingenjör Genomförande av åtgärder Nyckeltal Avfall Web (andel miljövänliga drivmedel) 2.3 Samstämmighet med nationella, regionala och lokala miljömål Avfallshantering i Sveriges miljökvalitetsmål Utgångspunkten för vad som kan anses vara hållbar avfallshantering i Sverige finns i 16 nationella miljökvalitetsmål, beslutade av Sveriges Riksdag. Det övergripande målet är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Delmål anger inriktning och tidsperspektiv för att uppnå miljökvalitetsmålen. De mål som rör avfallshantering är främst placerade samlat under ett delmål tillhörande miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö : Den totala mängden genererat avfall ska inte öka och den resurs som avfall utgör ska tas tillvara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Målet har utvecklats i ett antal mer preciserade strecksatser för tiden fram till 2010, som handlar om: 11 (15)

12 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Att minska mängden deponerat avfall Att öka mängden hushållsavfall som återvinnas genom materialåtervinning inklusive biologisk behandling Att öka mängden matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling Att öka mängden matavfall från livsmedelsindustrier med mera som återvinnas genom biologisk behandling Att öka mängden fosforföroreningar i avlopp som återföras till produktiv mark Flera delar i delmålet kommer troligtvis att kunna nås. Det är framför allt delmålet om matavfall från hushåll och andra källor (strecksats tre) samt målet om återföring av fosfor (strecksats fem) som bedöms som svårast att nå, enligt Naturvårdsverket (juni 2010). Delmålet i sig, att stoppa ökningen av den totala mängden avfall, bedöms också som svårt att uppnå. Miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål ses över och uppdateras kontinuerligt. En ny miljömålsproposition [1] lämnades i mars Den innehåller förslag till förändringar av miljömålssystemet, som kommer att införas successivt. I stället för delmål till de olika miljökvalitetsmålen införs effektmål som kan beröra flera miljökvalitetsmål. Ambitionen är att dessa ska vara formulerade på ett sätt som gör dem lättare att uppnå än de nu gällande delmålen. Effektmål som berör avfallshantering finns när detta skrivs inte framtaget ännu. Även andra miljökvalitetsmål berör avfallshanteringen. Av störst betydelse är Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö. Avfallshanteringens inverkan på målet Begränsad klimatpåverkan har hamnat allt mer i fokus. I ett regeringsuppdrag 2 har möjligheterna att minska utsläppen av klimatpåverkande gaser från olika sektorer utretts. Exempel på åtgärder för att minska utsläppen från avfallssektorn: minska lustgasutsläppen från lagring av avloppsslam öka återvinning av plast och metall öka biogasproduktionen ur matavfall Nationellt prioriterade åtgärder för att nå avfallsmålen Sveriges avfallsplan I september 2005 beslutades om Sveriges första nationella avfallsplan 3. Denna pekade ut prioriterade åtgärder för en hållbar avfallshantering utifrån de miljökvalitetsmål som då fanns för avfallshantering. Naturvårdsverket håller på att ta fram en ny nationell avfallsplan, som ska utgå från de nya effektmål gällande avfall som de nationella miljökvalitetsmålen kommer att omfatta, samt kraven i nya EU:s nya ramdirektiv för avfall, och kommer att ange inriktningen på avfallsarbetet i Sverige de kommande åren. Den beräknas vara klar tidigast i mars Avfallshantering i Skånes miljömål Länsstyrelsen i Skåne län bryter ned de nationella målen till den regionala nivån i Skånes miljömål och handlingsprogram. Delmål om avfallshantering under målet God bebyggd miljö har följt den nationella utformningen. En större översyn och revidering av Skånes miljömål ska göras som en följd av regeringens miljömålsproposition som lämnades i mars Under 2009 beslutade Länsstyrelsen dock om nya delmål under Begränsad klimatpåverkan för Skåne. Nytt i dessa jämfört med tidigare mål om minskad klimatpåverkan, ökad produktion av förnybar el och effektivare energiutvinning är nu mål om ökad biogasproduktion i Skåne samt minskade koldioxidutsläpp från transportsektorn. 2 Kontrollstation 2008, Naturvårdverket 3 Strategi för hållbar avfallshantering 12 (15)

13 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Samstämmighet med nationell planering och Skånes miljömål När denna plan tas fram är, som beskrivet ovan, det nationella och regionala miljömåls- och planeringsarbetet gällande avfall under uppdatering (undantaget Skånes nya delmål om Begränsad klimatpåverkan som är beslutade). Planeringsarbetet har i stället byggt på publicerade förarbeten, samt intervjuer med berörda myndigheter för att fånga upp vad som är aktuellt. EU:s ramdirektiv med avfallshierarkin har varit övergripande, och det är också därifrån som de nationella arbetena utgår, varför samstämmigheten troligtvis blir hög. Det har lett fram till att flera nya frågor har lyfts in i planeringsarbetet för Sysav-regionen för de kommande fem åren. Utöver de områden som redan den föregående planen innehöll, och som fortfarande är viktiga, d.v.s. hantering av farligt avfall (inriktningsmål 2), samt fortsatt maximerad återvinning av material och energi, inklusive matavfallsinsamling och biogasframställning utifrån denna (inriktningsmål 4), omfattar planen nu tydliga mål inom områdena avfallsminimering (inriktningsmål 1) återanvändning (inriktningsmål 3), samt avfallstransporter (inriktningsmål 5) Detta speglar sammantaget aktuella ambitioner inom avfallsområdet inom EU och Sverige med avfallshierarkin och minimerad klimatpåverkan i fokus. Det går i dagsläget inte att säga hur de mer konkreta delmål som har satts upp för regionen kommer att stämma överens med resultatet av det nationella arbetet Lokala miljömål Utreda konsekvenserna av nuvarande avfallshämtning (vägning). Miljöanpassade transporter ska förbättras. Mängden avfall skall minska och sorteringen förbättras. Minska fosfor- och kväveutsläpp till vatten Förmedla information om produktval, återvinning och farligt avfall för att minska hushållens spridning av farliga ämnen. Att ställa miljökrav vid upphandling av transporttjänster och andra tjänster som utförs med arbetsfordon. 3 Konsekvenser av avfallsplanens genomförande Målen i avfallsplanen medför förändringar jämfört med dagens system för avfallshantering. Genomförandet av målen i avfallsplanen kan medföra förändringar som bland annat kommer att påverka miljö och ekonomi. 3.1 Sammanfattning av betydande miljöpåverkan De nationella miljökvalitetsmålen tillsammans med de regionala miljömålen för Skånes län har varit utgångspunkt för vad som kan anses vara en hållbar avfallshantering. Avfallsplanens mål miljöbedöms genom att det beskrivs vilken miljöpåverkan målen i avfallsplanen kan ha på nationella miljökvalitetsmålen. Positiv miljöpåverkan som avfallsplanen kan ge upphov till: Minskat nyttjande av naturresurser i och med avfallsminimering och en ökad återvinning. Kommunen bidrar till uppfyllandet av nationella och regionala miljömål. Särskilt positiv effekt har avfallsplanen främst på God bebyggd miljö (A), Begränsad klimatpåverkan (B) och Giftfri miljö (C). 13 (15)

14 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Ökad kunskap om farligt avfall hos hushåll och verksamheter i kommunen samt förbättrade möjligheter till att lämna farligt avfall för hushåll, kan bidra till minskad felsortering och en ökad insamlingsgrad. Utsläpp av koldioxid med fossilt ursprung minskar till följd av en ökad insamling av organiskt avfall till biologisk behandling för produktion av biogas. Detta leder till positiva effekter på miljömålet Begränsad klimatpåverkan (B). Negativ miljöpåverkan som avfallsplanen kan ge upphov till: Utsläpp till luft av försurande och klimatpåverkande gaser samt att bullernivåerna kan öka till följd av fler avfallstransporter, denna negativa påverkan kan minska något vid optimering av transporterna. Miljömålen God bebyggd miljö (A), Begränsad klimatpåverkan (B), Frisk luft (D) och Bara naturlig försurning (F) kan således påverkas av avfallsplanen i negativ bemärkelse. Nyttjande av mark ökar något för fler anläggningar för avfallshantering, vilket kan medföra negativ påverkan på miljömålet God bebyggd miljö (A). Om det biologiskt behandlat materialet inte är kvalitetssäkrat, kan det innebära en diffus spridning av miljöstörande ämnen, detta skulle ha en negativ effekt på miljömålet Giftfri miljö (C). Genomförandet av avfallsplanen medför ett ökat behov av en anläggning för biogasproduktion från matavfall. Konsekvenserna av anläggningar för avfallshantering utreds och beskrivs i samband med tillståndsprövning och beskrivs inte närmare i avfallsplanen. 3.2 Ekonomiska konsekvenser Kostnaderna för avfallshanteringen kommer att öka på grund av ny lagstiftning och vid genomförandet av mål i avfallsplanen. Exempel på målområden som medför ekonomiska konsekvenser är: Ökad tillgänglighet i insamlingen av farligt avfall och därtill förväntad ökning av de insamlade avfallsmängderna Möjlighet till separat insamling av matavfall från hushåll, restauranger, storkök och livsmedelsbutiker Kommunens renhållningstaxa har utformats för att finansiera Renhållningens verksamhet och samtidigt styra mot en bättre miljö och bidra till att avfallsplanens mål uppfylls. Renhållningstaxan ska också leda till ökad effektivitet, bättre arbetsmiljö, ett enhetligt behållarsystem, en rättvis fördelning av kostnader och en ökad valfrihet. 4 Fortsatt planeringsprocess och uppföljning Uppföljning av avfallsplanen är en viktig faktor för att målen i avfallsplanen ska uppfyllas. Genom uppföljningen fås ett mått på om de utförda åtgärderna ger ett tillräckligt bra resultat eller om ytterligare resurser behöver sättas in för att nå målen. Uppföljningen av avfallsplanen kommer att samordnas av Sysav. 4.1 Årliga handlingsplaner med åtgärder Årliga handlingsplaner med åtgärder kopplade till målen i avfallsplanen tas fram för Skurups kommun tillsammans med kommunens renhållningsentreprenör. Sysav och ägarkommunerna tar årligen även fram ett gemensamt åtgärdsprogram för Sysav-kommunerna. Handlingsplanerna med åtgärder tas fram årligen för att avfallsplanen ska bli ett levande dokument samt att åtgärderna på ett enkelt sätt ska kunna hållas aktuella. För framtagandet av handlingsplanerna ansvarar VA-/Gatuenheten och kommunstyrelsen. En ekonomisk analys av handlingsplaner med åtgärder ska genomföras för att tillse att ekonomiska och personella resurser finns tillgängliga. 14 (15)

15 Avfallsplan för Skurups kommun antagen av Kommunfullmäktige Årliga handlingsplaner med åtgärder för kommunen som tas fram ska årligen skickas in till Länsstyrelsen av Skurups kommun. Årliga åtgärdsprogram som tas fram gemensamt för Sysav-kommunerna ska årligen skickas in till Länsstyrelsen av Sysav. 4.2 Årlig uppföljning Handlingsplaner med åtgärder följs upp årligen av respektive Sysav-kommun. Resultatet av genomförda åtgärder analyseras och utvärderas mot uppsatta delmål för kommunen och sammanställs och följs upp för hela Sysav-regionen gemensamt. Den årliga uppföljningen ska visa hur långt Sysav och ägarkommunerna kommit för att uppnå regionens inriktningsmål och om det finns ytterligare behov av åtgärder för att delmålen ska kunna uppfyllas. Respektive Sysav-kommun är ansvarig för att föra tillbaka resultaten till kommunen och för att samordna att resultatet av den årliga uppföljningen sprids internt i kommunen. Den årliga gemensamma uppföljningen mot delmålen för Sysav-regionen (med undantag av Malmö-Burlöv) skickas årligen in till Länsstyrelsen av Sysav. 15 (15)

16 Föreskrifter om avfallshantering för Skurups kommun Antagen av kommunfullmäktige Dessa Föreskrifter om avfallshantering bildar tillsammans med dokumentet Avfallsplan renhållningsordning för Skurups kommun. En renhållningsordning är ett lagstadgat verktyg för att styra, utveckla och följa upp kommuners avfallshantering. Skurups kommun är tillsammans med ytterligare tretton sydskånska kommuner delägare i Sysav Sydskånes Avfallsaktiebolag. Delägarkommunerna arbetar tillsammans med Sysav kring samordnad och enhetlig avfallsplanering i Sydskåne. Detta engagemang bildar stommen i målformuleringar och intentioner för det gemensamma sydskånska kretsloppsarbetet , som visar regionens samlade inriktning kring avfallshanteringen de kommande åren. Kretsloppssymbolen visar med form och färg både gemenskap och kontinuerligt samarbete i hela Sysavregionen.

17 Innehållsförteckning BEGREPPSFÖRKLARING OCH DEFINITIONER... 1 ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER... 4 INLEDANDE FÖRESKRIFTER... 4 KOMMUNENS ANSVAR... 4 FASTIGHETSINNEHAVARES OCH NYTTJANDERÄTTSHAVARES ANSVAR... 5 HUSHÅLLSAVFALL... 5 HANTERING AV AVFALL... 5 Hämtningsområden... 5 Emballering... 5 Behållare... 6 Avfallsutrymme och utrustning... 6 Behållarplats... 6 Hämtningsväg och transportväg för hämtningsfordon... 6 Fyllnadsgrad, vikt och extra hämtning... 7 Äganderätt till och skötsel av behållare... 7 Borttransport från egen fastighet... 7 RESTAVFALL... 7 Emballering... 7 Hämtning vid fastigheten... 8 MATAVFALL... 7 Emballering... 7 Hämtning vid fastigheten... 8 GROVAVFALL... 8 Emballering och märkning... 8 Förvaring... 8 Hämtning vid fastigheten... 8 FARLIGT AVFALL... 8 Emballering och märkning... 9 Förvaring... 9 Hämtning vid fastigheten... 9 LÄKEMEDELSAVFALL OCH FÖRBRUKADE KANYLER... 9 TRÄDGÅRDSAVFALL... 9 Förvaring... 9 Hemkompostering och eldning... 9 Hämtning vid fastigheten... 9 LATRIN... 9 Emballering... 9 Förvaring... 9 Hämtningsintervall Hämtning vid fastigheten Hemkompostering SLAM FRÅN SMÅ AVLOPPSANLÄGGNINGAR OCH FETTAVSKILJARE Anläggningens utformning och skötsel Hämtning av slam från små avloppsanläggningar Hemkompostering eller annan jordförbättring Hämtning av slam från fettavskiljare ANNAT AVFALL ÄN HUSHÅLLSAVFALL... 11

18 UPPGIFTER OM AVFALL FRÅN VERKSAMHET DISPENS FRÅN RENHÅLLNINGSORDNINGENS FÖRESKRIFTER ANMÄLAN, PRÖVNING OCH AVGIFTER FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EGET OMHÄNDERTAGANDE GEMENSAMHETSLÖSNING Gemensam behållare och gemensam avfallslösning FÖRLÄNGT INTERVALL VID HÄMTNING Slam från små avloppsanläggningar UPPEHÅLL I HÄMTNING OCH TÖMNING Restavfall och latrin Slam från små avloppsanläggningar och fettavskiljare BEFRIELSE FRÅN HÄMTNING OCH TÖMNING Restavfall Latrin Slam från små avloppsanläggningar IKRAFTTRÄDANDE OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER IKRAFTTRÄDANDE ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER Dispens från renhållningsordningens föreskrifter BILAGOR A. ANVISNINGAR OM AVFALL FRÅN HUSHÅLL B. LÖSNINGAR FÖR HANTERING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH LIKNANDE AVFALL.18 C. GODKÄNDA BEHÅLLARTYPER... 22

19 Begreppsförklaring och definitioner Termer och begrepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kap. miljöbalken och avfallsförordningen. I övrigt används följande begrepp med de betydelser som anges nedan. Begrepp Avfall Avfallsutrymme Befrielse från hämtning och tömning Behållare Behållarplats Dispens El- och elektronikavfall Farbar väg Fastighetsinnehavare Fritidsboende Definition och förklaring Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en kategori enligt avfallsförordningen och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med (15 kap 1 miljöbalken 1998:808). Avfallsutrymme är ett utrymme varifrån behållare, dess innehåll eller löst avfall hämtas av renhållaren. Befrielse från hämtning och tömning innebär att man kan befrias från kravet på hämtning och tömning av hushållsavfall enligt Med behållare avses säck, kärl av plast, latrinbehållare eller någon annan anordning för uppsamling av hushållsavfall. Behållarplats är platsen varifrån behållare, dess innehåll eller löst avfall hämtas av renhållaren. Dispens innebär undantag från renhållningsordningens föreskrifter. T.ex: befrielse från hämtning, förlängt hämtningsintervall och uppehåll i hämtning. Med el- och elektronikavfall avses avfall från elektriska och elektroniska produkter inklusive alla komponenter, utrustningsdelar och förbrukningsvaror som har eller har haft en elektrisk eller elektronisk funktion. Med farbar väg avses väg som uppfyller krav för transportvägar för hämtningsfordon enligt bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall och andra krav för att vägen ska vara farbar. Vid tvist avgör Kommunstyrelsen vilken väg som är farbar. Med fastighetsinnehavare avses den som är fastighetsägare eller den som enligt 1 kap. 5 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som fastighetsägare. Tomträttshavare, samfällighetsförening och arrendator med byggnad på ofri grund jämställs med fastighetsinnehavare i dessa föreskrifter. Fritidsboende är den som är folkbokförd på annan fastighet. 1

20 Begrepp Förlängt intervall för tömning Gemensam behållare Gemensam avfallslösning Grovavfall Hantering Hushållsavfall Hämtningsvägen Matavfall Miljöstationer Nyttjanderättshavare Permanentboende Producentansvar Definition och förklaring Förlängt intervall för tömning innebär att intervallet för tömning av slam från små avloppsanläggningar kan förlängas om det är uppenbart att tätare tömning inte behövs enligt 55. Med gemensam behållare avses behållare som delas av två närboende fastighetsinnehavare. Med gemensam avfallslösning avses att en eller flera behållare delas av fler än två närboende fastighetsinnehavare. Med grovavfall avses avfall från hushåll som är så tungt eller så skrymmande att det inte är lämpligt att samla in i behållare. Sådant avfall exemplifieras i bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. Med hantering av avfall avses en verksamhet eller åtgärd som utgörs av insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall (15 kap 3 Miljöbalken). Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet (15 kap 2 Miljöbalken 1998:808). Hämtningsvägen är den väg som behållaren transporteras från behållarplatsen eller avfallsutrymmet till hämtningsfordonets uppställningsplats. Med matavfall avses biologiskt lättnedbrytbart livsmedelsavfall från hushåll, restauranger, storkök, butiker och livsmedelsindustri och som av kommersiell eller annan orsak inte gått till konsumtion. Miljöstationer är mindre anläggningar för mottagning av sorterat farligt avfall från enskilda hushåll. Miljöstationer finns t.ex. på återvinningscentraler eller bensinstationer. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av begreppet fastighetsinnehavare, har rätt att bruka eller nyttja fastighet, t ex genom arrende, bostadsrätt eller hyresrätt. Permanentboende är den som är folkbokförd på fastigheten. Producentansvar innebär att producenterna ansvarar för vissa utpekade produkter under hela dess livscykel, inklusive omhändertagande som avfall. Producenterna ska för dessa avfallsslag se till att det finns lämpliga insamlingssystem. Producenterna ska också se till att avfallet återanvänds, materialåtervinns, energiutvinns eller tas om hand på något annat miljömässigt godtagbart sätt. 2

21 Begrepp Renhållaren Restavfall Små avloppsanläggningar Transportväg Uppehåll i hämtning och tömning Återvinningscentraler Definition och förklaring Lagreglerat producentansvar finns för förpackningar av olika materialslag, returpapper, batterier, läkemedel, däck, bilar samt elektriska och elektroniska produkter. Begreppet renhållaren innefattar förvaltningen Kommunutveckling-samhällsbyggnad i Skurups kommun och den eller de som kommunen anlitar för hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar. Med restavfall avses i dessa föreskrifter sådant hushållsavfall som återstår sedan grovavfall, trädgårdsavfall, farligt avfall, läkemedelsavfall och producentansvarsavfall samt matavfall om separat utsortering finns sorterats ut. Med små avloppsanläggningar avses anläggningar byggda med sådan teknik som är avsedd för endast ett eller ett fåtal hushåll. Små avloppsanläggningar innefattar rörledningar, slamavskiljare, infiltrationsanläggningar och liknande som ingår i den kompletta anordningen. Transportvägen är fordonets väg fram till hämtningsfordonets uppställningsplats för insamling av avfall. Uppehåll i hämtning och tömning innebär att man kan medges uppehåll för hämtning och tömning av hushållsavfall om inte fastigheten nyttjas under en sammanhängande period enligt Återvinningscentraler är bemannade anläggningar med särskilt öppethållande för främst mottagning av hushållens grovavfall och farliga avfall. På återvinningscentralen finns olika containrar för t.ex. brännbart avfall, trädgårdsavfall, trä och skrot. Här kan hushållen genom egen försorg kostnadsfritt lämna och sortera grovavfall och farligt avfall som uppkommit i det egna hushållet. Småföretag, institutioner och andra verksamheter kan mot avgift lämna mindre mängder sorterat grovavfall samt visst el- och elektronikavfall. Småföretag, institutioner och andra verksamheter kan inte lämna farligt avfall på återvinningscentralen. Återvinningsstation Återvinningsstationer är obemannade mindre platser med containrar och liknande behållare för returpapper och förpackningar. Återvinningsstationerna drivs av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI). 3

22 Föreskrifter om avfallshantering för Skurups kommun ALLMÄNNA FÖRESKRIFTER INLEDANDE FÖRESKRIFTER 1 För Skurup kommuns avfallshantering gäller: miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063) andra bestämmelser om avfallshantering i förordningar utfärdade med stöd av miljöbalken andra författningar som reglerar avfall och dess hantering renhållningstaxan beslutad av kommunfullmäktige i Skurups kommun samt dessa föreskrifter för avfallshantering beslutade av kommunfullmäktige i Skurups kommun Bestämmelserna i dessa föreskrifter med tillhörande bilagor utgör tillsammans med kommunens avfallsplan Skurup kommuns renhållningsordning. 2 Alla (enskilda, hushåll, företag m.fl.) har ansvar för att hantera sitt avfall på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt och så att återvinning främjas samt att risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. KOMMUNENS ANSVAR 3 Kommunstyrelsen ansvarar för att hushållsavfall inom Skurups kommun samlas in, transporteras och återvinns eller bortskaffas. Från ansvaret undantas avfall som enligt förordning ska insamlas och omhändertas av producent (15 kap 8 Miljöbalken 1998:808). Kommunen kan däremot ansvara för insamlingen av producentansvarsmaterial, efter avtal med producenterna. Hantering av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av den eller dem som kommunen anlitar för ändamålet. Kommunstyrelsen får utfärda anvisningar som kompletterar renhållningsordningens föreskrifter och anvisningar i tillhörande bilagor samt revidera samtliga avsnitt i bilagorna. Sådana anvisningar och revideringar ska överensstämma med föreskrifterna i renhållningsordningen. Kommunstyrelsen i Skurups kommun ansvarar för att informera hushållen om tillgängliga insamlingssystem för förpackningar, tidningar, returpapper, småbatterier samt för el- och elektronikavfall i kommunen. 4 Kommunfullmäktige meddelar med stöd av 27 kap 4-6 miljöbalken föreskrifter om att avgift enligt renhållningstaxan ska betalas för den insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg. Renhållningsavgiften får tas ut på ett sådant sätt att återanvändning, återvinning eller annan miljöanpassad avfallshantering främjas. 5 Tillsynen över avfallshanteringen enligt 15 kap. miljöbalken och enligt föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av Myndighetsnämnden för miljö och byggnad. 6 Från mottagningsanordning för avfall från fartyg i hamn ska det genom kommunens försorg transporteras bort oljeavfall, toalettavfall, fast avfall och rester av andra skadliga ämnen (Avfallsförordningen 2001:1063). 4

23 För hamn som inte ägs av kommunen ska hamnens ägare till renhållaren ange behovet av avfallshantering. FASTIGHETSINNEHAVARES OCH NYTTJANDERÄTTSHAVARES ANSVAR 7 Ansvarig gentemot Skurups kommun är fastighetsinnehavare för fastighet där avfallet uppkommer. Efter medgivande från Myndighetsnämnden för miljö och byggnad kan fastighetsinnehavare överlåta ansvaret på annan som nyttjar fastigheten eller del därav. Om ansvaret har överlåtits på annan ska vad som stadgas för fastighetsinnehavare i dessa föreskrifter i stället gälla för den till vilken ansvaret har överlåtits. Ändring av ägandeförhållanden på en fastighet eller annan ändring som berör avfallshanteringen ska genast anmälas till renhållaren. Varje fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare är skyldig att sortera ut och hålla avfallsslag åtskilda enligt och bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. Fastighetsinnehavare och nyttjanderättshavare ska skaffa sig den kunskap som behövs för att i erforderlig omfattning informera den eller de som bor på eller är verksam på fastigheten om gällande bestämmelser för avfallshantering. Det är fastighetsinnehavarens ansvar att se till att nedskräpning inte sker i anslutning till behållarplats, t.ex. på grund av att avfall har ställts utanför behållare, har lagts löst i behållare, inte är tillräckligt väl emballerade, eller att behållare har överfyllts. Fastighetsinnehavaren ska se till att behållare står upprätta och inte orsakar hinder vid hämtning. Detta gäller även vid gemensam behållare och gemensam avfallslösning. 8 Hushållsavfall, som uppkommer inom Skurups kommun, ska lämnas till renhållaren om inget annat anges i dessa föreskrifter. 9 Avgift enligt renhållningstaxan ska betalas av fastighetsinnehavaren för insamling, transport, återvinning och bortskaffande av avfall som utförs genom kommunens försorg och i enlighet med föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 10 Matavfall ska sorteras ut och förvaras skilt från restavfall från och med den tidpunkt som Kommunstyrelsen meddelar. Insamling av sådant avfall införs områdesvis efter beslut av kommunfullmäktige. Sortering och hantering ska ske enligt anvisningar från Kommunstyrelsen. Det är även möjligt att kompostera matavfall på den egna fastigheten. Vid kompostering av matavfall ska detta anmälas enligt 50. HUSHÅLLSAVFALL HANTERING AV AVFALL Hämtningsområden 11 Skurups kommun utgör ett sammanhängande hämtningsområde. Emballering 12 I behållare och utrymme för avfall får endast läggas sådant avfall för vilket behållaren och utrymmet är avsett för. Avfall som läggs i behållaren ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet så att avfallet inte kan spridas. Avfall ska vara väl emballerat så risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Specifika anvisningar för emballering av olika avfallsslag redovisas i och i bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. 5

24 Behållare 13 Godkända behållartyper anges i bilaga C. Godkända behållartyper. Beställning av behållare görs av fastighetsinnehavaren. Kommunstyrelsen får besluta om annan storlek på eller annat antal behållare än den av fastighetsinnehavaren beställda, om den normala avfallsmängden kräver detta. Renhållaren har rätt att verkställa nödvändiga behållarbyten i fastigheten. Avfallsutrymme och utrustning 14 Utformning, underhåll och rengöring av avfallsutrymmen och utrustning sker genom fastighetsinnehavarens försorg. Utformningen av fastighetens avfallsutrymmen och utrustning ska medge hantering med den utrustning som används i renhållarens insamlingssystem samt vara dimensionerad för de behov som finns i fastigheten. Fastighetens utrustning för avfallshantering ska vara utformad, installerad samt underhållas så att kraven på god arbetsmiljö uppfylls och risken för olycksfall minimeras för insamlingspersonal och fastighetsskötare. Behållare som ställs upp eller hängs upp ska vara lättåtkomliga. Behållare som fordrar byte av komponenter ska vara placerade på sådant sätt att utbyte underlättas. Renhållaren ska ha tillträde till avfallsutrymmen där hämtning ska ske. Nycklar, portkoder och dylikt ska vid begäran om hämtning lämnas till renhållaren. Ändringar ska utan anmaning meddelas renhållaren Ytterligare anvisningar om avfallsutrymmen finns i bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall. Behållarplats 15 Hämtning sker från en fastighets avfallsutrymme eller behållarplats. För en- och tvåbostadshus gäller att behållarplatsen bör vara belägen vid fastighetsgräns så nära uppställningsplats för hämtningsfordon som möjligt. Kommunstyrelsen har rätt att anvisa hämtställe utanför fastigheten, i syfte att möjliggöra för renhållarens bortforslingsskyldighet, under förutsättning att: godtagbara hämtförhållanden inte kan uppnås inom fastigheten möjlig plats finns att anvisa inom skäligt gångavstånd det i övrigt bedöms lämpligt 16 Fastighetsinnehavare har ansvar för utformning, anordnande och underhåll av behållarplats inom den fastighet där avfallet uppkommer samt, i skälig omfattning, för annan behållarplats som Kommunstyrelsen anvisat enligt 15. Behållarplats ska utformas, anordnas och underhållas så att krav på god arbetsmiljö och tillgänglighet uppfylls samt att risk för driftsavbrott, olägenhet och olycksfall minimeras. Om det finns nivåskillnader ska lämplig lyftanordning alternativt landgång installeras. I områden där avfallshämtning sker med kran, lift, sopsug, sopskruv o.d. ska fastighetsinnehavaren följa särskilda anvisningar som meddelas av renhållaren. Hämtningsväg och transportväg för hämtningsfordon 17 Dragavståndet mellan avfallsutrymme eller behållarplats och hämtningsfordonets uppställningsplats får högst uppgå till 40 meter, om inte annat har beslutats av Kommunstyrelsen. För dragavstånd över 10 m utgår differentierade avgifter. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att hämtningsvägen mellan fastighetsgräns och behållarens uppställningsplats hålls framkomliga. Vintertid är fastighetsinnehavaren ansvarig för snöröjning och sandning av hämtningsvägen. 6

25 Hela hämtningsvägen ska ha god belysning, vara plan samt ha hårdgjord yta. Med hårdgjord likställes asfalt, betong, betongplattor eller dylikt. Transportvägar för hämtningsfordon ska vara dimensionerade och hållas i sådant skick att de är farbara under hela hämtningssäsongen för aktuellt avfallsslag. Fastighetsinnehavaren ansvarar för att transportvägen hålls i farbart skick. Detta innebär t.ex. att vägen tål belastning från tunga fordon, att hindrande vegetation undanröjs samt att vägen hålls snöröjd och halkfri. Vallar som läggs upp av snöplogen ska avlägsnas före hämtning av avfall. Fastighetsinnehavare som inte uppfyller skyldigheterna i denna paragraf samt bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall är skyldig att ställa upp behållare i anslutning till väg som uppfyller kraven i denna paragraf. Ytterligare anvisningar om hämtningsväg och transportväg för hämtningsfordon finns i bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall. Fyllnadsgrad, vikt och extra hämtning 18 Behållare får inte fyllas mer än att den lätt kan tillslutas. Den får inte heller vara så tung att den blir svår att hantera. Ytterligare anvisningar för fyllnadsgrad och vikt finns i bilaga B. Lösningar för hantering av hushållsavfall och liknande avfall. Behållare som är överfull, för tung, innehåller dåligt emballerat avfall, felsorterat avfall eller innehåller avfall som behållaren inte är avsedd för, töms inte. Information om utebliven tömning ska lämnas på behållaren av renhållaren. Efter att fastighetsinnehavaren vidtagit nödvändiga åtgärder hämtas avfallet vid nästa ordinarie hämtningstillfälle. Extrahämtning utförs mot särskild avgift enligt renhållningstaxan efter beställning hos renhållaren. Äganderätt till och skötsel av behållare 19 Behållare ägs, tillhandahålls och underhålls av renhållaren om inte annat överenskommits med fastighetsinnehavaren. Fastighetsinnehavaren svarar för tillsyn samt att behållarna rengörs i erforderlig omfattning. Containrar ägs, tillhandahålls och rengörs av renhållaren. Fastighetsinnehavaren svarar för tillsyn av containrar. Latrinbehållare tillhandahålls av renhållaren. Missköts rengöring av behållare och rättelse inte sker efter påpekande har renhållaren rätt att rengöra behållaren på fastighetsinnehavarens bekostnad. Borttransport från egen fastighet 20 Avfall som enligt i dessa föreskrifter ska sorteras ut och hanteras skilt från övrigt avfall får enskilda hushåll transportera bort till plats som anvisats i dessa föreskrifter enligt bilaga A. Anvisningar om avfall från hushåll. Avfallet ska sorteras enligt gällande anvisningar. Borttransport ska ske så ofta och på sådant sätt att risk för olägenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Hämtning kan också beställas av renhållaren i enlighet med bestämmelser i dessa föreskrifter. RESTAVFALL Emballering 21 Restavfall ska vara inlagt i påse eller paket av lämpligt material och storlek. Det paketerade avfallet ska vara väl förslutet, så att avfallet inte kan läcka ut. Lättruttnande, blött eller illaluktande avfall ska vara väl inneslutet i förpackning som ej släpper igenom väta. 7