På Kungsladugårdens mark i Kallerstad

uv öst rapport 2009:14 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 På Kungsladugårdens mark i Kallerstad Inför nyplanerad fotbollsarena mellan Norrköpingsvägen och södra stambanan, Kallerstad Boplats RAÄ 472 Linköping, område 4 söder om Norrköpingsvägen Linköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-2142-2008 Johan Stenvall

uv öst rapport 2009:14 arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 På Kungsladugårdens mark i Kallerstad Inför nyplanerad fotbollsarena mellan Norrköpingsvägen och södra stambanan, Kallerstad Boplats RAÄ 472 Linköping, område 4 söder om Norrköpingsvägen Linköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-2142-2008 Johan Stenvall 1

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Öst Roxengatan 7, 582 73 Linköping Tel. 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 uvost@raa.se www.arkeologiuv.se Omslagsbild Objekt 1, RAÄ 472, en mulen höstdag från öster. Linköpings domkyrka skymtar i bakgrunden. Foto Johan Stenvall. Produktion/grafisk form BRITT LUNDBERG Grafik LARS ÖSTLIN Foto JOHAN STENVALL Utskrift UV ÖST, LINKÖPING 2009 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. 2009 Riksantikvarieämbetet UV ÖST, RAPPORT 2009:14 ISSN 1404-0875 2

Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Syfte 7 Kulturmiljö 7 Topografi 7 Tidigare undersökningar och fornlämningsmiljö 8 Frågeställningar 8 Metod och genomförande 8 Resultat 11 Åtgärdsförslag 11 Referenser 12 Litteratur 12 Kartor 12 Administrativa uppgifter 13 Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning 14 Bilaga 2. Karta över Kungsladugårdens gärden 1761 15 Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Norrköping Söderköping Mjölby Stångån Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för utredningsområdet markerad. 3

Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med utredningsområdet markerat. Skala 1:50 000. 4

Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 På Kungsladugårdens mark i Kallerstad Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst, utförde under september månad 2008 en arkeologisk utredning, etapp 1 och 2, inom det obebyggda området mellan Norrköpingsvägen och södra stambanan strax söder om Kallerstads gård och öster om Anders Ljungstedts gymnasium, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Undersökningen föranleddes av att Linköpings kommun, Teknik och samhällsbyggnad, arbetar med ny detaljplan för området som innebär att en ny fotbollsarena med tillhörande träningsplaner skall byggas. Utredningen omfattade ett cirka 100 000 m 2 stort område. Linköpings kommun har delat in detaljplanearbetet i olika områden och de för denna undersökning aktuella områdena kallas 4 och 5 (fig 3). Strax söder om utredningsområdet ligger RAÄ 447, vilken har registrerats som boplats då flertalet fynd gjorts i åkern av kvarts, flinta, bränd lera och skärvsten. Fyndmaterialet tyder på en boplats från stenålder. Även en arkeologisk utredning har gjorts intill boplatsen då bland annat en stensatt väg hittades (Carlsson 2008). Cirka 100 m norr om det nu aktuella utredningsområdet undersökte Östergötlands länsmuseum 2006 delar av ett boplatsområde, RAÄ 397 (Karlsson och Räf 2006). Här påträffades flera hus med tillhörande aktivitetsområden i form av härdar, gropar, stolphål, ässjor och kulturlager. Även en cirka 155 m lång vägsträckning påträffades som löper i nord-sydlig riktning. Omkring 150 m nordöst om museets boplatsområde undersöktes på 1990-talet ytterligare ett boplatsområde, RAÄ 326 (Wickman-Nydolf och Nydolf 1999). Här påträffades fyra hus från romersk järnålder. I grannskapet finns också ett större område som förundersöktes 2007 (Sköld 2008). Där påträffades delar av en stensträng, en fägata, härdar, ett stolphålsområde samt ett kulturlager som innehöll rikligt med förhistorisk keramik. På den äldsta kartan över området från år 1761 ligger det aktuella området på Kungsladugårdens mark. Kungsladugården bestod då i stort sett uteslutande av åkermark och det aktuella området ligger på södra gärdet (se bilaga 2). 98 schakt togs upp över det nu aktuella undersökningsområdet (område 4 och 5). Över hela området bestod marken till största delen av ljusbrun till mörkbrun lera. Enstaka små partier med inslag av morän förekom mot höjdpartierna. Ett svagt höjdparti ligger i den sydöstra delen upp emot järnvägens banvall. På detta höjdparti påträffades en förhistorisk boplats. Boplatsen bestod av stolphål, härdar och gropar. I sökschakten påträffades 17 stolphål, 4 härdar och 3 gropar inom objekt 1, RAÄ 472. På övriga delar av undersökningsområdet påträffades endast enstaka anläggningar i form av härdar och gropar. Dessa bedömdes dock vara spridda och ensamliggande. Vid objekt 1, RAÄ 472, föreslås en arkeologisk förundersökning för att konstatera lämningarnas omfattning, karaktär, datering och utbredning innan planarbetet fortsätter. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. 5

# Omr 5 Gamla Biltemabyggnaden Linköping 172:1-2 Linköping 180:1 Y 1491500 Linköping 454 Linköping 397:1 Linköping 447 / X 6477300 # Omr 4 # Norrköpingsvägen Linköping 472 Anders Ljungstedts gymnasium Hagalundsvägen Objekt 1, RAÄ 472 Omr 4 och 5 # Fast fornlämning # Övrig kulturhistorisk lämning 0 100m X 6476600 Y 1490500 Fig 3. Utdrag ur Linköpings kommuns primärkarta med undersökningsområdet (4 och 5) markerat samt områdets kända fornlämningar. Skala 1:5000. 6

Bakgrund Den arkeologiska utredningen, etapp 1 och 2, föranleddes av att Linköpings kommun, Teknik och samhällsbyggnad, planerar att uppföra en fotbollsarena med tillhörande träningsbanor. Det aktuella området ligger nordöst om Linköpings stad i ett landskapsutsnitt som för närvarande genomgår en snabb förändring från ett flertusenårigt jordbrukslandskap till ett område med sportcentra, köpcentra och industrier. Undersökningsområdet är cirka 100 000 m 2 stort och ligger i ganska flack hagmark, tidigare åkermark med ett delvis buskigt parti i väster. Inom området finns två flacka men distinkta höjdlägen. Linköpings kommun har delat in detaljplanearbetet i olika områden och de för denna undersökning aktuella områdena kallas 4 och 5 (fig 3). Undersökningsområdet begränsas i norr av Norrköpingsvägen, i öster av Hagalundsvägen, i söder av järnvägen (södra stambanan) och i väster av Anders Ljungstedts gymnasium. Syfte Syftet med den arkeologiska utredningen, etapp 1 och 2, var att konstatera om de nu aktuella områdena (4 och 5) innehåller fornlämningar som idag ej är synliga. Eventuella fornlämningar undersöks i ett senare skede, vid en arkeologisk förundersökning och eventuell slutundersökning. Inga fornlämningar skulle tas bort i detta skede. Eventuella nya lämningar skulle om möjligt beskrivas avseende karaktär, datering, utbredning och komplexitet. Kulturmiljö På den äldsta kartan över området från år 1761 ligger det aktuella området på Kungsladugårdens mark. Kungsladugården bestod då i stort sett uteslutande av åkermark och det aktuella området ligger på södra gärdet, på en plats som motsvarar siffrorna 21 27 (bilaga 2). En liknande delning av gärdena finns inför laga skifte på 1849-års karta då området inte längre är Kungsladugårdens gärden. Kungsladugården har sannolikt sin bakgrund i den medeltida gården Stång, som var kunglig förvaltningsgård fram till 1381. Clas Tollin menar att själva bebyggelsen har legat inom enheten Gumpekulla, medan Kungsladugården var enhetens jordbruksmark. Under senmedeltid var gården i biskopens ägo och drevs vid medeltidens slut av landbor. Kungsladugården blev åter kronoegendom i samband med reformationen och år 1677 förpantades egendomen till Linköpings magistrat. Ägorna delades upp och försåldes till enskilda personer men användes även som avlöningsjord åt olika statliga administratörer (Borna Ahlkvist & Tollin 1994:51f). Det aktuella området är ett exempel på det senare, åkermarken fungerade som avlöningsjord åt bland andra en häradsskrivare, slottsvaktmästare och en kronobefallningsman. Det aktuella området består i det äldsta kartmaterialet av åkermark som är indelad i två skilda tegsystem, ett sannolikt äldre med mer oregelbundna former och ett sannolikt yngre med större, mer regelbundna tegar. Erfarenheter från de senaste årens undersökningar i Östergötland, bland annat Mörtlösa, Tornby och Skänninge, visar att det finns mycket goda förutsättningar att studera de agrara lämningarna i ett långt tidsperspektiv. I en förlängning är det möjligt att diskutera olika ägares sätt att bruka och disponera jorden, vilka metoder som användes samt hur detta förändrats över tid. Topografi Området ligger på omkring 40 m ö h. Under senneolitikum (yngsta stenålder, ca 2300 1800 f Kr) låg havsnivån på 35 40 m ö h. Vilket betyder att Linköpingsområdet då utgjort en innerskärgård med små kobbar och öar som ofta besökts. Områdets två höjdlägen kan innehålla spår från sådana besök. Övriga delar av undersökningsområdet är låglänt och innehåller två utdikade bäckar. Dessa är redan utdikade på 1947-års karta. Förmodligen är de mycket äldre än så men är svåra att identifiera i det äldre kartmaterialet. Det är troligt att bäckarna haft en annan sträckning. 7

Tidigare undersökningar och fornlämningsmiljö Strax söder om utredningsområdet ligger RAÄ 447, vilken har registrerats som boplats då fler talet fynd gjorts i åkern av kvarts, flinta, bränd lera och skärvsten (fig 3). Fyndmaterialet tyder på en boplats från stenålder. Även en arkeologisk utredning har gjorts intill boplatsen då bland annat en stensatt väg hittades (Carlsson 2008). På flera platser i Mörtlösa, Kallerstad, Tallboda och Åby har det genomförts omfattande undersökningar av lämningar från både förhistorisk och historisk tid (Nilsson 2002, och där anförd litteratur). Även på senare år har Kallerstad-Mörtlösaområdet varit föremål för omfattande undersökningar av boplatser, odlingslämningar och vägar från äldre järnålder (Elfstrand 2005, Karlsson & Räf 2006, Wennström 2007, Lindeblad & Petersson 2008). Lägger man samman alla dessa insatser framstår Mörtlösa- och Kallerstadområdet som ett av Östergötlands arkeologiskt mest väldokumenterade områden. Utgångspunkterna för bebyggelsehistoriska synteser är därför exceptionellt goda. Cirka 100 m norr om det nu aktuella utredningsområdet undersökte Östergötlands länsmuseum 2006 delar av ett boplatsområde, RAÄ 397 (Karlsson och Räf 2006). Här påträffades flera hus med tillhörande aktivitetsområden i form av härdar, gropar, stolphål, ässjor och kulturlager. Majoriteten av dateringarna var från tiden 400 f Kr 600 e Kr men även dateringar från neolitikum förekom. Även en cirka 155 m lång vägsträckning påträffades som löper i nord-sydlig riktning (fig 3). Omkring 150 m nordöst om museets boplatsområde undersöktes på 1990-talet ytterligare ett boplatsområde, RAÄ 326 (Wickman-Nydolf och Nydolf 1999). Här påträffades fyra hus från romersk järnålder. Dessa representerar förmodligen två faser av samma gård. I grannskapet, cirka 400 m norrut, finns också ett större område som förundersöktes 2007 (Sköld 2008). Där påträffades delar av en stensträng, en fägata, härdar, ett stolphålsområde samt ett kulturlager som innehöll rikligt med förhistorisk keramik. Frågeställningar Utifrån resultaten och erfarenheter från de senaste årens undersökningar i Östergötland, bland annat Mörtlösa, Tornby och Skänninge, fanns frågor om att kunna studera ytterligare agrara lämningarna i ett långt tidsperspektiv. Om boplatslämningar påträffas finns goda förutsättningar att ytterligare belysa bebyggelseutvecklingen i området, Kallerstad-Mörtlösa och besvara frågor rörande detta. Metod och genomförande Inför undersökningen studerades äldre kartmaterial och fornminnesregistret, Fmis. Även en fältbesiktning utfördes i området för att avgöra var lämpliga förhistoriska eller yngre boplatslägen kunde finnas och som idag inte är synliga. Den arkeologiska utredningen, etapp 2, utfördes i form av sökschaktsgrävning. Matjorden banades skiktvis till den nivå där eventuella lämningar fanns bevarade eller ned till orörd marknivå. Här användes handredskap för framrensning. Inga anläggningar undersöktes eller togs bort i detta skede. Detta görs först vid en arkeologisk förundersökning och eventuell slutundersökning om planarbetet fortsätter. Schakt och anläggningar mättes in med D-GPS och markerades på karta. Inmätningar, fynd och fotografier har registrerats och bearbetats i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasis och resultatet redovisas i denna rapport. 8

509 Linköping 397:1 Omr 5 536 530 545 529 234 236 251 250 Omr 4 254 247 285 302 299 239 305 617 612 570 553 287 614 230 243 507 540 544 538 X 6477100 235 238 257 550 610 603 525 535 / 533 543 301 558 523 297 511 567 527 556 518 546 549 505 548 561 228 270 282 263 514 605 604 626 515 620 200 516 Norrköpingsvägen 618 616 619 615 621 607 220 562 Objekt 1, RAÄ 472 RAÄ 472 Objekt 1, RAÄ 472 Sökschakt Arkeologiskt objekt 0 50m 289 628 274 225 622 565 209 296 602 563 625 205 X 6476900 217 224 Y 1491200 600 290 564 623 273 295 629 292 Y 1490900 624 Södra stambanan Fig 4. Utdrag ur Linköpings kommuns primärkarta med undersökningsområdet (4 och 5), sökschakt och påträffade fornlämningar markerade. Skala 1:2000. 9

Y 1491200 229 269 268 559 203 202 201 214 215 213 212 216 / X 6476950 267 223 200001 222 283 266 265 271 221 RAÄ 472 Objekt 1, RAÄ 472 Sökschakt Arkeologiskt objekt 0 10m 277 276 275 X 6476900 211 Y 1491100 Fig 5. Detaljbild av objekt 1, RAÄ 472, med sökschakt och påträffade fornlämningar markerade. Skala 1:500. 10

Resultat 98 schakt togs upp över det nu aktuella undersökningsområdet (område 4 och 5). Över hela området bestod marken till största delen av ljusbrun till mörkbrun lera. Enstaka små partier med inslag av morän förekom mot höjdpartierna. Ett svagt höjdparti ligger i den sydöstra delen upp emot järnvägens banvall. På detta höjdparti påträffades en förhistorisk boplats. Boplatsen bestod av stolphål, härdar och gropar. I sökschakten påträffades 17 stolphål, 4 härdar och 3 gropar. Fornlämningsområdet har kallats objekt 1 och har registrerats i fornminnesregistret, Fmis, till RAÄ 472 (fig 3, 4 och 5). Den påträffade boplatsen ligger nästan uteslutande på det södra höjdpartiet. Förhållandevis mycket anläggningar påträffades i flera av schakten varför det är rimligt att anta att vi här har åtminstone ett par långhus med tillhörande aktivitetsområden. Alldeles väster om objekt 1 finns en lågpunkt och området har ett par utdikade vattendrag. Detta skulle kunna indikera att boplatsen har haft ett intilliggande vattendrag (jfr stycket Topografi). En frågeställning inför undersökningen var om vi kunde studera ytterligare agrara anläggningar i ett långt tidsperspektiv utifrån exempelvis äldre åkerbegränsningar i form av diken. Detta visade sig, i förhållande till det äldre kartmaterialet, endast i något enstaka fall gå att bekräfta varför denna uppgift kan bli svår att genomföra. Åtgärdsförslag Vid objekt 1, RAÄ 472, föreslås en arkeologisk förundersökning för att konstatera lämningarnas omfattning, karaktär, datering och begränsning innan planarbetet fortsätter. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i januari 2009 Johan Stenvall 11

Referenser Litteratur Borna-Ahlkvist, H. & Tollin, C. 1994. Kring Stång. En kulturgeografisk utvärdering byggd på äldre lantmäteriakter och historiska kartöverlägg. RAÄ Arkeologiska undersökningar. Skrifter nr 7. Stockholm. Carlsson, T. 2008. Arkeologiska utredningar mellan Braskens bro och Kallerstadsrondellen Riksväg 35, Östra länken. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2008:50. Karlsson, E. & Räf, E. 2006. Vägen till järnåldern RAÄ 397, Kallerstad 1:1 och 1:1, Linköpings stad och kommun, Östergöltands län. Arkeologisk undersökning. Östergötlands länsmuseum, kulturmiljöavdelningen. Rapport 2006:35. Linköping. Lindeblad, K. & Petersson, M. 2008. Landsbygdens vardagsliv. Strategi för studier av landskap och bebyggelse. Arbetshandling, RAÄ UV Öst, mars 2008. Lindeblad, K., Petersson, M. & Österström, K. 2004. Resultat, område 7. M. Petersson (red). Abbetorp ett landskapsutsnitt under 6000 år. Arkeologisk undersökning av en boplats, ett gravfält, en offerplats, stensträngar och fossil åkermark. RAÄ 288 m fl, Abbetorp 1:2 och 1:10, Rinna socken, Boxholms kommun. RAÄ 241 m fl, Väderstad 1:2 och 5:1, Väderstads socken, Mjölby kommun, Östergötland. Dnr 421-3277-1997, 421-800-1998. RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 2002:43. Lindeblad, K. & Petersson, M. Riter kring berg, block och vatten om utgrävningarna vid Abbetorp i västra Östergötland. Kommer att publiceras i Kulturmiljö Hallands serie Utskrift, och beräknas ligga i tryck under 2008. Lindeblad, K. & Petersson, M. Rapport över särskild arkeologisk undersökning, RAÄ 323, Mörtlösa, Linköpins stad. Under arbete. Nilsson, P. 2002. Kallerstad Mörtlösa. Inom Stg 2912, 2535, 928, 921 m fl, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arkeologisk utredning, Etapp 1. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2002:44. Linköping. Petersson, M. 2006. Djurhållning och betesdrift. Djur, människor och landskap i västra Östergötland under yngre bronsålder och äldre järnålder. Stockholm/Uppsala. Rudh, S. & Elfstrand, B. 2006. En boplats väster om Kallerstad bytomt. I Kallerstad, mellan RAÄ 139 & RAÄ 140. RAÄ 139:1 & RAÄ 139:2, Kallerstad 1:1, S:t lars Socken, Linköpings stad och kommun, Östergötland. Arkeologisk undersökning. Dnr: 423-651-2003, 423-3539-2003. RAÄ, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Öst. Rapport 2006:57. Sköld, K. 2008. Boplatser, vägar och en stensträng. Förundersökning inom Kallerstad 1:1, RAÄ 430 m fl. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Rapport 2008:41. Wennström, S. 2007. Boplatser och vägar i Kallerstad. Riksantikvarieämbetet. UV Öst Rapport 2007:21. Linköping. Wickman-Nydolf, G. & Nydolf, N-G. 1999. Fyra hus från äldsta järnålder. Boplats, förromersk romersk järnålder. Arkeologisk undersökning. Stg 928, Kallerstad, RAÄ 326, Linköpings stad och kommun, Östergötland. RAÄ. Avdelningen för arkeologiska undersökningar. Rapport UV Öst 1999:39. Kartor Kungsladugårdsgärdena nr 1 17. Akt: D90-23:1, Östergötlands län, S:t Lars socken. Åtgärd: ägomätning, 1761, Lantmätare: Bengt Fineld, Johan Gustaf Leffleer. 12

Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Linköping Plats: Mellan Norrköpingsvägen och södra stambanan söder om Kallerstads gård Fornlämning: RAÄ 472 Undersökningens mittpunkt: X6476920, Y1491140 Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Riksantikvarieämbetet dnr: 421-2142-2008 Länsstyrelsen dnr: 431-16137-08 Länsstyrelsen beslutsdatum: 5 augusti 2008 Projektnummer: 11021 Intrasisprojekt: O2008082 Rapportnummer: 2009:14 Ansvarig arkeolog: Johan Stenvall Personal: Katarina Sköld Grävmaskinist: Niclas Klockner Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Teknik och samhällsbyggnad Undersökningstid: 8 23 september 2008 Undersökningsområde: Ca 100 000 m 2 Undersökt yta: 3750 m 2 eller 2050 löpmeter Arkivhandlingar: Denna rapport och digitala fotografier. Förvaras tills vidare på Riksantikvarieämbetet, UV Öst, Linköping. Fynd: Inga fynd 13

Bilaga 1. Anläggningsbeskrivning Anl nr Typ Storlek Djup Sot Kol Stenskoning Fyllning Anmärkning 201 Stolphål 0,4 Ja Ja lera 202 Stolphål 0,4 Ja Ja lera 203 Stolphål 0,4 Ja lera 211 Stolphål 0,4 Ja lera 212 Stolphål 0,4 Ja Ja lera 213 Stolphål 0,4 Ja lera 214 Stolphål 0,35 Ja lera 215 Stolphål 0,35 Ja lera 216 Stolphål 0,4 Ja Ja lera 221 Stolphål 0,4 Ja Ja 222 Stolphål 0,45 Ja Ja 223 Stolphål 0,35 Ja lera 229 Härd 1,2 Ja Ja 242 Härd 0,35 Ja 249 -- ej dokumenterad 265 Härd 0,9 Ja Ja 266 Grop 0,6 Ja 267 Stolphål 0,3 Ja 268 Stolphål 0,35 Ja 269 Grop 0,65 271 Stolphål 0,6 Ja 275 Härd 0,6 Ja Ja 276 Härd 0,7 Ja Ja 277 Stolphål 0,4 Ja 283 Grop 559 -- ej dokumenterad 568 -- ej dokumenterad 627 Stolphål 0,5 Ja 200001 Stolphål 0,4 Ja 14

Bilaga 2. Karta över Kungsladugårdens gärden 1761 15