Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola. 2012-01-26
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Syfte 5 3 Styrdokument 6 4 Definition 6 5 Barn i behov av särskilt stöd 7 6 Media 8 7 Nulägesbeskrivning 8 8 Vision 9 9 Verksamhetsmål 9 10 Framtiden 10 11 Huvuduppgifter under läsåret 2011-2012 11 12 Uppföljning 11 13 Bilaga 12 3
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun 1 Bakgrund Den nya skollagen som trätt i kraft 2011, slår fast att alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Enligt bibliotekslagen ska det inom grundskolan finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. (SFS1998:1249) En ny biblioteksplan har under hösten 2010 antagits för Kungsbacka kommun. I syfte att säkerställa en likvärdig kvalité för eleverna har utvecklingsledare för Förskola & Grundskola, FG, med ansvar för kulturfrågor, haft i uppdrag att ta fram en handlingsplan för skolbiblioteken i Kungsbackas kommunala grundskolor kommun. En referensgrupp bestående av personal i skolbibliotek, skolbibliotekssamordnare, en rektor, en bibliotekarie från Fyren, en bibliotekarie från ett närbibliotek tillika ett integrerat skolbibliotek har tillsammans med utvecklingsledaren arbetat fram denna handlingsplan. Under arbetets gång har gruppen träffats regelbundet, besökt skolbibliotek i andra kommuner samt tagit del av hur andra kommuner arbetar med skolbiblioteksverksamhet. 2 Syfte Syftet med följande handlingsplan är att formulera framtidssyn och övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteksverksamheten i Kungsbacka kommun. Handlingsplanen skall vara en vision för framtida arbetssätt och utveckling. Planen syftar också till att förankra och integrera skolbiblioteket i skolans verksamhet samt öka samarbetet mellan kommunens skol -och- folkbibliotek. Tanken är att skolbiblioteket ska bidra till att höja kvaliteten på elevers lärande och verka för ökad måluppfyllelse i skolan. Biblioteket skall göra litteratur i olika former tillgänglig, inspirera och väcka läslust hos barn och elever samt tydliggöra läsningens betydelse och göra läsningen meningsfull. Därtill kommer att informations -kommunikations och teknikutveckling (IKTutveckling), och medieutveckling innebär att skolbiblioteket ska utveckla elevers förmåga att söka och hantera information. Genom skolbiblioteket och sociala medier ska barn och elever ges möjlighet till att utveckla sin digitala kompetens i lärandet. 5
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun Denna övergripande handlingsplan kommer att ligga till grund för de lokala arbetsplanerna på respektive skola. Dessa kommer att ge en mer konkret beskrivning av de olika skolornas skolbiblioteksverksamhet. 3 Styrdokument Utgångspunkt för verksamhetens mål är de internationella och lokala styrdokument som finns för skolbiblioteksverksamhet, Kungsbacka kommuns skolplan, Kungsbacka kommuns biblioteksplan, läroplanen, skollagen, UNESCOS skolbiblioteksmanifest, barnkonventionen samt bibliotekslagen (utdrag ur dessa se bilaga 1) IKT strategi för Förskola & Grundskola. Dessa riktlinjer ger en bild av verksamhetens grundläggande uppgifter. I den nya skollagens kapitel om huvudmän och ansvarsfördelning har man lagt till en bestämmelse om elevers tillgång till skolbibliotek. Enligt Skollagen, 2 kap. 36 : - eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Bestämmelsen har ingen motsvarighet i 1985 års skollag, men i grundskoleförordningen har det funnits en hänvisning till bibliotekslagens bestämmelser om skolbibliotek inom grundskolan. Tidigare har det inte heller funnits några bestämmelser om skolbibliotek för fristående skolor. 4 Definition I skolverkets lägesbedömning Skola förskola och vuxenutbildning utgiven år 2006 definierar Skolverket vad ett skolbibliotek är: Med skolbibliotek avser Skolverket en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande med hjälp av kompetent personal (personalen har utbildning för såväl biblioteksverksamhet som pedagogisk verksamhet). Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övriga utrustning, dels en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för en viss service (s.192) För att kunna upprätthålla skolverkets definition behövs: kompetent personal tid avsatt för verksamheten 6
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun medier ändamålsenlig utrustning och ändamålsenliga lokaler Kulturrådets definition av skolbibliotek: Skolbiblioteket är den eller de platser i eller i direkt anslutning till skolan där det finns resurser i form av medier, teknik och personal för att förmedla, söka och värdera information och läsupplevelser av alla slag. 5 Barn i behov av särskilt stöd I bibliotekslagen står det: 8 Folk-och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk - och skolbibliotek skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Från den 1 juli 2011 ersätts bestämmelserna i bibliotekslagen med en hänvisning till skollagens nya paragraf om skolbibliotek. Bibliotekslagens formulering av syftet med biblioteket och formuleringen om lämplig fördelning har ingen motsvarighet i den nya lagen. Den funktion som skolbiblioteket ska ha är extra angelägen för barn i behov av särskilt stöd. Olika typer av hjälpmedel ska tillhandahållas såsom: Daisyspelare talsyntes skanner inlästa böcker avtal med talboks - och punktskriftsbiblioteket, TPB kompetent personal kunskap om kompensatoriska läromedel och ny teknik, med tanke på att eleven ska kunna ta del av den nyaste tekniken, är mycket angeläget Utifrån upprättade åtgärdsprogram kan skolbiblioteket ge möjlighet att arbeta med språket, till exempel att tillfälle att läsa. 7
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun 6 Media Begreppet media kan bland annat innebära: Kommunikationsmedium, ett tekniskt system för överföring av information mellan människor, exempelvis radio och television. Massmedier, ett system för överföring av information till många mottagare, exempelvis tidningsredaktioner och TV-kanaler. Transmissionsmedium, ett tekniskt system där information kan överföras genom exempelvis elektriska ledare och optisk fiber. Nätverk och bredband är kanske det som ligger närmast att tänka på i dag. Lagringsmedium, teknik för lagring av data. Exempelvis tryckt material, digitala minnen, ljud och bildupptagningar på band. Sociala medier, en teknik för att stödja social interaktion där de agerande själva i hög utsträckning är producenter och avsändare av innehållet. Exempelvis, Facebook, twitter, MSN och blogg. Nödvändigheten av förståelse för ett vidgat textbegrepp (skrivna texter, talade texter, avlyssning, bilder, film och video etc.) blir alltmer angelägen. Olika mediers uttryck och möjligheter, kan hjälpa eleverna till en djupare förståelse och bredare kunskap i alla ämnen. 7 Nulägesbeskrivning Samtliga kommunala skolor i Kungsbacka har skolbibliotek (av olika fysisk kvalitet). Utöver skolbibliotek finns huvudbibliotek, 5 närbibliotek och bokbuss. Skillnaden på hur man satsar budget och skillnaden på verksamhet och bemanning är mycket stor. Antalet personer som arbetar i biblioteken, öppettider och kompetens hos personalen skiljer sig åt från skola till skola. I skolbiblioteken arbetar elevassistenter, pedagoger och/eller lärarbibliotekarier. I de närbibliotek som är integrerade i skolor arbetar bibliotekarier. Alla kommunens närbibliotek ligger i anslutning till en skola, men skiljer sig åt vad gäller hur biblioteket är integrerat med skolan och innebär alltså även skillnader i tillgång till skolbibliotek för dessa skolor. Vi konstaterar av ovanstående nulägesbeskrivning att vi inom Förskola & Grundskola, saknar likvärdig skolbiblioteksverksamhet Rektor är ansvarig för resp. skolas skolbibliotek. 8
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun Ett viktigt stöd för skolbiblioteksverksamheten i Kungsbacka kommun är skolbibliotekssamordningstjänsten. Tjänsten innehas av en fackutbildad skolbibliotekarie tillika pedagog som är anställd av FG. 8 Vision Att kunna läsa, förstå och göra sig förstådd i samhället är en demokratisk rättighet. Skolbiblioteket ska ge eleverna verktyg för detta genom att väcka läslust, ge kulturupplevelser och genom läsupplevelser utveckla elevernas språk, empati och inlevelseförmåga. Skolbiblioteket ska tillsammans med övrig verksamhet vara grundläggande redskap i ett informations - och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ska ge eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Skolbibliotekarier och skolans pedagoger samarbetar, planerar och genomför verksamheten tillsammans och skolbibliotekarien tillhör ett arbetslag. 9 Verksamhetsmål Skolbiblioteket har en särskilt viktig funktion i följande av skolans uppdrag: att hjälpa eleven att utveckla sin språkliga förmåga. att hjälpa eleven att förbättra sin förmåga att hantera information. att låta eleven få utveckla digital kompetens. att erbjuda och göra eleverna delaktiga i kulturella upplevelser. Biblioteket har en lärande roll och ska vara en integrerad del av undervisningen. I läroplanen under skolans uppdrag står att läsa vikten av att elever ska kunna röra sig bland informationsutbudet som finns idag. Ett väl fungerande skolbibliotek verkar som ett viktigt instrument i elevernas kunskapsutveckling när det gäller språk, informationssökning och källkritik. Alla elever ska ges möjlighet att ta del av bibliotekets resurser utifrån vars och ens egna förutsättningar. Eleverna ska ges handledning och träning i informationssökning och tillgång till ett kritiskt perspektiv på informationsmängden. Skolbiblioteket ska belysa frågor om jämställdhet och mänskliga rättigheter. 9
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun Skolbiblioteket ska utifrån de egna förutsättningarna erbjuda verksamhet av så hög kvalitet som möjligt genom generösa öppettider, kompetent personal, goda medier och moderna verktyg. Skolbiblioteket ska stimulera barns och elevers lust till kreativitet. 10 Framtiden Skolbiblioteket blir ett självklart pedagogiskt redskap och en resurs för elever och personal. stimulerar till pedagogiskt nytänkande bidrar till att främja de kreativa språkmiljöerna. följer teknik - och informationsutvecklingen i samhället och ger informationskompetenta elever. Skolbibliotekets utveckling mot lärcentra/mediatek inkluderar nya medier, datorer, teknik. Den nya utvecklade roll som skolbiblioteket spelar i barns/ungdomars lärande innebär att personal med olika kompetenser såsom t.ex. iktpedagog, pedagog, bibliotekarie, arbetar i skolbiblioteket. Personal som arbetar i skolbibliotek ska genomgå adekvat utbildning. Vid nyrekrytering ska lärarbibliotekarier eller bibliotekarier anställas. I kommunen ska finnas en skolbibliotekariegrupp för skolbiblioteksutveckling. Biblioteksråd ska finnas på skolorna bestående av elever, pedagoger och personal från skolbiblioteket. Skolbibliotekssamordnarens uppdrag ska vara: att inspirera skolbibliotekarier, sammankalla möten med kommunens skolbibliotekarier, att vara stöd till skolbiblioteken och rektorer, att se till så att skolbiblioteksfrågor tas upp på agendan, att delta i planering i samband med nybyggnation, med pedagogisk personal samt vara ett stöd till förskolan, att samordna information och informera om kompetensutveckling, att omvärldsbevaka, att samverka mellan olika förvaltningar, kommuner och myndigheter 10
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun 11 Huvuduppgifter under läsåret 2011-2012 Bemannat skolbibliotek del av varje skoldag Samarbete skolbibliotekarier - arbetslag Samarbete skolbibliotek närbibliotek Satsning på digitala hjälpmedel Skolbibliotekssamordnarens roll utvecklas 12 Uppföljning Uppföljning sker på varje skola och redovisas årligen i det systematiska kvalitetsarbetet/verksamhetsberättelsen. 11
Plan för skolbibliotek i Kungsbackas kommunala grundskolor och grundsärskolan Kungsbacka kommun 13 Bilaga Citat Skollagen 2011 Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie-skolan och gymnasiesärskolan ska vidare ha tillgång till skolbibliotek." 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Unescos skolbiblioteksmanifest 1999 Skolbiblioteket förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjligheter att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. Erfarenheten visar att elevernas förmåga att läsa, skriva, lösa problem och utnyttja Informationsteknik förbättras när bibliotekarier och lärare samarbetar. Barnkonventionen Artikel 13: barnet skall ha rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att oberoende av territoriella gränser söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer. Artikel 17: konventionsstaterna erkänner den viktiga uppgift som massmedier utför och skall säkerställa att barnet har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Lgr 11 kursplan i svenska informationssökning och källkritik. Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier. Skolplan Förskola & Grundskola i Kungsbacka Kommunen skall ha förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg som inspirerar till, och ger förutsättning för ett livslångt lärande och en beredskap att möta de snabba förändringarna i samhället. att ge varje barn den hjälp det behöver för att få sina behov tillgodosedda. Förskola och skola ska skapa en lärmiljö för barnen så att de motiveras i sitt lärande, når målen i alla ämnen och är väl rustade för fortsatta studier. Kultur ska genomsyra skolverksamheten genom upplevelser, deltagande och skapande. Rektor arbetar aktivt med skolutveckling och uppmuntrar nya pedagogiska metoder. 12
Skolfederation- Identitetsfederation för skolan Carl Heath & Anette Larsson GR Utbildning fredag 4 maj 12
Bakgrund Många tekniska system i skolan med separata login Behov av integration av tjänster Behov av utveckling av nya tjänster fredag 4 maj 12
Vad är en identitetsfederation? en sammanslutning av organisationer, till exempel skolhuvudmän och tjänsteleverantörer, som har kommit överens om att lita på varandras elektroniska identiteter i sina IT-system. fredag 4 maj 12
Grundidé att en given användare som autentiserat sig hos en organisation med automatik blir autentiserad hos en annan organisation som ingår i federationen fredag 4 maj 12
fredag 4 maj 12 Exempel
Skola Lek och lär Ping Pong E-Post Procapita Skola24 Novaschem Ava school Unikum Bilbliotek Sli Fronter fredag 4 maj 12
Operatör Lista på medlemmar Lek och lär Ping Pong SP SP E-Post SP Procapita SP Skola24 Novaschem SP SP Skola IdP Ava school Unikum SP SP Bilbliotek SP Sli SP Fronter SP IdP = Identety provider SP= Service provider Operatör = Godkänner och dokumenterar medlemmar. fredag 4 maj 12
Exempel - SWAMID En identitetsfederation mellan högskolor och universitet Möjliggör för att studenter, personal etc kan få tillgång till bland annat trådlösa nätverk fredag 4 maj 12
SWAMID - varför? Användarna finns på över 30 universitet och högskolor Varje lösenord kostar 200-500 kr/år fredag 4 maj 12
Effektivisering - case Verket för Högskoleservice - ca 25 mkr SWAMID 200-500 kr / hanterad identitet Säkrare hantering av lösenord. fredag 4 maj 12
Möjligheter Single Sign On Förenklad hantering av användare Inbäddade tjänster Nya tjänster som inte tidigare varit möjliga Standardisering av tjänster fredag 4 maj 12
Information Skolfederation.se Teknologi och teknisk kompetens tillhandahålls av Sunet och stiftelsen.se Målgruppskompetens tillhandahålls av GR, PingPong mfl Vid frågor kontakta oss på GR anette.larsson@grkom.se fredag 4 maj 12
fredag 4 maj 12
VUX 12 Förstärkt individualisering vilket bl a innebär: - krav på individuella studieplaner - validering som en naturlig del i verksamheten - tillgång till vägledning före och under utbildning Likvärdig med ungdomsskolan men inte likadan En enda vuxenutbildning harmonisering Rätt att kombinera kurser från olika nivåer Kursutformning inga program Högskoleförberedande/yrkesinriktad examen Utgångspunkt för vux: den som fått minst kommer först Behörig är den som saknar kunskaper och har förutsättningar att tillgodogöra sig kursen Ny betygsskala Året runt-verksamhet, inga terminer Vuxenutbildningsförvaltningen Box 5412 Besök: Rosenlundsgatan 8, plan 6 Telefon: 031-61 35 84 402 29 Göteborg www.vux.goteborg.se Telefax: 031-61 35 83
Styrkedjan: Lag, förordning, läroplan, ämnesplan-kursplan Vuxenutbildningsförvaltningen Box 5412 Besök: Rosenlundsgatan 8, plan 6 Telefon: 031-61 35 84 402 29 Göteborg www.vux.goteborg.se Telefax: 031-61 35 83
GR.DROP UC 20/4 2012
GR.DROP SamTidigt Plug in SYVO Drop outs
GR.DROP GR Drop Outs är ett tvåårigt projekt som äger rum mellan 2011 och 2013 Projektets syfte är att arbeta med skolkproblematik för att på lång sikt förebygga utanförskap GR Drop outs drivs av GR utbildning, finansieras av Europeiska socialfonden och innebär en strategisk satsning mellan kommunerna som ingår i Göteborgsregionens kommunalförbund
GR.DROP Projektet har fyra övergripande mål: Att kartlägga vad som görs i regionen kring drop outs Att ta tillvara på de individuella erfarenheterna bland medarbetare i grundskola och gymnasium som arbetat framgångsrikt med frågan Att genomföra kompetensutvecklingsinsatser för 1000 projektdeltagare under 24 månader Att skapa lärande miljöer som ska leda till strategisk påverkan
GR.DROP Under hösten 2011 genomfördes en kartläggning i Göteborgsregionens samtliga kommuner 116 skolledare har svarat på kartläggningens webbenkät med frågor om hur de arbetar med skolkproblematik Intervjuer har genomförts med 53 nyckelpersoner i regionen som valts ut via referenser p.g.a. sin kompetens i frågan 300 elever på grund- och gymnasieskolor i Göteborgsregionens samtliga kommuner har deltagit i kartläggningen genom gruppintervjuer Elever som hoppat av skolan och nu deltar i en särskild skolform har deltagit i kartläggningen via en webbenkät
GR.DROP Utifrån kartläggningen har man kunnat dra ett antal slutsatser kring områden där GR Drop outs kan stötta via kompetensutveckling: Organisation och struktur kring arbetet mot skolk Att förebygga och motverka skolk kräver ett strukturerat och systematiskt arbete, där t.ex. frånvarostatistik kan användas som underlag för analys Begrepp som skolk och sen ankomst behöver vara tydligt definierade så att personal, elever och föräldrar kan förhålla sig till dessa Alla elever vill bli sedda av skolans personal. På större skolor ställer detta krav på skolans schemaläggning och organisation
GR.DROP Utifrån kartläggningen har man kunnat dra ett antal slutsatser kring områden där GR Drop outs kan stötta via kompetensutveckling: Samverkan och ansvar mellan och inom organisationer Elever som skolkar befinner sig ofta i en komplex situation vars lösning kräver samverkan mellan olika instanser I de situationer där skola och kommun har ett gemensamt ansvar krävs en tydlig rollfördelning mellan aktörerna För att undvika stuprörsproblematik där olika aktörer har svårt att få insyn i varandras verksamheter krävs ett helhetstänkande kring varje elev
GR.DROP Utifrån kartläggningen har man kunnat dra ett antal slutsatser kring områden där GR Drop outs kan stötta via kompetensutveckling: Hitta orsaker bakom skolk och koppla dessa till åtgärder i ett tidigt skede Skolor behöver bli bättre på att finna orsaker till att elever skolkar och koppla relevanta åtgärder till dessa i ett tidigt skede Flera elever i kartläggningen upplever att skolpersonal ibland nöjer sig med ytliga ursäkter istället för att ta reda på verkliga orsaker Det behövs grundliga utredningar kring elevens sociala och pedagogiska miljö, men ofta även kring elevens medicinska situation
GR.DROP Utifrån kartläggningen har man kunnat dra ett antal slutsatser kring områden där GR Drop outs kan stötta via kompetensutveckling: Utveckling av arbetet med drop outs, skolkare och skolvägrare med långvarig frånvaro De elever som har en hög ogiltig frånvaro och som skolvägrat eller isolerat sig är svårast att nå i skolors ordinarie insatser Det finns en mängd individuella och strukturella orsaker till att elever är frånvarande från skolan under en lång tid. Skolor behöver vara medvetna om dessa
GR.DROP Utifrån kartläggningen har man kunnat dra ett antal slutsatser kring områden där GR Drop outs kan stötta via kompetensutveckling: Skolutvecklingsmetoder för att främja närvaro En vanlig anledning till skolk är att eleven inte upplever att skolan är meningsfull. Detta är något skolor behöver arbeta med Lärande sker inte bara i klassrummet. För att främja elevers närvaro måste skolo arbeta med att validera även den kunskap eleven skaffat sig utanför skolan. Formativ bedömning kan vara ett framgångsrikt sätt att göra detta Det är viktigt att arbeta flexibelt och att se till varje individs lärande, som i många fall kan utgå från elevens intressen
GR.DROP Utifrån kartläggningen har man kunnat dra ett antal slutsatser kring områden där GR Drop outs kan stötta via kompetensutveckling: Vikten av vuxnas engagemang och bemötande Vikten av vuxnas engagemang och bemötande är en av de mest återkommande punkterna i kartläggningen och flera personer lyfter fram att relationen mellan vuxna och elever är viktig för att främja närvaro Vuxnas förhållningssätt handlar om allt från attityd och inställning till eleverna, till att hjälpa elever minska upplevelsen av stress Det är viktigt att göra arbetet mot skolk till en del av skolans systematiska likabehandlingsarbete
GR.DROP Med utgångspunkt i kartläggningen genomför GR Drop outs kompetensutveckling för personal som arbetar med unga i åldern 13-20 år: Utvecklingsdagar med hela personalgrupper på skolor Skräddarsydda insatser för enskilda arbetslag, personalgrupper eller enheter på skolor eller kommuner En heldagskonferens under våren 2012 Seminarium under Mötesplats Skola 2012 Digital plattform för erfarenhetsutbyte
GR.DROP Erfarenheter av GR Drop outs i våra kommuner så här långt?
GR.DROP Drygt 600 skolpersonal i kompetensutveckling efter 4 månader Fullbokad konferens i maj Jämt fördelat mellan Grundskolor och Gymnasieskolor Betydligt fler kommunala skolor än fristående skolor Mycket angeläget ämne
GR.DROP GR Drop outs regionalt strategiskt arbete En pusselbit i arbetet kring minska avbrott Vikten av ledningens engagemang Resan blir en mobiliseringsprocess där vi rustar oss kring dessa frågor
GR.DROP London 17-20 Oktober Flipped classroom
GR.DROP New line learning samlat grepp, förändring i alla led, helhetssyn, IKT, systemteori, uppföljning Buckinghamshire County Council Not School Lärande community, validering, elevens arena
GR.DROP Projekten ska ses som: Ett stöd och motor i arbetet Samverkan för att lära av varandra
GR.DROP För personal För eleven: lyssna på Billy 19 år P1 17/4 Skolministeriet h"p://urplay.se/168030#1_all_1
GR.DROP www.grdropouts.se Johan Borvén & Christel Bäckström