Sveriges officiella statistik SOCIALTJÄNST Publiceringsår Ekonomiskt bistånd årsstatistik 11 Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll Socialstyrelsen
SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik - Socialtjänst Ekonomiskt bistånd årsstatistik 11 Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN Statistics - Social Welfare Social assistance: 11 County and Municipal Ependitures Information'. Statistikfrågor: Stina Björk tel. 075-27 36 Statistikfrågor: Andreas Petersson tel. 075-27 36 1 Ämnesfrågor: Ingrid Jonasson tel. 075-27 32 7 Ämnesfrågor: Kristina Eriksson tel. 075-27 3 30 Ämnesfrågor: Anette Agenmark tel. 075-27 36 0 Tidigare publicering'. Denna statistik publicerades under åren -2 av Socialstyrelsen och under åren 3- av Statistiska centralbyrån i Statistiska meddelanden, serie S. Från och med publiceras statistiken av Socialstyrelsen. Previous publication: These Statistics were published yearly by The National Board of Health and Welfare during the period -2. Thereafter, Statistics Sweden (SCB) issued this publication in Statistical Reports, series S until. The National Board of Health and Welfare publishes Statistics on social assistance since. Du får gärna citera Socialstyrelsens teter om du uppger källan, eempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda teterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (0:72) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISSN 01-02 ISBN 7-1-7-5- Artikelnr -6-1 Publicerad www.socialstyrelsen.se, juni 2
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Statistikens innehåll 10 Resultat Statistikens tillförlitlighet 22 Jämförbarhet över tid. Definitioner och ordförklaringar 2 Tabellförteckning 32 Teckenförklaringar 33 Social assistance 11 3 Listoftables 36 Eplanations ofthe symbols 3 7 S\vedish - English Glossary 3 Tabellbilaga 1 Tabell 1-11, Riksnivå 1 Tabell -, Kommunnivå 52
Sammanfattning Socialstyrelsen redovisar den officiella statistiken över ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning for år 11. Biståndshushåll År 11 fick 235 7 hushåll ekonomiskt bistånd, 6,2 procent av alla hushåll i befolkningen. Det är en minskning med 11 0 hushåll eller 5 procent jämfört med 10. Biståndshushållen domineras av ensamhushåll. Oavsett år utgör män utan barn den största gruppen. Sett till samtliga hushållstyper i befolkningen är ekonomiskt bistånd vanligast bland ensamstående kvinnor med barn. År 11 fick 23 procent av de ensamstående mödrarna ekonomiskt bistånd. 7 procent av Sveriges barn bor i hushåll som får ekonomiskt bistånd, varav 2, procent finns i familjer som får långvarigt bistånd dvs. i minst 10 månader under året. Den genomsnittliga bidragstiden per hushåll var 6,6 månader under 11. År 11 betalade kommunerna i genomsnitt 7 600 kronor per hushåll. Detta är minskning med l procent jämfört med 10, beräknat på fasta priser. Biståndsmottagare Sammantaget fick, procent av befolkningen ekonomiskt bistånd. År 11 fanns 1 000 biståndsmottagare, varav 000 var vuna och 7 000 barn. Antalet vuna biståndsmottagare minskade med procent mellan 10 och 11. 3 procent av de vuna biståndsmottagarna var mellan 1 och 2 år. Av de vuna biståndsmottagarna var det 3 procent som hade ekonomiskt bistånd i minst tio månader under 11. Föregående år fick 37 procent av biståndsmottagarna långvarigt bistånd. Utbetalningar Under 11 betalade kommunerna ut 11,2 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd inklusive introduktionsersättning. Det är en minskning med 6 procent jämfört med 10, beräknat på fasta priser. Introduktionsersättningen utgjorde 6 miljoner kronor, vilket motsvarar procent. Det är en minskning med procentenheter jämfört med 10.
Under mars 11 utbetalade kommunerna det högsta beloppet, l 0 miljoner kronor, lägst belopp, 5 miljoner, betalades ut i januari. Minskning av ekonomiskt bistånd 11 Nivån på biståndsmottagandet i samhället påverkas normalt av en mängd samverkande faktorer. Minskningen (av biståndshushåll, biståndsmottagare och utbetalda belopp) under 11 jämfört med 10 kan sannolikt till en betydande del förklaras med den lagändring gällande flyktingmottagandet som gjordes den l december 10. Lagändringen innebär att nyanlända flyktingar primärt ska få sin försörjning i form av etableringsersättning från Arbetsförmedlingen i stället för i form av introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd från kommunerna.
Bakgrund Statistiken om ekonomiskt bistånd ingår i Sveriges officiella statistik (SOS) och omfattar uppgifter från Sveriges kommuner. Statistiken avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt samt introduktionsersättning. Försörjningsstödet är uppdelat i en riksnorm och i en del som avser rätt till bistånd för skäliga kostnader för ett antal regelbundet återkommande behovsposter. Riksnormen fastställs varje år av regeringen. Beloppen ska återspegla en skälig konsumtionsnivå och täcka ett antal personliga och hushållsgemensamma kostnader (se tabell A, nästa sida). Därtill tillkommer skäliga kostnader för boende, hushållsel m.m. Utgifter för tandvård, hälso- och sjukvård, begravning etc. räknas till livsföringen i övrigt (se skiss nedan). Biståndet ges enligt Socialtjänstlagen (01:53). Bistånd för vård- och behandlingsinsatser redovisas inte som ekonomiskt bistånd. Ekonomiskt bistånd kap. l SoL Försörjningsstöd kap. 3 SoL Livsföringen i övrigt Riksnorm: Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Förbrukningsvaror Hälsa och hygien Dagstidning, telefon och TV-avgift Skäliga kostnader utanför riksnormen: Boende Hushållsel Arbetsresor Hemförsäkring Fackförening och A-kassa Andra behov som kan beviljas T.e. hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon, spädbarnsutrustning, flytt, begravning m.m.
Tabell A Riksnormen 11 1, personliga kostnader Personliga kostnader i kronor per hemmavarande barn och skolungdom. Ej lunch 5 dagar /vecka Ålder Under 1 år 1-2 år 3år -6 år Kronor 1 50 1 730 1 30 1 660 Med lunch Ålder Under 1 år 1-2 år Sår -6 år 7-10 år 11- år -1 år 1- år Kronor 70 100 60 100 20 270 2770 Personliga kostnader i kronor - vuna Ensamstående Sammanboende Kronor 230 5 0 Gemensamma hushållskostnader i kronor- medlemmar i hushållet Antal personer 1 pers. 2 pers. 3 pers. pers. 5 pers. 6 pers. 7 pers. Kronor 0 1 000 1 0 1 0 1 60 1 70 2 00 Introduktionsersättning betalas ut till flyktingar. Kommunen avgör beloppet och ansvarar för utbetalningen. På grund av en lagändring i december 10 kommer dock ersättningen att fasas ut och upphöra under. (Se avsnitt Definitioner och ordförklaringar samt Jämförbarhet över tid.) Statistikens syfte och nytta Syftet med statistiken är att ge kunskapsunderlag för uppföljning, styrning och utveckling av verksamheten på nationell, regional och kommunal nivå. Kommunernas skyldighet att lämna uppgifter Uppgifterna samlas in med stöd av lagen (01:) och förordningen (01:100) om den officiella statistiken samt förordningen (11:70) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. 1 Se mer om riksnormen på Socialstyrelsens webbplats: http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistandyforsorjningsstodyriksnormen.
Faktorer som påverkar omfattningen av ekonomiskt bistånd Nivån på biståndsmottagandet i samhället påverkas av en mängd samverkande faktorer som konjunkturläget och tillgången på arbete, utformningen av trygghetssystemen, befolkningsförändringar samt inkomst- och kostnadsutvecklingen. Skälen till att människor behöver ekonomiskt bistånd är både strukturella och individuella. En av de viktigaste faktorerna som påverkar behovet av ekonomiskt bistånd är situationen på arbetsmarknaden. När arbetslösheten är hög stiger också bistånds- mottagandet. De flesta som behöver ekonomiskt bistånd är arbetslösa och har inte rätt till någon arbetslöshetsersättning.
Statistikens innehåll Statistiken avser ekonomiskt bistånd i form av: Försörjningsstöd och bistånd för livsföringen i övrigt enligt kap. l samt i förekommande fall enligt kap. 2 i socialtjänstlagen (01:53). Introduktionsersättning enligt lag (:106) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar ingår i statistiken. Statistiken redovisar: antal personer och hushåll totalt utbetalda belopp. Statistiken är uppdelad efter: kön ålder biståndstid inrikes respektive utrikes födda hushållstyp kommun, län samt totala uppgifter för hela riket flykting respektive inte flykting biståndsutbetalningar för år 11 samt tidsserie för 10-11. Från och med statistikår 10 samlas även uppgifter in om försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd. Denna statistik kommer att redovisas separat på Socialstyrelsens webbplats vid ett senare tillfälle, http://www.socialstyrelsen.se. 10
Läsanvisning av rapport och tabeller Rapporten inleds med en sammanfattning och en kortfattad beskrivning av statistikens bakgrund, syfte och innehåll. I resultatavsnittet redovisas uppgifter på riksnivå för år 11 samt tidsserier för åren 10-11. Skillnaden mellan åren och mellan olika grupper beskrivs genom antal och procent. I något fall beskrivs skillnaden genom procentenheter vilket innebär en redovisning av differensen mellan två procentsatser. Avsnitten gällande Tillförlitlighet, bortfall, datainsamling, Definitioner och ordförklaringar samt Jämförbarhet över tid ger en beskrivning av kvalitén på statistiken om ekonomiskt bistånd. Slutligen kommer en tabellbilaga med uppgifter på riksnivå (tabell 1-11) och på kommun- och länsnivå (tabell -). Mer information om ekonomiskt bistånd och statistikuppgifter finns på Socialstyrelsens webbplats. Se följande länkar: http://www.socialstyrelsen.se/ekonomisktbistand http://www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser/ekonomisktbistand http://www.socialstvrelsen.se/statistik/statistikdatabas 11
Resultat Biståndshushåll Under 11 fick 235 7 hushåll ekonomiskt bistånd eller introduktions ersättning, vilket är 6,2 procent av hushållen i befolkningen 2. Antalet biståndshushåll har ökat de senaste åren men minskar något 11. Sett över de senaste decennierna var biståndshushållen som flest i mitten av 10- talet. Det finns barn i knappt en tredjedel av biståndshushållen (diagram A). Diagram A. Antal biståndshushåll, totalt samt med respektive utan barn Antal 500 000 00 000 300 000 Totalt antal biståndshushåll 0 000 100 000 O Biståndshushåll utan barn Biståndshushåll med barn 10 1 02 05 0 11 Tabell B visar att biståndshushållen minskade med 5 procent år 11. Flyktinghushållen har minskat med procent, vilket främst beror på att introduktionsersättningen är på väg att fasas ut (se Definitioner och ordförklaringar). Tabell B. Biståndshushåll fördelat efter inrikes resp. utrikes födda, 11 Samtliga hushåll Inrikes födda hushåll Flykting- Utrikes födda hushåll hushåll ekl Därav nusnå flyktingar där båda vuna är utrikes födda Antal 2357 0556 61 57 Procent 100 51 11 37 5367 Förändring från 10, procent -5-6 - 1 2 2 På grund av begränsningar i skattningen av det totala antalet hushåll på riksnivå inkluderas enbart hushåll där sökande är 1-6 år.
Biståndshushållen domineras av ensamhushåll, vilket framgår av diagram B. Oavsett år så utgör ensamstående män utan barn den största gruppen. Därefter kommer ensamstående kvinnor utan barn, följt av kvinnor och sammanboende par med barn. Minst vanligt bland biståndshushållen är sammanboende par utan barn och män med barn. Diagram B. Antal biståndshushåll fördelade efter hushållstyp Antal 0 000 0 000 0 000 100 000 0000 60000 0000 000 10 ^^ Man, utan barn * Kvinna, med barn 1 02 Man, med barn Sambo, utan barn< 05 0 11 Kvinna, utan barn ^ Sambo, med barn Under 11 fick 37 67 ensamstående kvinnor med barn bistånd, vilket är 23 procent av motsvarande hushållstyp i befolkningen (se diagram C). Motsvarande andel för ensamstående män med barn är procent och siffran för sammanboende par med barn är 3 procent. Diagram C. Andel biståndshushåll i förhållande till hushåll i befolkningen
Barn i hushåll med ekonomiskt bistånd Under 11 fanns 6 67 barn i hushåll som fick ekonomiskt bistånd, vilket är 7 procent av alla Sveriges barn. Detta är en minskning jämfört med 10 då procent av samtliga barn fanns i biståndshushållen. Diagram D visar totalt antal barn i biståndshushållen för åren 10-11. I tabellbilagan, tabell, redovisas antal barn per kommun 11. Diagram D. Antal barn i biståndshushåll, totalt samt i hushåll med långvarigt bistånd Antal 300 000 250 000 0 000 0 000 Totalt antal barn Barn i hushåll med långvarigt bistånd 10 1 02 05 0 11 Antalet barn i hushåll med långvarigt bistånd har ökat något under de senaste fem åren. År 11 fanns 55 75 barn i dessa hushåll (diagram D). Det motsvarar 2, procent av alla Sveriges barn. Under den senaste tioårsperioden har andelen barn som finns i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd varierat mellan 2,5 och 3,0 procent, som framgår av diagram E. Diagram E. Andel barn i långvariga biståndshushåll i förhållande till barn i befolkningen Procent 10 1 02 05 0 11
Hushållens genomsnittliga biståndsbelopp och biståndstid Sedan 10 har det genomsnittliga biståndsbeloppet per hushåll successivt ökat, vilket framgår av diagram F. Uttryckt i fasta priser har beloppet ökat med 00 kr eller 7 procent. (Se tabellbilagan, tabell 1). Under 11 betalade kommunerna ut 7 666 kronor i genomsnitt per biståndshushåll vilket är oförändrat jämfört med 10 (se diagram F). Diagram F. Utbetalt bistånd i kronor per hushåll, 11 års pris Kr 60000 50000 0000 30000 000 10000 10 1 02 05 0 11 Not: Jämförelse med belopp från föregående år har gjorts med fasta priser i 11 års prisnivå (enligt KPI). Det genomsnittligt utbetalade biståndsbeloppet för inrikes födda biståndshushåll under 11 var 37 06 kronor, vilket är l procent mer än 10, uttryckt i fasta priser. För hushåll där någon av de vuna är utlandsfödd (eklusive flyktinghushåll) är motsvarande siffra 56 02 kronor, vilket är en ökning med l procent jämfört med 10. Beloppet för flyktinghushåll minskade med procent, vilket främst beror på att introduktionsersättningen är på väg att fasas ut. (Se tabell C och tabellbilaga, tabell 5). Tabell C. Genomsnittligt biståndsbelopp efter inrikes resp. utrikes födda hushåll, 11 Samtliga hushåll Inrikes födda hushåll Flyktinghushåll Utrikes födda hushåll eklusive flyktingar Därav hushåll där både vuna är utrikes födda Utbetalt belopp i medeltal per hushåll, kronor 7666 3706 630 5602 562 Förändring från 10, procent -1 - Not: Jämförelse med belopp från föregående år har gjorts med fasta priser i 11 års prisnivå (enligt KPI).
Av diagram E framgår att den genomsnittliga biståndstiden per hushåll har ökat från,3 månader till 6,6 månader, under åren 10-11. Diagram E. Genomsnittligt antal biståndsmånader under åren 10-11 Antal månader 10 1 02 05 0 11
Biståndsmottagare Antalet biståndsmottagare var som störst under mitten av 10-talet, vilket framgår av diagram F. År 11 fick, procent av befolkningen ekonomiskt bistånd någon gång under året, vilket är något färre än foregående år, då,7 procent av befolkningen fick bistånd. År 11 fanns totalt 1 03 biståndsmottagare, ( 11 var vuna och 6 67 barn), vilket är en minskning med procent jämfört med föregående år. Minskningen kan sannolikt till en betydande del förklaras med den lagändring gällande flyktingmottagandet som gjordes den l december 10 (se avsnittet Definitioner och ordförklaringar). Oavsett år är det ungefär lika många män och kvinnor som får ekonomiskt bistånd. Diagram F. Antal biståndsmottagare under åren 10-11 Antal 00 000 700 000 600 000 500 000 00 000 300 000 0 000 100 000 O >^ Biståndsmottagare (vuna och barn) Vuna bistandsmottagare Långvariga biståndsmottagare ( vuna och barn) 10 1 02 05 0 11 År 11 fick 3 procent av de vuna biståndsmottagarna (1 år och äldre) bistånd under minst tio månader under kalenderåret och definieras därmed som långvariga biståndsmottagare. Långvarigt biståndsmottagande var i stort sett lika vanligt bland kvinnor som bland män (se tabellbilaga, tabell 10). Andelen långvariga biståndsmottagare har ökat de senaste åren (se diagram F). År 10 var 37 procent av de vuna biståndsmottagarna långvariga.
Av tabell D framgår att yngre personer är den största gruppen biståndsmottagare i befolkningen. Oavsett kön utgör andelen unga biståndsmottagare mellan 6 och procent av befolkningen. Antalet biståndsmottagare har generellt minskat jämfört med föregående år. År 11 fick procent färre kvinnor och 5 procent färre män ekonomiskt bistånd j ämfört med 10. Tabell D. Vuna biståndsmottagare fördelade efter kön och ålder 11 Kön och ålder Biståndsmottagare, antal Andel av alla kvinnliga resp. Andel biståndsmottagare av alla manliga bistånds- invånare i samma mottagare (%) kategori (%) Förändring av antal biståndsmottagare i procent 10-11 Kvinnor 1-1 år -2 år 25-2 år 30-3 år 0- år 50-5 år 60-6 år 65-7 år 7- w år Summa 1-wår 775 1257 30 5 2701 703 76 25 1 37 77 7 1 22 2 l 100 6 5 3 2 l O -6 - - -3-2 1 1 1 O - Män 1-1 år -2 år 25-2 år 30-3 år 0- år 50-5 år 60-6 år 65-7 år 7- w år Summa 1-w år 1057 530 1 50 052 05 62 06 1 373 2 327 7 1 1 3 1 100 6 5 3 2 1 0 - -10-6 -5-6 -1 3 1 3-5 Totalt varierar andelen biståndsmottagare mellan 0,6 och 11, procent i förhållande till befolkningen i respektive kommun (se tabellbilaga, tabell ). 1
För inrikes födda var biståndsmottagande vanligast i åldern -2 år, där andelen biståndsmottagare av befolkningen var 6 procent. För utrikes födda, inklusive flyktingar, var det vanligast med bistånd i åldern 1-1 år. Dessa biståndsmottagare utgjorde 3 procent av motsvarande grupp i befolkningen (se tabell E). Jämfört med 10 minskade antalet inrikes födda vuna biståndsmottagare med 6 procent. Antalet vuna utrikes födda biståndsmottagare, inklusive flyktingar, minskade med 3 procent. Tabell E. Vuna biståndsmottagare fördelade efter ålder och inrikes resp. utrikes födda 11. Avrundade antalsvärden. Ålder och inrikes resp. utrikes födda Bistånds- Andel av Andel bistånds- Förändring mottagare, alla in- resp. mottagare av alla av antal antal utrikes födda invånare i samma b is tå n dsbiståndsmot- kategori (%) mottagare i tagare (%) procent 10-11 Inrikes födda 1-1 år -2 år 25-2 år 30-3 år 0- år 50-5 år 60-6 år 65-7 år 7- w år Summa 1-w år 11 6 3050 1 2 233 225 55 523 252 1 66 7 25 3 2 1 100 5 6 2 2 2 1 O O 2-7 -10 - -3-6 -3 2-1 -3-6 Utrikes födda, inklusive flyktingar 1-1 år 5-2 år 25-2 år 10 30-3 år 35652 0- år 306 50-5 år 33 60-6 år 6573 65-7 år 3706 7- w år 1 52 Summa 1-w år 5637 6 2 5 3 1 100 3 10 3 2 11-2 - -5-5 -3 2 2 3-3 1
Utbetalningar av ekonomiskt bistånd Utbetalningarna av ekonomiskt bistånd var störst under krisåren på 10- talet. År var utbetalningarna högst,, miljarder kronor, fasta priser 11 års nivå. Under den senaste tioårsperioden har det totala utbetalade beloppet varierat mellan och miljarder (se diagram E). Diagram E. Utbetalt ekonomiskt bistånd 10-11, miljoner kronor i fasta priser inklusive resp. eklusive flyktingar Miljoner kr 000 10 1 02 05 Not: Den fasta prisberäkningen utgår från den prisnivå som avser 11 enligt KPI. 0 11 Under 11 betalade kommunerna ut 11,2 miljarder kr i ekonomiskt bistånd, vilket var en minskning med 6 procent i fasta priser jämfört med 10. Introduktionsersättning utgjorde 6 miljoner kr, vilket motsvarar procent av totaltbeloppet. Inrikes födda hushåll fick,5 miljarder kr. Drygt, miljarder kr betalades ut till biståndshushåll där antingen sökande eller dennes sammanboende var utrikes födda. Till flyktinghushåll utbetalades 1,7 miljarder kr, vilket var en minskning med 27 procent i fasta priser jämfört med 10. Minskningen beror främst på att introduktionsersättningen är på väg att fasas ut. (Se tabell F, tabellbilaga, tabell 2). Tabell F. Biståndshushåll och biståndsbelopp 11 fördelat efter inrikes resp. utrikes födda Samtliga hushåll Inrikes födda hushåll Flyktinghushåll Utrikes födda hushåll ekl flyktingar Därav hushåll där båda vuna är utrikes födda Totalt utbetalt bistånd i miljoner kronor 11 2 55 1 701 56 Procent 100 1 Förändring från 10, procent -6 - Not: Jämförelse med belopp från föregående år har gjorts med fasta priser i 11 års prisnivå (enligt KPI). -27
Under 11 var utbetalningarna av ekonomiskt bistånd högst under mars månad, och lägst under januari. Den månadsvisa utbetalningen varierade mellan l 0 och 5 miljoner kronor (se diagram F). Diagram F. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning per månad 11 Miljoner kronor 1100 1000 00 00 700 600 500 00 300 0 100 O Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Utbetalat bistånd per invånare Utbetalat bistånd, räknat per invånare i en kommun, varierar mycket mellan olika kommuner och län. Större kommuner har oftast högre kostnader jämfört med mindre kommuner. Under 11 var genomsnittet för riket l 10 kr per invånare. Beloppen för Stockholm, Malmö och Göteborg var l, 2 703 respektive 2 23 kr per invånare (se tabellbilaga, tabell ).
Statistikens tillförlitlighet Tillförlitligheten totalt Jämförelser med kvartalsstatistiken visar att uppgifterna över utbetalade belopp håller god kvalitet för de allra flesta kommunerna. I kvartalsstatistiken, summerat till helåret 11, redovisas totalt 11 610 miljoner kronor, vilket är 3 procent mer än i årsstatistiken. Tidigare år har skillnaderna varit mindre (10 var skillnaden 0, procent och 11 2 procent). Skillnaden kan bland annat bero på att uppgifter samlas in med olika metoder. Kvartalsstatistiken samlas in via enkäter och mängduppgifter medan årsstatistiken bygger på individdata. Andra orsaker kan t.e. vara att kommunerna har fört in utbetalt belopp på ett felaktigt sätt. Ibland redovisar vissa kommuner stora procentuella ökningar av utbetalningarna till biståndsmottagare som inte är flyktingar, även om de totala biståndsbeloppen minskar i kommunen. Detta inträffar t.e. när en stor grupp flyktingar inte längre registreras som flyktingar i statistiken (se Definitioner och ordförklaringar). Bidragstagare som flyttar Faktorer som kan påverkar statistikens kvalitet är att hushåll flyttar mellan kommunerna samt att hushållens sammansättning ändras under året. Sedan 1 redovisas biståndshushållen och biståndsmottagarna endast en gång per läns- respektive riksnivå. Summan av biståndsmottagarna och hushållen i kommunerna är därför inte densamma som summan av de antalsuppgifter som redovisas för länen och riket. Skattning av biståndshushåll i befolkningen Andelen biståndshushåll i befolkningen tas fram med hjälp av uppgifter från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU). Uppgifterna bygger på skattningar från ett urval av befolkningen på cirka 500 personer per månad. AKU innehåller dock både slumpmässiga och systematiska fel, vilket ger en viss osäkerhet i skattningarna. För mer information se www.scb.se/am001. Överskattning av ensamstående och underskattning av barn Några kommuner har endast kunnat redovisa introduktionsersättning per person och det saknas uppgifter om hushållets sammansättning. Dessa personer redovisas som ensamstående, vilket medför viss överskattning av ensamstående hushåll. Även uppgifter om eventuella barn saknas, vilket leder till underskattning av antalet barn. Om en person har fått introduktionsersättning och ekonomiskt bistånd under året, sammankopplas detta till ett enda hushåll. Därmed blir det ingen 22
dubbelräkning av hushåll. Åtgärden kan endast göras för ensamstående hushåll med eller utan barn. Förändrad redovisning gällande ersättning till flyktingar Från och med den l december 10 fick Arbetsförmedlingen (AF) det övergripande ansvaret för flyktingmottagandet. AF ska samordna etableringsinsatserna samt fatta beslut om etableringsersättning. Utbetalningen görs av Försäkringskassan. Detta medför en skillnad mot tidigare redovisning av ekonomiskt bistånd som har inkluderat introduktionsersättningen som kommunerna har betalat ut. Nyanlända som tagits emot före den l december 10 kommer dock att slutföra sin introduktion hos kommunen och fa introduktionsersättning. Uppgifter for denna grupp flyktingar kommer att redovisas tills dess att deras introduktion har upphört (ungefär fram till år ). Datainsamling Statistiken grundar sig på individuppgifter som Statistiska centralbyrån (SCB) samlar in på uppdrag av Socialstyrelsen. Insamlingen görs en gång om året från landets samtliga kommuner. Materialet lagras på filer som överförs till SCB via Internet. Påminnelser lämnas dels skriftligt via brev och e-post, dels via telefon. Statistikuppgifterna kompletteras med uppgifter från registret över totalbefolkningen (RTB) och Arbetskraftsundersökningarna (AKU) hos SCB. Osäkerhetskällor och mätfel Mätning Ett mätfel är avvikelsen mellan det rapporterade värdet och det "sanna" värdet. Det finns flera möjliga orsaker till mätfel, bl.a. mätinstrumentets utformning och användbarhet. Även tillförlitligheten i de system som kommunerna använder för att dokumentera verksamheten kan påverka uppkomsten av mätfel. När kommunen rapporterar in uppgifterna sammanställs listor över fel och oklarheter. Det finns då möjlighet att göra korrigeringar och lämna in uppgifterna igen. Kommunerna får även en preliminär sammanställning av inlämnat material tillsammans med en jämförelse med föregående års uppgifter. Detta ger kommunerna ytterligare möjlighet att justera uppgifter. Bortfall Fem av kommuner har inte lämnat uppgifter för 11 (Färgelanda, Dals-Ed, Munkfors, Mönsterås och Grums). Totalt bortfall skattas på länsoch riksnivå genom kommunuppgifter från föregående år. 23
Följande kommuner har inte rapporterat in uppgifter for vissa månader som givit följande partiella bortfall: Upplands Väsby saknar uppgift om introduktionsersättning för september. Nykvarn saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd för januari-april och introduktionsersättning för januari-april och november. Lidingö saknar uppgifter om introduktionsersättning januari-april. Alvesta saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning för januari-april. Väjö saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd och introduktions- ersättning för j anuari-maj. Karlshamn saknar uppgift om introduktionsersättning för september. Bjuv saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd för januari-april. Lomma saknar uppgift om introduktionsersättning för januari. Sjöbo saknar uppgift om introduktionsersättning för januari. Tanum saknar uppgifter om introduktionsersättning för hela 11. Götene saknar uppgift om introduktionsersättning för april. Essunga saknar uppgift om introduktionsersättning för april. Eda saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd för januari-april, introduktionsersättningen saknas för hela 11. Åmål saknar uppgifter om introduktionsersättning för januari-februari. Hjo saknar uppgifter om introduktionsersättning för juni och augusti. Storfors saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning för januari-april. Karlstad saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd för januari och introduktionsersättning för j anuari-februari. Surahammar saknar uppgifter om introduktionsersättning för hela 11. Orsa saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd för januari-mars. Älvdalen saknar uppgifter om introduktionsersättning för november och december. Arjeplog saknar uppgifter om introduktionsersättning för hela 11, även årssiffrorna är ofullständiga. Övertorneå saknar uppgifter om ekonomiskt bistånd för januari- mars. Norsjö saknar uppgifter om introduktionsersättning för hela 11. Dorotea saknar uppgifter om introduktionsersättning för juli-december. Det partiella bortfallet beror främst på att kommunerna har bytt datasystem, leverantör eller haft tekniska problem. Från år samlas statistik om ekonomiskt bistånd in månadsvis. I samband med denna omställning har vissa kommuner fått problem med systemen som även har påverkat insamlingen av uppgifter för år 11. En ytterligare orsak till bortfallet är att 2
det i vissa fall har varit svårt att få kontakt med ansvarig uppgiftslämnare och få kompletteringar. Introduktionsersättningen minskade under året vilket tyder på en utfasning av den typen av ersättning från kommunerna. Följande kommuner har ett partiellt bortfall när det gäller redovisningen av introduktionsersättning: Falun, Helsingborg, Herrljunga, Härnösand, Hässleholm, Karlstad, Mellerud, Mjölby, Orsa, Trollhättan och Väjö redovisar introduktionsersättning endast per person. Kumla och Åre redovisar introduktionsersättning per person men uppgifter om övrig person kan förekomma. Marks kommun redovisar hela introduktionsersättningen på ett fiktivt hushåll som en sammanslagen post. Inga skattningar eller andra åtgärder har vidtagits på grund av partiella bortfall. Bearbetning Inrapporterat materialet bearbetas av Socialstyrelsen och SCB genom olika numeriska kontroller, korrigering av felaktiga värden och beräkningar. I samband med granskningen har ett antal kontakter tagits med uppgiftslämnarna och fel har kunnat rättas till. Därefter har resultattabeller tagits fram. I de fall belopp redovisas som tidsserier räknas tidigare års värden upp för att motsvara 11 års penningvärde. Beräkningar görs med hjälp av konsumentprisinde (KPI), skuggindetal. Sekretesskryssning av små tal (l, 2 eller 3) görs för att förhindra risk att röja individuppgifter. I vissa fall kan även större tal markeras med kryss (), för att förhindra framräkning av de låga talen. 25
Jämförbarhet över tid Rapporten innehåller tidsserier från 10 (tabell 1-2 i tabellbilagan) och diagram med tidsserier från 00 (kapitlet Resultat). Nedan följer en sammanställning av förändringar och åtgärder som har genomförts för att fortlöpande öka kvalitén på statistiken. 10 - förutom den sökandes personnummer utvidgades innehållet i statistiken med personnummer för övriga personer i hushållet som är år och äldre. 10 - ny variabel, "flykting". - flyktingar och vissa andra utlänningar med introduktionsersättning inkluderades i statistiken. - utbetalt belopp i introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar inkluderades. 1 - uppgift om födelseland och senaste invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) inkluderades. 1 - korrigering av lämnade uppgifter om medborgarskap med hänsyn till motsvarande uppgifter i RTB. Variabeln "utrikes född" tillkommer. 1 - uppgifter om arbetslöshet införs. Statistiken utökades med antalet biståndsmottagare som var registrerade som arbetslösa utan ersättning vid Arbetsförmedlingen någon gång under året, samt antal biståndsmottagare som var registrerade vid Arbetsförmedlingen under hela året. 1 - biståndsmottagare och biståndshushåll som har flyttat över en kommun- eller länsgräns under året redovisas nu endast en gång på länsnivå och riksnivå. Tidigare kunde en sådan person räknas två gånger vilket gjorde att antalet biståndsmottagare på läns- och riksnivå överskattades. 00 - en särredovisning infördes i vissa tabeller, av de hushåll där både registerledaren och dennes eventuella sammanboende är födda i utlandet. Detta gjordes utöver variabeln "utrikes födda hushåll", som inkluderar alla hushåll där minst en av de vuna är födda utomlands. 00 - beräkning till fas ta priser infördes istället för, som tidigare, redovisning i löpande priser. 01 - uppgifter om utbetalat ekonomiskt bistånd respektive introduktionsersättning samlas in per kalendermånad. Tidigare kunde man inte avgöra om ett hushåll som under ett år hade eempelvis både introduktionsersättning under månader och ekonomiskt bistånd under 6 månader, fick biståndet under 6, 7,, eller 10 månader. Det som redovisades då var 10 månader (+6). Detta medförde en viss överskattning eftersom ett hushåll kan få både ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning under en och samma månad, även om det var mycket ovanligt. 1 De årtal som anges i fetstil är det år som statistiken avser (statistikår).
01 - högre kvalitet på uppgifterna om flyktingstatus genom att de fr.o.m. detta statistikår inhämtades från Integrationsverkets databas STATIV istället for som tidigare från kommunerna. Tidigare hade kommunerna bristande definitioner och ofta fanns det inte tillräckligt med kunskap om vilka som var flyktingar. Denna åtgärd förväntades öka antalet flyktingar som redovisas i statistiken. 01 - kommunerna fick anvisning om att barn enbart skulle redovisas i hushållet där de huvudsakligen bodde. Antalet barn hade tidigare överskattats något om föräldrar som inte var sammanboende hade fått ekonomiskt bistånd. I sådana fall räknades barnen två gånger. 03 - uppgifter om födelseår för barnen i hushållet som är under år började samlas in. 03 - äldreforsörjningsstödet infördes l januari 03 och är ett stöd om inte de andra pensionsförmånerna räcker till. Detta stöd kan erhållas från och med att man fyllt 65 år. 07 - efter Integrationsverkets nedläggning den 30 juni 07 har SCB inte tillgång till uppgifter om flyktingstatus på samma sätt som tidigare. För att kunna avgöra vilka som är nytillkomna flyktingar har SCB, från och med statistikår 07, istället använt uppgifter om skälet till bosättning för dem som fått uppehållstillstånd. 0 - statistik om arbetslöshet tas bort från rapporten eftersom dessa uppgifter inte tillhör den officiella statistiken, (se information om officiell statistik på http://www.scb.se/sos ). 10 - Lagen (10:) om etableringsinsatser for vissa nyanlända invandrare trädde i kraft den l december 10. Denna lag medför att nyanlända, som kommit till en kommun efter den 30 november 10, inte omfattas av kommunal introduktion och introduktionsersättning utan istället får statlig etableringsersättning (Arbetsförmedlingen beslutar och Försäkringskassan betalar ut den). Uppgifter om etableringsersättning ingår inte i redovisningen i denna rapport eftersom denna ersättning inte betalas ut av kommunerna. Detta medför skillnader mot tidigare redovisade uppgifter över utbetalningar till flyktingar. Uppgifter om introduktionsersättning för den grupp flyktingar som påbörjat sin introduktion enligt den äldre lagstiftningen kommer även fortsättningsvis att redovisas tills dess att deras introduktion har upphört (ungefär fram till år ). 10 - Statistiken utökas med uppgifter om försörjningshinder (orsak till behov av ekonomiskt bistånd) och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd. Se rapport Statistik över försörjningshinder och ändamål med ekonomiskt bistånd 10. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer11/11-- Under åren har det skett ändringar i indelningar av län och kommuner, vilket också kan påverka jämförelse med uppgifter i tidigare rapporter. Mer information om vilka förändringar som skett finns på SCB:s webbplats, http://www.scb.se/pages/list 2573.asp 27
Definitioner och ordförklaringar Definitioner och ordförklaringar listas här alfabetiskt. Vissa begrepp har en terminologisk definition, dessa är markerade med en asterisk (*). http ://app. socialstyrelsen, se/termbank. Antal hushåll i befolkningen - För att redovisa antalet biståndshushåll per 100 hushåll i befolkningen hämtas uppgifter om antalet hushåll från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Uppgifterna är skattningar som baseras på ett urval av befolkningen. AKU innefattar både slumpmässiga och systematiska fel, vilket ger en viss osäkerhet i skattningarna. (Se http://www.scb.se/pages/productdocumentations 2327.asp) Barn - person under 1 år. Bistånd*- Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Kommentar: Bistånd kan enligt kap. l socialtjänstlagen (01:53), SoL, ges till den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Enligt kap. 2 far socialnämnden om det finns skäl for det ge bistånd utöver vad som följer av l. Biståndet kan gälla försörjning (försörjningsstöd) eller livsföring i övrigt. Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) är det begrepp som täcker all ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen. Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska biståndet och avser de vanligaste och regelbundet återkommande levnadskostnaderna. Försörjningsstödet består dels av en norm för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och tv-avgift, dels av skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. När det gäller normen beslutar regeringen varje år om en skälig nivå genom riksnormen. Till livsföringen i övrigt hör t.e. vård och behandling, boende i olika former och ekonomiskt bistånd som inte gäller försörjning, dvs. mer tillfälliga eller sällan förekommande ekonomiska behov. Det kan vara t.e. kostnader för hälso- och sjukvård, tandvård, glasögon, hemutrustning eller begravning. Biståndshushåll - Hushåll som har fatt ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning. Som ett hushåll räknas: ensamstående med eller utan hemmavarande barn sammanboende med eller utan hemmavarande barn 2
Med sammanboende jämställs sambo, registrerad parter, maka eller make. Hemmavarande barn över 1 år som inte går i gymnasiet och andra vuna som bor i bostaden, t.e. mor- och farföräldrar, bildar egna hushåll. Biståndsmottagare - Alla medlemmar i ett biståndshushåll registreras som biståndsmottagare, oavsett om biståndet avsett hushållet som helhet eller enbart någon av dess medlemmar. Vuen biståndsmottagare är person som är 1 år eller äldre och som inte omfattas av föräldrars försörjningsskyldighet. Totalt antal biståndsmottagare är samtliga vuna och barn som ingår i biståndshushållet. Biståndstid - Antal månader som biståndshushållet har fått ekonomiskt bistånd under det kalenderår som redovisas. Etablerings er sättning - Lagen (10:) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare trädde i kraft den l december 10. Lagen omfattar nyanlända flyktingar, i åldern -6 år, som har en prestationsförmåga på minst 25 procent av heltid, 1-1 åriga ungdomar som saknar föräldrar i Sverige samt vissa anhöriga till nyanlända. Arbetsförmedlingen och den nyanlände flyktingen ska upprätta en etableringsplan som syftar till att underlätta och påskynda flyktingens etablering i arbetsoch samhällslivet. Etableringsersättning betalas inte ut av kommunerna och redovisas därför inte i denna statistik. De flyktingar som har påbörjat sin introduktion enligt den tidigare lagstiftningen fortsätter att få introduktionsersättning till dess att deras introduktion har upphört (se Introduktionsersättning på nästa sida). Utfasningen av introduktionsersättningen beräknas pågå fram till år. Fasta priser - Biståndsbelopp som avser 11 eller tidigare har justerats för inflation genom att räknas om till fasta priser utifrån KPI (konsument- prisinde, skuggindetal). Anledningen är att de ska motsvara 11 års priser vid jämförelse. Fasta priser innebär att biståndsbeloppen justeras för inflation som skattas med hjälp av konsumentprisindeet (KPI) med skuggindetal. Skuggindetal innebär att indetalen för tidigare år korrigeras för effekter av mätfel och stora förändringar som t.e. skattereformer. Flykting - En nyanländ utländsk person som har fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov. I statistiken räknas personen som flykting från och med det år hon/han har fått uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. Tidsavgränsningen härrör från kommunernas tidigare flyktingmottagande. 2
Flyktinghushåll - Hushåll där någon i hushållet är flykting. Termen används i den officiella statistiken för att jämföra skillnader i biståndsmottagande mellan olika typer av biståndshushåll. Inrikes respektive utrikes födda - Indelningen grundar sig på en bakgrundsvariabel med uppgifter om födelseland. Inrikes födda hushåll - Hushåll där samtliga vuna är födda i Sverige. Termen används i den officiella statistiken för att jämföra skillnader i biståndsmottagande mellan olika typer av biståndshushåll. Introduktionsersättning*- Ekonomisk ersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar som har tagits emot i kommunen. Kommentar. En kommun får enligt lagen (:106) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar ge denna ersättning som ett alternativ till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Ett villkor för att introduktionsersättning ska få beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställts av kommunen i samråd med flyktingen. Till vissa andra utlänningar räknas bl.a. anhöriga till flyktingar och personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av humanitära skäl. Observera att lagen (:106) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar har upphört 10--01 och har ersatts av lagen (10:) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. De som fått introduktionsersättning före den l december 10 fortsätter att få denna ersättning under sin introduktionsperiod (ma tre år). De flyktingar som anländer efter den l december 10 får ersättning enligt lagen (10:) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare. Etableringsersättning betalas ut av Försäkringskassan efter beslut av Arbetsförmedlingen. (Se information under rubriken Etableringsersättning på föregående sida.) Långvarigt biståndshushåll - Hushåll som har fått ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning i minst tio månader under kalenderåret. Månaderna behöver inte vara sammanhängande. Termen används i den officiella statistiken för att jämföra olika typer av biståndshushåll med avseende på biståndsmottagandets längd. Långvarig biståndsmottagare - En person som ingått i ett eller flera biståndshushåll i minst tio månader under året. Om en biståndsmottagare förekommer i flera olika hushåll under året räknas den sammanlagda tiden i de olika hushållen. Månaderna behöver inte vara sammanhängande. Sökande - För varje biståndshushåll ska kommunerna ange en vuen person, 1 år eller äldre, som så kallad sökande (registerledare). I vissa fall finns inga vuna i hushållet utan endast barn under 1 år, framför allt i flyktinghushåll. I undantagsfall blir någon av dem sökande. 30
Utbetalt ekonomiskt bistånd - Summan av det ekonomiska bistånd som har betalats ut under året inklusive det belopp som betalats till personer som deltog i kommunala introduktionsprogram. Biståndet redovisas i totalt belopp, eklusive eventuella återbetalningar for belopp som kommunen får tillbaka från enskilda personer eller staten. Däremot ingår inte bistånd som utgår enligt lag (:7) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och som kommunen i vissa fall betalar ut till utländska medborgare utan uppehålls- och arbetstillstånd. Inte heller ingår kostnader för arbetsmarknadsåtgärder eller ersättning för deltagande i sådana åtgärder. Utrikes födda hushåll - Hushåll där någon vuen är född utomlands. Termen används i den officiella statistiken for att jämföra skillnader i biståndsmottagande mellan olika typer av hushåll. Vuna - Personer som är 1 år eller äldre. 31
Tabellförteckning Sida 1. Tabell 1. Biståndsmottagare, biståndshushåll, genomsnittlig biståndstid samt utbetalt ekonomiskt bistånd, 10-11 2. Tabell 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd fördelat efter inrikes respektive utrikes födda, 10-11 3. Tabell 3. Biståndshushåll fördelade efter inrikes respektive utrikes födda, hushållstyp och antal barn, 11. Tabell. Biståndshushåll fördelade efter hushållstyp, även angivet i procent av hushåll i befolkningen 11 samt förändringar i procent mellan 10 och 11. Registerledare är i åldern 1-6 år. 5. Tabell 5. Utbetalt ekonomiskt bistånd fördelat efter inrikes respektive utrikes födda, hushållstyp och antal barn, 11 6. Tabell 6. Utbetalt ekonomiskt bistånd fördelat efter månad och hushållstyp, miljoner kronor, 11 7. Tabell 7. Biståndshushåll fördelade efter inrikes respektive utrikes födda, antal månader och hushållstyp, 11. Tabell. Biståndsmottagare år och äldre fördelade efter kön, ålder och inrikes respektive utrikes födda, 11. Tabell. Långvariga biståndsmottagare år och äldre fördelade efter kön, ålder och inrikes respektive utrikes födda, 11 50. Tabell 10. Långvariga biståndsmottagare 1 år och äldre fördelade efter kön och ålder, 11 51. Tabell 11. Långvariga biståndshushåll fördelade efter hushållstyp, födelseland och vistelsetid, 11 52. Tabell. Biståndshushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd på läns- och kommunnivå, 11 6. Tabell. Biståndsmottagare fördelade efter inrikes respektive utrikes födda på läns- och kommunnivå, 11 32
Teckenförklaringar Värdet är noll, inget finns att rapportera. Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker för att anges. Värde kan inte förekomma. Sekretesskryssning av talen l, 2 och 3 har genomförts. För att förhindra bakvägsidentifiering kan även större tal ha markerats med. 33
Social assistance 11 Summary The statistics in this publication refer to social assistance in the form of livelihood support and assistance for living in general under Chapter, section l, and where appropriate, Chapter, section 2, of the Social Services Act. Introduction benefit under the Introductory Allowance for Refugees and Certain Other Aliens Act is also included in the concept of social assistance. The statistics are part of Official Statistics of Sweden (SOS). The statistics are intended to show how many persons and households received social assistance and the amounts paid on any occasion during 11. Furthermore, the results are broken down by factors such as gender, country of birth, duration of assistance, etc. The report also shows changes compared to the year before and previous years. The results are based on individual data. Recipient households In 11, 235,7 households received social assistance ät some time during the year. These households make up 6.2 per cent of the households in the population. The number of recipient households decreased by 11,0 compared to 10. Recipient households are dominated by single households. Regardless of year, men without children form the largest group. The household type with the highest råte of recipients of social assistance is single women with children. In 11, 23 per cent of all single mothers in the population received social assistance. 7 per cent of Swedish children live in households that receive social assistance, and 2. per cent live in households receiving long-term assistance, that is ät least 10 months during the year. The average amount paid per recipient household was SEK 7,600, which was a decrease of l per cent in fied prices compared to 10. Assistance recipients In 11,. per cent of the population as a whole received social assistance. There were approimately 1,000 beneficiaries, of which,000 were adults and 7,000 were children. The number of adult recipients decreased by per cent from 10 to 11. 3 per cent of adult beneficiaries were between 1 and 2 years old. Due to limitations in the estimate of the total number of households ät national level, only households are included where the registered person is aged between 1 and 6. 3
3 per cent of assistance recipients aged 1 or older, were long-term assistance recipients, i.e. persons in recipient households who received social assistance for ät least ten months during 11. Ependiture on social assistance In 11, municipalities paid out SEK 11.2 billion in social assistance, including introduction benefits for refugees and certain other aliens. This is a decrease of 6 per cent in fied prices compared to 10. The highest amount of social assistance was paid in March, SEK 1,0 million. The lowest amount was paid in January, SEK 5 million. Decrease of social assistance in 11 The level of social assistance in society is normally affected by a number of interacting factors. The decrease (of household assistance, beneficiaries and amounts paid) in 11 compared to 10 can probably be eplained to a considerable degree by the legal change regarding the reception of refugees, which was introduced on l December 10. From this date, newly arrived refugees primarily receive their support from the Social Insurance Agency, following a decision by the Public Employment Service. This introduction benefit is not included in the statistics presented in this report. The earlier type of introduction benefit will be phased out över the net few years, and it will be included in the statistics only as long as municipalities pay such benefits. 35
List of tables Page 1. Table 1. Assistance recipients, recipient households, average length of assistance period, and total social-assistance ependitures, 10-11 2. Table 2. Total ependitures for social assistance, by nationality, 10-11 3. Table 3. Recipient households by type, number of children and native country, year 11. Table. Types of recipient households as percentage of all households for age-group 1-6, during year 11; and percentage change from 10 to 11 5. Table 5. Total ependitures for social assistance, by household type, number of children and native country, year 11 6. Table 6. Total ependitures for social assistance, by month and household type, year 11 7. Table 7. Recipient households, by number of month and household type, year 11. Table. Assistance recipients aged and older, by gender, age and native country, year 11. Table. Long-term assistance recipients aged and older, by gender, age and native country, year 11 50. Table 10. Long-term assistance recipients aged 1 and older, by gender and age, year 11 51. Table 11. Long-term recipient households, by household type, native country and length of residence in Sweden, year 11 52. Table. Recipient households and social-assistance ependitures of counties and municipalities, year 11 6. Table. Assistance recipients by native country, Swedish county and municipality, year 11 36
Eplanations of the symbols Value is zero, nothing to report. Information not available or too uncertain to report. Value does not eist. Number of observations is (a) three or less; or (b) a sum of numbers, one of which is three or less. 37
Swedish - English Glossary andel antal barn befolkning belopp biståndsform(er) biståndshushåll biståndsmottagare biståndsmånader både dennes/dennas därav ekonomiskt bistånd eller (el.) enbart ensamstående kvinnor ensamstående män etableringsersättning ev. sammanboende eklusive (ekl.) fasta priser flera flykting(ar) flyktinghushåll flödesdiagram födelseland förändring genomsnitt share, proportion number child, children (under 1 years of age) population amount, sum type(s) of social assistance recipient household(s) assistance recipient months of assistance during one year both his/hers of which current term for social assistance, income support, social benefits, social welfare (per USA) or only single women single men introduktion benefits partner (if any) ecluding constant prices more, several refugee(s) households in which ät least one adult is a refugee flow chart country of birth, native country change average 3