KVALITETS- RAPPORT PLUSGYMNASIET AB Sundsvall 2015-2016
Innehåll Grundfakta om Plusgymnasiet Sundsvall... 4 Historik, Fakta, Organisation... 4 Utbildningar och Elevantal... 4 Elever... 4 Personal... 5 Finansiering... 5 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 6 Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden... 6 Lokaler... 6 Skolledning... 6 Lärare och Förstelärare... 6 Värdegrundsarbete... 6 Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd... 7 Arbetsliv och vidare studier... 7 Elevråd och Elevinflytande... 8 Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet... 9 Våra kvalitetsbegrepp... 9 3.1.1 Funktionell kvalitet... 9 3.1.2 Instrumentell kvalitet... 9 3.1.3 Upplevd kvalitet... 9 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet... 9 Uppföljningar... 9 Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning... 10 3.3.1 Interna granskningar... 10 3.3.2 Nationella kursprov... 11 3.3.3 Betygsprognoser... 11 3.3.4 Betygsuppgifter... 11 3.3.5 Enkäter... 11 3.3.6 Utvärdering... 11 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan... 11 Fokusområden läsåret 2015/2016... 12 2
Fokusområde Närvaro... 12 Fokusområde Värderingar... 13 Fokusområde Bedömning... 14 Andra kvalitetshöjande insatser... 14 Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016... 15 Funktionell kvalitet... 15 Instrumentell kvalitet... 18 Upplevd kvalitet... 19 Ändamålsenlig kvalitet... 20 Sammanfattande bedömning... 20 Fokusområden inför läsåret 2016/2017... 22 Fokusområde Närvaro... 22 Fokusområde Trivsel... 22 Fokusområde Ämnesintegrering/Kunskapsintegrering... 23 3
Grundfakta om Plusgymnasiet Sundsvall. Historik, Fakta, Organisation Skolan i Sundsvall a r en av 14 skolor i Plusgymnasiets regi i Sverige. Plusgymnasiet inga r i AcadeMedia, Sveriges sto rsta utbildningsfo retag. Skolan startade ho sten 2011 med hantverksprogrammet (inriktning stylist) och samha llsvetenskapsprogrammet (inriktning samha llsvetenskap). Därefter har skolan utökat med hantverksprogrammet hud- och spa, ekonomiprogrammet, samt den nationella inriktningen beteendevetenskap på samha llsvetenskapsprogrammet. Utbildningar och Elevantal Nationellt program Nationell inriktning Yrkesutgång År 1 År 2 År 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hår- och makeupstylist 18 21 25 Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap 2 Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap 8 5 7 Ekonomiprogrammet Ekonomi 1 3 Hantverksprogrammet Övriga hantverk Hudvård 8 2 12 Totalt Introduktionsprogram - - 3 9 4 Preparandutbildning 1 1 Programinriktat individuellt val 2 4 Yrkesinriktat individuellt val 4 4 Elever Elevgruppen under året bestod i första hand av flickor. Ca 10 elever av skolans ca 115 elever var pojkar. Eleverna hade mycket olika bakgrund, både från hem med studietradition och hem utan studietradition. Vi hade även elever i trean som kom in på ett introduktionsprogram och jobbade ikapp för att kunna få examen tillsammans med sina studiekamrater. Vi hade många elever från kringliggande kommuner även detta år. Ettornas meritvärde inom hantverksprogrammet var något högre än vanligt detta år. Ettorna visade sig även mer studiemotiverade. Detta grundar vi på att alla i ettan valde grundläggande högskoleförberedande i sitt val av individuellt val. I stort kan man sammanfatta elevgruppen som heterogen och med stora skillnader i bakgrund och studiemotivation. 4
Personal Vid läsårets start var det ett skifte i personalgruppen på skolan. Många hade slutat och nya tagit vid. Vid skolstarten var halva lärarstyrkan nyanställd, och även en nytillträdd rektor. Inget administrativt stöd fanns tillgängligt och it- ansvarig avslutade sin anställning i samband med skolstart. Rektor byggde organisation under hösten med befintlig personal, samt en nyanställd biträdande rektor/admin och SYV. Hela arbetsstyrkan bildade ett arbetslag istället för de två som tidigare varit. Ledningsgruppen bestod under året av rektor och biträdande rektor. EHT hade möte en gång varannan vecka och då var skolsköterska, kurator, specialpedagog, biträdande rektor och rektor närvarande. Lärarna medverkade vid EHT s möten då de hade en anmälan till EHT eller en uppföljning/återkoppling på deras mentorselever skulle ske. Finansiering Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. 5
Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Pedagogiskt upplägg, kunskaper och värden Plusgymnasiets kärnvärden: Jag bryr mig, tydlighet och respekt genomsyrar Plusgymnasiet i Sundsvalls verksamhet. Under läsåret 15/16 har arbetet präglats av att vända en nedåtgående trend för skolan, stärka elevernas förtroende för oss i personalen samt att bygga starka relationer i skolan i stort. Vi har arbetat med att eleverna ska känna sig trygga, sedda och känna sig delaktiga. Lokaler Lokalerna är centralt belägna i Sundsvall, och har salonger belägna i markplan för att möjligheten att ta emot kunder ska finnas. Detta ser vi som en viktig del i att nå ut med vår skola, och skyltfönstren speglar på ett fint sätt vår dagliga verksamhet. Lokalerna är väl anpassade för våra behov i dagsläget. Schemat för våra elever är anpassat för de som reser långt, samt undviker i största möjliga mån håltimmar. Skollunchen intas på i NTI-gymnasiets lokaler ett par hundra meter från skolan då vi inte har utrymme i skolan för en egen skolmatsal. Skolledning Skolans ledning bestod av rektor, samt biträdande rektor. Biträdande rektor ansvarar för administrationsdelen med Schoolsoft och Novaschem. Inga ledningsuppgifter är delegerade. Ledningsmöten har genomförts med rektor och biträdande rektor, och anteckningar från dessa möten har delats i gemensam mapp för all personal. Även på personalmöten har planering och tankar utifrån dessa möten diskuterats. Lärare och Förstelärare Lärarna på Plusgymnasiet i Sundsvall hade under året god kompetens i sina kurser. De lärare som saknade legitimation har haft lång erfarenhet av sina kurser, och även av undervisning sedan tidigare. Två av hantverkslärarna läser VAL för att bli behöriga lärare. Det var 8 kvinnliga lärare och 2 manliga på skolan under året. Åldersspannet var mellan 27-62 år. Alla lärare arbetade även som mentorer under året. Arbetslagen som funnits sedan tidigare hade splittrats, och därför var hela kollegiet ett arbetslag under detta år. Plusgymnasiet Sundsvall hade inga förstelärare under året. Värdegrundsarbete Skolans övergripande värdegrundsarbete redovisas i planen mot kränkande behandling och diskriminering som personal, elever och elevhälsa är delaktiga i. Varje höst genomförs en likabehandlings- och värdegrundskartläggning (LoV-enkät) där eleverna får svara på frågor som bland annat avgör trygghetsnivån på skolan, i vilken utsträckning de fått 6
information om skolans värdegrundsarbete samt om de vet vart de skall vända sig om de upplever sig illa behandlade. Underlaget tillsammans med övrig information som samlas in via undervisningen, elevråd osv. ger skolan indikationer på vilka kommande främjande, förebyggande och även åtgärdande insatser som bör vidtas för att främja en trygg miljö för lärande. Om en elev upplever sig illa behandlad eller om det finns annat som framkommer som ger upphov till oro, görs en anmälan om kränkande behandling till huvudman. Huvudmannen utreder, via juristkompetens, ärendet vilket resulterar i kortsiktiga åtgärder för att komma till rätta med situationen. Därtill ges förslag på långsiktigt förebyggande och främjande insatser. Elevhälsa / Arbete med extra anpassningar och särskilt stöd Elevhälsoteamet på Plusgymnasiet bestod under året av rektor, biträdande rektor, specialpedagog, kurator och skolsköterska. Våra träffar var en gång varannan vecka. Vid anmälan till EHT från mentor kom mentorn till Eht-mötet för att beskriva varför anmälan gjorts. Skolan följer upprättade rutiner för uppmärksammande av elevers behov av särskilt stöd, utredningar och eventuellt upprättande av åtgärdsprogram. I undervisningen genomförs också stödinsatser i form av extra anpassningar. Skolan arbetar med extra anpassningar genom att lyssna till elevens behov och anpassa utifrån det. Anpassningar kan vara allt ifrån extra genomgångar, placering i klassrummet till muntliga redovisningar m.m. Arbetsliv och vidare studier Skolan har studie och yrkesvägledare (SYV). Denne ansvarar för information om kurser elever kan välja för vidare studier eller som är lämpliga inom ett visst yrkesområde. Vidare har SYV under året genomfört arbetspass och studiebesök med avgångselever i syfte att ge eleverna information och vägledning om eftergymnasiala studier och yrkesliv. Skolan har lokala programråd inom Hantverksprogrammet. Här kommer vi att utöka inför kommande år med de teoretiska programmen. Läraren i ekonomi har haft ansvaret för att bygga ett kontaktnät i Sundsvalls kommun för att koppla arbetsgivare till skolan. Arbetsplatsförlagt lärande genomförs både inom Sundsvall och i närliggande kommuner. På skolan finns yrkesprogram där arbetsplatsförlagt lärande är en del av utbildningen. Under sin utbildning har eleverna 15 veckors APL. På skolan har vi en APL-ansvarig som ansvarar för kontakter med arbetsplatser, stöd till eleverna i anskaffning av platser, uppföljning med elev och handledare och kvalitetssäkring av handledare/arbetsplats. Alla hantverkslärare medverkar i bedömningen av APL inför betygssättning och APL-avslut. 7
Elevråd och Elevinflytande I elevrådet ingick 5 elever tillsammans med samhällsläraren. Elevrådet hade viss insyn i arbetet med likabehandling, samt även en liten del i budgetarbetet. Rektor bjöds in vid vissa tillfällen under året där beslut behövde tas. Elevrådet fick bl a läsa Likabehandlingsplanen innan den färdigställdes för att kunna komma med synpunkter. Elevrådet fick även vara med och besluta kring hur elevutrymmen skulle utformas. 8
Systematiskt kvalitetsarbete på Plusgymnasiet Våra kvalitetsbegrepp Plusgymnasiet utgår från fyra kvalitetsbegrepp, funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet och ändamålsenlig kvalitet i arbetet med att följa upp verksamheten i skolan. Begreppen och dess innehåll som redogörs för nedan hjälper oss i arbetet med att fokusera mot mål och anpassa vårt arbete för att eleverna ska få en utbildning med så hög kvalitet dom möjligt 3.1.1 Funktionell kvalitet Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. 3.1.2 Instrumentell kvalitet För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. 3.1.3 Upplevd kvalitet Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? 3.1.4 Ändamålsenlig kvalitet Ett perspektiv vi följer upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Plusgymnasiet. På vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? Uppföljningar Nedan beskrivs det årsarbetshjul som låg till grund för de processer som huvudman och skolenhet jobbade med under 2015/2016 och när de följdes upp. Årsarbetshjulet tydliggör för skolan när de lokalt fokuserar på vissa områden och bidrar till att rektor och huvudman har en kontinuerlig dialog med uppföljning av de områden som utvärderas. 9
Metoder och Underlag för kvalitetsuppföljning 3.3.1 Interna granskningar Plusgymnasiet arbetar med kvalitetssäkring genom interna granskningar. Det innebär att representanter från huvudmannen besöker skolorna och granskar verksamheten utifrån de krav som ställs på gymnasieskolan i författningar och regelverk. Under tillsynen genomförs intervjuer med rektor, lärare och elever och efter genomfört besök ges återkoppling till skolan samt stöd för att utveckla eventuella brister som identifierats i granskningen. 10
3.3.2 Nationella kursprov Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.3 Betygsprognoser Två gånger årligen genomför skolorna betygsprognoser där läraren för varje elev anger huruvida eleven förväntas nå målen för kursen och i vissa fall även vilket betygssteg eleven förväntas nå. Betygsprognoserna fungerar som indikatorer för hur väl skolan lyckas med sitt arbete på de olika programmen, i olika ämnen och med enskilda elever. Efter genomfört prognosarbete har skolan goda förutsättningar att göra nödvändiga justeringar för att uppnå högre måluppfyllelse innan terminens slut. 3.3.4 Betygsuppgifter Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.5 Enkäter Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät som fokuserar på Studiemiljö, Undervisning och Nöjdhet. Dessutom genomförs elevenkäter som fokuserar på likabehandling- och värdegrundsarbetet på skolan samt undervisnings- / kursutvärdering. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. 3.3.6 Utvärdering Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. 3.3.7 Kvalitetsrapport och Arbetsplan Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse kommande läsår. 11
Fokusområden läsåret 2015/2016 Under läsårsavslutningen 2014/2015 genomfördes en bred analys av skolans måluppfyllelse. Denna analys resulterade i en Arbetsplan i vilken ett antal fokusområden lyftes fram som särskilt prioriterade. Dessa fokusområden presenteras nedan. Fokusområde Närvaro Bakgrund: Plusgymnasiet i Sundsvall har under flera år haft problem med hög frånvaro. Med anledning av detta valde vi just det som fokusområde för att på ett tydligare sätt få grepp om vilken sorts frånvaro det gällde, så att insatserna kunde bli rätt. Mål: Målet för året var att markant minska frånvaron för Plusgymnasiets elever. Vi hade runt 10 % som mål. Metod: Vi blev mer proaktiva i vårt hanteringssätt under året. De flesta av våra mentorer hörde av sig till sina mentorselever redan samma dag vid frånvaro, och främst om det rörde sig om upprepad frånvaro. Vi införde även ett pris för årets högsta närvaro. Vår CSN-rapportör hjälpte mentorerna att hålla koll på frånvaron för att i ett tidigt skede upptäcka hög frånvaro, samt mönster. Vi skickade även hem vykort med vi saknar dig i skolan till elever som varit frånvarande under en längre tid. EHT genomförde förebyggande insatser i hälsa och studieteknik för att främja närvaro på skolan. Uppföljning och utvärdering: Mentorerna höll under läsåret koll på sina mentorselever för att vi snabbt skulle kunna agera vid upprepad frånvaro. Vi blev bättre och snabbare på att följa upp frånvaro och återkoppla till elev, men det höll inte hela vägen. Resultat: Vi nådde inte vårt mål för årets frånvaro. Vi har vid genomgång av frånvaron sett att det handlar mycket om sjukfrånvaro både långvarig och kortvarig. Vi bad om sjukintyg vid upprepad frånvaro och har haft stora problem att få in dem av eleverna. Uppföljningen blev med andra ord bättre, men vi nådde inte resultat i själva närvaron. Slutsatser: Vi kommer att arbeta vidare med frånvaro som fokusområde under läsåret 16/17. Vi satsar på nytt genom att en lärare har mentorsuppdrag som del av tjänst. Då har hon elever som vi vet har hög frånvaro för att på ett bättre sätt kunna stötta dem i att vara i skolan. Vi har utarbetat en ny mall för pedagogisk kartläggning där eleven själv är väldigt delaktig för att komma fram till anledningar till frånvaron. 12
Fokusområde Värderingar Bakgrund: I LoV-enkäten har framkommit en del missnöje kring hur elever pratar till/ beter sig mot elever, hur elever pratar/beter sig mot varandra, samt hur elever pratar till/ beter sig mot lärarna. I en klass eskalerade detta under året, och personalgruppen beslöt sig för att planera en insats. Mål: Att elever och personal ska känna sig trygga i sitt bemötande mot varandra och kunna lita på varandra tillräckligt för att diskutera på en god nivå. Metod: Snabbt agera då elever uttrycker oro och missnöje. Gruppvisa diskussioner kring nuläge på skolan. Uppföljning och utvärdering: Utvärderingar direkt efter insatser samt nästa LoV-enkät. Resultat: De saker som kom fram till rektor under året togs direkt upp med berörda inblandade. T ex om elever kände sig förfördelade av en lärare bokades ett möte in snabbt med alla inblandade för att reda ut problemet. Ofta rörde det sig om missförstånd. EHT genomförde en insats med en hel klass där icke tillåtande värderingar speglade deras sätt att vara mot varandra. De uttryckte missnöje på ett otrevligt sätt. Klassen delades in i mindre grupper och fick prata om deras upplevelse av sin skolgång, samt vad som behövde göras för att de skulle trivas tillsammans. De hade synpunkter på en av lärarnas sätt att bemöta dem. Rektor följde upp detta, och representanter från klassen, rektor och berörd lärare förde samtal kring hur de ville gå vidare. Klassen som helhet diskuterade även vilka regler de ville ha som grupp i sitt bemötande mot varandra. De ville att vi skulle fortsätta med dessa gruppvisa samtal, och resultatet blev gott då alla upplevde att de blev lyssnade på. Slutsatser: Det är viktigt att snabbt agera vid missnöje och lyssna på vad som sägs. Alla inblandade måste snabbt få ge sin version och ett möte behöver till för att reda ut en situation. Alla mår bra av att bli lyssnade på, och detta har visat sig ge resultat, främst i de utvärderingar som gjordes under insatsen. 13
Fokusområde Bedömning Bakgrund: Sundsvall sätter i stort lägre betyg än övriga Plusgymnasier. Detta kan bero på osäkerhet i bedömning. Detta är anledningen till att bedömning blev ett fokusområde att jobba med under året. Mål: Att lärarna ska känna sig säkra i sin bedömning, men även att rektor ger förutsättningar för sambedömning och samarbete kring bedömning med andra skolor. Metod: Vi har arbetat med bedömning under året med hjälp av material på skolverket.se bland annat. Gruppvisa diskussioner har förts kring bedömning och tid har satts av för att möjliggöra sambedömning både inom skolan och med Plusgymnasiet i Gävle. Insats har gjorts där rektor på Mikael Elias i Sundsvall har haft heldagsarbete med lärarna på Plusgymnasiet i betyg och bedömning. Uppföljning och utvärdering: Vid betygssättningen innan sommaren upplevde lärarna att det kändes tryggare att sätta betyg. Resultat: Resultaten, dvs vilka betyg som sätts har inte förändrats. Skolans betyg är fortsatt låga jämfört med andra skolors. Lärarna känner sig dock tryggare i sin bedömning och vi fortsätter vi att arbeta på samma sätt som under läsåret 205/2016 för att säkerställa bedömningen, skapa trygghet i förfarandet samt utvärdera betygsresultaten. Slutsatser: Sambedömning skapar trygghet både för den enskilda läraren och för eleven som får en rättvis bedömning. Samarbetet med övriga skolor kommer att fortsätta, och tid läggas på sambedömning. Andra kvalitetshöjande insatser Hela skolans kvalitetsarbete har fått sig en genomgång under läsåret. Vi har utifrån skolinspektionens kolla din skola jobbat med att gå igenom alla delar för att kvalitetssäkra vår verksamhet och få till tydliga enkla rutiner som alla kan arbeta utifrån. All personal har fått ett eller flera ansvarsområden att utveckla för att alla ska vara delaktiga. Arbetet med våra introduktionselever har fått tydligare riktning. De ska veta vilket stöd de kan få och vad som är viktigt i deras utvecklingsplan. 14
Samlad bedömning av verksamhetens resultat 2015/2016 Funktionell kvalitet Ett större utvecklingsarbete har genomförts under året med fokus på kvalitetsarbete och rutiner. Här ska vi titta på elevernas resultat under året, samt förklara eventuella skillnader från föregående år. Andel elever med gymnasieexamen: 81 % av skolans avgångselever har i år nått gymnasieexamen jämfört med förra läsåret 14/15 då 52 % nådde examen. (Se diagram 1 i resultatbilagan) Under läsåret 14/15 har vi lagt mycket fokus på att se till att eleverna följer sin studieplan, och även att de som haft kurser som de legat efter med har fått arbeta ikapp i dem med hjälp av prövningar av hela kurser. Några elever har också läst om kurser. Lärarna har gjort sitt yttersta för att mål ska nås och att eleverna ska få sin examen. På EK och SA är resultatet 100 % och på Hantverksprogrammet 75 %. (Se diagram 2 i resultatbilagan) Det är en klar förbättring från förra året. Skolans personal förklarar detta med att i 14/15 s avgångsklasser var det mycket struligt och många elever tog inte skolan på allvar. I år har det arbetats hårt med att vända denna inställning och få eleverna att tycka att skolan är viktig. Vi har också jobbat med att vi är en skola tillsammans med gemensamma mål, utan att ha så uppdelat mellan klasser och program. Andel elever på yrkesprogram som läst in behörighet till vidare studier: I Diagram 3 i resultatbilagan framgår att 19 % av våra hantverkselever har läst in grundläggande högskolebehörighet jämfört med förra årets 15 %. Detta är låga siffror när man jämför med rikets 34,9 % i år. Intresset från avgångseleverna på hantverksprogrammet var lågt för att läsa vidare. Det är dock på väg åt rätt håll, och kommande års hantverkselever har alla valt att läsa grundläggande högskoleförberedande, så vi förväntar oss en högre siffra nästa år. Genomsnittlig betygspoäng (samtliga avgångsbetyg): Den genomsnittliga betygspoängen på skolan sjönk kraftigt 2015 jämfört med 2014. Den negativa utvecklingen har vänt då årets betygspoäng för samtliga avgångsbetyg är 12,2 jämfört med 11,3 år 2015. (Se diagram 4 i resultatbilagan) I Diagram 5 i resultatbilagan kan utläsas att genomsnittspoängen på EK var 10,8 jämfört med rikssnitt för 2015 som var 12,9. Då det endast var 3 avgångselever på EK i år är det statistiska underlaget så litet att genomslaget för en elevs betyg blir mycket stort. Av den anledningen är det svårt att dra allt för långtgående slutsatser av resultatet. Att skolan generellt ligger lägre när det gäller den genomsnittliga betygspoängen framgår dock tydligt. De elever som är inskrivna på de högskoleförberedande programmen hade när de sökte in från grundskolan låga intagningspoäng och några av dem startade som introduktionselever, och har därefter läst ikapp kurser under de år de gått på skolan. Några av eleverna kom inte heller in på sitt förstahandsval. Det förklarar delvis att betygspoängen är låga, men självfallet är vi självkritiska och behöver se över hur vi stimulerar elever till att nå även de högre betygen. Samtliga elever har dock nått gymnasieexamen på SA och EK vilket varit både skolans och främst elevernas primära mål, eftersom vi hade ett tufft utgångsläge med elever som kom in som introduktionselever och även dåliga erfarenheter av skolan sedan tidigare. 15
Även betygsgenomsnittet på HV ligger lågt gentemot rikssnitt även om snittet ökat jämfört med 2015 för skolan. Även eleverna på HV hade generellt låga intagningspoäng, dock kan sägas att denna elevgrupp sökte både skola och utbildning i första hand vilket skiljer från de högskoleförberedande. Mot bakgrund av att eleverna på HV var i viss utsträckning mer motiverade att gå sin utbildning är vi inte nöjda med resultaten. Det har bland årets avgångselever på HV funnits ett flertal elever med behov av stödinsatser. Bland dem har vi lyckats nå flera, men lägger vi samman andelen elever som nått gymnasieexamen och låga betygsgenomsnitt kan konstateras att vi inte lyckats fullt ut med att ge alla elever det stöd de var i behov av. Genomsnittlig betygspoäng (examensbevis): I resultatbilagan Diagram 7 framgår att Ekonomiprogrammet minskade i betygspoäng. Men som ovan nämnts var det endast 3 elever i EK detta år. Varje betyg får stor genomslagskraft och det är svårt att dra allt för stora slutsatser utifrån hur utbildningen på programmet fungerar utifrån så få elever. Hantverksprogrammet ökade en aning tack vare lärarnas engagemang i elevernas utbildning, samt vårt arbete med att tydliggöra utbildningens examensmål och enskilda kursers betydelse för helheten av utbildningen. En viktig del i den höjning av resultat som gjorts grundar sig i att flera prövningar på kurser har genomförts under året, och det är en förklaring till det höjda resultatet på HV. Som helhet (skolan totalt) minskar poängen med 0,2 enheter från föregående år och det är främst ekonomiprogrammets lägre resultat som är den bidragande orsaken. Andelen minst godkända betyg (E) samtliga kurser: Skolan totalt har 88 % andel minst godkända betyg i jämförelse med förra årets 85 %. (Se resultatbilagan Diagram 8) Trots att avgångselevernas betygspoäng minskade, så ser vi här en ökande andel kurser där ekonomieleverna når minst betyget E, en höjning på 11 % från föregående år. Arbetet med att nå minst ett E i kurserna har därmed lyckats på ekonomiprogrammet. Det som avviker mest i diagram 8 (se resultatbilaga) är minskning av godkända betyg på introduktionsprogram. En analys vi gjort visar på att vi tidigare misslyckats med att ha fokus på introduktionselevers helhet av utbildning. De har fått misslyckas i kurser som inte måste ingå i deras särskilda studieplan. Fokus har hamnat på andra kurser, och inte på deras kvarvarande grundskoleämne. Inför kommande års resultatanalys räknar vi med ett annat resultat här, då både lärare och skolledning har en annan grundsyn och annan kunskap vad gäller IM-elevernas behov och upplägg. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser: Resultaten framgår av Diagram 10 i resultatbilagan för de behörighetsgivande kurserna i matematik, svenska, engelska och gymnasiearbetet. Vi har under året jobbat mycket med vilka kurser som är behörighetsgivande för eleverna i deras utbildning för att nå behörighet, och lärare och mentorer har nu en större förståelse för vikten av att dessa kurser är viktiga för elevens hela utbildning. De har fokuserat på att hjälpa eleverna nå godkänt i dessa kurser, och med hjälp av SYV och mentor haft bättre koll på studieplaner. En genomgång av behörighetsgivande kurser ingår i fr o m LÅ 2016/2017 som en del i de nya elevernas introduktion. I matematik anställde vi en 2015/2016 en ny lärare. Då han startade fanns ingen lärare på plats för överlämning, och visst missnöje fanns med tidigare undervisning. Vi är medvetna om att vi har 16
många elever i matematik 1 som har stora svårigheter med matematiken. De har haft svårt med matematik i grundskolan, och har som utgångspunkt att matematik är svårt och att de inte tycker om ämnet i sig. I vår analys har vi kommit fram till att de behöver en mer praktisk undervisning än vad som getts under året. Vi anser även att de har behov av mer lärarstöd och kommer därför sätta in mer stöd av lärare och specialpedagog under dessa pass. Dessa insatser tror vi kommer att höja resultaten för våra elever. I matematikundervisningen för de teoretiska programmen har vi infört ett webbstöd som komplement till den lärarledda undervisningen för att höja förståelse och ge chans till ökade utmaningar i kurserna. Detta hoppas vi ska ge positiva resultat under kommande års mätningar. Betygsfördelning: (Se diagram 9a och 9b) Fördelningen visar på att Sundsvall sätter lägre betyg än Plusgymnasiet i allmänhet. Vad detta beror på har vi ingen bra förklaring till. Vi har diskuterat det mycket, och delvis kommer fram till att vi som tidigare nämnts har elever med ganska låga intagningspoäng på våra sökande. Våra elever kommer ofta till oss med en misslyckad studiegång bakom sig, och väldigt låg självkänsla. Vi får ofta höra (från elever) att ett E är fullt tillräckligt, och även om läraren i samtal med eleven tydliggör vad som krävs för nästa betygssteg, nöjer sig eleven med ett E. Vi är medvetna om detta synsätt och fortsätter arbeta för en förändring av synen på sin egen förmåga. Skillnaden per program är inte särskilt stor när man jämför de högre betygen. Hantverksprogrammet sticker ut när det gäller andelen icke godkända betyg. Jämfört med 2015 är utvecklingen totalt på skolan dock positiv. Resultat för introduktionselever: I diagram 11 visas resultatet för våra IM-elever under föregående år. En av våra två IMPRE elever gjorde studieavbrott, och en gick över på nationellt program. Av sex IMPRO-elever har fyra övergått till nationellt program, och en är fortfarande IMPRO elev och en har övergått till IMYRK. Våra startande IMYRK-elever har antagits på nationellt program. Vi lyckades bra med de elever som var inskrivna på IM-program under förra året i jämförelse med året innan. Dock är resultaten fortfarande för låga vad gäller betyg. En orsak kan som tidigare beskrivits vara att för stort fokus har fått läggas på andra kurser i elevens studieplan som eleven själv visar intresse för men som inte är huvudmålet för introduktionsprogrammet. Detta är vi medvetna om och arbetar med att förändra. Genom att tydliggöra studieplan och mål för introduktionsutbildningen räknar vi med ett annat resultat i nästa års resultatangivelse. 17
Instrumentell kvalitet Genomförda granskningar: Vi har en verksamhet som granskas dagligen av elever och vårdnadshavare. Alla våra elever har olika behov och önskemål som vi förväntas uppfylla. Huvudman genomförde en intern granskning av skolans verksamhet i november 2015. Då påtalades det systematiska kvalitetsarbetet, t ex att rutiner inte satt som det skulle i kollegiet, och att arbetet med pedagogiska utredningar och rätt anpassningar inte fungerade som det skulle. Med detta som utgångspunkt förändrade vi hela vårt arbetssätt och har kvalitetssäkrat alla delar av kedjan, så våra rutiner sitter som de ska, och lärarna vet hur de ska agera. Likabehandling- och värdegrund: I resultatbilagan Diagram 13 och 14 återges resultaten från LoV-enkäten som genomfördes hösten 2015. Generellt visar resultaten att eleverna är trygga i sin klass, de vet vart de ska vända sig vid kränkningar, och hade kännedom om skolans ordningsregler. Däremot sjönk förtroendet för personalen med 7 procentenheter (96 till 89) och även förtroendet att skolan tar tag i uppkomna situationer. Det tror vi beror på den röriga skolstarten. Vi hade inget fungerande schema under de första veckorna, och halva personalgruppen inklusive rektor var nya på skolan. Detta skapade en irritation på skolan som visar sig i vissa resultat i LoV-enkäten. Vi arbetar med att direkt ta itu med händelser mellan lärare-elev, och är medvetna om de saker som har uppfattats på ett negativt sätt av elever. Likvärdig bedömning/nationella prov: Vi har under året startat ett samarbete med Plusgymnasiet Gävle där lärarna får chansen att sambedöma och diskutera bedömningsfrågor. För att få en likvärdig bedömning på skolan har mötestider använts för att diskutera betygssättning och bedömning. Även enskilda samtal lärare-rektor har förekommit gällande bedömning. Tid har avsatts för att lärarna ska kunna lyfta fall och bolla bedömningskriterier. I Tabell 2 och 3 i resultatbilagan redovisas Nationella provresultat i engelska. Det är få skrivande elever och svårt att dra långtgående slutsatser. Arbetet med särskilt stöd/extra anpassning: Under året har flera pedagogiska utredningar gjorts, och några har resulterat i åtgärdsprogram. Mentor och specialpedagog har ansvarat för att följa upp åtgärdsprogrammen, och har återkopplat till rektor för beslut kring fortsatta åtgärder. Vi har under året utarbetat nya rutiner för elevhälsans arbete med en tydlig arbetsgång för mentorer, specialpedagog och elevhälsa. Extra anpassningar har registrerats i vårt måluppfyllelsedokument (MUD) där all personal har tillgång till kommentarer. Där kan skolans personal se vad som fungerat i andra kurser, så eleverna får chans till samma stöd/anpassningar hos alla. Specialpedagogen har arbetat enskilt med en del elever som haft behov av enskild tid eller hjälp med att strukturera sin tid och sina uppgifter. Hon har även funnits med under lektioner för att arbeta med olika behov i mindre grupp. 18
Kränkande behandling, diskriminering och trakasserier: Vi hade under året en anmälan om kränkande behandling som rektor gjorde. Det gällde en elev som upplevde sig kränkt av äldre elever på skolan. Anmälan gick vidare till huvudman samma dag för utredning. Rektor och likabehandlingsgruppen hade omgående samtal med berörda parter där de fick ge sin syn på det händelsen. Handlingsplan upprättades med åtgärder för att komma till rätta med situationen. Vid den första uppföljningen hade saker ändrats och eleven kände sig inte längre kränkt. En andra uppföljning gjordes med samma resultat. Under året har det i en klass förekommit viss turbulens. Personal från skolan har fört dialog med eleverna i klassen. Dialogen fördes i små grupper där eleverna fick berätta om sin skolgång. Vi dokumenterade, sammanställde och återkopplade till eleverna. Efter den här insatsen kom de bättre överens, samt var villiga att fortsätta diskussioner för att få bättre sammanhållning i klassen. Vi har tydliga rutiner för detta arbete, och jobbar ständigt med det förebyggande arbetet både under lektioner, mentorstid och förebyggande med stöd av elevhälsan. APL: Under förra året lades extra fokus på att få ordning på APL. APL har fungerat bättre i år än tidigare år eftersom en APL-ansvarig har funnits på plats på skolan. Hon har haft avsatt tid i sin tjänst för att arbeta med och utveckla skolans arbete med APL. Hon har dokumenterat elevernas APL och haft löpande kontakt med arbetsplatser. Vi har nu också en planering för hur många APL-dagar/år som ska utföras för att få ut minst 15 veckor, samt från vilka kurser poängen plockas. Viss svårighet att hitta platser som matchar våra krav och kursernas mål har förekommit under året. Upplevd kvalitet Studiemiljö: (Resultatbilagan Diagram 15) Resultaten visar på en stor minskning från föregående år. I vår analys av dessa resultat är vi rörande överens att studiemiljö och elevnöjdhet bottnar i den röriga start som eleverna fick. Vid samtal med elever under våren har det å andra sidan framkommit att de upplevde vårterminen som lugn och mycket trevligare än höstterminen. 71 % av eleverna upplever att de är trygga i skolan, men en betydligt lägre siffra upplever att de blir lyssnade på och att de behandlas med respekt. Detta beskrevs i ett tidigare stycke då vi haft samtal i grupper där eleverna fått göra sig hörda. Rektor har även uppmärksammat och tagit itu med missnöje direkt och tillsammans med berörd lärare och elever diskuterat Undervisning: (Resultatbilagan Diagram 16) Även resultat av Undervisningen visar på att eleverna upplever att det blivit sämre från föregående år. Vi upplever detta som märkligt eftersom lärarnas egna utvärderingar visar annorlunda. Även betygen visar på en uppåtgående trend, och vi undrar därför om detta också har att göra med en dålig läsårsstart eller något tillfälligt? 19
Vi har inga bra svar på detta, men tar det med oss i beaktande för en jämförelse med nästa kvalitetsmätning. Undervisningsutvärderingen visar på stora skillnader i svar på olika lärare/kurser. Eventuellt kan detta vara en orsak till resultatet? Frågan tar vi med oss in i nästkommande år. Den konflikt i främst en elevgrupp som tidigare beskrivits kan också påverka det här resultatet då studiero under arbetspass/undervisning kan påverka. Elevnöjdhet: (Resultatbilagan Diagram 17) Den upplevda kvaliteten genom Nöjdhet har på skolan sjunkit från 72 till 39. Eleverna var mycket missnöjda under höstterminen och upplevde att det var rörigt i skolan med all ny personal, brister i schemat osv. LoV-enkäten visar på att eleverna inte har riktigt förtroende för personalen, och vi anser att med mer tydliga rutiner och en samsyn på arbetsplatsen kommer också elevernas förtroende för oss i personalen att öka och eleverna blir nöjdare. Ändamålsenlig kvalitet Svarsunderlaget vid undersökningen som genomfördes i december 2015 av Markör var så lågt att det inte finns något redovisningsbart resultat. Sammanfattande bedömning När läsåret 15/16 startade hade vi som tidigare beskrivits vissa störningar i organisationen. Elevhälsoteamet var helt utbytt, ny rektor hade precis börjat och i princip halva personalstyrkan hade bytts ut. Vi startade upp med att sätta grundläggande rutiner, och arbetade sedan gruppvis med att få ordning på rutiner kring stort som smått, samt att dela upp ansvarsområden på skolan. Missnöjet bland eleverna under den här perioden var påtagligt, och det tog ända in på vårterminen innan missnöjet lagt sig och vi fick en lugnare, mer avspänd atmosfär på skolan. Vi har under året kämpat med hög frånvaro bland elever, och införde vid PlusAwards ett pris med diplom och ett stipendium som premierade högsta närvaron under året. Vi gjorde flera insatser, men upplevde att vi inte riktigt nådde fram. Planen inför nästkommande år är att satsa mer på direkt kontakt med elever som har hög frånvaro, och det kommer att ske främst via en av lärarna, som har mer tid i sin tjänst till mentorskapet, och kan därmed hålla tätare kontakt. Flera av våra betyg och andelen elever som fått gymnasieexamen har höjts, medan vår upplevda kvalitet har sänkts. Vi har analyserat dessa resultat, och kommer fram till att den mindre bra starten på läsåret, samt all ny personal har bidragit till sänkningen. Lärarnas enträgna arbete med att få eleverna engagerade och godkända har gjort att fler tagit sig igenom utbildningen och klarat sina mål. Även ett tydliggörande och ett medvetandegörande för personalen kring sammanhang i resultat under året har gett oss nya vinklingar i våra diskussioner, och vi blev tillsammans mer medvetna om hur resultaten hänger ihop och varför vi gör som vi gör. 20
Vi har klara förbättringsbehov gällande våra IM-elever. De behöver själva vara medvetna om att de går ett introduktionsprogram, så att inte fokus hamnar på hantverkskurserna, utan på att få klar grundskolan. Lärarna som arbetar med andra kurser än grundskolebehörigheten måste bli snabbare i sin återkoppling till rektor då det är något som inte fungerar för en introduktionselev, så vi kan göra rätt prioriteringar för dem. Vi nådde inte riktigt fram med att få eleverna engagerade i undervisning och skolans arbete med ordningsregler och likabehandling. Under kommande uppstart kommer lärarna att involvera eleverna på ett tydligare sätt kring vår gemensamma arbetsmiljö och gemensamma ordningsregler och elevrådet kommer att få en tydligare insyn i skolans kvalitets- och likabehandlingsarbete. Känslan på skolan har förbättrats under våren, men vi har fortfarande mycket att jobba med. Vi behöver en starkare vi-känsla där lärare och elever jobbar tillsammans mot samma mål, och där eleverna förstår att lärarna finns på plats för deras skull. Lärarna kommer att ha ett tydligare samarbete under nästa läsår (med integrering av kurser), och det tror vi kommer att påverka hela skolans vi-känsla och skolans resultat inom flera områden. Gällande betyg och behörighet, så har lärarna en annan förståelse för vilka kurser som är behörighetsgivande och vilka riktlinjer som finns kring gymnasieexamen, introduktionsprogram osv. Ingen introduktionselev ska behöva få ett F i kurser som inte måste ingå i deras studieplan. Då är det vi som skola som har brustit någonstans. 21
Fokusområden inför läsåret 2016/2017 Utifrån den analys vi gjorde av föregående års arbete blev Närvaro, Trivsel och Integrering de områden vi vill fokusera på inför kommande år. Vi vill få en skola där alla elever trivs och där de känner ett sammanhang för att nå så långt som möjligt i sin utveckling både som människa och kunskapsmässigt. Vårt mål är att alla ska nå sin examen. Integrerar vi kurser, mål, elever osv, skapar vi en gemenskap som bidrar till ökad förståelse för utbildningen i sig, och detta kommer att ge bättre resultat. Fokusområde Närvaro Fokusområdets bakgrund & motiv: Läsåret 15/16 har vi fokuserat på att närvaron ska höjas. Vi har skärpt frånvarokollen, varit snabbare att kontakta elever vid frånvaro, infört stipendium för hög närvaro, och över lag haft bättre kontroll. Vi är inte riktigt framme vid de resultat vi vill se, och mycket onödig frånvaro kan minskas. En lärare har mer tid för mentorskapet än övriga, och har hand om de som tidigare visat sig ha mycket frånvaro. En elev i gymnasieskolan ska delta i den verksamhet som anordnas för att ge den avsedda utbildningen, om eleven inte har giltigt skäl att utebli Mål för fokusområdet: Vi har som mål att nå 10 % eller lägre för den totala elevfrånvaron under läsåret 16/17. Redovisning: Metoder och genomförande för hur arbetet med fokusområdet under läsåret bedrivs samt uppföljning och utvärdering beskrivs i vår lokala Arbetsplan. Arbetet med fokusområdet kommer att redovisas i 2016/2017 års kvalitetsrapport. Fokusområde Trivsel Mål för fokusområdet: Vi har som mål att alla elever ska kunna säga att de trivs på vår skola, och 80 % är vårt delmål under läsåret 2016/2017 för att nå fram till alla så småningom. Redovisning: Nästa års kvalitetsmätningar genom NKI, men även vissa delar i LoV-enkäten får visa på att detta resultat uppnåtts. 22
Fokusområde Ämnesintegrering/Kunskapsintegrering Mål för fokusområdet: Klasser, grupper, lärare och EHT ska arbeta tillsammans. Vi ska fokusera på att integrera kurser och mål för att tydliggöra examensmålen, skapa samarbete, göra eleverna mer studiemotiverade och få bättre måluppfyllelse. Samarbete gör hela arbetsprocessen roligare för både elever och lärare. Redovisning: Integreringen i kurser, mål och samarbeten utvärderar vi och analyserar under vårterminen 2017. Där ser vi också i våra kvalitetsmätningar, samt i samtliga betyg vad resultaten blir. 23
2016 10 28 Resultatbilaga Kvalitetsrapport 2015/2016 Plusgymnasiet Sundsvall Andel elever med gymnasieexamen Utbildningen på samtliga nationella program ska leda till att varje elev uppnår kraven för en gymnasieexamen. En gymnasieexamen är dock ett samlat begrepp för två olika examina med olika krav, där målet för eleverna på yrkesprogrammen är en yrkesexamen, medan det för eleverna på högskoleförberedande program är en högskoleförberedande examen. Krav för gymnasieexamen för elever på högskoleförberedande program: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5-6, svenska 1-3 Ett godkänt gymnasiearbete Krav för gymnasieexamen för elever på yrkesprogram: Betyg (F-A) i kurser motsvarande 2500p (fullständigt program) Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 2250p av dessa 2500p Godkänt betyg (lägst E) i kurser motsvarande 400p inom de programgemensamma ämnena Godkänt betyg (lägst E) i kurserna matematik 1, engelska 5, svenska 1 Ett godkänt gymnasiearbete Andelen elever med gymnasieexamen beräknas på det totala antalet avgångselever som läst ett fullständigt program (2500p). 1
2016 10 28 Diagram 1 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (totalt) 100,0% 100% 90,0% 80,0% 90,7% 91% 86,2% 75% 89,2% 89,2% 88% 87% 88% 85% 81% 70,0% 67% 60,0% 50,0% 50% 52% Rikssnitt 2015* 2014 40,0% 2015 2016 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 2 Funktionell kvalitet: Andel elever med gymnasieexamen (per program) 100,0% 100% 100% 90,0% 90,7% 89,3% 91% 86,2% 89,2% 88% 80,0% 75% 81% 70,0% 67% 60,0% 50,0% 50% 52% Rikssnitt 2015* 2014 2015 40,0% 2016 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% EK SA HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 2
2016 10 28 Diagram 3 Funktionell kvalitet: Andel elever på yrkesprogram med grundläggande högskolebehörighet 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% Rikssnitt 2015* 2015 40,0% 30,0% 31,8% 34,9% 2016 20,0% 19% 19% 15% 15% 10,0% 0,0% HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Genomsnittlig betygspoäng (GBP) Den genomsnittliga betygspoängen beräknas på de kurser som ingår i den ordinarie studieplanen för ett fullständigt program. Gymnasiearbetet räknas dock inte med eftersom betyget endast kan vara F eller E. Inte heller betyg i utökade kurser påverkar den genomsnittliga betygspoängen. Den genomsnittliga betygspoängen mäts på samtliga avgångselever (d.v.s. elever som antingen har erhållit gymnasieexamen eller ett studiebevis med omfattningen minst 2500 poäng) samt på elever med examen. 3
2016 10 28 Diagram 4 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 14,5 14,2 14,0 14,0 14,0 12,9 12,9 12,2 12,2 12,2 11,1 11,3 13,6 13,1 12,8 Rikssnitt 2015* 2014 8,0 2015 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 5 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng samtliga avgångsbetyg (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 14,4 12,9 10,8 14,2 12,8 14,2 14,0 14,0 13,6 12,2 12,2 11,1 11,3 Rikssnitt 2015* 10,0 2014 2015 8,0 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 EK SA HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 4
2016 10 28 Diagram 6 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (totalt) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 15,0 14,0 12,2 14,4 14,5 14,4 14,5 14,2 13,5 13,7 13,7 13,1 12,8 13,0 12,8 10,0 8,0 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 Högskoleförberedande program Yrkesprogram Skolan totalt PG totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. Diagram 7 Funktionell kvalitet: Genomsnittlig betygspoäng examensbevis (per program) 20,0 18,0 16,0 14,0 14,8 14,7 14,0 12,8 14,4 14,5 14,4 14,1 13,1 12,8 13,0 12,8 12,0 10,0 8,0 10,8 Rikssnitt 2015* 2014 2015 2016 6,0 4,0 2,0 0,0 EK SA HV Skolan totalt *Siris (Skolverket). Rikssnitt för 2016 tillgängligt först i dec. 2016. Uppgifter om rikssnitt för 2015 saknas i de fall antalet elever understiger 10. 5
2016 10 28 Diagram 8 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (per program) 100% 95% 94% 94% 90% 80% 88% 88% 84% 75% 83% 79% 89% 88% 88% 89% 88% 88% 85% 85% 70% 60% 50% 40% 51% 2013/2014 2014/2015 2015/2016 30% 20% 10% 0% HV SA EK IM Skolan totalt PG totalt Måluppfyllelse samtliga betyg Uppgifterna om examensbevis och genomsnittlig betygspoäng avser endast avgångselever. För att följa upp måluppfyllelsen för de elever som tog del av utbildningens första och andra år sammanställer vi också uppgifter om samtliga betyg satta under läsåret. Dels presenteras hur samtliga betyg satta under året är fördelade, dels andelen minst godkända betyg (E) totalt samt i de gymnasiegemensamma ämnen där ett godkänt betyg är en förutsättning för att uppnå kraven för en gymnasieexamen. 6
2016 10 28 Diagram 9a Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 2015 100% 90% 4% 5% 4% 7% 2% 3% 6% 6% 10% 80% 19% 13% 13% 14% 10% 70% 10% 19% 20% 19% 60% 50% 40% 30% 40% 48% 44% 42% 16% 32% A B C D E F 20% 29% 10% 0% 17% 16% 15% 12% 5% SA EK HV Skolan totalt PG totalt Diagram 9b Funktionell kvalitet: Betygsfördelning (per program) 2016 100% 90% 80% 3% 3% 3% 3% 7% 9% 9% 8% 21% 14% 17% 16% 12% 11% 70% 60% 50% 28% 18% 21% 22% 19% 17% A B C D 40% E 30% 20% 35% 49% 39% 39% 30% F 10% 0% 6% 6% 12% 12% 12% SA EK HV Skolan totalt PG totalt 7
2016 10 28 Diagram 10 Funktionell kvalitet: Andel minst godkända betyg (EN/MA/SV/GYAR) 100% 90% 80% 95% 88% 89% 88% 88% 83% 76% 100% 100% 94% 84% 97% 100% 81% 81% 88% 85% 91% 91% 70% 60% 70% 53% 67% 60% 63% 50% 40% 2013/2014 2014/2015 30% 2015/2016 20% 10% 0% Diagram 11 Funktionell kvalitet Elever som var inskrivna på IM under läsåret 2015/2016 (totalt 16 elever) Diagramrubrik Aktivitet juni 16 IMPRE 2 2 2 1 7 IMPRO 6 4 IMYRK 8 Behörig till (ett visst) högskoleförberedande program Behörig till (ett visst) yrkesprogram Fortsatt studier på IM program Övergått till annan fortsatt utbildning Studieavbrott 8
2016 10 28 Nationella prov Här presenteras resultaten av de nationella proven samt överensstämmelsen mellan nationella kursprovsbetyg och kursbetyg. Endast elever som fått ett kursbetyg och betyg på det nationella provet finns med i statistiken. Tabell 1 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg 2015/2016 Skolan totalt 2015/2016 Andel (%) elever med lägre, lika eller högre kursbetyg jämfört med provbetyget Antal genomförda prov Lägre Lika Högre ENGENG05 10 30% 50% 20% ENGENG06 5 0% 60% 40% Samtliga ämnen 15 20% 53% 27% 9
2016 10 28 Tabell 2 Instrumentell kvalitet: Överensstämmelse kursprovsbetyg och kursbetyg jmf med föregående år Skolan totalt 2014/2015 jmf 2015/2016 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2014/2015 Andel (%) elever med lika kursbetyg jämfört med provbetyget 2015/2016 ENGENG05 63% 50% ENGENG06 67% 60% Samtliga ämnen 64% 53% Tabell 3 Instrumentell kvalitet: Betygsfördelning nationella kursprovsbetyg Antal genomförd aprov Andel A Andel B Andel C Andel D Andel E Andel F ENGENG05 10 9% 13% 13% 48% 17% 0% ENGENG06 5 13% 13% 13% 0% 50% 13% Samtliga ämnen 15 10% 13% 13% 35% 26% 3% 10
2016 10 28 Behörighet (pedagogisk personal) Här presenteras andel lärare heltidstjänster med pedagogisk högskoleexamen. Uppgifterna samlas in 15:e oktober och avser personal som finns på skolan vid mättillfället. Statistiken är hämtad från den nationella statistiken som finns i Siris (Skolverket) Diagram 12 Instrumentell kvalitet: Behörighet (pedagogisk personal) 100% 90% 80% 79% 79% 79% 70% 60% 50% 40% 45% 41% 2013/2014 2014/2015 201/2016 30% 31% 20% 10% 0% Skolan Riket 11
2016 10 28 Likabehandlings- och värdegrundsarbete (Instrumentell kvalitet) I november varje år genomförs en kartläggning av skolornas likabehandlings- och värdegrundsarbete. Kartläggningen görs genom en elevenkät som skattar huruvida eleverna känner sig trygga i skolan, om de har förtroende för man tar tag i situationen om de upplever kränkningar på skolan, att de fått information om skolans likabehandlings- och värdegrundsarbete samt om de vet vart de ska vända sig om de upplever kränkningar på skolan. Resultatet av likabehandlings- och värdegrundsenkäten utgör sedan, tillsammans med lokala kartläggningar, ett av skolans underlag för analys inför upprättandet av det plandokument som färdigställs i januari februari. Diagram 13 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 90% 80% 80% 85% 82% 82% 76% 87% 70% 60% 50% 62% 54% 40% 30% 20% 10% 0% Jag vet vart jag ska vända mig om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan Jag har förtroende för att skolan tar tag i situationen om jag själv eller någon annan elev upplever kränkningar på skolan. Känner du till Skolans ordningsregler Jag har fått vara med och diskutera ordningsregler på skolan 12
2016 10 28 Diagram 14 Instrumentell kvalitet: Likabehandlings- och Värdegrundsenkät (LoV-enkät) 100% 95% 95% 97% 96% 90% 89% 85% 80% 75% 2014/2015 2015/2016 70% 65% 60% 55% 50% Jag känner mig trygg i min klass? Jag känner mig trygg med skolans personal? Studiemiljö och undervisning Varje år genomförs en elevenkät där eleverna på skolan ges möjlighet att svara på frågor om hur de upplever studiemiljön och undervisningen på skolan. Eleverna anger på en skala 1-10 hur väl påståendet stämmer överens med deras upplevelse. Resultaten presenteras som den andel som har svarat positivt (7-10) på respektive påstående, samt ett index för respektive område (studiemiljö och undervisning). 13
2016 10 28 Diagram 15 Instrumentell kvalitet: Studiemiljö elev 100% 90% 91% 100 90 80% 70% 60% 50% 40% 30% 81% 71% 79% 80% 81% 76% 70% 65% 65% 64% 52% 50% 45% 46% 80 70 60 50 40 30 20 72 79 61 2014 2015 2016 20% 10 10% 0% Jag känner mig trygg i skolan. Personalen ser till att alla blir behandlade med respekt. Eleverna behandlar varandra med respekt Jag tycker att jag kan få arbetsro i skolan. Personalen tar hänsyn till elevernas synpunkter 0 Studiemiljö Index Diagram 16 Instrumentell kvalitet: Undervisning elev 100% 100 90% 80% 83% 81% 81% 83% 90 80 79 70% 60% 50% 40% 30% 57% 36% 64% 64% 34% 38% 62% 49% 70 60 50 40 30 20 67 51 2014 2015 2016 20% 10 10% 0% Lärarna gör så att jag får lust att lära mig mer Lärarna informerar mig om hur det går i skolarbetet Lärarna hjälper mig så att Lärarna gör det tydligt vad det ska gå bra för mig jag behöver kunna 0 Undervisning Index 14
2016 10 28 Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad (Upplevd kvalitet) Den upplevda kvaliteten utgår från elevernas egna personliga förväntningar på skolan. I den elevenkät som genomförs årligen (Markör) ställs frågor kring elevernas nöjdhet (NKI), trivsel och i hur hög grad de skulle rekommendera sin skola till någon annan. Resultaten ger ett index för respektive område; Nöjdhet (NKI), trivselgrad samt rekommendationsgrad. Diagram 17 Upplevd kvalitet: Nöjdhet (NKI), trivselgrad och rekommendationsgrad 100 90 80 70 65 72 74 77 65 78 60 50 47 2014 2015 40 39 2016 30 27 20 10 - Nöjdhet (NKI 0-100) Trivselgrad (%) Rekommendationsgrad (%) 15