Ekonomiskt bistånd årsstatistik år 2005

Transkript

1 STATISTIK SOCIALTJÄNST 2006:7 Ekonomiskt bistånd årsstatistik år 2005 Utbetalda belopp samt antal biståndsmottagare och antal biståndshushåll

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Statistik. Det innebär att rapporten innehåller sifferuppgifter som Socialstyrelsen samlat in, registrerat, bearbetat, sammanställt, analyserat och/eller kommenterat. Uppgifterna beskriver läge, tillstånd och/eller utveckling. Viss statistik ingår i Sveriges Officiella Statistik (SOS) och är då indelad i tre serier: Socialtjänst, Hälsa och sjukdomar och Hälsooch sjukvård. Statistik Socialtjänst Ekonomiskt bistånd årsstatistik, 2005 Socialstyrelsen SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Information: Helena Rudander (statistikens innehåll), tel: Elis Envall (ämnesfrågor), tel: Publicerat: 22 juni 2006 Tidigare publicering Denna statistik publicerades av Socialstyrelsen under åren och under åren av Statistiska centralbyrån i Statistiska meddelanden, serie S. Från och med 1994 publiceras statistiken av Socialstyrelsen. Previous publication These statistics were published yearly by The National Board of Health and Welfare during the period Thereafter, Statistics Sweden (SCB) issued this publication in Statistical Reports, series S until The National Board of Health and Welfare publishes statistics on social assistance since Statistics Social Welfare Social assistance: 2005 The National Board of Health and Welfare OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN ISSN ISBN X Sättning: Eva Larsson Artikelnr

3 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Bakgrund..7 Statistikens innehåll.8 Datainsamling...8 Statistikens tillförlitlighet...9 Jämförbarhet över tiden.11 Definitioner och ordförklaringar..13 Resultat...18 Tabellförteckning...27 Teckenförklaringar Bilageförteckning...30 Social assistance: Summary 31 List of tables...33 Explanation of the symbols.36 List of appendixes.. 36 Swedish English glossary Tabeller...40 Bilagor

4 4

5 Sammanfattning Statistiken i denna publikation avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL samt i förekommande fall enligt 4 kap. 2 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Begreppet socialbidrag byttes från och med rapporten som avser år 2001, mot begreppet ekonomiskt bistånd i enlighet med de begrepp som numera används i socialtjänstlagen. Även introduktionsersättning enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar ingår i begreppet ekonomiskt bistånd. Statistiken är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). Statistiken syftar till att redovisa hur många personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd samt vilka belopp som utbetalats, någon gång under Dessutom redovisas fördelningen av biståndsmottagare och biståndshushåll efter faktorer som kön, ålder, födelseland, arbetslöshet, biståndstid med mera. Även förändringar jämfört med året innan och tidigare år redovisas i denna rapport. Resultaten grundar sig på individdata. Biståndshushåll Under 2005 fick drygt hushåll, bestående av knappt individer, ekonomiskt bistånd någon gång under året. Dessa hushåll utgör knappt sex procent av hushållen i befolkningen 1. Antalet biståndshushåll minskade med drygt jämfört med Cirka 21 procent av alla ensamstående kvinnor med barn fick ekonomiskt bistånd, vilket är en större andel än i alla andra hushållstyper. Jämfört med 2004 minskade antalet biståndsmottagande ensamstående kvinnor med barn med fem procent, vilket även sammanboende med barn gjorde. Övriga hushållstyper ökade däremot andelsmässigt mellan 2004 och Ensamstående män utan barn var den hushållstyp i befolkningen där andelen biståndshushåll var näst störst, nio procent. Sammanboende par utan barn var den hushållstyp med minst andel biståndshushåll, två procent. Det utbetalda beloppet per biståndshushåll var i genomsnitt kronor, vilket var en ökning med 0,2 procent i fasta priser jämfört med Andelen nya biståndshushåll av totalt antal hushåll i befolkningen, det vill säga hushåll som fått bistånd 2005 men inte 2004, var 2,1 procent. Motsvarande andel kvarvarande biståndshushåll av totalt antal hushåll i befolkningen, det vill säga andel hushåll i befolkningen som fått bistånd två år i följd, var 4,3 procent. 1 På grund av begränsningar i skattningen av det totala antalet hushåll på riksnivå inkluderas enbart hushåll där registerledaren är år. 5

6 Biståndsmottagare De knappt biståndstagarna utgjorde 4,5 procent av befolkningen Mellan 2004 och 2005 minskade andelen biståndstagare med 2,6 procent. Biståndsmottagarna var i stor utsträckning yngre människor. I de två yngsta åldersklasserna, respektive år, var andelen biståndsmottagare runt tio procent av samtliga invånare. Av det totala antalet biståndsmottagare, 18 år och äldre, var knappt 40 procent i åldern år. Av samtliga inrikes födda, 18 år och äldre, var två procent biståndstagare. Motsvarande uppgift i samma åldersgrupp för de som är födda utrikes var tolv procent. Cirka 31 procent av biståndsmottagare 18 år eller äldre var långvariga biståndsmottagare, det vill säga personer i biståndshushåll som erhöll ekonomiskt bistånd minst tio månader under Detta är en procentenhet lägre än under år Under 2005 var 36 procent av biståndsmottagarna år arbetslösa utan arbetslöshetsersättning från a-kassa eller KAS någon gång under året. För manliga biståndstagare var denna andel högst, med 41 procent. För kvinnliga biståndsmottagare var motsvarande andel 31 procent. Fem procent av biståndsmottagarna år var inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året. Bland män var motsvarande siffra sex procent och bland kvinnor fyra procent. Kostnader Under 2005 utbetalades knappt 8,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, inklusive introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar som tagits emot i kommunen. Det är en minskning med knappt två procent jämfört med Drygt 3,8 miljarder kronor, eller 44 procent, av den totala biståndssumman utbetalades till biståndshushåll där antingen registerledaren eller dennes eventuella sammanboende eller båda är utrikes födda, exklusive flyktingar. Drygt 3,7 miljarder kronor av den totala biståndssumman utbetalades till inrikes födda biståndshushåll och resterande, knappt 1,1 miljarder kronor, utbetalades till flyktinghushåll. 6

7 Bakgrund Statistiken avser ekonomiskt bistånd i form av försörjningsstöd och livsföring i övrigt enligt 4 kap. 1 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL samt i förekommande fall enligt 4 kap. 2 i socialtjänstlagen (2001:453), SoL. Begreppet socialbidrag byttes från och med rapporten som avser år 2001, mot begreppet ekonomiskt bistånd i enlighet med de begrepp som numera används i socialtjänstlagen. Bistånd för vård och behandlingsinsatser av olika slag eller för arbetsmarknadsåtgärder räknas i detta sammanhang inte som ekonomiskt bistånd. Det gör däremot introduktionsersättning enligt lag (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar. En person som flytt till Sverige räknas i statistiken som flykting från och med det år denne fått arbets- och uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. Kommunen avgör själv om introduktionsersättning eller ekonomiskt bistånd ska utbetalas. De avgör även introduktionsersättningens storlek medan försörjningsstödets storlek bestäms av riksnormen. Ett villkor för att introduktionsersättning ska beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställs i samråd mellan kommunen och flyktingen. Planen ska utgå från statens målsättningar på detta område. Kommunerna kompenseras för utgifter som avser ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utländska medborgare. Kompensationen ges främst med schablonbelopp, som avser att täcka kommunernas utgifter för introduktion av flyktingar. Kommunerna kan också få ersättning från staten för extraordinära kostnader för vissa före detta flyktingar som inte längre räknas som flyktingar i statistiken. Detta gäller för funktionshindrade, sjuka eller äldre personer som inte anses kunna ta ett arbete. Statistiken är en del av Sveriges officiella statistik (SOS). 7

8 Statistikens innehåll Statistiken över ekonomiskt bistånd grundar sig på uppgifter som socialnämnd eller motsvarande i kommunen lämnar årligen enligt förordningen (1981:1370) om skyldighet för socialnämnderna att lämna statistiska uppgifter. I denna rapport redovisas hur många personer och hushåll som fått ekonomiskt bistånd samt vilka belopp som utbetalats, någon gång under Dessutom redovisas fördelningen av biståndsmottagare och biståndshushåll efter faktorer som kön, ålder, födelseland, arbetslöshet, biståndstid med mera. Även förändringar jämfört med året innan och tidigare år redovisas i denna rapport. Resultaten grundar sig på individdata. Datainsamling Statistiken grundar sig på de individuppgifter som Statistiska centralbyrån (SCB) samlar in på uppdrag av Socialstyrelsen. Insamlingen görs en gång om året från landets samtliga kommuner. Materialet samlas in kommunvis på filer som överförs till SCB via Internet eller på CD/disketter, pappersblanketter eller listor. Cirka 30 kommuner lämnar hela eller delar av sitt material via pappersblanketter. Påminnelser sker dels skriftligt via brev och e-post dels via telefon. Materialet granskas och listor över fel och andra oklarheter sänds till kommunerna för komplettering. Rättningar återsänds med post eller rättas via telefonkontakt. Dubblettkontroller av flera olika slag görs och poster som utgör ett hushåll i kommunen slås ihop. För Stockholm, Göteborg och Malmö görs dubblettkontrollen på stadsdelsnivå. En preliminär sammanställning av det material kommunen har lämnat och en jämförelse med föregående års uppgifter och kvartalsstatistiken över utbetalda belopp under året, skickas till kommunerna, som härigenom får en möjlighet att korrigera lämnade uppgifter. Statistikuppgifterna om ekonomiskt bistånd från kommunerna kompletteras med uppgifter från befolkningsregistret och Arbetskraftsundersökningarna (AKU) hos SCB. Genom samkörning med Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) register för år 2004 erhålls uppgifter om arbetslöshet. Från Integrationsverkets register inhämtas uppgifter om flyktingstatus. 8

9 Statistikens tillförlitlighet Tillförlitligheten totalt Jämförelser med kvartalsstatistiken visar att kostnadsuppgifterna, för de allra flesta kommunerna, håller god kvalitet. I kvartalsstatistiken summerat till helåret 2005 redovisas totalt sju miljoner kronor (0,1 procent) mer än i denna årsstatistik. En vanlig orsak är att man felfört vård- och behandlingskostnader eller att utgifter för arbetslösa redovisats som ekonomiskt bistånd. Tillförlitligheten i övrigt i de insamlade uppgifterna är god. En preliminär sammanställning av de uppgifter kommunen lämnat och en jämförelse med föregående år skickas till kommunerna, som härigenom får möjlighet att korrigera de inrapporterade uppgifterna. Extrema värden har kontrollerats hos respektive kommun. Osäkerhetskällor och mätfel Faktorer som påverkar kvaliteten över åren är att hushåll flyttar mellan kommunerna samt ändringar i hushållets sammansättning under året. De uppgifter som kommunerna lämnar dubblettgranskas. Om hushåll där registerledaren och dennes eventuella sammanboende (oberoende av vem som står som registerledare) ingår i flera olika hushåll inom kommunen slås uppgifter samman till ett hushåll. På grund av flyttning kan samma biståndsmottagare och biståndshushåll registreras flera gånger. Om ett biståndshushåll flyttar till exempel från ett län till ett annat län under året registreras hushållet i två olika kommuner och två olika län. Vid redovisning på olika regionala nivåer och på riksnivå redovisas biståndshushållen och biståndsmottagarna endast en gång per nivå sedan 1999 års rapport. Summan av biståndsmottagarna och hushållen i kommunerna är därför inte densamma som summan av de antalsuppgifter som redovisas för länen och riket. När antal biståndshushåll per 100 hushåll i befolkningen redovisas hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Dessa uppgifter utgör skattningar utifrån ett urval av befolkningen på cirka personer per månad. Undersökningen innehåller såväl slumpmässiga som systematiska fel, vilket ger en viss osäkerhet i skattningarna. AKU finns beskrivet mer i detalj på Statistiska Centralbyråns hemsida, under länken Beskrivning av statistiken, Bortfall och korrigering för bortfall Samtliga 290 kommuner har lämnat in uppgifter. Det finns dock skäl att tro att kommunerna inte har lämnat information för samtliga biståndshushåll. Storleken på denna underrapportering är okänd. 9

10 Partiellt bortfall förekommer för vissa kommuner, oftast beroende på byte av datasystem. Följande partiella bortfall förekommer: För hushåll som enbart fått introduktionsersättning redovisar Linköpings kommun uppgifterna per person istället för per hushåll. För 11 hushåll i Oxelösund med både ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning har ingen fördelning av beloppen på kalendermånad kunnat göras. Inga skattningar eller andra åtgärder har vidtagits på grund av dessa partiella bortfall. 10

11 Jämförbarhet över tiden Vissa justeringar i variabelinnehållet har gjorts under senare år avseende åldersindelningar med mera. År 1990 genomfördes en utvidgning av innehållet i statistiken med personnummer för, utöver registerledaren, övriga personer i hushållet, 16 år och äldre. Denna åtgärd förbättrade dubblettkontrollen för samtliga biståndsmottagare över 15 år. Samma år infördes en ny variabel, flykting. Från och med 1993 inkluderades flyktingar med introduktionsersättning i statistiken och från år 1994 infördes särskild uppgift om utbetalt belopp i introduktionsersättning för flyktingar. Lagändringar, bland annat de som gällt asylsökande, flyktingar och andra utlänningar, påverkar biståndsmottagandet och därmed biståndsstatistikens jämförbarhet mellan olika år. Före 1 maj, 1988 ingick till exempel även ersättningar till asylsökande i den ekonomiska biståndsstatistiken. Förändrad praxis och förändrade väntetider för beviljande av uppehållsoch arbetstillstånd för asylsökande och andra utlänningar påverkar också biståndsmottagandet och jämförbarheten över åren i den ekonomiska biståndsstatistiken. Antalet mottagna flyktingar i kommunerna varierar mycket mellan olika år vilket påverkar jämförbarheten. Från och med 1998 hämtas uppgift om födelseland och senaste invandringsår från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Samtidigt korrigerades lämnade uppgifter om medborgarskap med hänsyn till motsvarande uppgifter i RTB. Användningen av variabeln utländskt medborgarskap ersattes med variabeln utrikes född. En annan nyhet från och med var uppgifter om arbetslöshet. Antal biståndsmottagare som var registrerade som arbetslösa vid Arbetsförmedlingen någon gång under året utan ersättning och antal biståndsmottagare som var registrerade vid Arbetsförmedlingen under hela året tillkom. Sedan 1999 redovisas biståndsmottagare och biståndshushåll som har flyttat över en kommun- eller länsgräns under året endast en gång på länsnivå och riksnivå. Tidigare kunde en sådan person räknas två gånger vilket gjorde att antalet biståndsmottagare på läns- och riksnivå överskattades. Som exempel kan nämnas att skillnaden mellan de två olika beräkningssätten var respektive personer åren 1997 och Skillnaden mellan brutto- och nettoräkningen var dessa år tre respektive fem procent per år. Definitionen av utrikes födda hushåll innebär att hushåll som består av en inrikes, och en utrikes född, räknas som utrikes födda. Av detta skäl särredovisas från och med 2000 de hushåll där både registerledaren och dennes eventuella sammanboende är födda i utlandet i vissa tabeller. Denna variabel exkluderar de så kallade blandhushållen från variabeln utrikes födda hushåll. 2 Uppgiften som avser 1998 redovisas i "Socialbidrag 1999". 11

12 Från och med 2000 redovisas årliga förändringar i fasta priser i stället för, som tidigare, i löpande priserna. Fasta priser innebär att biståndsbeloppen justeras för inflation. Inflationen skattas med hjälp av konsumentprisindexet (KPI) med skuggindextal. Skuggindextal innebär att indextalen som avser tidigare år korrigeras för effekter av mätfel och stora förändringar som till exempel skattereformer. Från och med 2001 års insamling av utbetalt belopp per kalendermånad kan flera utbetalningar av olika typer av försörjningsstöd under samma månad summeras till ett enda belopp för varje månad. Följaktligen kan antalet olika biståndsmånader beräknas på ett korrekt sätt. Tidigare kunde man inte avgöra om ett hushåll med exempelvis både introduktionsersättning till flyktingar under 4 månader och ekonomiskt bistånd under sex månader, fick biståndet under 6, 7, 8, 9 eller 10 månader. Därigenom överskattades antal månader något. Kvaliteten på uppgifterna om flyktingstatus förbättrades också från och med 2001 genom att uppgifterna numer inhämtas från Integrationsverkets databas STATIV i stället för som tidigare från kommunerna. Tidigare var inte definitionerna alltid klara i kommunerna och ofta fanns det inte tillräckligt med kunskap om vilka som var flyktingar. Denna åtgärd förväntas öka antalet flyktingar som redovisas i statistiken. Antalet barn har tidigare överskattats något då föräldrar som inte är sammanboende mottar ekonomiskt bistånd. I sådana fall räknades barnen två gånger. Från och med 2001 fick kommunerna anvisning om att barn enbart ska redovisas i hushållet där de är hemmavarande. För tidsserierna i rapporten har uppgifterna som avser åren justerats för de ovan nämnda mätmetoderna. I övrigt kan nämnas att bortfallsjustering för beräknande av värden i tidsserierna gjorts genom att föregående års värde använts. Från och med 2003 års statistik har uppgifter om födelseår för barnen i hushållet som är under 16 år samlats in. 12

13 Definitioner och ordförklaringar Definitioner och ordförklaringar som förekommer i statistiken listas här alfabetiskt. Somliga begrepp har bearbetats terminologiskt och därmed fått en definition. Dessa är markerade med en asterisk. För fullständig terminologisk information till begreppen hänvisas till: Antal hushåll i befolkningen Vid redovisning av antal biståndshushåll per 100 hushåll i befolkningen hämtas uppgifter om antal hushåll i befolkningen från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU). Dessa uppgifter utgör skattningar som baseras på ett urval av befolkningen. Ett hushåll kan bestå av en ensamstående med eller utan barn eller av ett sammanboende par med eller utan barn. Den befolkningsrelaterade redovisningen avser, som framgår av tabellerna, endast åldrarna år. Vid redovisning av enbart biståndshushåll inkluderas dock samtliga hushåll. Arbetslösa Statistiken om biståndsmottagarnas arbetslöshet började redovisas i publikationen Socialbidrag Syftet är att redovisa arbetslöshetens tänkbara betydelse för biståndsmottagandet. Till kategorin arbetslösa räknas de personer som någon gång under 2005 återfanns i Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) register i någon av följande sökandekategorier personer som kan ta arbete direkt, personer som får eller har behov av mer omfattande service från Arbetsförmedlingen, till exempel yrkes- eller utbildningsvägledning, personer som väntar på beslutad arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Arbetslösa utan ersättning Personer som har varit inskrivna vid Arbetsförmedlingen någon gång under året och som inte har fått någon form av arbetslöshetsersättning under året. Barn Med barn avses personer under 18 år. Bistånd* Individuellt behovsprövad insats som beslutas med stöd av socialtjänstlagen. Kommentar: Bistånd kan enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), SoL, ges till den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem 13

14 tillgodosedda på annat sätt. Enligt 4 kap. 2 får socialnämnden om det finns skäl för det ge bistånd utöver vad som följer av 1. Biståndet kan gälla försörjning (försörjningsstöd) eller livsföring i övrigt. Till livsföringen i övrigt hör t.ex. vård och behandling, boende i olika former och ekonomiskt bistånd som inte gäller försörjning. Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) är det begrepp som täcker all ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen. Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska biståndet och avser de vanligaste och regelbundet återkommandelevnadskostnaderna. Försörjningsstödet består dels av en norm för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och tv-avgift, dels av skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring samt medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. När det gäller normen beslutar regeringen varje år om en skälig nivå genom riksnormen. Biståndshushåll* Hushåll som under ett visst kalenderår har fått ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning. Kommentar: Som ett hushåll räknas ensamstående utan hemmavarande barn, ensamstående med hemmavarande barn, sammanboende utan hemmavarande barn, sammanboende med hemmavarande barn. Hemmavarande barn över 18 år som inte går i gymnasiet och andra vuxna som bor i bostaden, t.ex. mor- och farföräldrar bildar egna hushåll. Alla medlemmar i ett biståndshushåll registreras som biståndsmottagare, oavsett om biståndet avsett hushållet som helhet eller enbart någon av dess medlemmar. Biståndstid Antal månader som biståndshushållet har fått ekonomiskt bistånd. Fasta priser Biståndsbelopp som avser 2004 eller tidigare har justerats för inflation genom omräkning till fasta priser utifrån KPI (konsumentprisindes, skuggindextal). Detta för att motsvara 2005 års priser vid jämförelse. Flykting Se under kommentar till flyktinghushåll. Flyktinghushåll* Hushåll där någon i hushållet är flykting. 14

15 Kommentar: Termen används i den officiella statistiken för att jämföra skillnader i biståndsmottagande mellan olika typer av biståndshushåll. Med flykting avses utlänning som fått uppehållstillstånd på grund av skyddsbehov. En person som flytt till Sverige räknas i statistiken som flykting från och med det år han har fått uppehållstillstånd samt ytterligare tre kalenderår. Denna tidsavgränsning hör ihop med att den ersättning kommunerna får av staten för mottagande av flyktingar beräknas räcka ungefär 3,5 år. Den statliga ersättningen ges med stöd av förordningen (1190:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. Ersättningen ska täcka kostnaderna för bl.a. ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning. Inrikes respektive utrikes födda I denna rapport redovisas inrikes respektive utrikes födda, vilket grundar sig på bakgrundsvariabeln med uppgifter om födelseland. Inrikesfött hushåll* Hushåll där samtliga vuxna är födda i Sverige. Kommentar: Termen används i den officiella statistiken för att jämföra skillnader i biståndsmottagande mellan olika typer av hushåll. Introduktionsersättning* Ekonomisk ersättning till flyktingar och vissa andra utlänningar som har tagits emot i kommunen. Kommentar: En kommun får enligt lagen (1992:1068) om introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar ge denna ersättning som ett alternativ till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen. Ett villkor för att introduktionsersättning ska få beviljas är att flyktingen förbinder sig att följa en introduktionsplan som fastställts av kommunen i samråd med flyktingen. Till vissa andra utlänningar räknas bl.a. anhöriga till flyktingar och personer som beviljats uppehållstillstånd av humanitära skäl. Kommungrupp I tabell 22 redovisas samma gruppering som Sveriges kommuner och landstings kommungruppsindelning, vilken är enligt följande variabler: folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur. Kommungruppsindelningen återfinns i bilaga 2. Kvarvarande biståndshushåll* Biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning både under det aktuella kalenderåret och under närmast föregående kalenderår. Kommentar: Termen används i den officiella statistiken för att jämföra olika typer av biståndshushåll med avseende på biståndsmottagandets längd. 15

16 Långvarigt arbetslösa Till denna kategori räknas de personer som var inskrivna vid arbetsförmedlingen med någon av sökandekategorierna som listas i definitionen av arbetslösa samt dessutom varit inskrivna under hela året oberoende av sökandekategori. Långvarigt biståndshushåll* Biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning i minst tio månader under kalenderåret. Kommentar: Termen används i den officiella statistiken för att jämföra olika typer av biståndshushåll med avseende på biståndsmottagandets längd. Långvarig biståndsmottagare En långvarig biståndsmottagare är en individ som ingått i ett eller flera biståndshushåll i minst tio månader under året. Om biståndsmottagare förekommer i flera olika hushåll under året räknas den sammanlagda tiden i de olika hushållen. Nytt biståndshushåll* Biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning det aktuella kalenderåret men inte närmast föregående år. Kommentar: Termen används i den officiella statistiken för att jämföra olika typer av biståndshushåll med avseende på biståndsmottagandets längd. Registerledare För varje biståndshushåll ska kommunerna ange en vuxen person, 18 år eller äldre, som så kallad registerledare. I vissa hushåll, framförallt flyktinghushåll, finns inga vuxna utan endast barn under 18 år. I dessa fall blir någon av dem registerledare. Utbetalt ekonomiskt bistånd Summan av under året utbetalt ekonomiskt bistånd inklusive det belopp som utbetalats till utländska medborgare med uppehålls- och arbetstillstånd. I denna grupp ingår även flyktingar. Det utgivna ekonomiska biståndet redovisas brutto, det vill säga utan avdrag för de belopp som kommunen får tillbaka från enskilda personer eller staten. Däremot ingår inte bistånd som utgår enligt lag (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) och som kommunen i vissa fall betalar ut till utländska medborgare utan uppehålls- och arbetstillstånd. Inte heller kostnader för arbetsmarknadsåtgärder eller ersättning för deltagande i åtgärder som t.ex. aktivitets- och ungdomsgarantin ingår. Utrikesfött hushåll* Hushåll där någon vuxen är född utomlands. 16

17 Kommentar: Termen används i den officiella statistiken för att jämföra skillnader i biståndsmottagande mellan olika typer av hushåll. Vuxna Personer som är 18 år eller äldre. Även personer som är 65 år eller äldre förekommer i statistiken. Dessa är normalt försörjda genom pension och äldreförsörjningsstöd men kan beviljas ekonomiskt bistånd till livsföringen i övrigt. 17

18 Resultat Biståndshushåll Drygt hushåll fick ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning någon gång under 2005, vilket är drygt färre än Antalet biståndshushåll utgör knappt sex procent av samtliga hushåll i befolkningen 3. Hushåll som erhållit bistånd är knappt färre än år 1996, då antalet var som störst. Andelsmässigt motsvarar detta en minskning med knappt 42 procent (se diagram A samt tabell 1). Tusental Biståndsmottagare Biståndshushåll Långvariga biståndsmottagare *Uppgifter som avser åren har reviderats för att justera för användning av olika mätmetoder under olika år. Diagram A. Antal biståndsmottagare och biståndshushåll, samt långvariga biståndsmottagare * Fördelning av biståndshushåll efter hushållstyp Under 2005 var det andelsmässigt ensamstående kvinnor med barn som var den vanligaste typen av hushåll som fick bistånd. Cirka 21 procent i denna grupp erhöll ekonomiskt bistånd (se tabell A). Vid jämförelse mellan 2004 och 2005 var det två typer av biståndshushåll som minskade, ensamstående kvinnor med barn respektive sammanboende par med barn. Båda dessa grupper minskade med fem procent vardera. 3 På grund av begränsningar i skattningen av det totala antalet hushåll på riksnivå inkluderas enbart hushåll där registerledaren är år. 18

19 Tabell A. Biståndshushåll fördelade efter hushållstyp Hushåll Biståndshushåll, antal Biståndshushåll, procent Förändring i procent Andel biståndshushåll av samtliga hushåll i befolkningen år, procent Ensamstående män utan barn Ensamstående män med barn Ensamstående kvinnor utan barn Ensamstående kvinnor med barn Sammanboende par utan barn Sammanboende par med barn Summa* * Inklusive hushåll med okänd hushållstyp. Den hushållstyp med bistånd som är minst vanlig bland hushållen i Sverige i motsvarande kategori är sammanboende par utan barn. Under 2005 var det knappt två procent av dessa hushåll som mottog ekonomiskt bistånd (se även tabell 4). Fördelning av biståndshushållen efter födelseland (inrikesfödda, utrikes födda respektive flyktinghushåll) Av samtliga biståndshushåll var andelen inrikesfödda hushåll 57 procent. Hushåll där registerledaren eller dennes eventuella sammanboende var utrikes födda utgjorde 36 procent. Flyktinghushåll utgjorde de resterande sju procenten (se tabell B samt tabell 5). 19

20 Tabell B. Biståndshushåll och biståndsbelopp fördelat efter födelseland Samtliga hushåll Inrikes födda hushåll Flyktinghushåll Utrikes födda hushåll exklusive flyktingar Därav både registerledaren och dennes eventuella partner är utrikesfödda Antal Procent Förändring från 2004, % Utbetalt biståndsbelopp i medeltal per biståndshushåll Förändring från Totalt utbetalt bistånd i miljoner kronor Procent Förändring från 2004, % Genomsnittligt biståndsbelopp per hushåll samt genomsnittlig biståndstid I genomsnitt betalades knappt kronor ut per hushåll Jämfört med 2004 är det en knapp märkbar ökning med 0,2 procent, uttryckt i fasta priser. Från början av 1990-talet och fram till och med 2004 har genomsnittsbeloppet, uttryckt i fasta priser, stigit med knappt 60 procent (se diagram B). Det genomsnittliga biståndsbeloppet för inrikesfödda biståndshushåll var cirka kronor, vilket var en ökning med drygt tre procent uttryckt i fasta priser jämfört med För hushåll, där antingen registerledaren eller hennes/hans eventuella sammanboende 4 var född utomlands, var motsvarande siffra drygt kronor, vilket andelsmässigt inte är någon skillnad jämfört med Bland flyktinghushållen minskade det genomsnittliga beloppet till knappt kronor, en minskning med drygt sex procent jämfört med 2004 (se tabell 8). Under år 2005 var den genomsnittliga biståndstiden per hushåll 5,9 månader. Den genomsnittliga biståndstiden ökar med ökad ålder på registerledaren upp till och med 64 år. Hushåll med en registerledare mellan 60 och 64 år bistånd hade i genomsnitt 7,3 månader, medan motsvarande siffra för hushåll där registerledaren var år var 4,7 månader (se tabell 15). 4 Här jämställs begreppen sambo, registrerad partner och make/maka. 20

21 Kronor i 2005 års priser Antal månader Genomsnittlig biståndstid per Genomsnittligt biståndsbelopp per hushåll * Uppgifter som avser åren har reviderats för användning av olika mätmetoder under olika år. Diagram B. Genomsnittlig biståndstid och genomsnittligt biståndsbelopp per hushåll Nya respektive kvarvarande biståndshushåll Under år 2005 var 2,1 procent av hushållen i befolkningen, år, nya biståndshushåll i den meningen att de inte fick bistånd närmast föregående år. Nytillströmningen var högst i för åringar. Därefter minskar den i takt med ökad ålder (se tabell 12). Andelen kvarvarande biståndshushåll av hushåll i befolkningen, det vill säga hushåll som fått bistånd två år i följd, var 4,3 procent. Den åldersgrupp där störst andel kvarvarande biståndshushåll fanns var gruppen åringar där 7,3 procent fick ekonomiskt bistånd någon gång under både 2004 och Liksom med nytillströmningen så minskar de kvarvarande i takt med ökad ålder 5 (se tabell 13). Barn som lever i hushåll med ekonomiskt bistånd Drygt vart femte barn i Malmö levde i ett hushåll med ekonomiskt bistånd 2005 (22 procent). I Dorotea och Högsby var det 18 procent av barnen som bodde i biståndshushåll. De kommuner som hade lägst andel barn i biståndshushåll var Lomma, Danderyd och Vellinge. Dessa tre kommuner hade färre än ett av hundra barn i hushåll som beviljats ekonomiskt bistånd (antal barn redovisas per kommun i tabell 31). Biståndsmottagare Under 2005 fick knappt personer ekonomiskt bistånd någon gång under året, vilket utgjorde 4,5 procent av befolkningen. Jämfört med 2004 är 5 Med undantag av åldersgruppen år som inte är helt jämförbar med övriga åldersgrupper eftersom en stor del av 18- och 19-åringar bor kvar hos föräldrarna och studerar på gymnasium. 21

22 det en minskning med 2,6 procent. Vid jämförelse med 1996, då antalet biståndsmottagare var som högst, har antalet minskat med drygt 44 procent (se tabell 1). Fördelning efter kön och ålder, födelseland Tabell C visar biståndsmottagarnas fördelning efter kön, ålder, andel av befolkningen (18 w år) samt förändringen jämfört med Mottagarna av ekonomiskt bistånd var i stor utsträckning unga. Av vuxna biståndsmottagare var drygt 40 procent i åldern år. I de två yngsta åldersklasserna, år respektive 20 24, var andelen biståndsmottagare runt tio procent av samtliga invånare. Av den totala befolkningen i åldern 18 år eller äldre är fyra procent biståndsmottagare. Tabell C. Vuxna biståndsmottagare fördelade efter kön och ålder Kön och ålder Biståndsmottagare, antal Andel biståndsmottagare av alla biståndsmottagare i samma kategori (%) Andel biståndsmottagare av invånare i samma kategori (%) Förändring av biståndstagare i procent Män år år år år år år år år w år Summa 18 w år Kvinnor år år år år år år år år w år Summa 18 w år Tabell D är uppbyggd på motsvarande sätt som C men istället för uppdelning av kön är det uppdelat på inrikes respektive utrikes födda. För inrikes födda var biståndsmottagande vanligast i åldern år, där andelen var 14 procent. Detta kan jämföras mot 2004 då det var vanligast i åldern år (åtta procent). För dem som är utrikes födda, exklusive flyktingar, är det 22

23 vanligast med bistånd i åldern år, 33 procent. Av samtliga inrikes födda, 18 år och äldre, var två procent biståndstagare, vilket kan jämföras mot 12 procent i samma åldersgrupp för de som är födda utrikes. De lägre värdena för personer 65 år och äldre förklaras till stor del av att Äldreförsörjningsstödet infördes 1 januari, Tabell D. Vuxna biståndsmottagare fördelade efter ålder och födelseland Ålder och födelseland Biståndsmottagare, antal Andel biståndsmottagare av alla biståndsmottagare i samma kategori (%) Andel biståndsmottagare av invånare i samma kategori (%) Förändring av biståndsmottagare i procent Inrikes födda år år år år år år år w år Summa 18 w år Utrikes födda, inklusive flyktingar år år år år år år år w år Summa 18 w år Jämfört med 2004 minskade andelen inrikesfödda vuxna biståndsmottagare med två procent medan antalet vuxna utrikes födda, exklusive flyktingar, minskade med en procent. Långvariga biståndsmottagare Cirka 31 procent av biståndsmottagarna som var 18 år eller äldre fick ekonomiskt bistånd under minst tio månader av året och definieras därmed som långvariga biståndsmottagare. Andelen ligger en procentenhet lägre än år Långvarigt biståndsmottagande var i stort sett lika vanligt bland kvinnor som bland män (se tabell 28). 23

24 Biståndsmottagande och arbetslöshet Under år 2005 var 36 procent av biståndsmottagarna år arbetslösa utan ersättning från a-kassa eller KAS någon gång under året, vilket är något högre än 2004 då det var 33 procent. Bland biståndsmottagande män och kvinnor var det 41 respektive 31 procent som var arbetslösa utan sådan ersättning. Störst andel biståndsmottagare utan arbetslöshetsersättning fanns bland åringar. Andelen minskar sedan med ökad ålder. Bland åringar var det nio procent som inte hade någon ersättning. Antalet arbetslösa biståndsmottagare utan ersättning ökade från knappt till knappt mellan 2004 och Drygt fem procent av samtliga biståndsmottagare, år, var inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året. Bland män var motsvarande siffra sex procent och bland kvinnor drygt fyra procent. Biståndsmottagare i åldern år var oftare inskrivna vid arbetsförmedlingen under hela året än personer i övriga åldersgrupper (se tabell 24). Andelen biståndsmottagare varierar inom landet I Malmö, Högsby och Landskrona fick cirka tio procent av befolkningen ekonomiskt bistånd. I Lomma, Danderyd och Vellinge var det högst en procent av befolkningen som tog emot bistånd (se tabell 30). Kostnader Kostnader under år 2005 Under 2005 utbetalades knappt 8,6 miljarder kronor i ekonomiskt bistånd, inklusive introduktionsersättning för flyktingar och vissa andra utlänningar som tagits emot i kommunen. Det är en minskning med knappt två procent i fasta priser jämfört med Exklusive flyktingar betalades knappt 7,5 miljarder kronor ut i ekonomiskt bistånd vilket innebär att utbetalningen var oförändrad i procent uttryckt i fasta priser. Av det totalt utbetalade beloppet var tre procent, eller 298 miljoner kronor, introduktionsersättningar (se tabell 9). Under juni månad utbetalades mest ekonomiskt bistånd och minst under januari månad. Den månadsvisa utbetalningen varierade mellan 673 och 765 miljoner kronor (se diagram C). 24

25 Miljoner kronor jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Diagram C. Utbetalt ekonomiskt bistånd och introduktionsersättning per månad Kostnader under perioden Kostnaderna för ekonomiskt bistånd ökade nästan trefaldigt i fasta priser under perioden , vilket redovisas i diagram D. Från och med 1997 minskade sedan kostnaderna under sex år i rad med sammanlagt knappt 38 procent uttryckt i fasta priser. De senaste åren har kurvan varit relativt jämn utan några stora förändringar (se tabell 1). Miljoner kronor i 2005 års priser Totalt Exkl. flyktingar Diagram D. Utbetalt ekonomiskt bistånd , miljoner kronor inklusive resp. exklusive flyktingar. 25

26 Biståndsbeloppet per invånare inom landet Biståndsbeloppet räknat per invånare varierar mycket mellan olika kommuner och län. Större kommuner har oftast högre kostnader för ekonomiskt bistånd räknat per invånare än mindre kommuner. Det finns även sedan tidigare statistiskt säkerställda resultat som tyder på ett starkt förhållande mellan befolkningsstorlek och utbetalt belopp per invånare i kommunerna. De kommuner som rapporterade de högsta kostnaderna Malmö (2 445 kr/inv.), Göteborg (2 074 kr/inv.) och Södertälje (2 037 kr/inv.). Vellinge rapporterade lägst biståndsbelopp per invånare år 2005 med 68 kronor. Genomsnittet för riket var 951 kronor per invånare (se tabell 29). Kostnadernas fördelning Drygt 3,8 miljarder kronor, eller 44 procent, av den totala biståndssumman utbetalades till biståndshushåll där antingen registerledaren eller dennes eventuella sammanboende eller båda är utrikes födda, exklusive flyktingar. Drygt 3,7 miljarder kronor av den totala biståndssumman utbetalades till inrikes födda biståndshushåll och resterande, knappt 1,1 miljarder kronor, utbetalades till flyktinghushåll (se tabell 9). 26

27 Tabellförteckning Sida 40. Tabell 1. Biståndsmottagare, biståndshushåll, genomsnittlig biståndstid samt utbetalt ekonomiskt bistånd, Tabell 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd/socialbidrag och introduktionsersättning fördelat efter medborgarskap, Tabell 3. Biståndshushåll fördelade efter hushållstyp, antal barn och födelseland, Tabell 4. Biståndshushåll fördelade efter hushållstyp samt antal per 100 hushåll i befolkningen år, 2005 samt förändringar i procent mellan 2004 och Tabell 5. Procentuell fördelning av biståndshushåll efter hushållstyp, antal barn i biståndshushållen samt födelseland, Tabell 6. Procentuell fördelning av biståndshushåll efter antal barn och hushållstyp, Tabell 7. Procentuell fördelning av biståndshushåll efter antal biståndsmånader för olika hushållstyper, Tabell 8. Utbetalt ekonomiskt bistånd i fasta priser fördelat efter hushållstyp, antal barn och födelseland, Tabell 9. Utbetalt ekonomiskt bistånd och antal biståndshushåll fördelade efter födelseland, 2004 och Tabell 10. Procentuell fördelning av biståndshushåll fördelade efter hushållstyp, antal barn och utbetalt belopp, Tabell 11. Biståndshushåll fördelade efter registerledarens ålder Antal per 100 hushåll i befolkningen år samt årliga förändringar i procent

28 51. Tabell 12. Nya biståndshushåll efter registerledarens ålder, Antal per 100 hushåll i befolkningen år. 52. Tabell 13. Kvarvarande biståndshushåll efter registerledarens ålder, Antal per 100 hushåll i befolkningen år. 53. Tabell 14. Procentuell fördelning av biståndshushåll efter registerledarens ålder samt hushållstyp, Tabell 15. Procentuell fördelning av biståndshushåll efter registerledarens ålder samt antal biståndsmånader, Tabell 16. Utbetalt ekonomiskt bistånd i fasta priser fördelat efter registerledarens ålder och födelseland, Tabell 17. Biståndshushåll fördelade efter födelseland, Länsvis fördelning 57. Tabell 18. Utbetalt ekonomiskt bistånd fördelat efter födelseland, Länsvis fördelning. 58. Tabell 19. Biståndsmottagare fördelade efter ålder och födelseland, 2004 samt antal biståndsmottagare per 100 invånare Tabell 20. Biståndsmottagare fördelade efter kön och ålder, Tabell 21. Nya respektive kvarvarande biståndsmottagare fördelade efter ålder, Tabell 22. Biståndsmottagare fördelade efter vuxna, barn, kommungrupp och födelseland, Tabell 23. Biståndsmottagare fördelade efter vuxna, barn och kön, Antal biståndsmottagare per 100 invånare Tabell 24. Biståndsmottagare år fördelade efter ålder, kön och arbetslöshet, Tabell 25. Biståndsmottagare 16 år och äldre fördelade efter ålder, födelseland, vistelsetid och arbetslöshet, Tabell 26. Biståndshushåll med registerledare i åldern år fördelade efter hushållstyp, födelseland, vistelsetid och arbetslöshet,

29 66. Tabell 27. Långvariga biståndsmottagare 18 år och äldre fördelade efter kön och ålder, Tabell 28. Långvariga biståndshushåll fördelade efter hushållstyp, födelseland och vistelsetid, Tabell 29. Biståndshushåll och kostnader för ekonomiskt bistånd på läns- och kommunnivå, Tabell 30. Biståndsmottagare fördelade efter födelseland och arbetslöshet på läns- och kommunnivå,

30 Teckenförklaringar 0 Värdet är noll, inget finns att rapportera.. Värde kan inte förekomma... Uppgiften finns inte tillgänglig eller är alltför osäker för att anges. x Antalet observationer är tre eller färre eller är en summa av tal där ett av talen är tre eller färre. Bilageförteckning 1. Statistikblankett för ekonomiskt bistånd, individuppgifter. 2. Förteckning över kommungrupper. 30

31 Social assistance 2005 Summary The statistics in this publication refer to social assistance in the form of livelihood support and assistance for living in general under Chapter 4, section 1, of the Social Services Act (2001:453), SoL and, where appropriate, Chapter 4, section 2, of the Social Services Act (2001:453), SoL. The term social security benefit was replaced as from the report for 2001, by the term social assistance in accordance with the concepts now used in the Social Services Act. Introductory assistance under the Introductory Allowance for Refugees and Certain Other Aliens Act (1992:1068) is also included in the concept of social assistance. The statistics are part of Sweden s Official Statistics (SOS). The statistics are intended to show how many persons and households received social assistance and the amounts paid on any occasion during Furthermore, the breakdown of recipients of assistance and households receiving assistance (recipient households) are shown by factors such as gender, country of birth, unemployment, duration of assistance, etc. This report also shows changes compared with the year before and previous years. The results are based on individual-based data. Recipient households In 2005, over 225,000 households, consisting of almost 407,000 individuals, received social assistance at some time during the year. These households make up just under six per cent of the households in the population 6. The number of recipient households decreased by just over 4,000 compared with Approximately 21 per cent of all single women with children received social assistance, which is a larger proportion than for all other household types. Compared with 2004, the number of single women med barn receiving assistance decreased by five per cent, which was also the case for cohabiting couples with children. However, the proportion of other household types increased from 2004 to Single men without children were the household type in the population where the proportion of recipient households was second largest, nine per cent. Cohabiting couples without children were the household type with the smallest share of recipient households, two per cent. 6 Due to limitations in the estimate of the total number of households at the national level, only households are included where the registered person is aged between 18 and

32 The amount paid per recipient household was SEK 38,100 on average, which was an increase of 0.2 per cent in fixed prices compared with The proportion of new recipient households of the total number of households in the population, i.e. households which received assistance in 2005 but not in 2004, was 2.1 per cent. The corresponding proportion of remaining recipient households of the total number of households in the population, i.e. the proportion of households in the population who received assistance in two consecutive years, was 4.3 per cent. Assistance recipients The almost 407,000 recipients of assistance made up 4.5 per cent of the population in The proportion of assistance recipients decreased between 2004 and 2005 by 2.6 per cent. Assistance recipients were to a greater extent younger persons. In the two youngest age categories, and respectively, the proportion of assistance recipients was around ten per cent of all inhabitants. Of the total number of assistance recipients, aged 18 and over, just under 40 per cent were aged between 18 and 29. Of all those born in Sweden, aged 18 and above, two per cent were assistance recipients. The corresponding figure for the same age group for those born abroad was twelve per cent. Around 31 per cent of assistance recipients aged 18 and above, were long-term assistance recipients, i.e. persons in recipient households who received social assistance for at least ten months during This is one per cent lower than in In per cent of assistance recipients aged between 18 and 64 were unemployed without unemployment benefit or cash labour market assistance at some time during the year. This proportion was highest for male assistance recipients at 41 per cent. The corresponding proportion for female assistance recipients was 31 per cent. Five per cent of the assistance recipients aged between 18 and 64 had been registered at the employment office the whole year. The corresponding figure for men was six per cent och for women four per cent. Expenditure In 2005, just under SEK 8.6 billion was paid in social assistance, including introductory allowance for refugees and certain other aliens, which had been received in the municipalities. This is a reduction of just under two per cent compared med Just over SEK 3.8 billion or 44 per cent, of the total development assistance sum was paid to recipient households where either the registered person or that person s partner or both were born abroad, excluding refugees. Over SEK 3.7 billion of the total assistance amount was paid to recipient households born in Sweden and the remainder just under SEK 1.1 billion was paid to refugee households. 32

33 List of tables Page 40. Table 1. Assistance recipients, recipient households, average length of assistance period, and total social-assistance expenditures, Table 2. Total expenditures for social assistance and introductory benefits to refugees, by nationality, Table 3. Recipient households by type, number of children and native country, year Table 4. Types of recipient households as percentage of all households for age-group 18 64, during year 2005; and percentage change from 2004 to Table 5. Percentage of recipient households by type, age, number of children and native country, year Table 6. Percentage of recipient households, by number of children and household type, year Table 7. Percentage of recipient households, by type and number of months with social assistance, Table 8. Total expenditures in constant prices for social assistance, by household type, number of children and native country, year Table 9. Total expenditures for social assistance, and number of recipient households and native country, years 2004 and Table 10. Percentage of recipient households, by household type, number of children, and amount of benefits, year Table 11. Number of recipient households, by age of reference person, year Percentage of households for age-group 18 64, year 2005, and annual percentage changes,