Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd

Relevanta dokument
Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR

4. Behov av hälso- och sjukvård

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsopolitiskt program

Vård på lika villkor


Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Folkhälsoplan Essunga kommun

Sveriges elva folkhälsomål

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma i Stockholms läns landsting

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa

Stockholmsvården i korthet

Folkhälsoplan

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Hälsoplan för Årjängs kommun

Mvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök

2011 Layout & design Aztek Design Foto: Photos.com, istockphoto.com

Verksamhetsplan

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) m fl gällande kostnaderna för vårdvalen

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Former för samverkan kring äldre i Stockholms län

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september Sid 1

Välfärdsbokslut Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Danderyds kommun. Danderyds Sjukhus

Landsting. Politiker. Landsting. Invånare. val skatt. Ekonomiska ramar. Verksamhetsinriktning. Utbud till befolkningen.

Välfärds- och folkhälsoprogram

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet

Välfärdsbokslut Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

1 (10) Folkhälsoplan

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå

Politiska inriktningsmål för folkhälsa

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna gällande en geografisk vårdutbudskarta

Fördjupad analys och handlingsplan

Folkhälsostrategi Antagen: Kommunfullmäktige 132

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Uppföljning av Vårdval Stockholm

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Folkhälsoplan

FÖRFATTNINGSSAMLING FLIK (9) Folkhälsopolicy. Beslutande Kommunfullmäktige Senast reviderad Giltighetstid Tills vidare

Länsgemensam folkhälsopolicy

Resursfördelning Region Östergötland

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

EN GOD OCH TRYGG UPPVÄXT för barn och unga

Årsrapport 2013 Regional medicinsk programgrupp (RMPG) Hälsofrämjande strategier

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m Mellan

Göran Lord, Utvecklingsavdelningen, HSF

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Transkript:

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Danderyd Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003

Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Danderyd bor nästan 30 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 0,5% (162 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet barn och ungdomar mellan 7 19 år förväntas öka. Detsamma gäller antalet i gruppen 80 år och äldre. En minskning förväntas av antalet vuxna 20-39 år. Tab 1. Antal invånare i Danderyd 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändr (%) 0 6 2 685 2 668-16 -0,6 7 19 5 188 5 499 311 6,0 20 39 6 819 6 388-431 -6,3 40 64 9 700 9 970 270 2,8 65 79 3 461 3 412-49 -1,4 80 w 1 916 1 994 77 4,0 Totalt 29 769 29 930 162 0,5 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Danderyd en högre andel barn och ungdomar. Detsamma gäller personer 65 år och äldre. Andelen vuxna 20 39 år är lägre och minskar fram till år 2006. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Danderyd och Stockholms län. Åldersklass 2002 Danderyd 2006 Danderyd 2002 SLL 2006 SLL 0 6 9,0 9,0 8,0 8,2 7 19 17,4 18,4 15,7 15,5 20 39 22,9 21,3 30,3 29,3 40 64 32,6 33,3 32,0 33,0 65 79 11,6 11,4 9,6 9,6 80 w 6,4 6,7 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Danderyd Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Danderyd är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägst i länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än genomsnittet i länet. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Danderyd och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Danderyd 8,4 13,6 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Danderyd är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o) hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Danderyd motsvarar andelen som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra genomsnittsnivån i länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Danderyd 66 SLL 66 Min Max 56-79 Högsta andelen kariesfria 3-åringar i länet Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Danderyd är andelen kariesfria 3- åringar högst i länet. Även andelen kariesfria 19-åringar är hög. Tab 5 Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Danderyd och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Danderyd 99,0 30,5 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Danderyd och Stockholms län. Kvinnor Män Danderyd 83,4 79,7 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lägst i länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Danderyd är lägst i länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Danderyd och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Danderyd 17 7 12 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Lägst andel förtidspensionärer i länet Andelen förtidspensionärer i Danderyd är lägst i länet, både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Danderyd och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Danderyd 9 5 7 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 Högre medellivslängd än länet Kvinnorna och männen i Danderyd har den näst högsta medellivslängden i länet. 5

Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet är det en något högre andel i Danderyd som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt har förtroende för sjukvården. Lika många som genomsnittligt i länet anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning samt har förtroende för sjukvården. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Danderyd 73 78 54 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Danderyd. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Danderyd finns följande utbud av vård och tandvård Husläkarverksamhet; Djursholms Doktorn AB, Djursholms Husläkarmottagning, Enebybergs Vårdcentral, Mörby Vårdcentral och Stocksunds vårdcentral Hemsjukvård och läkarinsatser i vissa särskilt boenden; via husläkarna Jourläkarmottagning; i Täby Vårdcentral Kvälls- och nattpatrull Mödrahälsovård; MVC Prima Liv AB Barnhälsovård; BVC Enebybergs Vårdcentral och BVC Mörby Vårdcentral. Barn- och ungdoms medicinsk läkarmottagning Primärvårdsrehabenhet med hemrehabteam och stroketeam Fotsjukvård; via avtal med privata fotvårdsspecialister Geriatriska vården; Danderydsgeriatriken Avancerad hemsjukvård och Palliativ slutenvård; Byle Gård. Psykiatrisk öppenvård; För vuxna vid Danderyds psykiatriska öppenvårdsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård vid Danderyd BUP-mottagning Psykiatriskt mobilt akutteam (MoA); finns tillgängligt dygnet runt Beroendevård; Lokala beroendemottagningen för såväl vuxna som ungdomar i samverkan med kommunen Habilitering; Ett lokalt center för barn & ungdom och ett center för vuxna i Täby Privata specialistläkare; Gynekologi, hud och ögonsjukvård. Sjukgymnastik; Vårdavtal finns med 6 privata sjukgymnastmottagningar och det finns i kommunen 10 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan. I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Ungdomsmottagning; I samverkan med kommunen Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7

Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Danderyd gjorde förra året cirka 216 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 7 265 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Danderyd / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 122 725 4 126 3 468 Geriatrik 1 646 55 50 Psykiatri 13 114 441 604 Akutsjv. 78 638 2 644 2 539 Totalt 216 123 7 265 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Danderyd hade förra året 4 023 slutenvårdstillfällen. Det innebär 136 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf Danderyd/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 387 13 13 Psykiatri 168 6 13 Akutsjv 3 468 117 119 Totalt 4 023 136 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Danderyd är andelen barn och ungdomar som besökt tandvården lägre för 3- åringarna men motsvarar länets genomsnitt för 19-åringarna. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Danderyd 85,9 90,6 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Danderyd. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 441 Mkr, dvs 14 822 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för Danderyds befolkning uppgick förra året till 441,5 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i Danderyd. Vårdområde MKr Danderyd Primärvård 84,2 Geriatrik 32,6 Psykiatri 31,2 Akutsjukvård 207,2 Läkemedel 61,4 Övrigt 24,9 Totalt 441,5 Kostnaden var 14 822 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773-17 986 kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För samtliga tre sjukdomsgrupper noteras en genomsnittlig kostnad per invånare för boende i Danderyd. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Danderyd 5 460 1 810 111 438 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Danderyd 25 868 8 573 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Danderyd 14 551 4 822 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10

Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Danderyd finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Danderyd: 4 Grundavtal om samverkan Avtal om ungdomsmottagning Samverkansöverenskommelse avseende läkarinsatser i särskilt boende Samverkansöverenskommelse avseende hälso- och sjukvård och omsorg för psykiskt funktionshindrade Avtal om akutläkemedelsförråd Uppsökande verksamhet avseende tandvården 11

Om Danderyd Kommunen har ca 29 700 innevånare fördelat på fyra kommundelar; Danderyd, Djursholm, Enebyberg och Stocksund. Varje kommundel har sitt torg med affärer, bibliotek och annan service. Danderyd har en stor andel personer över 65 år. I Danderyd bor den friskaste befolkningen i Stockholm enligt tillgängliga indikatorer. Medellivslängden är 82,4 år vilket är längst i länet. För mer information: www.danderyd.se Sammanfattning Fram till år 2006 förväntas befolkningen i Danderyd öka med 0,5% (162 pers). Danderyd har en högre andel barn och ungdomar samt personer 65 år och äldre. I Danderyd är andelen med enbart förgymnasial utbildning lägst i länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre än länet. Danderyd har den högsta andelen kariesfria 3-åringar i länet, högre medellivslängd, lägsta genomsnittligt antal sjukdagar samt lägsta andelen förtidspensionerade. Enligt Vårdbarometern anser en högre andel av dem som svarat i Danderyd att de har tillgång till den vård de behöver. Danderydsborna gjorde förra året 216 000 öppenvårdsbesök vilket är 7 265 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 4 023, dvs 136 per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården för Danderyds befolkning uppgick förra året till 441 Mkr. Kostnaden per invånare var 14 822 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12