Energiläget OH-serie, figur 1 60

Relevanta dokument
Energiläget OH-serie, figur 1 56

Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1

Eo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2011

Spanien. Storbritannien

Energiläget 2018 En översikt

Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent

Energiläget En översikt

A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare

Basindustrin finns i hela landet

Bioenergi Sveriges största energikälla

Klimatpolitikens utmaningar

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Energiförsörjningen i Sverige år En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energisituation idag. Produktion och användning

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015

Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Stålåret Diagrambilaga

Kortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år Hösten 2015 ER 2015:19

Stålåret 2016 diagrambilaga

framtider Energisystemet 2020

Stålåret 2018 diagrambilaga

Stålåret 2017 diagrambilaga

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Energiläget i siffror Energy in Sweden

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Förnybarenergiproduktion

Energibalans Skåne län Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiförbrukning 2010

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Stålåret Diagrambilaga rev

Södermanlands län år 2018

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures

Energi och koldioxid i Växjö 2012

N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

Energimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret

Illustrerade energibalanser för Blekinges kommuner

Energiläget i siffror Energy in Sweden: Facts and figures

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Energiläget i siffror Energy in Sweden. Facts and figures

styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning

Elåret Diagram ur rapporten

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel

Energiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Stockholms besöksnäring. November 2015

Energiläget för Södermanland 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Energiförbrukning. Totalförbrukningen av energi sjönk med 4 procent år Andelen förnybar energi steg till nästan 28 procent

Globala Arbetskraftskostnader

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

Elåret Diagram ur rapporten

Lönar det sig att gå före?

Farväl till kärnkraften?

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Energiläget i siffror Facts and figures 2003

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Energiförsörjningen i Sverige

Energiläget i siffror 2010 Energy in Sweden facts and figures 2010

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Biokraftvärme isverigei framtiden

Energianskaffning, -förbrukning och -priser

Kortsiktsprognos sommaren 2018

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation

Energiskaffning och -förbrukning

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Transkript:

Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6

Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Nya Zeeland Norge Polen Portugal Schweiz Slovakien Spanien Sverige Storbritannien Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike EU Totalt OECD %

Figur 2: Prisutveckling på utsläppsrätter 25 26 35 3 EUR/tCO 2 25 2 15 1 5 25-2-11 25-6-3 25-12-3 26-6-3 26-9-29 KÄLLA: NORD POOL FTP-SERVER. PRISUTVECKLINGEN FÖR PRODUKTEN EUADEC-6.

Figur 3: Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 198, 199 24 1 8 Totalt 198 1 ton 6 4 2-8 -9-91 -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 Förbränning i industrin 1 Transporter Bostäder, service m.m. Förbränning i el-, gas- och värmeverk m.m. 2 Diffusa utsläpp Industriprocesser m.m. 3 KÄLLA 198: SCB, STATISTISKA MEDDELANDEN NA 18. KÄLLA 199-24: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S KLIMATKONVENTION, SVERIGES NATIONAL INVENTORY REPORT 26 Anm. 1) Inklusive industriellt mottryck, 2) inklusive koksverk och raffinaderier, 3) inklusive lösningsmedels- och produktanvändning

Figur 4: Totalt energipris för olika kunder 25 15 135 12 15 9 75 6 Moms Skatt Hushåll Transporter Bränslepris Industri öre/kwh 45 3 15 Eo1 (12%) Eo5 (21%) Diesel (1%) Kol (55%) Skogsflis (%) Eo1 (57%) Elvärme (44%) Skogsflis (2%) Bensin, 95 (65%) Diesel (53%) KÄLLA: SPI, SCB, SKATTEVERKET Anm. För industrin anges priser utan hänsyn tagen till eventuella volymrabatter. Andelen skatter inom parentes.

Figur 5: Kvotutveckling i elcertifikatsystemet, 23 216 (Enligt riksdagsbeslut våren 26) % 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 17, 17,9 17,9 17,9 16,1 16,3 15,6 15,1 11,1 12,6 9,4 1,4 8,9 9,7 7,4 8,1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 KÄLLA: LAG (23:113) OM ELCERTIFIKAT Anm. Streckad linje enligt förslag i budgetprop. 26/7:1. Beslut fattas sannolikt under december 26.

Figur 6: Medel för forskning, utveckling och demonstration 9 8 7 miljoner kronor 6 5 4 3 2 1 22 23 24 25 26 27 KÄLLA: ENERGIMYNDIGHETENS ÅRSREDOVISNING 25, REGLERINGSBREV FÖR BUDGETÅRET 26 AVSEENDE STATENS ENERGIMYNDIGHET M.M. INOM UTGIFTSOMRÅDE 21 ENERGI SAMT BUDGETPROP. 25/6:1 Anm. För år 22 25 avses beviljade medel. För år 26 avses anslag. För år 27 avses beräknat anslag. Dessa uppgifter är därför inte helt jämförbara.

Figur 7: Energitillförsel och energianvändning i Sverige år 25, TWh Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m.m. Värmepump 2 Vattenkraft Kärnkraft 3 Vindkraft Import-export el 4 Total tillförd energi i Sverige 25 uppdelad på energibärare, 63 TWh 1 1(vind) 197 1 28 112 6 73 21 Omvandling i kraft- och värmeverk, raffinaderier, gasverk, koksverk, och masugnar, distribution av el och fjärrvärme samt internationell bunkring och överföring av energiråvaror till exempelvis färg- och kemiindustrin. Totala förluster och icke energi, 228 TWh El Fjärrvärme Total slutlig användning 25 uppdelat på energibärare, 42 TWh Utrikes sjöfart och anv. för icke energiändamål 44 Omvandlings- och distributionsförluster exkl. kärnkraft 47 Förluster i kärnkraft 137 Elexport 2 133 7 17 66 131 47 Total slutlig användning uppdelat på sektorer (och energibärare), 45 TWh Industri 156 Bostäder, service 145 Transporter 11 21 5 57 5 51 17 16 72 42 13 2 96 3 1 Preliminär statistik. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Värmepumpar avser stora värmepumpar i energisektorn. Tillförd energi till energisystemet avser producerad värme, 6,1 TWh. Upptagen värme från omgivningen var drygt 4,3 TWh och drivenergi från el nästan 1,8 TWh. 3 Kärnkraft redovisas brutto, dvs. som tillförd kärnbränsleenergi enl. FN/ECE:s riktlinjer. 4 Nettoimport av el räknas som tillförsel. KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING.

Figur 8: Sveriges totala energianvändning 197 25 8 7 Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål 6 TWh 5 4 3 2 1 Industri Förluster i kärnkraften 1 Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m.m. Inrikes transporter -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1) Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

Figur 9: Sveriges totala energianvändning 197 25. Energiomvandlingssektorns förluster är fördelade på slutanvändarna 8 7 6 TWh 5 4 3 2 1 Utrikes sjöfart och användning till icke energiändamål Bostäder, service m.m. Industri Inrikes transporter -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 1: Sveriges energitillförsel 197 25, exklusive nettoelexport 7 6 5 Kärnkraft brutto 2 TWh 4 3 Vattenkraft 1 Biobränslen 2 1 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Kol Oljeprodukter Naturgas, stadsgas -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING Anm. 1) Inklusive vindkraft t.o.m. 1996, 2) Enligt den metod som används av FN/ECE för att beräkna tillförseln från kärnkraften.

Figur 11: Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder och service 197 25 2 Övriga bränslen TWh 15 1 Fjärrvärme Biobränslen, torv m.m. El 5 Oljeprodukter -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 12: Elanvändning inom sektorn bostäder och service 197 25, normalårskorrigerad 8 7 TWh 6 5 4 3 2 1 Elvärme Hushållsel Driftel -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 13: Slutlig energianvändning inom industrisektorn 197 25 2 15 Kol och koks TWh 1 Biobränslen, torv m.m. El Fjärrvärme 5 Oljeprodukter Naturgas och stadsgas -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 14: Industrins specifika oljeanvändning 197 25, 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -5 Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 15: Industrins specifika elanvändning 197 25, 1991 års priser,6 kwh/kr (produktionsvärde),5,4,3,2,1, -7-75 -8-85 -9 - -5 Industrin totalt Verkstadsindustri Järn- och stålverk Kemisk industri Massa- och pappersindustri KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 16: Industrins användning av olja och el 1955 25 6 Produktionsindex för 22 (177) 2 (171) industrin 199 = 1 Värde inom parentes. 199 (1) 25 (27) 5 1985 (93) 1992 (91) 1995 (12) Elanvändning, TWh 4 3 198 (82) 1965 (6) 1975 (84) 1973 (8) 197 (73) 2 196 (42) 1955 (32) 1 1 2 3 4 5 6 7 8 Oljeanvändning, TWh KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 17: Slutlig energianvändning i transportsektorn 197 25 15 12 9 Eo 2 5 Etanol Naturgas inkl. gasol Flygbränsle m.m. Bunkerolja TWh 6 El Diesel/Eo1 3 Bensin -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 18: Slutlig energianvändning av förnybara drivmedel 2-25 2, FAME 1,5 Biogas TWh 1,,5 Etanol, - -1-2 -3-4 -5 KÄLLA: SCB, SVENSKA GASFÖRENINGEN

Figur 19: Sveriges elanvändning per sektor åren 197 25 16 14 TWh 12 1 8 Transporter Industri 6 Bostäder, service m.m. 4 Fjärrvärme, raffinaderier 2-7 -75-8 Distributionsförluster -85-9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 2: Sveriges elproduktion per kraftslag 197 25 18 16 14 TWh 12 1 8 6 4 2-7 Kondenskraft Gasturbiner -75 Vattenkraft och vindkraft -8 Kraftvärme i industrin Kraftvärme -85-9 Vindkraft (fr.o.m. 1997) Kärnkraft - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 21: Insatt bränsle för elproduktion (exkl. kärnbränsle) 1983 25 25 2 Olja TWh 15 1 Naturgas Gasol 5-83 -85-9 Biobränslen Kol inkl. koksoch masugnsgas - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 22: Vindkraftens utveckling 1982 25 1 9 8 Antal, GWh, MW 7 6 5 4 3 Antal verk (st) Elproduktion (GWh) Installerad effekt (MW) 2 1-82 -83-84 -85-86 -87-88 -89-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 -3-4 -5 KÄLLA: ELFORSK OCH ENERGIMYNDIGHETEN Anm. Skillnader i antal verk uppstår mellan underlaget till denna figur och tabell 5 eftersom elcertifikatsystemet redovisar per mätpunkt, vilket betyder att flera verk kan inkluderas i varje mätpunkt medan Elforsk redovisar per verk.

Figur 23: Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag 24 3 25 kwh/invånare 2 15 1 5 Island Norge Kanada Sverige Finland USA Frankrike Schweiz Japan Belgien Tyskland Danmark Storbritannien Spanien Nederländerna Italien EU totalt OECD totalt Biobränsle och avfall Fossilkraft Kärnkraft Vattenkraft m.m. KÄLLA: IEA, ELECTRICITY INFORMATION 26 Anm. Vattenkraft inkluderar annan förnybar energi, exklusive biobränslen. Fossilkraft inkluderar i huvudsak kolkraft och gaskraft.

Figur 24: Sveriges elimport (+) och elexport (-) januari 24 december 25, GWh/vecka. GWh/vecka 5 4 3 2 1-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 24 25 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 24 25 Polen Tyskland Norge Finland Danmark Danmark Finland Norge Tyskland Polen KÄLLA: SVENSK ENERGI, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 25: Sveriges nettoimport (+) nettoexport (-) av el 197 25 13 11 9 7 5 3 TWh 1-1 -3-5 -7-9 -11-13 -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 26: Spotpriser Nord Pool. Månads- och årsmedelvärden i systempris respektive prisområde Sverige. 7 6 5 öre/kwh 4 3 2 1-96 juni -97 juni -98 juni -99 juni - juni -1 juni -2 juni -3 juni -4 juni -5 juni -6 juni Månadsmedelvärde Sverige Månadsmedelvärde System Årsmedelvärde Sverige Årsmedelvärde System KÄLLA: NORD POOL, FTP SERVER

Figur 27: Användning av fjärrvärme 197 25 6 TWh 5 4 3 2 1 Förluster Bostäder, service m.m. Industri -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 28: Tillförd energi i fjärrvärme 197 25 6 5 Värmepumpar i fjärrvärmeverk Spillvärme m.m. TWh 4 3 2 1 Elpannor Oljeprodukter Energikol inkl. hyttgas Naturgas inkl. gasol Biobränslen, avfall, torv m.m. -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 29: Levererad fjärrkyla uppdelad på leverantör 1993 25 GWh 8 7 6 5 4 3 Övriga Örebro ( E.ON MälarVärme AB) Helsingborg (Öresundskraft AB) Huddinge/Botkyrka (Södertörns Fjärrvärme AB) Linköping (Tekniska Verken i Linköping AB) Uppsala (Vattenfall AB Värme Norden) Västerås (Mälarenergi AB) Göteborg (Göteborg Energi AB) Lund (Lunds Energikoncern AB) Solna/Sundbyberg (Norrenergi AB) Stockholm/Nacka (AB Fortum Värme) 2 1-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5 KÄLLA: SVENSK FJÄRRVÄRME

Figur 3: Slutlig användning av naturgas i Sverige 1985 25 fördelat på användarsektorer, GWh. 5 4 Industri GWh 3 2 Bostäder och service 1 Transporter -85-86 -87-88 -89-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 -3-4 -5 KÄLLA: SCB

Figur 31: Naturgasproduktion i världen 25. Totalt 2763 miljarder m 3. Asien och Stillahavsregionen 13% Afrika 6% Nordamerika 27% Mellanöstern 11% Central- och Sydamerika 5% EU 7% Ryssland 22% Övriga Europa och Eurasien exkl Ryssland 1% KÄLLA: THE STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY 26, WWW.BP.COM

Figur 32: Användning av oljeprodukter i Sverige, inklusive utrikes sjöfart, 197 25 35 3 miljoner m 3 25 2 15 Bensin Flygbränsle 1 5 Dieselolja Eldningsolja 1-7 -75-8 -85-9 Eldningsolja 2 5 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 33: Den svenska nettoimporten av råolja och oljeprodukter fördelad på ursprungsländer 1972 25 25 2 Övriga länder miljoner ton 15 1 Nordsjön 5 Övriga Mellanöstern Övriga OPECländer -72-75 Saudiarabien -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 34: Nettoimport (+) och nettoexport (-) av raffinaderiprodukter 1972 25 2 15 miljoner ton 1 5-5 -1-72 -75-8 -85-9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 35: Löpande nominella och reala priser på lätt råolja, 197 25, US dollar per fat US dollar per fat 55 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Löpande pris Realt pris -7-75 -8-85 -9 - -5 KÄLLA: WWW.BPAMOCO.COM OCH VÄRLDSBANKEN

Figur 36: Sveriges användning av energikol, 1985 25 3 Trädgårdsnäring 25 1 ton 2 15 Industri 1 5 Kraftvärmeverk -85 Värmeverk -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 37: Användning av biobränslen, torv m.m. i industrin 198 25 7 Övriga branscher 6 TWh 5 4 3 2 1 Sågverksindustrins biprodukter Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Massaindustrins returlutar -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 38: Användning av biobränslen, torv m.m. i fjärrvärmeverk 198 25 6 5 4 TWh 3 Avfall 2 1 Övriga bränslen Biobränslen för elproduktion Trädbränsle Tallbeckolja Torv -8-85 -9 - -5 KÄLLA: SCB, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 39: Tillförsel av pellets till den svenska marknaden 1997 25 8 7 6 Tillförsel till den svenska marknaden exkl villor TWh 5 4 3 Uppskattad utleverans till villamarknaden 2 1 Nettoimport -97-98 -99 - -1-2 -3-4 -5 KÄLLA: PELLETSINDUSTRINS RIKSFÖRBUND (PIR), WWW.PELLETSINDUSTRIN.ORG

Figur 4: Löpande kommersiella energipriser i Sverige 197 25 (inkl. skatt) öre/kwh 15 14 13 12 11 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1-7 Eldningsolja 1 Bensin, blyfri 95 Dieselolja Naturgas, bostäder Elvärme, villa Fjärrvärme Skogsflis -75-8 -85-9 - -5 KÄLLA: SPI, SCB, EUROSTAT, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING

Figur 41: Global tillförsel av primär energi 12 1 Kärnkraft Vattenkraft Övrigt 8 Mtoe 6 Naturgas 4 Olja 2-9 -91 Kol -92-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: IEA ENERGY BALANCES OF NON OECD COUNTRIES, 25

Asien inkl. Stilla havet Figur 42: Den regionala balansen för fossila bränslen år 24 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8 Olja Gas Kol KÄLLA: BP STATISTICAL REVIEW OF WORLD ENERGY, JUNE 25 Nordamerika Latinamerika Europa F.d. Sovjetunionen Mellanöstern Överskott/underskott Mtoe Afrika

Figur 43: Oljeprisutvecklingen i Europa 22 25 1 US dollar per fat 8 6 4 Bensin Villaeldningsolja Råolja Brent Eldningsolja 5 2 22 23 24 25 KÄLLA: IEA OIL MARKET REPORT

Figur 44: Kolprisutvecklingen i Europa, USA och Japan 2 25 8 7 Japan USA Europa US dollar per ton 6 5 4 3 2 2 21 22 23 24 25 KÄLLA: IEA COAL AND NATURAL GAS IMPORT COSTS AND EXPORT PRICES JUNE 26

Figur 45: Importpris för naturgas och råoljepris 1999 25 8 55 7 5 45 US Dollar per MBTU 6 5 4 3 4 35 3 25 2 15 US Dollar per fat 2 1-99 - -1 Råoljepris Import till USA Import till Tyskland -2-3 -4-5 1 5 KÄLLA: IEA, NATURAL GAS IMPORT COSTS, JUNE 26

Figur 46: Industrins energianvändning i världen 1994 23 25 Mtoe 2 15 1 5 El Naturgas Olja Kol och koks -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 47: Transportsektorns energianvändning i världen 1994 23 25 Asien exkl. Kina Latinamerika Kina Övriga 2 Afrika 15 TWh F.d Sovjetunionen 1 OECD Europa OECD Stilla havet 5 OECD Nordamerika -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 48: Bostads- och servicesektorns energianvändning i världen 1994 23 25 2 El Mtoe 15 1 5 Förnybara energikällor Naturgas Olja -94 Kol och koks -96-97 -98-99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON -OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 49: Elproduktion i världen efter produktionsslag 1994 23 TWh 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Övrigt Vattenkraft Kärnkraft Naturgas Olja Kol -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 5: Regional elproduktion i världen 1994 23 18 16 14 Asien exkl. Kina Latinamerika Kina Övriga 12 TWh 1 8 6 4 2 F.d Sovjetunionen OECD Europa OECD Stilla havet OECD Nordamerika -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 51: Energitillförsel i USA 1994 24 3 TWh 25 2 15 Förnybara energikällor Vattenkraft Kärnkraft Naturgas 1 Olja 5 Kol -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (26 EDITION) IEA

Figur 52: Energitillförsel i EU-15 1994 24 2 Förnybara energikällor TWh 15 1 Vattenkraft Kärnkraft Naturgas 5 Olja -94 Kol och koks -96-97 -98-99 - -1-2 -3-4 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (26 EDITION) IEA

Figur 53: Energitillförsel i Ryssland och OSS 1994 23 12 1 Kärnkraft Vattenkraft Förnybara energikällor TWh 8 6 Naturgas 4 Olja 2-94 Kol och koks -96-97 -98-99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 54: Energianvändning i Ryssland och OSS 1994 23 8 6 Övrigt Mtoe 4 2 Bostäder och service m.m. Transporter -94 Industri -96-97 -98-99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 55: Energitillförsel i Kina 1994 23 15 Vattenkraft Kärnkraft 12 Naturgas Mtoe 9 6 Övrigt Olja 3 Kol -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 56: Energianvändning i Kina 1994 23 1 8 Övrigt Mtoe 6 Transporter Bostäder, service m.m. 4 2 Industri -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3 KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA

Figur 57: Regional energianvändning per capita i världen 5 4 Totalt El Övrig energi 3 kwh 2 1 USA EU-15 EU-25 Ryssland Mellanöstern Kina Latinamerika Asien Afrika Indien Världen KÄLLA: ENERGY BALANCES OF NON-OECD COUNTRIES (25 EDITION) IEA, ENERGY BALANCES OF OECD COUNTRIES (26 EDITION) IEA

Figur 58: Utsläpp av svaveldioxid i Sverige 199 24 12 1 1 ton 8 6 4 Industriprocesser m.m. Diffusa utsläpp Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 Bostäder och service m.m. 3 2 Transporter Förbränning i industrin 1-9 -91-92 -93-94 -96-97 -98-99 - -1-2 -3-4 KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING 1 Inklusive industriellt mottryck och avfallsförbränning. 2 inklusive koksverk och oljeraffinaderier 3 Inklusive jordbruk, skogsbruk och fiske

Figur 59: Utsläpp av kväveoxider i Sverige 199 24 35 1 ton 3 25 2 15 1 Industriprocesser m.m. Förbränning i el- gas- och värmeverk m.m. 2 Bostäder och service m.m. 3 Transporter 5-9 -91-92 Förbränning i industrin 1-93 -94-96 -97-98 -99 - -1-2 -3-4 KÄLLA: SVERIGES RAPPORTERING TILL FN:S LUFTVÅRDSKONVENTION, NATURVÅRDSVERKET 25, ENERGIMYNDIGHETENS BEARBETNING 1 Inklusive industriellt mottryck och avfallsförbränning. 2 m.m. = koksverk och oljeraffinaderier 3 inklusive jordbruk, skogsbruk och fiske

Figur 6: Utsläpp av koldioxid från förbränning per invånare och BNP år 23 i EU och OECD-länderna Kilo CO 2 per BNP (1995 US dollar) 2,5 2,25 2, 1,75 1,5 Slovakien Polen Tjeckien 1,25 1,,75,5,25 Turkiet Ungern Korea Grekland Tyskland Mexiko Nya Zeeland Nederländerna Spanien Portugal EU Totalt OECD Italien Irland Frankrike Storbr. Belgien Sverige/Schweiz Island Danmark Norge Japan Österrike Australien,, 2,5 5, 7,5 1, 12,5 15, 17,5 2, 22,5 25, Finland Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare KÄLLA: OECD IN FIGURES - 25 EDITION, WWW.OECD.ORG