Vem ansvarar för integrering av vindkraften? - Nätägarens roll Regional Network/Network investigation 2008-02-01 1
Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess Hur mycket ny produktion klarar elnäten? Strategi vid nätförstärkningar initierade av ny produktion, vem tar risken och vem finansierar? Senaste nytt från Nätanslutningsutredningen 2008-02-01 2
Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess Hur mycket ny produktion klarar elnäten? Strategi vid nätförstärkningar initierade av ny produktion, vem tar risken och vem finansierar? Senaste nytt från Nätanslutningsutredningen 2008-02-01 3
Nätområden i Finland, Sverige, Norge och Estland Fortum har totalt 1,6 miljoner kunder i fyra länder* Sverige 865 000 Finland 580 000 Norge 97 000 Estland 23 000 Totalt antal anställda*: 1 000 * per den 31 december 2006 2008-02-01 4
Stort intresse för vindkraft Förfrågningar på Fortums områden per den 31/12 2007 Hälsingland/Dalarna: 1400 MW Skaraborg/Värmland: 400 MW (? kolla detta) Västkusten: 1200 MW Motsvarar om alla projekt realiseras ca 8 TWh (Jfr. Nationell målsättning 10 TWh till 2015): Rimlig ansats att cirka 1/3 av planerna slutligen blir av. 2008-02-01 5
Olika karaktär på vindkraftexploatörerna Kraftbolag och andra större intressenter (ex. skogsbolag): långsiktigt intresse i anläggningen Entreprenörer och riskkapitalister: oftast kortsiktigt intresse i anläggningen långsiktigt intresse "vid behov" 2008-02-01 6
Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess Hur mycket ny produktion klarar elnäten? Strategi vid nätförstärkningar initierade av ny produktion, vem tar risken och vem finansierar? Senaste nytt från Nätanslutningsutredningen 2008-02-01 7
Steg i en anslutningsprocess 1. Prisindikation 2. Exploatörerna söker bygglov, miljöprövning, finansiering, preliminär beställning av vindkraftverk etc. 3. Nätutredning avseende tillgänglig kapacitet i nätet & framtida målnät 4. Offerering turordningslistor detaljprojektering koncessionsansökan nätavtal, inmatningstariffer anslutningsavgift och eventuellt områdestillägg 5. Leverans & inkoppling 2008-02-01 8
Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess Hur mycket ny produktion klarar elnäten? Strategi vid nätförstärkningar initierade av ny produktion, vem tar risken och vem finansierar? Senaste nytt från Nätanslutningsutredningen 2008-02-01 9
Exempel: Tillgänglig kapacitet i nätet, Dalarna 130 kv SÄLEN ÅSEN G TRÄNGSLET BLYBERG Produktion RÄTTVIK GRYCKSBO Stor vattenkraftproduktion i norr Totalt överstigande 700 MW Stora laster i söder (Stora Enso/SSAB) Maxlast ca. 1200 MW Nätet uppbyggt och dimensionerat under en lång tid för existerande produktion och uttag FALUN V MALUNG REPBÄCKEN Uttag MOCKFJÄRD 220-kV nät 400-kV nät HORNDAL 2008-02-01 10
Tillgänglig kapacitet i nätet (Del 1) Termisk & stationär analys belastningsnivåer i normaldrift spänningsvariationer (3 % lokalt, 5 % på systembasis) flimmer drifttekniskt hanterbart ej påverka tillförlitligheten i nätet negativt 2008-02-01 11
Termisk och stationär analys Hög produktion, låg last ÅSEN G TRÄNGSLET 45 MW ny produktion möjlig SÄLEN BLYBERG RÄTTVIK GRYCKSBO FALUN V MALUNG REPBÄCKEN MOCKFJÄRD 220-kV nät 400-kV nät 2008-02-01 12
Tillgänglig kapacitet i nätet (Del 2) Dynamisk analys (vid behov) Transient stabilitet. Hur väl klarar systemet att bibehålla synkronism Småsignalsstabilitet. Hur väl är nätet dämpat vid små störningar (långsammare förlopp) Ett kraftsystem är stabilt för en viss störning, om systemet efter störningen återgår till ett stationärt tillstånd. Spänningsstabilitet. Hur väl klarar systemet att upprätthålla spänningen. Tillgång på reaktiv effekt (i normalt driftläge och efter en störning) 2008-02-01 13
Egenskaper hos vindkraftverk Doubly Fed Induction Generator Faslindad, dubbelmatad asynkrongenerator med släpringar Variabelt varvtal Slip = +/- 30 % Full Effekt Omriktare Synkrongenerator med variabelt varvtal G Växel ~ ~ G Moment ~ ~ Frekvensomriktare, Sn = 30 % Rotorkrets med "Crowbar" resistans Frekvensomriktare, Sn = 100 % Från nätets synvinkel är största skillnaden att vid felfall kopplas frekvensomriktaren bort på DFIG => asynkrongenerator som bara varvtalsregleras med bladvinkeln. "Okontrollerbart behov" av reaktiv effekt. 2008-02-01 14
Dynamisk analys (STRI) Hög produktion, låg last ÅSEN G TRÄNGSLET Ingen ny produktion rekommenderas SÄLEN BLYBERG RÄTTVIK GRYCKSBO FALUN V MALUNG REPBÄCKEN MOCKFJÄRD 220-kV nät 400-kV nät 2008-02-01 15
Slutsatser - Tillgänglig kapacitet i nätet Regionnätet ligger idag nära sin termiska och operativa stabilitetsgräns. Nätförstärkningar är nödvändiga för att kunna ta emot mer produktion. Fram tills dess att nätförstärkningarna genomförts, kan Fortum under en övergångsperiod enbart acceptera ny produktion med produktionsbegränsningar. 2008-02-01 16
Framtida målnät & områdestillägg Traditionell nätutredning genomförd som inkluderar analys av ett stort antal alternativa lösningar. Nätet skall vara utbyggbart i etapper för att minska risken och minimera trappstegseffekter Fortum finansierar överliggande nätförstärkningarna genom ett områdestillägg. Detta områdestillägg har formen av en engångskostnad per ansluten MW. I Dalarna gäller områdestillägget för all ny produktion som påverkar flöden i existerande 130 kv nät. Även om vindkraften ansluts på lägre spänning. Stora fördelar för samtliga parter om samordning hos vindkraftexploatörerna kan åstadkommas. 2008-02-01 17
Målnät Dalarna - Etapp 1 och Etapp 2 G ÅSEN TRÄNGSLET SÄLEN BLYBERG RÄTTVIK GRYCKSBO ETAPP 2 + 120 MW FALUN V MALUNG ETAPP 1 + 150 MW MOCKFJÄRD REPBÄCKEN 400-kV nät 2008-02-01 18
Innehåll Vindkraftsläget på Fortum Elnätföretagets roll: stegen i en anslutningsprocess Hur mycket ny produktion klarar elnäten? Strategi vid nätförstärkningar initierade av ny produktion, vem tar risken och vem finansierar? Senaste nytt från Nätanslutningsutredningen 2008-02-01 19
Nätanslutningsutredningen Heta frågor: Koncessionsfria elnät: Utredningen förordar att ett undantag från kravet på nätkoncession enligt ellagen införs för interna nät inom anläggningar för elproduktion. Subventionering av inmatningstariffer: Under en 10 års period begränsas avgiften för överföring av el till maximalt 3 öre per kwh. Den s.k. 1,5 MW gränsen tas bort 2015. Obligatoriska kanaltariffer för inmatning på regionnätet. Investeringsfond för nätförstärkningar: Nödvändiga nätinvesteringar för anslutning av förnybar energi kan erhålla finansiering. Sjävrisk på 1,3 MSEK per MW införs. 2008-02-01 20
Subventionering av inmatningstariffer Betyder i de flesta fallen att det är en ren förlustaffär att ansluta ny produktion Anläggningarna föreslås få ingå i kapitalbasen som kommer reglera ett nätföretags intäkter men intäkterna belastas uttagskunderna Påverkar elnätsföretagen olika och kan speciellt för mindre bolag få mycket stora konsekvenser för uttagstariffernas storlek och administrationen av dessa. 2008-02-01 21
Frågor och synpunkter... 2008-02-01 22