SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK 9.3.2015 Foto: Milka Alanen STUDENTEXAMENSNÄMNDEN

1 U P P G I F T E R I TEXTFÖRSTÅELSE Ia Öppna frågor Läs artikeln Din livsstil kan lura generna (Hälsa 5/2013) på sidorna 7 8 och svara därefter med egna ord på svenska på frågorna a e nedan. Svaren ska vara 10 50 ord långa. Skriv svaren med tydlig handstil på konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet). a) Vilka förändringar har konstaterats i fråga om förekomsten av typ 2-diabetes och av övervikt under de två senaste decennierna? b) På vilket sätt kan våra gener jämföras med ett piano? c) Hur påverkas olika människor av en fettrik kost? d) Varför påstår Marju Orho-Melander att lagom är bäst när det gäller kosten? e) Varför förhåller sig Marju Orho-Melander skeptisk till gentester? (Två orsaker)

2 Ib Komplettering av dialog Du har varit med om en olycka och måste vara borta från skolan ett par dagar. På hälsocentralen träffar du av en slump din lärare. Komplettera dialogen med dina egna repliker på svenska så att de bildar en klar och fungerande helhet tillsammans med de givna replikerna. Replikerna ska vara 10 30 ord långa. Skriv dem med tydlig handstil på papper (inte på samma konceptpapper som någon annan del av provet). Ett samtal på hälsocentralen Läraren: Du: Läraren: Du: Läraren: Du: Läraren: Du: Läraren: Du: Hej! Vad har hänt? Hur har du fått det där gipset? 1. Berätta om olyckan du varit med om och vilka skador du fick. Det var förskräckligt! Allt kan hända! Hur mår du nu då? 2. Svara och säg hur du klarar dig. Nåja, men lyckligtvis är ju det värsta förbi. När kan du återvända till skolan? 3. Berätta vad läkaren sagt och vad du själv tycker om det. Men du måste nog ännu vara väldigt försiktig. Det är inte bra att komma till skolan förrän du är helt återställd. Jag kan meddela dig dina hemuppgifter. 4. Tacka läraren och kommentera förslaget. Det är inget problem. Vi håller kontakt. Nu måste jag gå. Jag ska tillbaka till skolan. Hej då och sköt om dig! 5. Svara och be läraren skicka hälsningar till dina klasskamrater. II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös den produktiva luckuppgiften på sidorna 4 6 enligt anvisningarna.

3 III UPPSATS Skriv en uppsats på 250 300 ord om ett av följande ämnen. En del av ämnena är fria, i andra ska du använda bakgrundsmaterial enligt anvisningarna. Skriv uppsatsen med tydlig handstil på konceptpapper (men inte på samma papper som någon annan del av provet). Färdiga rubriker och rubrikförslag är angivna med fet stil. Uppgifterna 1, 3, 5, 6 och 7 är materialbaserade. 1. På sidorna 9 10 finns en artikel om livsmedel som är tillåtna i en del länder men förbjudna i andra och också något om orsakerna till det. Fundera utgående från artikeln på dina egna matvanor. Skriv under någondera av rubrikerna: Hälsosam och ohälsosam mat ELLER Borde jag ändra mina matvanor? 2. Hur mår finländarna idag? Du kan utnyttja informationen på sidan 11. Sätt egen rubrik. 3. Vad är det som gör läkaryrket så lockande? Diskutera frågan utgående från Anders Hedins synpunkter i artikeln på sidan 12. Sätt egen rubrik. 4. En hobby som ger välbefinnande Skriv om någon hobby och reflektera över hur hobbyn påverkar den fysiska och psykiska hälsan. 5. Vad betyder bastun för finländarna? Använd fotografierna på omslaget. Sätt egen rubrik. 6. Det händer ibland att man någon gång under livet förlorar sin hälsa, en närstående människa, sitt hemland eller något annat värdefullt. Förlusten väcker sorg, men minnena av det man förlorat kan också ge tröst. Analysera och tolka den ena dikten eller båda på sidorna 13 14. Väcker dikterna minnen hos dig? Sätt egen rubrik. 7. I Johanna Thydells roman I taket lyser stjärnorna (2003) har huvudpersonen Jenna Wilsons mamma drabbats av en svår sjukdom. Hur kommer olika slags känslor till uttryck i romanutdraget på sidorna 15 16? Rubrikförslag: Oro och tröst Obs! Om inte annat anges är språket i texterna identiskt med språket i originalpublikationerna.

4 II PRODUKTIV LUCKUPPGIFT Lös lucktestet med hjälp av stödorden i kanten. Om stödord saknas ska du själv hitta på ett eller flera ord eller en ordform som passar i sammanhanget. Skriv ner dina lösningar med tydlig handstil på ett separat konceptpapper (inte på samma papper som någon annan del av provet). Skriv lösningarna under varandra och numrera dem på samma sätt som här. Fruktan har många ansikten Höga platser, mörker, storväxta främlingar väcker rädslor hos många. Vissa saker är människor i alla 1 rädda för. Men 1. ålder en del rädslor är vanligare hos specifika grupper. Kvinnor är ofta mer rädda för våld medan män ofta är rädda för döden och impotens. 2. lämna Den vanligaste rädslan bland ungdomar är att bli 2 ensam, och när man är gammal ökar ofta rädslan för främlingar och överfall. Barn, som har en livlig fantasi, och som ännu inte 3 vad som verkligen är farligt, kan därför vara rädda för allt möjligt. Bogyfobi, eller rädslan för 4, är mycket allmän hos barn, men har en tendens att försvinna i 5 ålder. 3. lära sig 4. spöke 5. Många småbarn är mycket rädda för till exempel Mårran i Mumin, och barn är i allmänhet rädda för mörker och för att gå och lägga sig 6 att en förälder tittat efter under sängen, 6. eftersom de inte med säkerhet vet att det inte finns något spöke där.

5 Men det finns 7 saker än vanliga, förnuftiga vardagsrädslor. En fobi är en rädsla driven till 8 spets, och det 7. allvarlig 8. p r o n. finns många olika fobier. Monofobi, rädsla för ensamhet, achluofobi, rädsla för mörker, ofidiofobi, rädsla för ormar och arachnofobi, rädsla för spindlar, är några av 9 vanligaste 9. vi fobier. 10. 10 i tiden kunde fobier rädda människan i farliga situationer. Hur kunde man veta om spindeln var giftig eller inte? Ormar kan bita och döda, så 11 vet om inte den här 11. p r o n. också gör det? Aviofobi, rädsla för att flyga, och bilfobi, rädsla för bilar, hör till de lite nyare fobierna som uppkommit i och 12 att tekniken 13. De nyare rädslorna är mycket mindre 14 än de klassiska fobierna, som till exempel spindelskräck, 15 det bevisligen är farligare att åka bil än att 16 på en spindel. Fobier har ofta sin 17 i traumatiska händelser, inte sällan i barndomen. Blir man 18 av en hund kan man få en 12. 13. utveckla 14. breda ut 15. k o n j. 16. 17. 18. bita akut hundskräck, och om man faller i vattnet på badstranden och 19 på att drunkna, kan man bli sjukligt rädd för vatten. Rädslor och fobier är 20 att skämmas för, och många av oss går med 21 fobier hela livet. Det är först när fobierna gör ett normalt liv omöjligt som man bör söka 22, exempelvis om man stannar 23 för att man möjligtvis kan 19. 20. 21. liten 22. 23. se en fluga om man går ut.

6 Fobier går oftast att bota. 24 metoden är att gå och 24. enkel (s u p e r l.) prata med en läkare eller skolhälsovårdare som ger närmare instruktioner om 25 man ska hantera sina problem. Skräck och olika rädslor 26 i massmedierna. Tidningarna viker 25. 26. utnyttja varje dag ut nya saker vi ska vara rädda för, som terrorism, 27. mord och olyckor, och skräckfilmerna 27 hela tiden i popularitet. Dagens barnfilmer har oftast åtminstone en skurk som är så 28 som möjligt, och datorspel som går ut på våld och brutalitet har blivit 29 populärare under de senaste åren. Även pedagogiska spel kan 30 våld. 28. skrämma 29. 30. Källa: Hufvudstadsbladet 30.11.2004 Anna af Hällström (bearb.)

7 TEXTFÖRSTÅELSEUPPGIFT I a

8 TEXT EVA OLSSON Källa: Hälsa 5/2013

9 MATERIAL TILL UPPSATS 1

10 Källa: Hälsa 2/2014

11 MATERIAL TILL UPPSATS 2 THL: De äldre mår bättre än de unga i Finland Publicerad 21.11.2012 Finländarnas välmående och hälsa har förbättrats under de senaste årtiondena. Enligt en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd, THL, upplever finländarna att de är friskare än vid motsvarande undersökning år 2000. Enligt undersökningen har andelen folksjukdomar och långtidssjuka minskat. Andelen som behöver hjälp på grund av begränsningar i funktionsförmågan har också minskat. Problem med blodtrycket, utmattningsdepression, skador på grund av olyckor, rökning och alkohol har blivit sällsyntare, enligt rapporten. Livskvaliteten och hälsan har förbättrats för personer i medelåldern och för de äldre. Finländska män använder mer alkohol än kvinnorna. Bland män i medelåldern använder en betydande del stora mängder alkohol. Alkoholbruket bland kvinnor över 45 år har också ökat under de senaste tio åren. Hälsoutvecklingen ligger i de ungas händer Övervikt och diabetes är de största hälsoriskerna för den relativt välmående finländska befolkningen. Trots att övervikten inte blivit mer allmänt förekommande, är den fortsättningsvis en stor hälsorisk. Av de finländska kvinnorna är endast 30 procent och av männen 40 procent normalviktiga. Enligt THL är det osäkert om den i stora drag positiva hälsoutvecklingen kommer att fortsätta i framtiden. Undersökningen visar att den äldre befolkningen mår bättre än den yngre generationen. De positiva hälsoutsikterna för personer i åldersgruppen 30-44 var inte lika framträdande som hos de äldre. Också symptom i rörelseorganen har ökat bland unga. Den finländska befolkningens matvanor har dessutom blivit alltmer ohälsosamma och finländarna motionerar mindre än tidigare. Undersökningen baserar sig på ett urval av den vuxna befolkningen i Finland. De undersökta personerna intervjuades både 2000 och 2011. Dessutom beaktades en del som deltagit i de hälsoundersökningar som gjordes 1978 1980. Linn Karlsson Källa: http://svenska.yle.fi/artikel/2012/11/21/thl-de-aldre-mar-battre-de-unga-i-finland, hämtat 9.6.2014.

MATERIAL TILL UPPSATS 3 24-åriga Anders är Dalarnas yngsta läkare BORLÄNGE Anders Hedin har länge satsat hårt för att nå sin dröm att bli läkare. Nu är han 24 år och har redan klarat av den 5 1/2 år långa läkarutbildningen. När han fått sin läkarlegitimation vill han ut i världen och hjälpa människor i nöd. Just nu så trivs han bra som underläkare på Kvarnsvedens vårdcentral. Anders Hedin tog studenten från Soltorgsgymnasiet för nästan 6 år sedan. Direkt efter sommaren så började han den 5 1/2 år långa läkarutbildningen på Uppsala universitet. Nu är utbildningen klar och Anders vikarierar som underläkare på Kvarnsvedens vårdcentral. Där är det långa arbetspass som gäller. Jag jobbar 8 17.30 nästan varje dag, och jag trivs jättebra på vårdcentralen. Alla här är otroligt proffsiga och duktiga så gör det inget att jag jobbar så mycket. Jag har ändå mer fritid nu än vad jag hade när jag gick i skolan. Fastän skoldagarna var långa och aldrig verkade ta slut så blev Anders aldrig trött på att plugga under sin tid på universitetet. Jag tycker det är så himla roligt att lära mig saker. Medicin är ett spännande ämne att studera, så det blev aldrig för mycket, snarare tvärt om. Jag ville lära mig mer! berättar han. Anders förklarar att han var en av de yngsta i klassen på universitetet. Han var bara 18 år, och de flesta av hans klasskamrater var runt 23 år, eftersom det är svårt att komma in på utbildningen. Av de få som var lite yngre i klassen så hade majoriteten sökt till läkarutbildningen bara för att de hade tillräckligt bra betyg för att komma in. Jag tror inte det håller i längden, man måste tycka något är roligt för att hålla på med det i resten av sitt liv. Jag älskar att hjälpa folk och om jag kan kombinera det med att forska kring virus och medicin så är jag helnöjd. När man är färdig med läkarutbildningen så får man något som kallas en läkarexamen, men för att bli legitimerad läkare krävs det att man gör en allmäntjänstgöring (AT). AT-tjänsten varar i 18 eller 21 månader och består av ett visst antal månaders lära inom medicin, kirurgi, psykiatri och på vårdcentral. Under denna tid så har man en handledare som hjälper till ifall något skulle vara svårt. AT är lite learning by doing, man lär sig allra mest genom att träffa patienter och få fastställa en diagnos själv utifrån sina egna undersökningar. Därför är AT en väldigt viktig del i utbildningen, förklarar Anders, som helst vill göra sin AT-tjänst i Falun. När Anders har fått sin läkarlegitimation så vill han arbeta för Läkare utan gränser. I alla fall ett litet tag, för då får man hjälpa människor på ett väldigt unikt sätt. Ute i världen finns många sjukdomar som vi inte har här i Sverige så man lär sig otroligt mycket samtidigt som man gör någonting viktigt för vår värld. Det är något jag tycker är viktigt, att hjälpa andra. Det är därför jag vill bli läkare. Signe Svorén bt.ung@dt.se Anders Hedin kan tänka sig att bo kvar i Borlänge i framtiden. När jag pluggade i Uppsala så såg jag aldrig en stjärnhimmel så klar som den här i Dalarna. Det är sådana småsaker som man inte klarar sig utan när man levt med dem hela sitt liv, förklarar den unga läkaren. Fotograf: Cornelia Wahlberg Anders Hedin började läkarutbildningen direkt efter gymnasiet. Han var en av de yngsta i klassen. Fotograf: CW ANDERS TIPSAR DEM SOM VILL BLI LÄKARE Namn: Anders Hedin Ålder: 24 Gör: Underläkare på Kvarnsvedens vårdcentral i Borlänge Fritid: Måla, läsa, promenera, åka skidor och resa. Familj: Mamma, pappa, systern Anna och mormor Inger. Tips för andra som vill bli läkare: Det är svårt att komma in på läkarutbildningen så börja fokusera tidigt i livet. Satsa på skolan och gör högskoleprovet flera gånger. När man väl kommit in så är det viktigt att våga fråga om det är något man inte förstår, annars lär man sig ingenting. Källa: http://www.dt.se/ung/ 1.5622972-24-ariga-anders-ar-dalarnas-yngsta-lakare, hämtat 23.4.2014. 12

13 MATERIAL TILL UPPSATS 6 Följer du mig Följer du mig när jag blir rädd för att bli ensam? Följer du mig när ett mörker om utifrån eller från något inom mig mitt på dagen faller över mig och lämnar mig synskadad, genomfryst? Jag är van vid din värme, vi växlade den länge, länge. Följer du mig när jag eller du ej mera syns i våra gamla, slitna rum, utan stiger ut till en ren morgon med en mild vind, årens dröjande sång över gräset? Bo Carpelan, Mot natten (2010)

14 MATERIAL TILL UPPSATS 6 Åren Åren, när de är över. Hur så över? När knän sprang gator, kroppen växte, väntan som gick över. Barnen lärde sig gå med oss. Bort från oss. Somrar, dagar så höga, som speglar i våra fönster. När allt är över, minns ni oss? Åren vi inte kunde ta farväl av, och inte av er. Bo Carpelan, Mot natten (2010)

15 MATERIAL TILL UPPSATS 7

Källa: Johanna Thydell, I taket lyser stjärnorna, 2003 16

17

14 18 POÄNGSÄTTNINGEN AV PROVET Uppgift Antal Poäng- Koefficient* Max. Kolumn på deluppgifter sättning bedömningsblanketten Ia 5 x 5 0 p. x 2 50 p. 1 Ib 1 x 10 0 p. x 3 30 p. 2 II 30 x 1 0 p. x 1 30 p. 3 III 99 p. 7 Tot. 209 p. * Viktningen görs av nämnden. OBS! Läraren antecknar på bedömningsblanketten det oviktade poängtalet för varje del. Noggrannare instruktioner för poängsättningen och bedömningen ingår i anvisningarna för provet i svenska som andraspråk.

Foto: Museiverket, Helsingfors Foto: Marketta Forsell