Kjell Jansson VD, Svensk Energi



Relevanta dokument
Föreningen Vattens Hydrologisektion

Energiledarkonferensen Så här ser elproduktionen ut 2030

Utmaningar och vägval för det svenska elsystemet

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Regeringens klimat- och energisatsningar

Konsumentprisets fördelning

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Energi- och klimatpolitiken i EU

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Regeringens insatser för vindkraft

ENERGY Professor Elisabeth Rachlew. Global and Swedish Trends in Energy Supply and Energy Use. Energirike Haugesund, 5 aug.

Varför ett nytt energisystem?

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Bioenergi för energisektorn - Sverige, Norden och EU. Resultat från forskningsprojekt Bo Rydén, Profu

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

Biobränslenas roll i Sverige och Europa

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

systems in Sweden Productivity of slash bundling at landing by a truck mounted bundler prototype Magnus Matisons Nordland Seminar

Bioenergiklustret i Västnyland

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Utmaningar och en internationell utveckling

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Trygg Energi. Pathways to Sustainable European Energy Systems. Filip Johnsson

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

El från förnybara källor. Den nya torktumlaren

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Jenny Miltell, Smarta elnät ABB gör det möjligt

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Klarar sig ett framtida energisystem utan återvinning? Sven Werner Högskolan i Halmstad. Dagens ämnen

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

EFFEKTRESERVEN 2016/2017

NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning

Making electricity clean

POTENTIAL ATT UTVECKLA VATTENKRAFTEN - FRÅN ENERGI TILL ENERGI OCH EFFEKT

Europeiska unionens officiella tidning L 59/1 FÖRORDNINGAR

Marknadsanalys av vindkraft

Utvecklingsvägar för Europas energisystem

Biokraftvärme isverigei framtiden

Hur kan elmarknaden komma att utvecklas?

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

100 % förnybart 2050.!?

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Korttidsplanering av. mängder vindkraft

Sveriges biogaspotential idag och i framtiden hur förhåller vi oss till resten av Europa?

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien Effektiv energianvändning g Gustav Melin, VD.

Policys, styrmedel och aktiviteter på regerings- och EU-nivå

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Fjärrvärme- och energisystemforskning en internationell utblick

Biobränslebaserad kraftproduktion.

Hur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014

Bioenergi Sveriges största energislag!

Fuel for thought energi, transporter och nollutsläpp 2050 LARS J. NILSSON - MILJÖ- OCH ENERGISYSTEM, LUNDS UNIVERSITET

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Kraftläget bildsvit 2, svensk text

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Mobilitet inom Erasmus+ Erasmusansvarigmöte

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Norden - Världens mest hållbara och konkurrenskraftiga region

Nenet Norrbottens energikontor. Kjell Skogsberg

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Reflektioner kring färdplanen och andra scenarier

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

Vindkraften ger systemtjänster, men hur skapas incitamenten?

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Ny kärnkraft i Sverige?

Gröna korridorer. IVA 15 november Björn Widell

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Biobränslets framtid ur ett EU perspektiv Sollefteå 30 Oktober Magnus Matisons

PM - Hur mycket baskraft behövs?

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Vattenkraften i kraftsystemet

Transkript:

Vindkraft Energiekonomiska Kjell Jansson VD, Svensk Energi 2009-12-03

CO 2 utsläpp från elproduktion Data gäller för år 2007 Källa: SCB, Nordel och Svensk Energi Sverige Elproduktion TWh milj ton CO 2 Vattenkraft 64,3 0,0 Kärnkraft 65,5 0,0 Vindkraft 1,4 0,0 Övrig värmekraft 13,9 Biobränsle 0,0 Avfall 0,1 Torv 0,2 Naturgas 0,3 Olja 0,5 Kol 0,4 Övrigt 2,0 Summa elproduktion 145,1 3,4 Import netto* 1,2 0,0 Summa elanvändning 146,3 3,4 Utsläpp CO 2, g/kwh 24 * Sverige endast med Norge 2

EU:s mål till 2020 Bindande mål: Klimat: 20% (eller 30%) minskning till 2020 Förnybart: från 8,5% till 20 % Ej bindande mål: Energieffektivisering: 20 % till 2020 3

50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% EU:s mål om förnybar energi 9,2% 7,1% 9,5% 10,7% 10,1% 10,0% 0,0% 0,9% 10,8% 10,1% 2,2% 6,9% 8,7% 6,1% 11,6% 7,3% 7,8% 13,7% 2,9% 4,3% 2,4% 1,3% 6,7% 7,2% 6,6% 9,4% 12,9% 3,1% 11,8% 5,2% 12,2% 5,8% 11,1% 8,0% 12,7% 11,3% 10,3% 6,9% 8,7% 15,0% 10,5% 13,0% 7,0% 6,2% 9,0% 18,0% 17,8% 16,0% 17,0% 23,3% 20,5% 28,5% 39,8% 34,9% 2020 2005 Malta Luxemburg Belgium Czech Republic Cyprus Hungary Netherlands Slovak Republic Poland nited Kingdom Bulgaria Ireland Italy Germany Greece Spain France Lithuania Romania Estonia Slovenia Denmark Portugal Austria Finland Latvia Sweden 4

Need for all low-carbon generation options In 2050 Net power generation in EU 27 RES: 38% of total mix (1800TWh) Wind: 56% of RES Nuclear: 27% of total mix (1300TWh) CCS: 30% of total mix (1414TWh) Other fossils: 5% of total mix (231TWh) 5

Policy recommendations CO2 reductions Support CO 2 market to deliver cap at least cost All sectors to internalise cost of GHGs Promote an international agreement on climate Cost Significant investment cost but reduction in share of GDP Recognise that cost of technology deployment differs substantially across the EU Technology choices Enable the use of all low carbon options for power generation Encourage public support for modern energy infrastructure: onshore wind, CCS, smart grids Demand side Facilitate electrification of road transport and spatial heating & cooling Major policy push in energy efficiency

Investment is starting NOW Net investment in generation capacity MW

Significant investments but a reasonable cost for society Investment needed in power generation by 2050: 2 trillion Power Generation Investment (billion ) 2500,0 2000,0 1500,0 1000,0 2025-2050 2000-2025 500,0 0,0 Power Choices 8

All technologies are really needed Mt 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 CO2 emissions from power, EU 27 CCS delay Power Choices Nuclear+ 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 10 year delay of CCS = delayed reductions from power & whole economy! More nuclear = more rapid reduction curve 1/3 onshore wind not built = more CCS & nuclear. Off shore too expensive to fill gap 9

Carbon neutral power drives deep GHG cuts POWER CHOICES SCENARIO 120 100 80 60 40 20 0 75% GHG cut EU wide CO2 emissions index (1990=100) 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 Domestic 75% GHG cut across whole EU economy CO 2 price applied uniformly to all sectors Power becomes major transport fuel All power generation options available (with CCS commercially available as of 2025) Major policy push in energy efficiency 20 20 20 targets met; no RES target post 2020 CO 2 price is the only driver for low carbon generation post 2030

Olja och olja ersätts av gas och vind 11

Elproduktion i Sverige Total elproduktion Kärnkraft? Vindkraft Vattenkraft 12

13

MWh/h 3500 3000 Dansk och svensk vindkraft Timvärden källa:energinet och Svenska Kraftnät Vindkraft, Danmark Vindkraft, Sverige 2500 2000 1500 1000 500 0 15-02-2008 29-02-2008 14-03-2008 14

Elanvändnings- och vindkraftsproduktionsscenario några dagar i mars år 2020, timvärden (10 000 MW installerad vindkraft, 25 TWh/år) Elanvändning MW 25000 23000 Elanvändning Vindkraftsproduktion Vindkraftsproduktion MWh/h 10000 8000 21000 6000 19000 4000 17000 2000 15000 Dygn 1 Dygn 2 Dygn 3 Dygn 4 Dygn 5 0 15

Vindkraft - olika projektörers ambitioner resp. vad som är rimligt Alla kända projekt Cirka 24,3 GW Men vad är egentigen rimligt? Tillkommer i Norge Norra Norge 4600 MW Mellan Norge 4300 MW Bedömningen av vad som är RIMLIGT motsvarar 12 13 TWh vindkraft inom elcertifikat systemet till 2020 samt bedömningar av vilka projekt som är seriösa och kan få tillstånd (uppskattning av Svensk Vindenergi) 300 MW 7080 MW 29 % 1000 MW 5580 MW 23 % 1500 MW 6400 MW 26 % Snitt 4 1200 MW 5340 MW 22 % Snitt 2 Snitt 1 16

Reglerkraft vad är det? Elsystemet måste vara i ständig Förbrukning = Produktion Reglerkraft krävs för att kunna hantera variationer i balansen mellan produktion och förbrukning av el Avvikelser från planerad produktion eller förbrukning måste hanteras Finns i olika tidsperspektiv (sekund, minut, årsnivå) 17 17

Vilka reglerkraftalternativ finns? Reglerkraft måste vara snabbreglerad Kärnkraft ej lämplig Fossilkraft ej önskvärd Vattenkraft är bästa alternativet Snabba förändringar på förbrukningssidan Kan göras, men kräver systemförändringar i mätning, debitering, reglersystem mm Elfordonsbatterier framtidsmöjlighet, men vem vill ha en bil med urladdat batteri? Vattenkraften har en nyckelroll 18

Reglerkraft hur mycket behövs? Det utökade reglerbehovet som Svenska Kraftnät bedömer är: 1400 1800 MW vid en utbyggnad av 10 TWh vindkraft 4300 5300 MW vid en utbyggnad av 30 TWh vindkraft Dagens installerade vattenkraft är ungefär 16200 MW 19 19

Vad kan åstadkommas i elsektorn till 2020? Vindkraft ökning med 15 20 TWh Vattenkraft förändring med 3till +5 TWh Kraftvärme ökning med ca 9 TWh, varav ca 6 TWh förnybart Kärnkraft ökning med 8 9 TWh (effekthöjningar) Sammanlagt möjligt bidrag från elsektorn: 29 40 TWh klimatneutral kraft, varav 21 31 TWh förnybart 20 20

Ungefärliga potentialer vattenkraft Total vattentillgång ca 200 TWh Teknisk potential ca 130 TWh Redan utbyggt 65 TWh Potential <15 kr/kwhca 30 TWh (1996) Potential enl. IVA ca 24 TWh, varav - i nationalälvarna ca 13 TWh - i skyddade sträckor ca 6 TWh - i ej skyddade sträckor ca 5 TWh Enskilda projekt kan ge större eller mindre bidrag till systemets reglerförmåga 21 21

Antal vattenkraftstationer och dess totala installerade effekt 8 000 7 000 6 000 5 000 Antal* Effekt, 1000-tals kw 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Övre Norrland Mellersta o nedre Norrland Gästrikland, Dalarna o Mälardalen Sydöstra Sverige Västsverige * Antal vattenkraftstationer > 12 kw 22

Fokus krävs på infrastrukturen Nätet måste hänga med i utvecklingen, på alla nivåer Att bygga nät tar lång tid många sakägare involverade tillståndsprocesserna måste vara effektiva! Svenska Kraftnät måste ges i uppdrag att starta planeringen av nya stamnätsförbindelser inom Sverige, samt ökade förbindelser till kontinenten snarast 23

Effektbalans vintern 2009/10 MWel 60000 50000 40000 30000 27600 Störningsreserv Effektreserv* (reduktion) Import Effektreserv* (produktion) Värmekraft Vindkraft Vattenkraf t Kärnkraf t Ef f ekttopp (Elanvändning) 20000 10000 0 Total installerad effekt Begränsning vid Tioårsvinter 24

Effektbalans vintern 2009/10 Fem reaktor ur drift MWel 60000 50000 40000 30000 27600 Störningsreserv Effektreserv* (reduktion) Import Effektreserv* (produktion) Värmekraft Vindkraft Vattenkraf t Kärnkraf t Ef f ekttopp (Elanvändning) 20000 10000 0 Total installerad effekt Begränsning vid Tioårsvinter 25