Dödsfallsutredningar om kvinnor

2009-03-04 1(8) Dödsfallsutredningar om kvinnor Sammanfattning, s.1 Fördjupning avseende vilka fall som föreslås bli föremål för utredning, s. 4 Socialstyrelsens förslag till lagtext, s. 7 Socialstyrelsen föreslår ett nytt system för dödsfallsutredningar. Systemet avser kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Förslaget ges i en rapport som är svar på ett regeringsuppdrag. Enligt uppdraget ska, om förutsättningar finns att införa ett system enligt ovan, nödvändiga författningsförslag lämnas. Systemet för dödfallsutredningar föreslås införas genom en särskild lag. En dödsfallsutredning ska klarlägga samtliga de förhållanden som har inneburit att den avlidna kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation, och vilka åtgärder som har vidtagits eller kunnat vidtas för att beakta hennes behov. Syftet med utredningsverksamheten ska vara att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor utsätts för brott av närstående. Dödsfallsutredningarna får alltså inte förväxlas varken med tillsyn eller med brottsutredningar. Mellan åren 1990 och 2004 dödades i genomsnitt 17 kvinnor per år genom våld i nära relationer (Brå:s rapport Utvecklingen av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer, s. 44). En dödsfallsutredning ska enligt den föreslagna lagen genomföras när ett brott har begåtts mot en kvinna av en närstående till henne och hon har avlidit med anledning av brottet, eller det annars finns särskilda skäl att utreda en kvinnas dödsfall, och det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med något förhållande som har inneburit att kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. En första utgångspunkt för den närmare avgränsningen av vilka fall som ska utredas måste därmed i princip vara att det rör sig om ett brott. Att SOCIALSTYRELSEN Telefon växel 075-247 30 00 Fax 075-247 32 52 106 30 STOCKHOLM Telegram Socialstyret Besök Rålambsvägen 3 E-post socialstyrelsen@ socialstyrelsen.se Org nr 202100-0555 Internet www.socialstyrelsen.se Postgiro 15616-6

SOCIALSTYRELSEN 2009-03-04 2(8) avgöra detta faller utanför syftet med det föreslagna utredningssystemet. Den bedömning som allmän domstol, polismyndighet och åklagare gör måste alltså avvaktas innan en utredning enligt det system som föreslås kan inledas. Ansvaret för att klarlägga om en myndighet eller en tjänsteman vid en myndighet har brustit eller felat i sina förpliktelser vilar främst på statliga och kommunala tillsynsmyndigheter. Men ansvaret för att analysera de fall där samhällets misslyckanden är så ytterliga att kvinnor avlider med anledning av brott begångna av närstående tillgodoses inte av de vedertagna kontrollsystemen. Detta kräver samlad kunskap om systembristerna, sammanställd så att den kan tjäna som underlag till forskning, utbildning, metodutveckling och lagändringar. Att ta fram och förmedla denna kunskap fordrar ett separat och kompletterande system. Det är ett sådant system som Socialstyrelsen föreslår i rapporten. Den föreslagna lagen relaterar till 5 kap. 11 andra stycket Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL). Socialnämnden har enligt denna bestämmelse ett särskilt ansvar för att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående får det stöd och den hjälp som de behöver för att förändra sin situation. (Utgångspunkten för om någon ska betraktas som närstående eller inte bör vara om det föreligger en nära och förtroendefull relation mellan den kvinnliga eller manliga våldsutövaren och den kvinna som utsatts för våldet.) Bestämmelsen tydliggör nämndens ansvar för att våldsutsatta kvinnor får de insatser som de har behov av med anledning av våldet, när beslut fattas om det bistånd som den enskilde har rätt till enligt 4 kap. 1 SoL. Det kan t.ex. handla om boende till skydd och stöd, rådgivande och stödjande samtal, kontakter med polismyndigheten och ekonomiskt bistånd i en akut situation. Enligt den lag som föreslås i rapporten ska följande myndigheter och yrkesverksamma vara skyldiga att på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs för en utredning: myndigheter vars verksamhet har kommit i kontakt med en kvinna, vars dödsfall är aktuellt för utredning enligt den föreslagna lagen, anställda hos sådana myndigheter, de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område, och de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som avses ovan (dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern)

SOCIALSTYRELSEN 2009-03-04 3(8) Skyldigheten föreslås inte gälla för sådan familjerådgivning som avses i 5 kap. 3 SoL. Utredningsmyndigheten ska enligt förslaget vartannat år färdigställa en rapport om utredningsverksamheten. Rapporten ska överlämnas till regeringen och även på annat sätt offentliggöras. Rapporterna ska innehålla redogörelser för verksamhetens omfattning, vilka slutsatser som utredningsverksamheten har givit upphov till, samt eventuella förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor utsätts för brott av närstående. Rapporterna ska utformas på ett sådant sätt att de inte ger upphov till förmodan om skuld eller ansvar i samband med ett dödsfall, och inte heller till att personer som förekommer i utredningsmaterialet kan identifieras. Utredningssystemet föreslås omfattas av absolut sekretess. En dödsfallsutredning föreslås få genomföras även när en kvinna har avlidit utomlands, om kvinnan vid dödsfallet var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige (ingen utredningsplikt föreslås avseende dessa fall, således). För att upplysningar ska kunna inhämtas från utlandet krävs att den utländska stat där kvinnan har avlidit medger detta. Utöver det gäller vid fall som har inträffat i utlandet i princip samma förutsättningar som för fall som har inträffat i Sverige (se ovan). En bedömning måste dock göras utifrån det enskilda fallet när det gäller fall som har inträffat i utlandet. Man kan alltså inte kategoriskt säga att ett fall som i media har fått etiketten hedersmord el dyl. skulle omfattas av utredningssystemet, vare sig det har inträffat i Sverige eller i utlandet. Också ett självmord skulle enligt förslaget kunna bli föremål för utredning, dock endast om det är en följd av brott. Socialstyrelsen kan inte uttala sig om huruvida specifika fall som har rapporterats i media skulle ha omfattats av utredningssystemet om detta hade funnits då de inträffade, eller huruvida de fallen i så fall skulle ha kunnat förhindras. Socialstyrelsen kan inte heller uttala sig om huruvida olika typer av fall i framtiden skulle kunna förhindras tack vare det föreslagna systemet, om det införs. En liknande lag finns avseende barn (lag [2007:606] om utredningar avseende barn som har avlidigt i anledning av brott m.m.) (LuB). Den lagen har syftet ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att barn far illa, och en sådan utredning skall klarlägga samtliga förhållanden som har inneburit att det avlidna barnet har varit i behov av skydd och vilka åtgärder som har vidtagits eller kunnat vidtas för att skydda barnet. På grund av att Socialstyrelsen är beroende av underrättelser från åklagare och polismyndighet innan utredningar får inledas har den egentliga

SOCIALSTYRELSEN 2009-03-04 4(8) utredningsverksamheten enligt LuB kommit igång först under andra halvåret 2008. Verksamheten enligt LuB ska rapporteras till regeringen första gången i januari 2010, varvid en utvärdering samtidigt kommer att göras och redovisas. Utredningsmyndighet för LuB är Socialstyrelsen (utredare Ewa Gustafsson). Förslaget innebär att Socialstyrelsen blir utredningsmyndighet även för utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Fördjupning avseende vilka fall som föreslås bli föremål för utredning Uttrycket med anledning av brott avser inte enbart fall där någon fälls till ansvar för ett brott som förutsätter att en kvinna har avlidit. Även fall av vållande av kroppsskada eller sjukdom som kvinnan har avlidit av, men där den vållande inte kan fällas till ansvar för att ha vållat kvinnans död, avses. Även i andra fall än de där någon fälls till ansvar för ett brott som förutsätter att en kvinna har avlidit kan det finnas skäl att genomföra en dödsfallsutredning (se vidare under rubriken Särskilda skäl nedan). Även vissa fall där frågan om ansvar för brott inte har prövats slutligt ska enligt förslaget utredas. Det kan exempelvis handla om fall där gärningsmannen har tagit sitt eget liv efter att ha dödat en kvinna. Vidare ska enligt förslaget en utredning genomföras i fall där ett brott har förövats, men det inte går att finna någon misstänkt, d.v.s. i fall där förundersökningen har lagts ned med hänvisning till att spaningsresultat saknas. Även fall där ett brott har begåtts, men där förundersökningen har lagts ned för att det inte går att bevisa att någon som är misstänkt för brottet har begått detta, ska utredas, d.v.s. fall där förundersökningen har lagts ned med motiveringen att brott inte kan styrkas. Slutligen ska sådana fall utredas där åtal har ogillats för att det saknas övertygande bevisning om att det är den tilltalade som är gärningsman. En utredning får däremot enligt förslaget inte genomföras i fall där åklagaren har lagt ned en förundersökning av det skälet att gärningen inte utgör ett brott. Detta förutsätter att det inte heller annars finns särskilda skäl att utreda (enligt 1 första stycket, första punkten, andra ledet i den föreslagna lagen hänvisar till, se vidare under rubriken Särskilda skäl nedan). En utredning kan inte heller genomföras i fall där det inte kan antas att något brott som hör under allmänt åtal har förövats.

SOCIALSTYRELSEN 2009-03-04 5(8) Särskilda skäl De särskilda skäl att utreda en kvinnas dödsfall som 1 första stycket, första punkten, andra ledet hänvisar till, avser sådana fall där det bara i strikt juridisk-teknisk mening inte kan sägas att offret har avlidit med anledning av brott. Det handlar exempelvis om fall där åtal har ogillats på grund av ansvarsfrihet enligt 24 kap. brottsbalken (BrB). Ett annat exempel är fall där gärningsmannen på grund av exempelvis psykisk sjukdom inte har varit helt medveten om sitt handlande. Det uppsåts- eller oaktsamhetsrekvisit som gäller för att gärningen ska utgöra ett brott (jfr 1 kap. 2 BrB) är då (beroende på grad av medvetenhet) inte uppfyllt. I sådana fall kan det alltså finnas särskilda skäl att utreda dödsfallet. Dock måste en utredning i alla händelser avse fall där gärningsmannen är närstående till offret. Särskild anledning att anta Enligt 1 första stycket, andra punkten i den föreslagna lagen ska det för att en utredning ska få genomföras finnas särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med något förhållande som har inneburit att kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Detta relaterar till 5 kap. 11 andra stycket SoL. Det avser att det ska finnas någon konkret omständighet som talar för att dödsfallet har samband med förhållanden som har inneburit att kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp. Självmord och olyckor De särskilda skäl som 1 första stycket, första punkten, andra ledet i den föreslagna lagen hänvisar till kan i allmänt språkbruk framstå som ett villkor som skulle kunna inbegripa alla självmordsfall. Men formuleringen tar, som nämnts i det föregående, endast sikte på sådana fall där det bara i strikt juridisk-teknisk mening inte kan sägas att offret har avlidit med anledning av brott. De särskilda skälen omfattar därmed inte fall där offret har avlidit genom självmord eller genom en olycka, som inte är en följd av ett brott som i någon mening har riktat sig mot offret. Däremot omfattas alltså självmord som är en följd av sådant brott. I detta inbegrips dessutom, precis som i övriga fall som ska utredas, att bristande medvetenhet hos gärningsmannen om det handlande som orsakade självmordet, eller ansvarsfrihet enligt 24 kap. BrB, inte hindrar en utredning. Fråga om våldshandlingar som inte rubriceras som brott Vissa i och för sig beaktansvärda fall omfattas inte av det föreslagna utredningssystemet. Det finns skäl att kommentera Socialstyrelsens bedömning avseende detta, inte minst med tanke på de hedersrelaterade självmord som i media har uppmärksammats som balkongflickorna.

SOCIALSTYRELSEN 2009-03-04 6(8) Enligt handboken Hedersrelaterat våld, framtagen av Åklagarmyndigheten, bör upprepade uppmaningar att begå självmord, liksom fall där någon faktiskt tar sitt liv efter att ha uppmanats eller hotats därtill, bedömas som ofredande, olaga hot eller olaga tvång (4 kap. 7, 4 kap. 5 resp. 4 kap. 4 BrB). Dessa brott kan i sin tur kan ingå i grov fridskränkning. Sådana självmordsfall är alltså att karaktärisera som en följd av att någon begår brott. Därmed faller de inte uttryckligen utanför vad som avses med de särskilda skäl som 1 första stycket, första punkten, andra ledet i den föreslagna lagen hänvisar till (se ovan). Men Åklagarmyndigheten påpekar också att hedersbegreppet är starkt kopplat till kontroll rent allmänt. Även en behandling som inte faller under någon brottsrubricering kan utgöra ett mycket hårt straff. Exempel på sådan behandling kan vara utfrysning, isolering, eller förskjutning av den som lever i en kollektiv familjestruktur, förödmjukelser och nedvärderande behandling. Som redogjorts för (se ovan) avser uttrycket med anledning av brott inte enbart fall där någon har fällts till ansvar för ett brott som förutsätter att offret har avlidit. Även fall av vållande av kroppsskada eller sjukdom som offret har avlidit av, men där den vållande inte kan fällas till ansvar för att ha vållat offrets död, avses. Att vålla en annan person kroppsskada eller sjukdom utgör ett brott enligt 3 kap. 8 BrB. Däremot finns inget enskilt brott som rubriceras som psykisk misshandel. I BrB:s bemärkelse utgör psykiskt våld en försvårande omständighet och en straffskärpningsgrund, men inte en särskild brottslig gärning. Ett självmord till följd av psykiskt våld faller därmed sannolikt utanför den föreslagna lagens räckvidd. Socialstyrelsens bedömning, att utredning bör ske i de fall som avses i 1 i den föreslagna lagen, grundar sig i överväganden kring syftet med utredningarna. Det finns inget enskilt brott som rubriceras som psykisk misshandel, varför självmord till följd av sådan inte bör omfattas av utredningssystemet. Ett utredningssystem som till någon del förutsätter godtyckliga bedömningar i frågor som rör avgörande rekvisit kan inte i sin helhet uppfylla det uppställda syftet. Svårigheterna i att fastställa orsakssambanden mellan ett självmord och dess orsaker är uppenbara. Att dra gränsen vid handlingar som rubriceras som brott framstår därför som naturligt. Redan att fånga in andra fall skulle innebära betydande svårigheter. Det gäller avseende utredningssystemets organisation såväl som dess avgränsning.

SOCIALSTYRELSEN 2009-03-04 7(8) Socialstyrelsen har följande förslag till lagtext: Förslag till lag om utredningar avseende kvinnor som har avlidit med anledning av brott begångna av närstående m.m. Inledande bestämmelser 1 En utredning enligt denna lag ska genomföras när 1. ett brott har begåtts mot en kvinna av en närstående till henne och hon har avlidit med anledning av brottet, eller det annars finns särskilda skäl att utreda en kvinnas dödsfall, och 2. det finns särskild anledning att anta att dödsfallet har samband med något förhållande som har inneburit att kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. En utredning enligt första stycket får även genomföras när en kvinna har avlidit utomlands, om kvinnan vid dödsfallet var svensk medbor-gare eller hade hemvist i Sverige. Lagen ska tillämpas avseende kvinnor som vid dödsfallet hade fyllt 18 år. 2 Syftet med utredningsverksamheten enligt denna lag ska vara att ge underlag för förslag till åtgärder som förebygger att kvinnor utsätts för brott av närstående. 3 Utredningsverksamheten ska bedrivas av den myndighet som regeringen bestämmer (utredningsmyndigheten). Underrättelseskyldighet 4 Om en polismyndighet eller en åklagare beslutar att inte inleda eller att lägga ned en förundersökning som avser misstanke om brott som avses i 1 första stycket 1 eller en utredning enligt 31 lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare som avser sådan misstanke, ska utredningsmyndigheten underrättas om beslutet. Vad som föreskrivs i första stycket ska också gälla andra beslut som innebär att en åklagare avslutar en förundersökning eller en utredning enligt 31 lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare utan att åtal eller bevistalan enligt 38 nämnda lag väcks. Om åklagare har väckt åtal eller bevistalan för brott som avses i 1 första stycket 1 ska åklagaren, efter att domstolens dom eller slutliga beslut i målet har vunnit laga kraft, underrätta utredningsmyndigheten om domen eller beslutet.

SOCIALSTYRELSEN 2009-03-04 8(8) Uppgiftsskyldighet 5 Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att på utredningsmyndighetens begäran lämna de uppgifter som behövs för en utredning enligt denna lag: 1. myndigheter vars verksamhet har kommit i kontakt med en kvinna, vars dödsfall är aktuellt för utredning enligt 1, 2. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1, 3. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område, och 4. de myndigheter som utövar tillsyn över de verksamheter som avses i 1-3, dock inte Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen och Justitiekanslern. Skyldigheten enligt första stycket gäller inte för sådan familjerådgivning som avses i 5 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453). Utredningens genomförande 6 Utredningsmyndigheten får inte inleda en utredning förrän en underrättelse enligt 4 har kommit in till myndigheten. Om ett dödsfall har inträffat utomlands får en utredning dock inle-das när det står klart att dödsfallet inte kommer att utredas av svensk brottsutredande myndighet. 7 En utredning ska klarlägga samtliga förhållanden som har innebu-rit att den avlidna kvinnan har varit i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation, och vilka åtgärder som har vidtagits eller kun-nat vidtas för att beakta hennes behov. 8 En utredning får inte genomföras på ett sådant sätt att den medför nackdel för en brottsutredning, en rättegång eller ett ärende om tillsyn. Behandling av personuppgifter 9 Bestämmelser om behandling av personuppgifter i verksamhet en-ligt denna lag finns i lagen (2001:454) om behandling av personupp-gifter inom socialtjänsten. 1. Denna lag träder i kraft den.. 2. Vid dödsfall som har inträffat före lagens ikraftträdande får utredningar inledas utan sådan underrättelse som avses i 4. Sådana utredningar får endast avse fall där det genom en lagakraftvunnen dom har konstaterats att ett brott har begåtts mot en kvinna av en närstående till henne och hon har avlidit med anledning av brottet.