Systemkonstruktion LABORATION LOGIK

Relevanta dokument
Systemkonstruktion LABORATION SWITCHAGGREGAT. Utskriftsdatum:

Elektronik grundkurs Laboration 6: Logikkretsar

Digitala kretsars dynamiska egenskaper

Experiment med schmittrigger

Laborationshandledning för mätteknik

Laboration 1: Styrning av lysdioder med en spänning

Elektroteknikens grunder Laboration 3. OP-förstärkare

Laboration II Elektronik

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Elektroteknikens grunder Laboration 1

OP-förstärkaren, INV, ICKE INV Komparator och Schmitt-trigger

Undersökning av logiknivåer (V I

Du har följande material: 1 Kopplingsdäck 2 LM339 4 komparatorer i vardera kapsel. ( ELFA art.nr datablad finns )

Strömförsörjning. Laboration i Elektronik 285. Laboration Produktionsanpassad Elektronik konstruktion

Mät kondensatorns reaktans

Laborationshandledning för mätteknik

Systemkonstruktion SERIEKOMMUNIKATION

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

BAS STRÖMFÖRSÖRJNING Slingövervakningsmodul-EXT/Kretskort

Laborationshandledning

RC-kretsar, transienta förlopp

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Laboration D151. Kombinatoriska kretsar, HCMOS. Namn: Datum: Epostadr: Kurs:

Blinkande LED med 555:an, två typkopplingar.

Spolens reaktans och resonanskretsar

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

DIGITALTEKNIK. Laboration D173. Grundläggande digital logik

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

- Digitala ingångar och framförallt utgångar o elektrisk modell

Signalbehandling, förstärkare och filter F9, MF1016

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

4:4 Mätinstrument. Inledning

2 IN OCH UTGÅNGAR. 2.1 Översikt. Användarmanual ER-ipx2 ver In och Utgångar. Elektrorelä AB

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Lödinstruktion, RiboCop(tm) v1.0

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Umeå universitet Tillämpad fysik och elektronik Ville Jalkanen mfl Laboration Tema OP. Analog elektronik för Elkraft 7.

Enchipsdatorer med tillämpningar LABORATION 7, ROBOT

Institutionen för elektrisk mätteknik

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

R.S.E Belastningsvakt. Vakten med pris som de billiga men funktion som de dyra.

Ingång Utgång - anslutningstyp Specifikationer Mätområde (1) AC (växelström) DC (likström) Spänning. ström 10 V AC 0.1 V AC

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 5 Operationsförstärkaren. Elektronik för D ETIA01

Spä nningsmä tning äv periodiskä signäler

Förstärkning Large Signal Voltage Gain A VOL här uttryckt som 8.0 V/μV. Lägg märke till att förstärkningen är beroende av belastningsresistans.

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE1. Kombinatoriska nät och kretsar

4:7 Dioden och likriktning.

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Kombinationskretsar. Föreläsning 4 Digitalteknik Mattias Krysander Institutionen för systemteknik

Laboration - Va xelstro mskretsar

Figur 1 Konstant ström genom givaren R t.

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

Installationsguide ME 3

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Lik- och Växelriktning

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 3. Laborationens namn Halvledarkomponenter. Kommentarer. Namn. Utförd den.

Info! Modeller markerade i kursiv stil är äldre produkter som inte lagerförs längre. Markeras med logga Utgått på respektive sida

Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER / E:nr Göteborg 2003

Elektriska Drivsystem Laboration 4 FREKVENSOMRIKTARE

Komponentlista och enkel byggbeskrivning för LTS MM-RIAA

Laboration 2: Likström samt upp och urladdningsförlopp

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4

Qucs: Laboration kondensator

Spänningsstyrd Oscillator

Systemkonstruktion LABORATION REALTIDSPROGRAMMERING

TSKS06 Linjära system för kommunikation Lab2 : Aktivt filter

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

5:2 Digitalteknik Boolesk algebra. Inledning OCH-funktionen

Mät resistans med en multimeter

DIGITALTEKNIK I. Laboration DE2. Sekvensnät och sekvenskretsar

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Laborationsrapport. Kurs Elkraftteknik. Lab nr 3 vers 3.0. Laborationens namn Likströmsmotorn. Kommentarer. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Puls spänningsaggregat 1-fas, 48 V DC. Utström 20 A. Serie Dimension Q

nmosfet och analoga kretsar

Lab Tema 2 Ingenjörens verktyg

Operationsförstärkarens grundkopplingar.

MANUAL. DIMMAX Proline. E-nr: (Tidigare )

Automation Laboration: Reglering av DC-servo

TENTAMEN Elektronik för elkraft HT

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

APPARATER PÅ ELEKTRONIKLABBET

Tentamen i Elektronik 5hp för E2/D2/Mek2

Strömtänger för AC ström

Tentamen i Grundläggande ellära och digitalteknik ETA 013 för D

Transkript:

Systemkonstruktion LABORATION LOGIK Laborationsansvarig: Anders Arvidsson Utskriftsdatum: 2005-04-26

Syfte Denna laboration syftar till att visa några av logikkretsarnas analoga egenskaper. Genom att experimentera med diverse uppkopplingar ska laboranten göra iakttagelser som ger mer bestående intryck än motsvarande föreläsning. Som bonus fås lite träning i användning av oscilloskop, där t ex betydelsen av att använda probe blir påtaglig. Genomförande Alla uppkopplingar sker på GL-24 däck och med spänningsmatning från Vellemanaggregaten (då dessa är mer stryktåliga än S-24 däcken). Matningen avkopplas intill varje logikkrets med 47 nf (alternativt 100 nf). Mätningar sker med Tektronixoscilloskop och 10 ggr probe. Hjälpmedlen består av föreläsningsanteckningar (kurshemsidan) och ELFA-katalogen. Redovisning sker genom att laboranten muntligen eller skriftligen redogör för resultatet för laborationsansvarig. Innehållsförteckning 1 4000-SERIEN... 3 2 HIGH-SPEED CMOS... 4 3 74LS07... 5 4 4066... 5 2

1 4000-serien Koppla upp enligt nedanstående figur. Observera 12 V matning. Mät m h a oscilloskopet (<Measure>) frekvens på oscillationen. Mät också med två kanaler (t ex pinne 8 och 10) fördröjningen för en grind. Observera att grinden har en inverterande funktion. (Mät mellan rätt (inverterade) flanker!) Grindfördröjning: Återkopplas en inverterare fås en oscillation med periodtid = 2 * grindfördröjning, eftersom inverteraren ska hinna slå om två gånger. Grindfördröjningen kan beräknas från uppmätt oscillationsfrekvens när n (en eller flera, alltid udda) grindar återkopplas enligt figur. Grindfördröjning = 1/(2nf) Tänk igenom formeln så du förstår dess uppkomst! Anslut oscilloskopet, inställt för AC-mätning, till matningsspänningen nära kretsen (pin 14 och 7) och lossa avkopplingskondensatorn och observera hur detta påverkar ripplet. Med avkoppling: mv pp Utan avkoppling: mv pp Sätt tillbaka avkopplingen och mät strömförbrukningen genom att bryta upp matningsledningen före denna, t ex vid nätaggregatet. (Eventuellt måste instrumentets säkring bytas först.) Strömförbrukning, hela kretsen: (Tre oscillerande grindar, 12 V matning.) Sänk tillfälligt matningsspänningen till 6 volt. Strömförbrukning: Modifiera kopplingen till nedanstående. (Pinne 1, 2, 5, 6 är anslutna till +12V) Mät frekvens och strömförbrukning. Strömförbrukning: Byt tillfälligt mätprobe till BNC-banan-kabel (observera: ange probe 1:1). Mät på nytt periodtiden och förklara eventuell skillnad. (Slå upp koaxialkabeln RG50U). Avsluta med att ansluta alla ingångar till +12 V och därefter mäta strömförbrukningen. 3

Statisk förbrukning = Med tre inverterare, förbrukning per oscillerande grind = Med en invererare, förbrukning per oscillerande grind = Med 6 V matning, förbrukning per oscillerande grind = Hur är förhållandet mellan strömförbrukning och frekvens (jfr vid 12 V ovan)? Beskriv sambandet mellan matningsspänning och strömförbrukning. Kompensera först för den förväntade strömändringen om frekvensen ändrades mellan samma mätning vid 6 V och 12 V! Hur beror effektförbrukningen (obs P = U*I) av både frekvens och matningsspänning? 2 High-speed CMOS I resterande uppgifter används 5 V som matningsspänning i samtliga uppkopplingar. Mät genom lämplig uppkoppling (mer än en grind) grindfördröjningen för 74HC14. (Använd sambandet du fick i första uppgiften.) Byt denna mot en 74AC14 och jämför fördröjningen. HC: AC: Jorda en ingång och belasta dess utgång tills spänningen sjunker till 4 volt. Hur mycket ström kan tas ut från HC respektive AC? HC: AC: En viss optokopplare ska drivas med 50 ma. Hur kan detta ske direkt från en logikkrets vars utgång lämnar mindre? Testa en koppling som ger ut denna ström vid 4 volt. Koppling: Koppla ett 10 kω motstånd från 12 volt till ingången på en 74HC14 matad med 5 volt. Mät spänningen på ingången och förklara denna. 4

3 74LS07 LABORATION LOGIK Koppla upp en 74LS07 så att den visar insignalnivån på två lysdioder. Vid en nivå som motsvarar etta in ska röd diod lysa och vid nolla grön diod. Två grindar, med sammankopplade ingångar, ska användas för att driva var sin diod. Båda lysdioderna ska drivas av en ström på 10 ma ± 2mA. Variera med en potentiometer (kopplad till 5 V och jord, med löparen till grindens ingång) spänningen på ingångarna och beskriv omslagsnivåerna. Rita även kopplingen nedan. 4 4066 Koppla upp en 4066 enligt nedan. Jorda oanslutna styringångar (i ELFA märkta C, Control). Variera inspänningen (ingång A) samt skifta C-ingången mellan låg och hög. Beskriv utifrån utspänningen kretsens funktion. 5