Boende, byggande och bebyggelse

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 Sida Page Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 209 204 Bostadsbeståndet och dess förändringar Housing stock 211 205 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction 213 206 Fritidshusområden årsskiftet 2005/06 Holiday home areas 214 207 Lägenheter i färdigställda hus 1950 2006 Dwellings in completed buildings 214 208 Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950 2006 Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings 214 209 Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950 2006 Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings 215 210 Andel av befolkningen 16 64 år i vissa grupper som bor i småhus 2005 Persons living in one- and two-dwelling buildings, share of population 16 64 years in certain groups 216 211 Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus Housing stock by type of building and number of dwellings 216 212 Statligt stöd till bostadsförsörjningen, ny- och ombyggnad State assistance for housing 217 213 Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m. Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling etc. 218 214 Lägenheter i färdigställda ombyggda flerbostadshus Dwellings in modernised multi-dwelling buildings 219 215 Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus Building and construction costs for residential buildings 220 216 Lägenheter i rivna flerbostadshus efter ägarkategori, lägenhetstyp, byggnadsperiod m.m. Dwellings in demolished multi-dwelling buildings by type of ownership, size of dwelling, period of construction etc. 221 217 Förändring i hyra per lägenhet mellan januari undersökningsåret och året därpå efter region och lägenhetstyp, procent Change in rent per dwelling between January the year of the survey and the year after by region and size of dwelling, percent 222 218 Genomsnittlig årshyra och hyra per m 2 efter lägenhetstyp Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling 222 219 Hushåll, boendeutgift, bostadsbidrag, konsumtionsutrymme m.m. efter upplåtelseform och hushållstyp 2005 Households, housing expenditures, housing allowances etc. by tenure and type of household 224 220 Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2006 Dwellings in multi-dwelling buildings and vacant dwellings on 1 September 224 221 Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal lägenheter lediga till uthyrning den 1 mars resp. den 1 september Dwellings in multi-dwelling buildings and vacant dwellings on 1 March/ 1 September 208 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 204 Bostadsbeståndet och dess förändringar Housing stock Antalet lägenheter är nu (2006) 391 000 fler än 1990. Antalet lägenheter i flerbostadshus har ökat med 247 000 och i småhus med 144 000. Antalet bostadsrätter i flerbostadshus har ökat med 36 procent sedan 1990 (från 506 000 till 688 000). Antalet hyresrätter har under samma period bara ökat med 4 procent (från 1 628 000 till 1 694 000). Boende, byggande och bebyggelse Avsaknaden av aktuell statistisk information om bostadsbeståndet är för många statistikanvändare besvärande. För att i någon mån råda bot på problemet med avsaknaden av statistik har SCB tagit fram en modell för att skatta bostadsbeståndet. Bostadsbeståndsberäkningarna utgår från Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och uppdateras med årliga rapporterade förändringar. Förändringarna är främst färdigställda nybyggnader av bostäder, färdigställda ombyggda flerbostadshus och påbörjade rivningar. Det bör noteras att inte alla förändringar i bostadsbeståndet inrapporteras till SCB. Ändringar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt samt rivningar av småhus inrapporteras ofta inte. Vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt kan också saknas. Det totala beståndet lägenheter i flerbostadshus har ökat med drygt 11 procent sedan 1990. Av ökningen har 244 000 tillkommit genom nybyggnad och 39 000 genom ombyggnad, medan 36 000 lägenheter har rivits. Motsvarande ökning för antalet lägenheter i småhus är knappt 8 procent. Där har 145 000 lägenheter tillkommit genom nybyggnad. Bostadsbeståndet och dess förändringar År Lägenheter i flerbostadshus Lägenheter i småhus Samtliga lägenheter Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut Tillskott under året Vid årets slut 1991 36 985 2 207 520 28 588 1 902 821 65 573 4 110 341 1992 37 254 2 244 774 19 433 1 922 254 56 687 4 167 028 1993 25 089 2 269 863 9 345 1 931 599 34 434 4 201 462 1994 15 378 2 285 241 5 167 1 936 766 20 545 4 222 007 1995 8 039 2 293 280 3 673 1 940 439 11 712 4 233 719 1996 11 546 2 304 826 3 656 1 944 095 15 202 4 248 921 1997 7 682 2 312 508 3 794 1 947 889 11 476 4 260 397 1998 6 780 2 319 288 4 224 1 952 113 11 004 4 271 401 1999 6 094 2 325 382 4 981 1 957 094 11 075 4 282 476 2000 5 683 2 331 065 5 485 1 962 579 11 168 4 293 644 2001 6 074 2 337 139 7 820 1 970 399 13 894 4 307 538 2002 14 566 2 351 705 7 076 1 977 475 21 642 4 329 180 2003 14 042 2 365 747 8 086 1 985 561 22 128 4 351 308 2004 16 722 2 382 469 11 511 1 997 072 28 233 4 379 541 2005 14 493 2 396 962 10 025 2 007 097 24 518 4 404 059 2006 20 848 2 417 810 10 996 2 018 093 31 844 4 435 903 Län Hallands län har ökat mest Hallands län är det län vars bostadsbestånd procentuellt sett ökat mest 17,5 procent sedan 1990. Vad gäller lägenheter i flerbostadshus har ökningen varit som störst i Kronobergs, Västerbottens och Hallands län, där den uppgår till över 26 procent. Störst ökning av småhuslägenheter uppvisar Stockholms, Hallands och Uppsala län där dessa lägenheter ökat med över 11 procent. I Gävleborgs län har ökningen av bostadsbeståndet varit lägst (0,6 procent för lägenheter i flerbostadshus och 2,7 procent för lägenheter i småhus). Storstadsområdena Vaxholm har ökat mest Det totala bostadsbeståndet i Stockholm, Göteborg och Malmö har för alla ökat med cirka 13 procent sedan 1990. De kommuner i storstadsområdena vars bostadsbestånd har haft den största ökningen är Vaxholm med 43 procent, Värmdö med 36 procent samt Staffanstorp och Kungsbacka med 32 procent. Statistiska centralbyrån 209

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 Övriga riket Umeå har ökat mest För riket exklusive storstadsområdena har bostadsbeståndet ökat med 8 procent mellan 1990 och 2006. Umeå med 28 procent, Håbo med 26 procent och Växjö med 24 procent är de kommuner vars bostadsbestånd ökat mest. De kommuner som haft den största minskningen är Smedjebacken och Laxå, där bostadsbeståndet minskat med 14 procent vardera. Stor ökning av bostadsrätter I flerbostadshusens lägenheter är antalet hyresrätter fortfarande i majoritet, cirka 1,7 miljoner lägenheter, medan antalet bostadsrätter är cirka 700 000. Av lägenheterna i flerbostadshus har andelen bostadsrätter ökat från 24 procent 1990 till 29 procent 2006. Vidare kan konstateras att under perioden 1991 2006 har i runda tal 100 000 lägenheter omvandlats från hyresrätt till bostadsrätt. Källa: SCB, nheten för byggande och bebyggelsestatistik (www.scb.se/bo0104). 210 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 205 Boende, byggande och bebyggelse Housing and construction Den 1 september 2006 stod ca 33 600 bostadslägenheter outhyrda vilket motsvarar 2,3 procent av det totala undersökta beståndet. Antalet lägenheter lediga för omedelbar uthyrning var 23 900 eller 1,6 procent av beståndet. Boende, byggande och bebyggelse Byggandet ökade men inte i Stockholm Under 2006 påbörjades sammanlagt 45 000 nya bostadslägenheter. Det är en ökning med 39 procent jämfört med 2005. Fördelningen mellan påbörjade lägenheter i småhus och flerbostadshus var 30 procent i småhus respektive 70 procent i flerbostadshus år 2006. Året innan var motsvarande fördelning 39 respektive 61 procent. Det har alltså skett en förskjutning mot att fler lägenheter påbörjas i flerbostadshus. Stockholm uppvisar en kraftig uppgång (62 procent) jämfört med året innan, medan Malmö och Göteborg har en betydligt beskedligare ökning (30 respektive 17 procent). Lägenheter i flerbostadshus dominerar År 2006 färdigställdes 29 800 lägenheter i nybyggda hus, en ökning med 29 procent jämfört med året innan. Detta kan jämföras med det så kallade miljonprogrammet (1965 1974), då en miljon nya lägenheter färdigställdes, med en toppnotering om 110 000 lägenheter år 1970. Av de färdigställda lägenheterna år 2006 var 63 procent i flerbostadshus. Under perioden 1974 1984 var övervägande delen av de färdigställda lägenheterna istället i småhus. Sålunda var t.ex. år 1978 tre av fyra färdigställda lägenheter i småhus. Ombyggda lokaler bidrog till fler lägenheter Antalet färdigställda lägenheter i ombyggda flerbostadshus har varierat en hel del över åren (bland annat beroende på ändringar i det statliga stödet). Under 1996 blev det en topp med 48 100 färdigställda lägenheter, men året därpå sjönk antalet till 18 800. Under 2006 färdigställdes 27 400 lägenheter, vilket var en minskning med 8 procent jämfört med året innan. Nettotillskottet av lägenheter i färdigställda ombyggnader blev 3 900. Och detta tillskott uppstod främst genom att lokaler byggts om till bostadslägenheter (3 600 st). Fler lägenheter rivs Under 2006 revs 1 870 lägenheter i flerbostadshus en ökning med 6 procent jämfört med året innan. Av de rivna lägenheterna revs 60 procent på grund av uthyrningssvårigheter. Allt färre outhyrda lägenheter Antalet lediga lägenheter har visat stora variationer över tiden. Den högsta noteringen gjordes 1998 då närmare 73 000 lägenheter stod tomma varav drygt 62 000 var lediga för omedelbar uthyrning. Den första september 2006 stod cirka 33 500 (2,3 procent) hyreslägenheter outhyrda. Av dessa var 23 900 (1,6 procent) lediga för omedelbar uthyrning. Statistiska centralbyrån 211

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 Hyresökningen mindre än inflationen Den genomsnittliga hyran i januari 2007 var 4 595 kronor. Det motsvarade en genomsnittlig höjning på 0,9 procent jämfört med januari 2006. Förändringen var betydligt mindre än inflationstakten (mätt som förändring i KPI) som under samma period var 1,4 procent. Den genomsnittliga hyran i januari 2007 varierade från 3 111 kr för 1 rum och kök till 7 949 kr för 5 eller fler rum och kök. Den genomsnittliga januarihyran per kvadratmeter (uppräknat till årsnivå) uppgick till 826 kr/m 2. För 1 rum och kök var motsvarande hyra 898 kr/m 2 och för 3 rum och kök 784 kr/m 2. Hyrorna per kvadratmeter bostadsyta har i fasta priser stigit med cirka 85 procent mellan åren 1969 och 2006. Realt skedde den största ökningen under åren 1990 till 1992 som resultat av skatte- och subventionsförändringar. Av följande diagram framgår att det var under år 1991 som den stora höjningen skedde på nära 30 procent. Sedan hyresundersökningarna påbörjades år 1969 har hyresförändringarna mätts på likartat sätt. Därför kan hyresförändringar under mätperioden för kvalitets- och storleksmässigt jämförbara lägenheter belysas för perioden ifråga. Diagrammet nedan visar utvecklingen av hyror i jämförelse med prisutvecklingen mätt som förändring i konsumentprisindex. Ju nyare bostad desto dyrare Hyresnivån för en lägenhet om 3 rum och kök var högre i Stockholm och Göteborg än i de övriga kommunerna, vilket framgår av tablån nedan. Dessutom kan man där se att det är dyrare ju nyare lägenheten är, dock med undantag för äldre lägenheter i storstadsregionerna och i större kommuner. Genomsnittlig hyra för en lägenhet om 3 rum och kök i januari 2007 för olika regioner och värdeår Värdeår 1 Stockholm Göteborg Övriga Övriga större kommuner kommuner 1940 6 359 6 192 5 660 4 061 1941 1950 5 104 5 011 4 912 4 290 1951 1960 5 059 4 832 4 810 4 289 1961 1970 5 586 5 030 4 836 4 551 1971 1980 5 416 5 114 4 937 4 667 1981 1985 5 961 5 744 5 651 4 827 1986 1990 6 426 5 954 5 799 5 072 1991 1995 7 277 6 458 5 925 5 560 1991 7 777 6 581 6 193 5 617 Totalt 5 620 5 301 5 122 4 732 1) Värdeår är detsamma som färdigställandeåret om inga större om- eller tillbyggnationer har gjorts. Källa: SCB, Bostadsbestånd (www.scb.se/bo0104); Nybyggnad (www.scb.se/bo0101); Ombyggnad (www.scb.se/bo0102); Outhyrda (www.scb.se/bo0303) och Hyror (www.scb.se/bo0406); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 212 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 206 Fritidshusområden årsskiftet 2005/06 Holiday home areas Det finns cirka 680 000 fritidshus i landet; varav 156 000 ligger i fritidshusområden. Dessa områden (1 319 st) täcker en yta på 55 000 hektar, vilket motsvarar en femtedels Gotland. Med fritidshusområden avses här områden utanför tätorter med minst 50 fritidshus och maximalt 150 meter mellan husen. Gränsen för områdena är dragen 50 meter ut från hussamlingens ytterst belägna byggnader, utom då strand- eller kustlinje ligger närmare än så. Strand- eller kustlinjen bildar i detta fall områdets gräns. Boende, byggande och bebyggelse ndast fritidshus utanför tätorter ingår i denna redovisning. I landet finns totalt cirka 680 000 fritidshus. Av dessa ligger cirka 100 000 i tätorter. Och av de resterande 580 000 ligger 156 000 i fritidshusområden. Det innebär att 27 procent av fritidshusen som ligger utanför tätorter finns i fritidshusområden. Inom de avgränsade fritidshusområdena finns det även 18 700 andra byggnader än fritidshus. Det är först och främst småhus för permanentboende, men också byggnader med handel, industri och samhällsservice finns i områdena. (Det finns upp mot en miljon andra hus än fritidshus utanför tätorter. n mycket liten andel av dessa ligger alltså i fritidshusområden.) De två största fritidshusområdena är vardera på cirka 450 hektar och omfattar runt 1 000 fritidshus; och de ligger båda i Värmdö kommun. Den starka koncentrationen av områden till kusterna i Stockholms, Hallands och Västra Götalands län är påtaglig, men över huvud taget är områdena väl utspridda längs svenska kusten, i Mellansverige och i södra fjällkedjan. Glest med områden är det bland annat i delar av Småland och i övre Norrlands inland. Studerar man andelen av samtliga fritidshus utanför tätorter som ligger i fritidshusområden finner man höga andelar i Stockholms län, Hallands län och delar av Skåne. Många Smålandskommuner saknar fritidshusområden, liksom kommunerna i mellersta Värmland och ett band av kommuner belägna mellan kustkommunerna och fjällkommunerna i Norrland. Total sett är det 93 av landets 290 kommuner som saknar sådana områden. Andel (%) av samtliga fritidshus utanför tätorter som är belägna i fritidshusområden. De 10 kommuner som uppvisar störst andel Rang Kommun Län Andel (%) 1 Stockholm Stockholms 85 2 Sölvesborg Blekinges 78 3 Huddinge Stockholms 77 4 Vaxholm Stockholms 76 5 Landskrona Skåne 76 6 Falkenberg Hallands 76 7 Nacka Stockholms 73 8 Halmstad Hallands 69 9 Värmdö Stockholms 65 10 Haninge Stockholms 65 Källa: SCB, Statistiska meddelanden serie MI 64, Fritidshusområden (www.scb.se/mi0806). Statistiska centralbyrån 213

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 207 Lägenheter i färdigställda hus 1950 2006 Dwellings in completed buildings Miljonprogrammet är den vardagliga benämningen på bostadsbyggandet i Sverige under perioden 1965 1974. Målet var att under perioden bygga en miljon lägenheter, detta för att lösa den akuta bostadskris som rådde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Miljonprogrammets mål om en miljon färdigställda lägenheter nåddes med lite råge det blev nämligen 1 006 000 nya lägenheter. Bland annat färdigställdes hela 110 000 lägenheter under år 1970. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik (www.scb.se/bo0101). 208 209 Lägenheter i färdigställda hus, andel i flerbostadshus 1950 2006 Dwellings in completed buildings, percentage in multi-dwelling buildings Fram till och med Miljonprogrammet fanns de flesta nya lägenheterna i flerbostadshus. I början av 1950-talet var hela 80 procent av de nya lägenheterna i flerbostadshus. fter Miljonprogrammet svängde byggandet över till mer och mer småhus. Åren 1977 och 1978 var fördelningen mellan flerbostadshus och småhus nästan den omvända, då fanns nämligen 75 procent av de nya lägenheterna i småhus. Därefter svängde det åter och andelen lägenheter i flerbostadshus ökade stadigt fram till och med 1994 då förhållandet återigen var det ombytta 75 procent i flerbostadshus och 25 procent i småhus. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik (www.scb.se/bo0101). Andel lägenheter om 1 rum och kök i färdigställda hus 1950 2006 Percentage 1 room and kitchen dwellings in completed buildings n 1:a med kök är nog många ungdomars dröm om en första egen lägenhet. Men hur är det med nyproduktionen? Gör den ungdomarna hoppfulla eller missmodiga? Diagrammet visar att av de lägenheter som färdigställdes i mitten av 1950- talet var 8 procent om ett rum och kök. Åren 1977 1979 och 1998 2002 var andelen ettor runt 2 procent av totala antalet färdigställda lägenheter. Källa: SCB Byggande- och bebyggelsestatistik (www.scb.se/bo0101). 214 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 210 Andel av befolkningen 16 84 år i vissa grupper som bor i småhus 2005 Persons living in one- and two-dwelling buildings, share of population 16 84 years in certain groups Boende, byggande och bebyggelse Särredovisning efter nationalitet visar på betydande skillnader mellan personer med utländsk bakgrund och personer med svensk bakgrund när det gäller hustyp. Av utrikes födda bor 39 procent i småhus. Bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar är andelen som bor i småhus 59 procent. I början av 1980-talet var motsvarande andelar 35 bland utrikes födda och 58 procent bland inrikes födda med båda sina föräldrar födda i Sverige. Icke facklärda arbetare har lägst andel när del gäller småhusboende, 51 procent. Högst andel småhusboende finns bland tjänstemän på mellannivå, 61 procent. Alla grupper utom högre tjänstemän har en större andel boende i småhus år 2005 än vid början av 1980- talet. Indelningen i olika regioner efter befolkningstäthet visar att högst andel boende i småhus återfinns i norra glesbygden, 79 procent bor där i småhus. Andelen småhusboende minskar successivt med befolkningstäthet till 37 procent i Stockholmsregionen. Källa: SCB Undersökningarna av levnadsförhållanden, ULF (www.scb.se/l0101). Statistiska centralbyrån 215

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 211 Lägenheter fördelade på flerbostadshus och småhus Housing stock by type of building and number of dwellings Antal lägenheter 1 Number of dwellings 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Hela riket Sweden 4 307 538 4 329 180 4 351 308 4 379 541 4 404 059 4 435 903 Flerbostadshus Multi-dwelling buildings 2 337 139 2 351 705 2 365 747 2 382 469 2 396 962 2 417 810 Småhus One- or two-dwelling buildings 1 970 399 1 977 475 1 985 561 1 997 072 2 007 097 2 018 093 Storstadsområden Metropolitan areas 1 545 604 1 558 987 1 571 630 1 588 314 1 601 833 1 619 372 Flerbostadshus 1 052 590 1 062 102 1 070 605 1 081 735 1 090 432 1 103 612 Småhus 493 014 496 885 501 025 506 579 511 401 515 760 Stockholm Greater Stockholm 871 265 879 684 887 458 896 706 903 687 913 222 Flerbostadshus 636 915 643 018 648 930 656 181 661 277 668 904 Småhus 234 350 236 666 238 528 240 525 242 410 244 318 Göteborg Greater Göteborg 395 100 398 182 401 806 406 171 409 731 413 794 Flerbostadshus 242 580 244 648 246 780 249 042 250 661 253 214 Småhus 152 520 153 534 155 026 157 129 159 070 160 580 Malmö Greater Malmö 279 239 281 121 282 366 285 437 288 415 292 356 Flerbostadshus 173 095 174 436 174 895 176 512 178 494 181 494 Småhus 106 144 106 685 107 471 108 925 109 921 110 862 Övriga riket Other parts of the country 2 761 934 2 770 193 2 779 678 2 791 227 2 802 226 2 816 531 Flerbostadshus 1 284 549 1 289 603 1 295 142 1 300 734 1 306 530 1 314 198 Småhus 1 477 385 1 480 590 1 484 536 1 490 493 1 495 696 1 502 333 1) Uppgifterna baseras på Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB 90) och till SCB inrapporterade förändringar i form av nybyggnader, ombyggnader och rivningar av bostäder. Vissa kontoriseringar samt återställande av bostäder från kontor eller dylikt kan saknas, särskilt för småhus. Förändringar i form av omvandlingar från permanentbostad till fritidsbostad eller omvänt samt rivningar av småhus inrapporteras ej regelbundet till SCB. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB, nheten för byggande och bebyggelsestatistik (www.scb.se/bo0104). 212 Statligt stöd till bostadsförsörjningen, ny- och ombyggnad State assistance for housing Statligt stöd State assistance 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Räntebidrag till flerbostadshus Interest subsidies to multi-dwelling houses Antal beslut Number of decisions 664 982 1 109 1 273 1 288 1 081 Nybyggnad New construction 353 396 376 474 541 521 Ombyggnad Conversion 311 586 733 799 747 560 Antal lägenheter Number of dwellings 46 300 56 080 60 744 70 117 65 157 55 686 Nybyggnad 11 755 14 845 15 797 18 363 22 959 19 981 Ombyggnad 34 545 41 235 44 947 51 754 42 198 35 705 Räntebidragsunderlag, 1 000 kr Interest subsidies base 12 103 025 14 096 209 15 367 679 18 743 246 22 455 140 19 008 437 Nybyggnad 8 262 461 10 137 143 10 724 722 13 060 812 16 638 504 14 896 067 Ombyggnad 3 840 564 3 959 066 4 642 957 5 682 434 5 816 636 4 112 370 Räntebidrag till småhus, nybyggnad Interest subsidies for one- or two-dwelling buildings, new construction Antal beslut 54 46 54 69 92 70 Antal lägenheter 842 550 831 1 050 1 397 1 212 Räntebidragsunderlag, 1 000 kr 708 941 422 244 674 725 899 871 1 154 155 937 800 Räntebidrag Interest subsidies Utbetalda belopp, mnkr 1 688 1 369 1 404 1 572 1 603 1 573 Bostadsbidrag Housing Allowance Antal utgående bidrag 1 Rent Subsidies 1 309 081 287 466 276 345 277 080 274 462 266 668 Utbetalat belopp, 1 000 kr Amount, 1 000 SK 4 169 667 3 885 124 3 709 481 3 742 195 3 733 230 3 774 753 1) Antal hushåll som fick bostadsbidrag respektive år. Number of households that received Housing Allowance the relevant year. Källa: Boverket (www.boverket.se); Försäkringskassan (www.forsakringskassan.se). 216 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 213 Lägenheter i färdigställda hus efter ägarkategori, upplåtelseform, lägenhetstyp m.m. Dwellings in completed buildings by ownership, tenure, size of dwelling, etc. Boende, byggande och bebyggelse Lägenhetstyp m.m. Type of ownership etc. 2003 2004 2005 2006 Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Hela riket Därav storstadsområden 1 Varav Of which Stockholm Göteborg Malmö Riket i övrigt Other parts of the country Samtliga lägenheter All dwellings 19 986 25 283 23 068 29 832 16 075 8 971 3 905 3 199 13 757 Därav i småhus 2 Of which in one- or twodwelling buildings 8 143 11 578 10 076 11 036 4 360 1 908 1 510 942 6 676 Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities 687 846 553 478 99 6 93 379 Därav småhus 3 3 3 Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies 3 663 4 585 3 544 5 076 3 008 1 863 692 453 2 068 Därav småhus 44 372 210 247 39 4 11 24 208 Kooperativa bostadsföretag Housing co-operatives 5 614 6 541 6 313 9 506 6 515 4 440 1 065 1 010 2 991 Därav småhus 387 645 786 961 529 235 249 45 432 Övriga enskilda ägare Private bodies, private persons 10 022 13 311 12 658 14 772 6 453 2 662 2 055 1 736 8 319 Därav småhus 7 711 10 561 9 080 9 825 3 792 1 669 1 250 873 6 033 Upplåtelseform Tenure Äganderätt Owner-occupied dwelling 7 647 10 441 8 979 9 661 3 770 1 666 1 240 864 5 891 Därav småhus 7 647 10 441 8 979 9 661 3 770 1 666 1 240 864 5 891 Bostadsrätt Tenant-owned dwelling 5 614 6 425 6 313 9 290 6 299 4 224 1 065 1 010 2 991 Därav småhus 387 645 786 961 529 235 249 45 432 Hyresrätt Rented dwelling 6 725 8 417 7 776 10 881 6 006 3 081 1 600 1 325 4 875 Därav småhus 109 492 311 414 61 7 21 33 353 Lägenhetstyp Size of dwelling Rum utan kök Room(s) without kitchen 3 388 4 008 2 771 2 491 1 241 439 412 390 1 250 Därav i småhus 13 32 17 10 3 2 1 7 1 rum och kök 1 room and kitchen 982 1 004 1 021 1 589 1 264 642 583 39 325 Därav i småhus 3 12 6 12 6 1 5 6 2 rum och kök 2 620 3 222 3 900 5 952 3 893 2 533 610 750 2 059 Därav i småhus 143 240 236 284 105 21 23 61 179 3 rum och kök 3 578 4 780 4 485 7 063 3 932 2 460 615 857 3 131 Därav i småhus 761 1 153 953 1265 379 181 103 95 886 4 rum och kök 4 100 4 752 4 284 5 522 2 681 1 356 733 592 2 841 Därav i småhus 2 220 2 954 2 480 2 674 1 029 318 470 241 1 645 5 rum och kök 2 456 3 407 3 223 3 565 1 576 759 568 249 1 989 Därav i småhus 2 178 3 133 3 037 3 171 1 364 608 528 228 1 807 6 och flera rum och kök 6 and more rooms and kitchen 2 862 4 110 3 384 3 650 1 488 782 384 322 2 162 Därav i småhus 2 825 4 054 3 347 3 620 1 474 777 380 317 2 146 1) Stockholm, Göteborg och Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. 2) Småhus är en gemensam beteckning för friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 20 (www.scb.se/bo0101); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 217

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 214 Lägenheter Dwellings Lägenheter i färdigställda ombyggda flerbostadshus Dwellings in modernised multi-dwelling buildings 2004 2005 2006 Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Därav storstadsområden 1 Därav Of which Stockholm Göteborg Malmö Riket i övrigt Other parts of the country Samtliga lägenheter All dwellings 29 265 29 783 27 356 13 156 8 402 3 434 1 320 14 200 Lägenhetstyp Size of dwelling Lägenheter för äldre eller handikappade Dwellings for the elderly or disabled 1 108 1 109 1 046 540 304 78 158 506 Övriga lägenheter utan kök Other dwellings without kitchen 2 749 2 234 1 960 761 407 19 335 1 199 1 rum och kök 1 room and kitchen 4 564 4 043 3 667 1 882 1 355 437 90 1 785 2 rum och kök 10 247 10 216 9 034 4 385 2 796 1 317 272 4 649 3 rum och kök 7 669 8 680 8 096 3 856 2 577 913 366 4 240 4 rum och kök 2 346 2 840 3 032 1 468 797 583 88 1 564 5 rum och kök 484 542 437 222 134 80 8 215 Större än 5 rum och kök More than 5 rooms and kitchen 98 119 84 42 32 7 3 42 Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities 710 585 644 307 115 36 156 337 Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies 6 549 7 598 8 779 4 684 3 740 926 18 4 095 HSB, Riksbyggen Housing cooperatives, nationwide 8 316 9 165 6 000 2 332 655 1 239 438 3 668 Privata bostadsrättsföreningar Private housing cooperatives 6 921 8 115 7 801 3 600 2 463 1 015 122 4 201 Privata personer Private persons 672 545 607 239 96 69 74 368 Övriga enskilda ägare Other private bodies 6 097 3 775 3 525 1 994 1 333 149 512 1 531 Byggnadsperiod Period of construction 1900 701 552 495 207 138 37 32 288 1901 1920 603 406 634 366 330 12 24 268 1921 1930 887 743 669 489 445 12 32 180 1931 1940 2 998 1 606 2 385 1 404 1 240 85 79 981 1941 1950 4 026 3 740 4 363 2 708 1 674 777 257 1 655 1951 1960 10 047 10 222 7 311 3 040 2 272 475 293 4 271 1961 1970 7 968 11 352 8 934 4 350 2 012 1 813 525 4 584 1971 1980 1 670 536 2 131 430 145 207 78 1 701 1981 365 626 434 162 146 16 272 1) Stockholm, Göteborg och Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 21 (www.scb.se/bo0102); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 218 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 215 År Year Boende, byggande och bebyggelse Byggnads- och produktionskostnader för bostadshus Building and construction costs for residential buildings Flerbostadshus Multi-dwelling buildings Antal objekt Number of projects Antal lägenheter Number of dwellings Bostadsarea Useful floor space of dwelling, m 2 Byggnadskostnad 1 Building cost Lägenhetsarea Useful floor space, SK/m 2 Produktionskostnad 1 Production cost Lägenhetsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2 SK/dwelling 1995 96 3 491 68,3 12 244 13 583 928 200 1996 134 4 721 70,6 12 576 13 726 969 200 1997 92 3 060 74,1 13 081 14 796 1 096 700 1998 117 3 932 75,7 13 337 15 039 1 138 600 1999 116 3 944 81,2 14 911 17 531 1 424 100 2000 136 4 633 80,3 15 763 18 150 1 457 700 2001 159 5 709 83,3 18 758 22 249 1 852 300 2002 189 7 598 81,4 19 774 23 474 1 910 500 2003 175 7 626 78,9 20 347 24 037 1 896 800 2004 264 10 618 73,9 18 837 22 264 1 645 600 2005 287 12 905 75,1 20 475 24 480 1 839 100 År Gruppbyggda småhus Collectively built one- or two-dwelling buildings Antal objekt Antal lägenheter Bostadsarea Byggnadskostnad 1 Produktionskostnad 1 Bostadsarea, kr/m 2 Bostadsarea, kr/m 2 Kr/lgh 2 1995 374 1 072 106,1 8 834 10 580 1 123 000 1996 630 2 056 104,4 9 489 11 148 1 163 300 1997 285 1 043 101,5 10 114 11 827 1 200 400 1998 292 1 237 103,7 10 679 12 550 1 301 800 1999 179 1 120 103,4 11 374 13 211 1 365 900 2000 275 2 304 120,8 13 341 16 013 1 934 700 2001 272 2 225 122,7 13 752 16 258 1 995 000 2002 243 1 923 126,0 13 908 16 691 2 103 800 2003 287 2 495 122,4 14 582 17 966 2 199 400 2004 349 2 915 122,4 15 875 19 198 2 350 000 2005 388 3 288 122,8 16 229 19 684 2 416 600 1) Kostnaderna är beräknade utan avdrag för bidrag. 2) Avser kostnader per lägenhet exkl. lokaler. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 26 (www.scb.se/bo0201); Sveriges Byggindustrier och SCB: Byggindex (www.byggindex.scb.se). Statistiska centralbyrån 219

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 216 Lägenheter i rivna flerbostadshus efter ägarkategori, lägenhetstyp, byggnadsperiod m.m. Dwellings in demolished multi-dwelling buildings by type of ownership, size of dwelling, period of construction etc. Lägenheter Dwellings 2004 2005 2006 Hela riket Sweden Hela riket Hela riket Därav storstadsområden 1 Därav Of which Stockholm Göteborg Malmö Riket i övrigt Other parts of the country Samtliga lägenheter All dwellings 1 348 1 768 1 867 543 510 33 1 324 Lägenhetstyp Size of dwelling Lägenheter utan kök Dwellings without kitchen 255 90 603 510 510 93 1 rum och kök 1 room and kitchen 269 194 220 24 24 196 2 rum och kök 400 756 620 4 4 616 3 rum och kök 361 602 376 2 2 374 4 rum och kök 55 125 47 3 3 44 Större än 4 rum och kök More than 4 rooms and kitchen 8 1 1 1 Ägare Type of ownership Staten, landsting, kommuner State and local authorities 284 618 18 18 Allmännyttiga bostadsföretag Semi-public housing companies 940 1 121 1 270 33 33 1 237 Kooperativa bostadsföretag Housing co-operatives 4 Övriga enskilda ägare Private bodies, private persons 124 25 579 510 510 69 Byggnadsperiod Period of construction 1900 1 7 21 21 1901 1930 115 20 26 26 1931 1940 56 6 37 37 1941 1950 158 97 94 94 1951 1960 183 157 186 186 1961 1970 630 1 183 788 33 33 755 1971 205 298 715 510 510-205 Rivningsorsak Reason for demolition Uthyrningssvårigheter Rental problems 1 100 1 613 1 116-1 116 Annan orsak Other reason 248 155 751 543 510 33 208 Kvalitetsgrupp Quality group Moderna Modern 1 117 1 742 1 819 543 510 33 1 276 j moderna Not modern 231 26 48 48 1) Stockholm, Göteborg och Malmö. Omfattningen framgår av Tabellanmärkningar. Of which Greater Stockholm, Greater Göteborg and Greater Malmö. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 21 (www.scb.se/bo0102); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 220 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 217 Boende, byggande och bebyggelse Förändring i hyra per lägenhet mellan januari undersökningsåret och året därpå efter region och lägenhetstyp, procent Change in rent per dwelling between January the year of the survey and the year after by region and size of dwelling, percent Undersökningsår Survey year Region 1 rok 1 room and kitchen 2 rok 3 rok 4 rok 5+ rok Samtliga Total 2002 Sockholm Greater Stockholm 4,2 3,9 4,1 4,4 4,0 4,1 Göteborg Greater Göteborg 1,3 1,4 1,5 1,2 1,3 1,4 Övriga större kommuner Other larger municipalities 3,0 3,0 3,0 2,7 2,8 2,9 Övriga mindre kommuner Other smaller municipalities 2,4 2,5 2,4 2,7 2,6 2,5 Riket Sweden 2,9 2,8 2,9 2,9 2,9 2,9 2003 Stockholm 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 2,2 Göteborg 1,7 2,0 2,0 1,8 1,9 2,0 Övriga större kommuner 2,9 2,8 2,9 2,8 2,6 2,9 Övriga mindre kommuner 2,8 2,6 2,6 2,8 2,5 2,6 Riket 2,6 2,5 2,5 2,6 2,4 2,5 2004 Stockholm 2,5 2,5 2,2 2,1 2,2 2,3 Göteborg 2,5 2,3 2,2 2,2 2,2 2,3 Övriga större kommuner 2,4 2,3 2,4 2,4 2,3 2,3 Övriga mindre kommuner 2,3 2,2 2,1 2,1 1,8 2,1 Riket 2,4 2,3 2,2 2,2 2,1 2,3 2005 Stockholm 2,0 1,7 1,6 1,5 1,9 1,7 Göteborg 1,4 1,5 1,5 1,7 1,6 1,6 Övriga större kommuner 1,4 1,3 1,4 1,1 1,2 1,3 Övriga mindre kommuner 0,8 0,9 0,8 1,0 1,1 0,9 Riket 1,3 1,2 1,2 1,2 1,4 1,3 2006 Stockholm 0,1 0,3 0,4 0,2 0,2 0,3 Göteborg 0,4 0,5 0,7 0,6 0,6 0,6 Övriga större kommuner 1,4 1,3 1,4 1,2 1,2 1,3 Övriga mindre kommuner 1,1 1,2 1,1 1,1 0,9 1,1 Riket 0,8 0,9 0,9 0,8 0,8 0,9 Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 39 (www.scb.se/bo0406); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. Statistiska centralbyrån 221

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 218 Genomsnittlig årshyra och hyra per m2 efter lägenhetstyp Average annual rent and rent per square meter, by type of dwelling Undersökningsår Survey year 1 rum och kök 1 room and kitchen 2 rum och kök 3 rum och kök 4 rum och kök 5 eller flera rum och kök 5 and more rooms and kitchen Samtliga 1 Total Hyra Rent 1995 28 667 39 875 49 535 61 598 76 404 43 680 1996 29 897 41 620 51 426 63 495 79 197 45 419 1997 30 928 42 734 52 705 65 339 81 497 46 684 1998 31 276 42 961 53 047 65 769 81 921 46 973 1999 31 613 43 138 53 400 66 125 82 378 47 262 2000 31 981 43 582 53 951 66 539 83 365 47 774 2001 32 395 44 137 54 422 67 054 84 204 48 326 2002 33 631 45 514 56 112 69 315 87 732 49 926 2003 34 677 46 838 57 520 71 159 89 480 51 351 2004 35 776 48 270 59 251 73 217 91 352 52 864 2005 36 727 49 509 60 755 74 921 94 224 54 242 2006 37 107 50 023 60 997 75 405 94 784 54 701 Hyra per m 2 Rent per sq. m. 1995 696 663 636 628 596 658 1996 725 692 660 647 619 685 1997 749 711 677 666 638 705 1998 759 715 681 671 644 711 1999 768 719 685 675 650 716 2000 777 726 693 680 656 724 2001 786 735 699 685 662 732 2002 814 758 720 707 691 755 2003 840 779 739 725 707 774 2004 865 803 761 746 723 798 2005 889 824 780 764 747 818 2006 898 833 784 769 751 826 1) Häri ingår även uppgifter för övriga lägenhetstyper t.ex. 1 rum och kokvrå, 2 rum och kokvrå, 1 rum etc. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 31 (1995 1997) och BO 39 (1998 2006) (www.scb.se/bo0406); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 219 Hushåll, boendeutgift, bostadsbidrag, konsumtionsutrymme m.m. efter upplåtelseform och hushållstyp 2005 Households, housing expenditures, housing allowances, etc. by tenure and type of household Upplåtelseform Form of tenure Antal hushåll tusental Number of households, thousands Boendeutgift 1, tkr Housing expenditures, SK 1 000s 1 Bostadsbidrag 2, tkr Housing allowances, SK 1 000s 2 Boendeutgift, % av disp. inkomst 3 Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr 4 Konsumtionsenhet per person, tkr 5 Äganderätt Owner-occupied dwelling nsamboende utan barn Single without children 226 48 18 25 137 137 64 år age 64 years 128 55.. 24 145 145 Kvinnor Women 45 60.. 28 131 131 Män Men 83 52.. 24 152 152 65 år 98 40 18 27 126 126 Kvinnor 58 39 17 28 104 104 Män 40 41.. 22 159 159 Sammanboende utan barn Cohabiting without children 509 62.. 16 185 154 64 år 302 71.. 16 209 174 65 år 206 50.. 16 149 124 nsamstående med barn Single with children 49 73.. 27 93 75 Sammanboende med barn Cohabiting with children 471 90.. 20 124 91 1 barn 1 child 126 83.. 19 149 115 2 barn 2 children 237 93.. 19 119 86 3+ barn 107 92.. 21 102 72 Övriga hushåll Other households 95 77.. 14 154 127 Samtliga hushåll All households 1 349 71 17 19 151 123 222 Statistiska centralbyrån

Statistisk årsbok 2008 219 Upplåtelseform Boende, byggande och bebyggelse Hushåll, boendeutgift, bostadsbidrag, konsumtionsutrymme m.m. efter upplåtelseform och hushållstyp 2005 (forts.) Antal hushåll tusental Boendeutgift 1, tkr Bostadsbidrag 2, tkr Boendeutgift, % av disp. Inkomst 3 Konsumtionsutrymme per konsumtionsenhet, tkr 4 Konsumtionsenhet per person, tkr 5 Bostadsrätt Tenant-owned dwelling nsamboende utan barn 365 48 20 28 129 129 64 år 221 50.. 24 146 146 Kvinnor 100 52.. 25 141 141 Män 121 49.. 23 151 151 65 år 144 45 19 32 101 101 Kvinnor 107 46 20 36 92 92 Män 38 42.. 24 128 128 Sammanboende utan barn 175 65.. 18 169 140 64 år 103 73.. 17 191 158 65 år 73 55.. 19 138 115 nsamstående med barn 28 75 19 30 83 68 Sammanboende med barn 82 87.. 20 123 90 1 barn 37 81.. 18 141 107 2 barn 34 90.. 21 107 77 3+ barn 11 94.. 22 106 74 Övriga hushåll 23 79.. 20 131 110 Samtliga hushåll 674 59 20 23 140 123 Hyresrätt Rented dwelling nsamstående utan barn 942 49 25 35 99 99 64 år 646 47 22 31 109 109 Kvinnor 256 49 23 33 100 100 Män 390 46 21 29 115 115 65 år 295 54 27 43 77 77 Kvinnor 234 54 27 44 70 70 Män 61 51.. 35 103 103 Sammanboende utan barn 300 62 24 22 142 118 64 år 200 61 18 20 157 130 65 år 100 63 28 27 114 94 nsamstående med barn 147 63 20 31 72 58 Sammanboende med barn 185 72 23 22 100 72 1 barn 86 68 17 22 115 85 2 barn 65 75.. 21 96 69 3+ barn 33 75 28 22 69 48 Övriga hushåll 68 67 18 21 110 94 Samtliga hushåll 1 642 56 23 29 109 96 Samtliga upplåtelseformer All tenures nsamstående utan barn 1 533 49 24 32 111 111 64 år 995 49 22 29 122 122 Kvinnor 401 51 23 31 113 113 Män 594 47 21 27 127 127 65 år 537 49 25 38 92 92 Kvinnor 399 50 25 41 81 81 Män 139 46 25 29 125 125 Sammanboende utan barn 984 63 24 18 169 140 64 år 605 68 16 18 189 157 65 år 379 54 28 19 138 114 nsamstående med barn 225 67 19 30 78 63 Sammanboende med barn 738 85 22 20 118 86 1 barn 250 78 17 20 137 104 2 barn 337 89 21 20 114 82 3+ barn 152 89 26 21 95 67 Övriga hushåll 185 73 18 18 136 114 Samtliga hushåll 3 664 62 22 24 133 112 1) Genomsnitt per hushåll. Average per household. 2) Genomsnitt per hushåll för dem som erhållit bostadsbidrag. Average per households among those with housing allowances. 3) Housing expenditures as a percentage of disposable income. 4) Average disposable income minus net housing expenditures per consuming unit, SK thousands. 5) Average disposable income minus net housing expenditures per resident, SK thousands. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 23 (www.scb.se/h0103); Statistikdatabasen: Hushållens ekonomi. Statistiska centralbyrån 223

Boende, byggande och bebyggelse Statistisk årsbok 2008 220 Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal outhyrda resp. till uthyrning lediga lägenheter den 1 september 2006 Dwellings in multi-dwelling buildings vacant dwellings on 1 September Ägarkategori Type of ownership Antal bostadslägenheter i flerbostadshus totalt Number of dwellings in multidwelling buildings Antal outhyrda lägenheter Vacant dwellings Därav till uthyrning lediga lägenheter Of which dwellings vacant for renting Antal Number % Kommunala Public housing 1 781 300 15 021 11 269 1,4 Stockholm 186 000.. 358 0,2 Göteborg 93 500.. 137 0,1 Kommuner med mer än 75 000 inv. 192 500.. 1 511 0,8 Kommuner med mindre än 75 000 inv. 309 300.. 9 263 3,0 Privatägda Private bodies 697 800 18 568 12 630 1,8 Stockholm 158 400.. 692 0,4 Göteborg 76 300.. 155 0,2 Kommuner med mer än 75 000 inv. 210 600.. 3 120 1,5 Kommuner med mindre än 75 000 inv. 252 500.. 8 662 3,4 Samtliga All 1 479 100 33 589 23 899 1,6 Stockholm 344 400.. 1 050 0,3 Göteborg 169 800.. 292 0,2 Kommuner med mer än 75 000 inv. 403 100.. 4 631 1,1 Kommuner med mindre än 75 000 inv. 561 700.. 17 925 3,2 1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 35 (www.scb.se/bo0303); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 221 Lägenheter i flerbostadshus samt därav antal lägenheter lediga till uthyrning den 1 mars resp. den 1 september Dwellings in multi-dwelling buildings vacant dwellings on 1 March/1 September År Year Antal lägenheter Number of dwellings Kommunala Public housing 1 Privatägda Summa Private bodies Total Därav antal lediga till uthyrning Of which vacant for renting Andel lediga lägenheter, % Dwellings vacant for renting, % Kommunala Privatägda Summa Kommunala Privatägda Summa 1990 831 400 608 400 1 439 800 2 468 1 048 3 516 0,3 0,2 0,2 1991 844 800 632 600 1 477 400 6 380 3 535 9 915 0,8 0,6 0,7 1992 861 800 647 900 1 509 700 14 325 5 715 20 040 1,7 0,9 1,3 1993 872 800 661 800 1 534 600 26 100 13 590 39 700 3,0 2,1 2,6 1994 879 400 653 100 1 532 500 38 530 16 345 54 875 4,4 2,5 3,6 1995 879 400 655 500 1 534 900 37 265 13 325 50 590 4,2 2,0 3,3 1996 879 900 649 900 1 529 800 37 355 12 030 49 385 4,2 1,9 3,2 1997 858 500 698 000 1 556 500 42 285 16 900 59 185 4,9 2,4 3,8 1998 850 100 689 700 1 539 800 44 675 17 570 62 245 5,3 2,5 4,0 1999 841 700 680 700 1 522 400 39 955 16 540 56 495 4,7 2,4 3,7 2000 827 200 675 000 1 502 200 32 755 15 925 48 675 4,0 2,4 3,2 2001 812 500 664 500 1 477 000 24 845 12 950 37 795 3,1 1,9 2,6 2002 789 500 651 900 1 441 300 19 592 9 854 29 446 2,5 1,5 2,0 2003 786 400 714 300 1 500 800 15 441 10 809 26 250 2,0 1,5 1,7 2004 2 784 700 693 300 1 478 100 14 074 11 473 25 547 1,8 1,7 1,7 2005 2 780 500 703 800 1 484 300 13 550 11 980 25 530 1,7 1,7 1,7 2006 2 781 300 697 800 1 479 100 11 300 12 600 23 900 1,4 1,8 1,6 1) Non-profit housing organisations supervised by local authorities. 2) Uppgifterna avser den 1 september. Measurement: 1st of September. Se Tabellanmärkningar. Källa: SCB Statistiska meddelanden serie BO 34 ( 2003) och 35 ( 2004) (www.scb.se/bo0303); Statistikdatabasen: Boende, byggande och bebyggelse. 224 Statistiska centralbyrån