nu kan vi värdera grönt

halvårsinformation 1 forskningsprogrammet fjärrsyn september 2015 nu kan vi värdera grönt

2 fjärrsyn forskning gör att vi kan navigera rätt energiområdet är inne i en stor förändring. Gamla sanningar byts snabbt mot nya. Forskningen blir därmed ett allt viktigare redskap för att energiaktörer användare, energiföretag, politiker och samhället i övrigt ska kunna navigera rätt. Att vi har bildat en samlad forskningsorganisation är därför strategiskt helt riktigt. Den samlade forskningen inom fjärrvärme, el och gas i Energiforsk ska medverka till energisystem där energibärarna gemensamt bidrar till omställningen. Den snabba utbyggnaden av vindkraft och att energibolagen planerar att stänga kärnkraftsreaktorer påverkar även fjärrvärmen. Här kan forskningen medverka till att fjärrvärmen står bättre rustad för den nya marknadssituationen. Fjärrvärmens flexibilitet och förmåga att lagra energi är en styrka när elproduktionen blir allt mer beroende av väder. Just lagring av energi blir allt viktigare och då behövs vattenmagasin, fjärrvärmelager och förstås bränslen som gas och biomassa vilka snabbt kan omvandlas till el och värme. För mig som tidigare framförallt har arbetat med forskning inom el är det inspirerande att se hur Fjärrsyn i en rad projekt arbetar med kundnära projekt genom forskning inom beteendevetenskap, ekonomi och marknadskommunikation. En annan styrka är Fjärrsyns arbete med forskningskommunikation. Långsiktigt och skickligt arbete har gjort att forskningsresultaten förklaras på ett begripligt och intressant sätt. Inom Energiforsk lär vi oss nu av Fjärrsyn så att all vår forskning görs begripligt och kommer till användning. Något jag vill se mer av framöver är kreativa forum där forskare, energiföretag och andra aktörer mejslar fram behovet av energisystemforskning. Att forska utifrån verkliga behov är centralt för att resultaten ska komma till användning. Här vill jag också se mer energisystemforskning, för det behövs om vi ska klara den framtida konkurrensen. Historiskt har energiforskning haft fokus på enskilda energislag. Framöver kommer forskningen i allt högre utsträckning omfatta projekt där flera energibärare ingår. Här ska Energiforsk se till att framgångsrika forskningsprojekt skapas och kommer till nytta allt för att aktörerna inom energiområdet ska kunna navigera rätt. Energiforsk ska se till att framgångsrika forskningsprojekt skapas och kommer till nytta. magnus olofsson VD Energiforsk Fjärrsynsberättelse, september 2015 (totalt nr 13) Upplaga: 4500 ex Tryckeri: Trydells tryckeri Redaktör: Ann-Sofie Borglund, Mitt Ordval Projektledare: Catarina Jäderberg, Energiforsk Formgivning: Oxenstierna & Partners Skribenter: Ann-Sofie Borglund, Per Eriksson, Johan Granath och Björn Åslund. Fotografer: Ellinor Collin, Mark Olsson och Sofia Sabel. Omslagsbild: Jonas Gräslund, Jenny Gode och Erik Dotzauer. Fotograf: Ellinor Collin.

halvårsinformation 3 handbok ska få fler att byta till fjärrvärme Att använda fjärrvärme i industriprocesser är en handbok om hur industriföretag kan konvertera till fjärrvärme. Både handboken och den bakomliggande vetenskapliga rapporten visar hur det kan gå till. Det är väl känt att fler industrier skulle kunna använda fjärrvärme i sin produktion. Åtskilliga tidigare forskningsrapporter pekar på detta. Karl-Mikael Steen, som är huvudförfattare till rapport och handbok ville visa hur det kan gå till. Jag tyckte att det var dags för något handgripligt, något som demonstrerar hur det kan göras, säger han. Från grunden Handboken är på 15 sidor och innehåller allt från checklistor till praktiska tips. Upplägget ökar chanserna att nå ut jämfört med en vanlig rapport, menar Karl-Mikael Steen. Framför allt till industriföretagen. Därför är handboken grundlig och berättar vad fjärrvärme är och hur den fungerar i praktiken. Många industriföretag har i dag små kunskaper om vad fjärrvärme är. Bättre kunskaper skulle därför troligen leda till ökad användning, tror Karl-Mikael Steen. Även krav och efterfrågan på minskade utsläpp kan gynna fjärrvärme i industrin, menar han. Det ställs hårdare krav på lägre utsläpp. Jag tror också att sådant som nya miljömål, minskad skattereduktion, ny teknik, uttjänta pannor eller otillräcklig effekt kan vara pådrivande faktorer. Okända fördelar De vanligaste hindren för en övergång till fjärrvärme är enligt Karl-Michael Steen industrins temperaturbehov, avstånd till anslutningspunkt och ekonomi till exempel investeringskostnader för ledningsdragningar. Jag skulle ändå säga att små kunskaper kanske är det vanligaste hindret. Ofta känner företagen varken till de positiva miljöeffekterna eller energibesparingen. Det behöver leverantörerna bli bättre på att tala om. En industri som insett fördelarna är Toyota Material Handling Europe i Mjölby som tillverkar truckar i varierande storlek under varumärkena BT och Toyota. I stora fabriken, som tillverkar eltruckar, finns tre pulvermålningsanläggningar. Den modernaste byggdes år 2009 och använder fjärrvärme i stället för gasol för förbehandling av truckdelar inför målning. Jämfört med gasolanvändning har vi en 90- procentig reduktion av koldioxid utsläpp, säger Agneta Ring, Manager Sustainability på Toyotas produktions anläggning i Mjölby. Hon har ingått i referens gruppen för Karl-Mikael Steens projekt. Delade kunskaper Agneta Ring ser mycket positivt på hans arbete, speciellt handboken. En av dess viktigaste punkter är den om tidig sam verkan, menar hon. Det vill säga att industrikund, fjärrvärmeleverantör och övriga inblandade, på ett tidigt stadium arbetar för att dra nytta av varandras kunskaper. Det finns tyvärr en risk för att var och en bara ser till sitt. Det gäller att ta tillvara de samlade erfarenheterna, säger Agneta Ring. läs mer Forskningsrapporten Att använda värme i industriprocesser kommer att finnas att kostnadsfritt laddas ned från www.fjarrsyn.se i oktober. Karl-Mikael Steen och Agneta Ring i det måleri som använder fjärrvärme i processen inför målning av truckdetaljer. Det var dags för något handgripligt som demonstrerar hur fjärrvärme till industrier kan göras.

4 fjärrsyn hallå där camilla persson, nybliven doktor Vad handlar din avhandling om? Min avhandling tar upp olika modeller för att förutspå värmeflödet från ett fjärrvärmerör. Jag tar upp hur man modellerar förändringen av värmeflödet över tid på grund av att röret åldras genom gasdiffusion. Jag tar också upp en modell med vilken man kan bestämma värmeflödet från ett valfritt antal rör placerade på valfritt ställe i marken, som kan användas för att studera olika läggningsförhållandens inverkan på värmeförlusten. Vilka är din viktigaste slutsats? Modellerna har använts för att bedöma olika distributionsalternativ till det traditionella under mina år som doktorand. Bland annat har HFC365mfc blåsta rör studerats, rör med PET-skums isolering, grundare förläggning etc. I avhandlingen presenteras en jämförelse av modellerat och mätt tillstånd i åldrade rör. Det blir där tydligt att oxidationen av isoleringen har en inverkan på cellgasinnehållet i form av minskat syreinnehåll och ökat koldioxidinnehåll, vilket motverkar minskningen av isoleringsförmågan. Ytterligare jämförelser skulle dock behövas för att kunna säkerhetsställa skillnaderna. stor potential för mindre kylmaskiner Komfortkylanläggningar i det mindre formatet ger svenska fjärrvärmeföretag en gyllene möjlighet att jämna ut produktionen över året. Enligt en kommande Fjärrsynrapport kan de solvärmebaserade kylmaskiner som blivit allt vanligare i utlandet även drivas med fjärrvärme, något som möjliggör decentraliserad placering. Med kapaciteter på 1 MW eller mer är de fjärrvärmedrivna komfortkylanläggningar som idag finns runt om i Sverige förhållandevis stora. Genom att komplettera dem med småskaliga värmedrivna anläggningar lagom stora för att ordna rätt klimat i exempelvis industri-, kontors- eller flerfamiljsfastigheter skapas avsättning för mer värmeproduktion på sommaren. Att fasa ut el till förmån för värmedriven kyla är till nytta för såväl leverantör och kund som miljö, säger Håkan Walletun som tillsammans med kollegerna Ulrika Sagebrand och Heimo Zinko har kartlagt olika sätt att öka fjärrvärmesystemets utnyttjande genom att göra även de små aggregaten lönsamma. Internationella erfarenheter Med ekonomiskt stöd från Fjärrsyn har de tre energikonsulterna, som alla har gedigen erfarenhet av fjärrvärmerelaterade forsknings- och utvecklingsprojekt, fångat in de internationella erfarenheter som finns av solvärmedrivna kylaggregat. De tekniska lösningar som primärt utvecklats för solvärme passar även i våra fjärrvärmenät, bekräftar Håkan Walletun som hoppas att Fjärrsynrapporten ska resultera i svenska testanläggningar. I rapporten beskrivs det systematiska arbete som just nu pågår på marknaden för att sänka de mindre anläggningarnas systemkostnad. Per kw räknat är kostnaden för stora sorptionsmaskiner fortfarande betydligt lägre, men teknikutvecklingen för kommersiella system i intervallet 10 till 200 kw är snabb. Lönsamt Håkan Walletun och hans kolleger har gjort en lönsamhetsanalys på förväntade kostnader för en nyutvecklad vatten/litiumbromidmaskin. Med rätt sommarpris på värmen är slutsatsen att småskaliga system absolut kan hävda sig: Med ett värmepris på under 25 öre kwh blir massproducerade mindre kylmaskiner som bygger på absorptionseller adsorptionsteknik högintressanta som baslastmaskiner i svenska fjärrvärmenät med kraftvärmeproduktion. Vad ska du göra nu när du har disputerat? Jag ska fortsätta undervisa studenter vid Örebro Universitet i byggteknik/ byggnadsfysik. fakta Fjärrsyn har finansierat Camilla Perssons forskning. Håkan Walletun, Ulrika Sagebrand, Heimo Zinko

halvårsinformation 5 villaägare testar app som sparar energi Energiförbrukningen ska minska i Göteborg och som stadens energibolag ska vi genomföra aktiviteter som bidrar till detta. För att nå ut till villaägare och bostadsrättsföreningar deltar vi i projektet Gröna IT-innovationer och sedan ett år tillbaka har vi 30 villakunder som testar en energiapp, som ett led i detta arbete, berättar Fredrik Persson, projektledare på Göteborg Energi. I projektet har man utvecklat en app för mobiltelefoner där fjärrvärmekunder kan övervaka, styra och visuellt se sin energiförbrukning i fastigheten. Appen har under det senaste året testats av 30 villaägare i Göteborg och av fem olika kundtyper i Trollhättan. Göteborg Energi erbjuder en rad energi tjänster till framförallt kommersiella fastighetsägare. Att nå ut till små bostadsrättsföreningar och villaägare med energiråd är oftast svårt, för de förbrukar så lite energi. Appen är ett bra sätt att nå ut. Den gör att kunden lär sig var energin tar vägen och kan sätta kronor på förbrukningen, men också vad det innebär miljömässigt, säger Fredrik Persson, som tror att appen kan bli ett lämpligt verktyg att nå ut till mindre kunder och därigenom också kunna ge råd kring energibesparing. Villaägare som testat En av dem som testat appen är Gustaf Berger, som bor i en 50-tals villa i Lundby i Göteborg. När vi flyttade till huset var det ansluten till fjärrvärme. Jag ville då sätta mig in i hur fjärrvärme fungerar och fick se att Göteborg Energi sökte testpiloter att prova appen. Det kändes som ett bra sätt att se vad olika förändringarna i hemmet rörande energi innebär för förbrukningen, berättar Gustaf Berger. Han har nu provat appen i knappt ett år och det har funnits en del barnsjukdomar längs vägen med felsignaler från anläggningen, historik som inte har fungerat och svårigheter att få kontakt med appen. Appen är väldigt enkel att använda, men med lite för enkla funktioner för mig. Jag hade gärna sett mer detaljerad information om förbrukningen liksom vad som sker i realtid. Nu kan jag göra mer avancerade inställningar på min fjärrvärmecentral än på min app, vilket känns lite bakvänt, säger Gustaf Berger som ser en förbättringspotential. Just att förbättra appen och plattformen är en av de centrala delarna i detta forskning- och utvecklingsprojektet. Det sker en kontinuerlig utvecklings- och förbättringsprocess i projektet både vad gäller mjukvara och hårdvara. Det kommer vi givetvis att fortsätta med och testpiloternas synpunkter är väldigt värdefulla, säger Johan Emanuel projektledare på IMCG som leder forsknings- och utvecklingsprojektet. Inte enbart teknik En annan erfarenhet under projektet har varit att använda digital teknik inte enbart är en teknisk fråga. Det handlar minst lika mycket om en förändringsprocess på energibolaget och ett nytt sätt att arbeta med sina kunder. Detta har varit tydligt när jag har besökt en rad energibolag och det var inte något vi hade i åtanke när vi startade projekt, men en nog så viktig lärdom, säger Johan Emanuel. Detta och många andra intressanta slutsatser kommer IMCG att berätta om i sin slutrapport, vilken ska vara klar i höst. Då avslutas också första omgången av testpiloter. Både Fredrik Person och Gustaf Berger ser en energiapp som ett bra verktyg att få koll på energiförbrukningen. fakta Plattformen består av en serverlösning där energikunden i en mobilapp kan se sitt effektuttag från fjärrvärmeanläggningen och från elmätaren i realtid. Kunden kan också styra sin värme hemma eftersom servern är uppkopplad även mot den digitala undercentralen i fjärrvärmeanläggningen.

6 fjärrsyn Jonas Gräslund, Jenny Gode och Erik Dotzauer ser stora fördelar med att det nu finns en metod för att miljövärdera egenproduktion av el och värme i byggnader. byggnadens energiproduktion ska kunna miljövärderas bättre Nu finns en generell metod för att miljövärdera egenproduktion av el och värme i byggnader. Den ska underlätta valet av energiinstallationer, så att de blir bättre ur systemperspektiv. Egen produktion av el och värme i en byggnad, till exempel genom solenergi, varierar i takt med årstid och tid på dygnet. Ibland alstras mer energi än byggnaden behöver, och överskottet går ut på elens eller fjärrvärmens nät. Och vid andra tider behöver byggnaden importera energi. Värdet av dessa kilowattimmar kan variera stort ur miljösynpunkt. Detta gör det svårt att jämföra miljöbelastning för olika energilösningar. Är exempelvis ett hus med mycket solvärme likvärdigt med nollenergihus, trots att solvärmen främst alstras på sommaren när värmebehovet är lågt? Initiativet till att få klarhet i dessa frågor kom från Skanska. Man insåg begränsningar i metoderna för teknik val av energilösningar. Skanska ville ha verktyg som hittar energilösningar som minskar koldioxidutsläpp och primär energi i ett större systemperspektiv. Man tog därför kontakt med IVL Svenska Miljöinstitutet och Jenny Gode, som lett det nyligen avslutade Fjärrsyns-projekt:

halvårsinformation 7 Hittills har alla egenproducerade kilowattimmar värderats likadant, när man beräknar husets energiprestanda. Men solvärme som matas ut till fjärr värmen, är oftast inte lika mycket värd på sommaren som på vintern, konstaterar Jenny Gode. Ökande energikrav Projektet har inriktats på att skapa en metod för planering av egenproduktion av el och värme, och vad detta betyder ur resurs- och miljösynpunkt. Den kan anpassas efter varje byggnads och fjärrvärmenäts utformning och egenskaper. Uppenbart har det varit komplicerat att skapa metodiken, då egenproduktionen kan påverka långt utanför den logiska systemgränsen. Detta gäller främst för el, där ändringar påverkar även utanför landets gränser. Framför allt visar metoden att tidpunkten för export av egen värme har betydelse. Beroende på hur fjärrvärmenätets bränslemix varierar över året kan kilowattimmarna värderas väldigt olika. Annorlunda för el För el är det annorlunda. I det korta tidsperspektivet spelar tidpunkten för elproduktion liten roll för miljö belastningen hos elsystemet i stort, bedömer Jenny Gode. På längre sikt kan tidpunkten få större betydelse, men det beror på elsystemets utveckling. Skanskas teknikchef Jonas Gräslund har medverkat i projektet. Han ser direkt praktiskt nytta: Det blir möjligt att anpassa energiberäkningsprogram, för att kunna göra olika scenarier med olika energilösningar. Förhoppningsvis blir det enklare för användarna. Det ska underlätta valet av husens energiinstallationer: Genom att lägga upp olika teknikval, så ska man kunna se staplar på miljönyttan, som reduktion av koldioxid i olika scenarier. Man får alltså bättre beslutskvalitet, säger Jonas Gräslund. Metoden kan belysa fjärrvärmens konkurrenskraft jämfört med annan uppvärmning. Den slutsatsen dras av Erik Dotzauer, expert på styrmedel hos Fortum, som suttit i projektets styrgrupp. Tidigare har man värderat energiåtgärder i fastigheter schablonartat på årsbasis, fast värdet av dem i verklig heten varierar under året. Nu kan vi finräkna på miljöeffekterna, vilket ger en mer rättvisande bild av energialternativen, säger Erik Dotzauer. Om detta alltid gynnar fjärrvärmen är dock osäkert. Ingen självklar fördel Det är inte självklart en fördel för fjärrvärmen, men ska vi ha fjärrvärme i byggnaderna, så ska den ha sitt existensberättigande på riktiga grunder, vilket den får via denna metodik. Trots att det nu finns en metodik för att beräkna miljövärdet, så kvarstår det ändå knepiga frågor: Det kan bli diskussion kring vilka faktorer man ska lägga in i metoden, den diskussionen har pågått i tio år, och kan knappast lösas i detta projekt, säger Erik Dotzauer. Han syftar då bland annat på uppskattning av miljöeffekter av marginalel, där det uppenbarligen finns olika uppfattningar. läs mer Slutrapport från projektet kommer att finnas att kostnadsfritt laddas ned från www.fjarrsyn.se i oktober. Framför allt visar metoden att tidpunkten för export av egen värme har betydelse beroende på fjärrvärmenätets bränslemix.

8 fjärrsyn resultat och nytt projekt Missa inte att läsa de nya rapporter som har kommit de presenteras i korthet nedan. Här kan du också läsa ett nystartat projekt om fjärrvärme i miljonprogramsområden. Rapporterna liksom information om pågående projekt hittar du på www.fjarrsyn.se stor potential att förbättra verkningsgraden Det finns stora möjligheter för fjärrvärmebolag att förbättra verkningsgraden i sina system genom att övervaka data från fjärrvärmecentraler och kundanläggningar. I rapporten Framtida värmebehov, etapp 2 redovisas översiktligt slutsatserna av Henrik Gadds doktorandprojekt vid Högskolan i Halmstad. Han har i sin forskning analyserat drygt fem miljoner mätvärden och andra data. Resultaten visar att det i cirka 75 procent av alla byggnader, som är anslutna till fjärrvärme, finns kvalitetsfel i byggnadens fjärrvärmecentral eller i det sekundära systemet. Felen kan med hjälp av timvärden identifieras och avhjälpas för att förbättra verkningsgraden i systemen. så blir de regionala fjärrvärmesamarbeten fler Det finns idag flera regionala fjärrvärmenät som byggts samman, men potentialen bedöms vara ännu större. I studien Regionala fjärrvärmesamarbeten har forskare vid WSP identifierat hinder och drivkrafter för regionala fjärrvärmesamarbeten. Resultatet visar att ekonomisk lönsamhet är en förutsättning för att flera fjärrvärmesamarbeten ska realiseras. Det är också viktigt att de inblandande parterna känner att samarbetet gynnar dem. Det som oftast gör att samarbeten inte blir av är brist på lönsamhet och svårigheter att samarbeta. fjärrvärmens roll i renoverade miljonprogram Miljonprogrammen står inför stora renoveringsbehov och många av husen kommer de närmaste åren att energieffektiviseras. I juni startade projektet Nya lösningar för fjärrvärme i miljonprogramsområden och där ska Magnus Åberg på Uppsala universitet undersöka hur fjärrvärmen ska ingå i denna omvandling. Studien kommer bland annat att visa hur fjärrvärmebolagen, både tekniskt och tillsammans med andra aktörer, kan anpassa sin verksamhet till ett lägre behov i flerbostadshusen. forskning på export Fjärrvärmen i Kina växer snabbt. Det gör även deras forskning kring fjärrvärme. I studien District heating in China har Mei Gong och Sven Werner på Högskolan i Halmstad kartlagt fjärrvärmeforskningen i Kina, men också fjärrvärmemarknaden. Resultaten visar att det finns kunskap om fjärrvärme och fjärrkyla som kan överföras i både riktningarna mellan Kina och Sverige. Det i sin tur skulle gynna utvecklingen av fjärrvärme och fjärrkyla i båda länderna. Sverige, som har fjärrvärmekompetens i världsklass, skulle kunna bidra med forskning och driftserfarenheter så att Kina kan skapa en mer uthållig värmeproduktion. Kina kan i sin tur bidra med kunskap om långa transmissionsledningar och användning av absorptionsvärmepumpar i såväl kraftvärmeverk som i fjärrvärmenät. Det är metoder som varken används i Sverige eller övriga Europa idag, men där det finns en spännande potential.

halvårsinformation 9 kungälv energi på rätt kurs Fjärrvärmeföretagen står inför nya utmaningar när efterfrågan på värme minskar och kraven från kunderna förändras. För att få kunskap i vad som krävs för att möta dessa utmaningar valde Ola Thorson, affärsområdeschef på Kungälv Energi, att gå en 1-årig utbildning som bygger på resultaten från det stora forskningsprojektet Fjärrvärmens affärsmodeller. Det har varit många aha-upplevelser under kursen, säger Ola Thorson. För drygt ett år sedan började Ola Thorson som affärområdeschef på Kungälv Energi. Det stod tidigt klart att det fanns ett uppdämt behov att utveckla bolagets affärer och affärsmodeller. Jag hade fått en stor bibba med forskningsresultat från Fjärrsynsprojektet Fjärrvärmens affärsmodeller och läst dessa, men ändå inte känt att polletten riktigt trillade ner. Jag blev då tipsad av vår VD att gå en utbildning som byggde på dessa forskningsresultat, vilket visade sig vara helt rätt väg att gå, säger Ola Thorson. Arbeta tillsammans Jag har under hela mitt yrkesliv arbetat tätt intill forskning, både som energikonsult och när jag var forskningshandläggare på Energimyndigheten, och forskningsrapporter i all ära men ibland krävs det andra sätt att ta till sig kunskap än att läsa sig till dem. När man ska jobba med stora förändringar, vilket krävs i de flesta fjärrvärmebolag just nu, behöver man arbeta tillsammans för att komma framåt. I små bolag är det svårare, eftersom det är mindre personal. Den kurs som jag gick var därför ett väldigt bra sätt att bolla idéer och få ny kunskap, säger Ola Thorson vidare. Kursen har pågått under ett år och avslutades i augusti i år. Totalt har gruppen samlats vid tio tillfällen och två dagar per tillfälle. Kursen har letts av Thore Sahlin, som har arbetat i energibranschen i 40 år och David Loid, som är forskare och egenföretagare inom strategisk kommunikation. Utbildningen har utgått från Fjärrvärmens affärsmodeller där man har varvat forskningsresultat med grupparbeten och externa föreläsare. För att sprida resultaten från kursen har Ola Thorson haft kortare föreläsningar för sin ledningsgrupp och styrelse. Han har också bildat en arbetsgrupp med de som ska genomföra förändringarna i praktiken. De har efter varje kurstillfälle gjort samma uppgifter som på kursen och därmed fått ökad kunskap och förståelse för de nödvändiga förändringarna. Den största ögonöppnaren för mig under utbildningen har varit att det känns helt nödvändigt att vi på företaget och i branschen blir mer öppna, aktiva och inbjuder till mer kundsamarbeten. Utan kursen tror jag att vi hade arbetat på samma sätt som man gjort tidigare. Nu kan jag peka på att det finns forskning som visar på att dessa förändringar är riktiga att göra. Det finns alltid ett motstånd att göra på ett nytt sätt, men att arbeta på det här viset tror jag gör det lättare att få fler att arbeta åt samma håll. Alla vet då också varför vi arbetar på ett nytt sätt, avslutar Ola Thorson. Att gå utbildning kring forskningsresultat gör att man tar forskningsresultaten ett steg längre och gör dem lättare att använda i praktiken. fakta Utbildningen Klara. Färdiga. Gå! är framtagen för fjärrvärme företag för att kunna hantera branschens nya utmaningar på ett framgångsrikt sätt. Utbildningen har utgått från resultaten i forskningsprojektet Fjärrvärmens affärsmodeller. På www.fjarrsyn.se kan du läsa mer om resultaten från detta forskningsprojekt. Utbildningen genomförs även under 2015-2016 med start i november 2015.

10 fjärrsyn osäkert om lagens syfte har uppnåtts Syftet med fjärrvärmelagen var att skapa förtroende, men blev det så? Svaret är huvudsakligen nej men beror på utgångspunkten, enligt forskaren Daniel Hults avhandling. Frågan är vad fjärrvärmekunderna ska få större förtroende för, det är inte givet. Avhandlingen handlar om huruvida lagen kan bedömas skapa förtroende, säger Daniel Hult, som är doktorand i civilrätt vid Handelshögskolan i Göteborg. Att definiera begreppet förtroende är en komplicerad fråga, menar författaren, som i sin avhandling i juridik finansierad av Fjärrsyn arbetat tvärvetenskapligt när han undersökt fjärrvärmelagen. Det är vetenskapligt svårt att exakt säga vad förtroende är. Jag har därför valt ett brett perspektiv och undersökt betydelsen inom olika akademiska discipliner. Olika förtroenden Han har studerat fjärrvärmelagens förarbeten och menar att dessa kan tolkas som att lagens syfte är att öka kundernas förtroende. Men frågan är vad fjärrvärmekunderna ska få större förtroende för, det är inte givet. Enligt Daniel Hult finns två alternativ: Antingen ska lagen ge enskilda fjärrvärme kunder större tilltro till sina respektive energibolag. Eller så gäller det att öka förtroendet för fjärrvärme som institution det vill säga fjärrvärmens regelverk och lagar. Om ambitionen är att skapa större förtroende mellan företag och enskilda kunder, så är tuff lagstiftning på detaljnivå ett sämre alternativ. Det skulle visserligen kunna gagna kunderna men riskerar ändå att leda fel, menar Daniel Hult. Det innebär ju att kunden litar på lagen, på lagstiftaren, men ökar egentligen inte förtroendet för fjärrvärmeproducenten. Kunden kan ju inte veta om producenten gör sitt bästa på riktigt, eller bara jobbar för att följa lagen och undvika juridiska sanktioner. Om avsikten med lagen är att skapa större förtroende för fjärrvärme som uppvärmningsform i institutionell mening, kan sträng lagstiftning vara ett effektivt sätt, menar han. Men som lagen ser ut i dag så har lagstiftaren försökt skapa förtroende för den enskilda producenten, samtidigt som man försöker göra detsamma för fjärrvärmen som institution. Men enligt min bedömning blir resultatet att lagen varken skapar förtroende för det ena eller för det andra. Daniel Hult betonar att hans studie är teoretisk och att han inte undersökt verkliga förhållanden hos kunder eller producenter. Tredje part En faktisk omständighet som han dock pekar på är att det finns en tredje part Energimarknadsinspektionen som negativt kan påverka producenters möjlighet att skapa förtroende för sina kunder. Normalt sett sluts ett avtal mellan två parter. Om de blir oense så går de till domstol för att lösa tvisten. Men här finns alltså en tredje part som kan påverka avtalsutformningen. Det är ovanligt. läs mer Slutrapport från projektet kommer våren 2016, men se gärna resultaten av Daniels tidigare rapporter Fjärrvärmelagens dispositivitet i förhållande till näringsidkare från 2009 och Det reglerade fjärrvärmeavtalet från 2011.

halvårsinformation 11 fjärrsyns projekt inom marknad, omvärld och teknik PROJEKTNAMN UTFÖRARE PROJEKTLEDARE SUMMA KR SLUTRESULTAT MARKNAD Det reglerade fjärrvärmeavtalet, etapp tre Handelshögskolan, Göteborgs universitet Daniel Hult 1 050 271 mars 2016 Gröna IT-innovationer för fjärrvärme IMCG Sweden AB Magnus Andersson 6 000 000 januari 2016 Hinder och möjligheter för expansion av fjärrkyla Linköpings universitet Jenny Palm 1 534 288 december 2016 Kundernas uppfattning av förändrade prismodeller Grontmij AB Henrik Gåverud 861 000 februari 2016 Resurseffektiva städer Luleå tekniska universitet Linda Wårell 1 358 653 juni 2017 Biomassa systemmodeller och målkonflikter Luleå tekniska universitet Anna Krook Riekkola 2 500 000 januari 2017 Energieffektivisering i bostäder WSP Sverige AB Sirje Pädam 765 000 september 2016 District Heating Research in China Högskolan i Halmstad Mei Gong/Sven Werner 910 000 rapport 2014:3 El och fjärrvärme samverkan mellan marknaderna Profu i Göteborg AB Håkan Sköldberg 2 000 000 januari 2016 Fjärrvärmens framtida roll i Europa Högskolan i Halmstad Sven Werner 2 898 000 maj 2017 Framtida värmebehov, etapp två Högskolan i Halmstad Henrik Gadd 1 273 000 rapport 2015:107 OMVÄRLD Nya lösningar för fjärrvärme i miljonprogramsområden Uppsala universitet Magnus Åberg 2 480 000 juni 2017 Regionala fjärrvärmesamarbeten WSP Sverige AB Ingrid Nohlgren 940 000 rapport 2015:102 Storskalig styrning av fjärrvärme Linköpings universitet Louise Trygg 1 958 643 juni 2017 Strategier för hållbar energieffektivisering IVL Svenska Miljöinstitutet Fredrik Martinsson 1 416 667 maj 2017 Termodynamisk värdering av energianvändning Mälardalens högskola Björn Karlsson 3 104 570 juni 2016 i byggnader Utveckling av resurseffektiva fjärrvärmesystem Linnéuniversitetet Leif Gustavsson 2 499 000 maj 2017 Värdering av energilösningar i byggnader IVL Svenska Miljöinstitutet Jenny Gode 916 667 oktober 2015 Ökad acceptans för energiåtervinning Profu i Göteborg AB Johan Sundberg/ Jenny Sahlin 2 640 000 februari 2017 Att använda fjärrvärme i industriprocesser FVB Sverige AB Karl-Mikael Steen 775 000 rapport 2015:155 TEKNIK Fjärrkyla framtida design och standard SP Sveriges Tekniska Jan Henrik Sällström 2 560 434 februari 2016 Forskningsinstitut AB Fjärrvärmedriven vattenrening i industrin Kungliga Tekniska Högskolan Andrew Martin 2 420 000 februari 2016 Livslängd för fjärrvärmerör SP Sveriges Tekniska Nasdaneh Yarahmady 2 100 000 augusti 2016 Forskningsinstitut AB Kombinerad fjärrvärme- och fjärrkyleanslutning Lunds universitet Svend Frederiksen 4 593 000 april 2016 i byggnader Livslängd och statusbedömning av fjärrvärmenät Chalmers Tekniska Högskola Bijan Adl-Zarrabi 4 395 000 juni 2017 Risk- och sårbarhetsbedömningar verktyg för Grontmij AB Mikael Jönsson 752 000 oktober 2015 planering av underhåll och förnyelse Små värmekällor kunden som prosument Lunds universitet Patrik Lauenburg 980 000 juni 2016 Temperaturmätning i vätskeflöden SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Sara Ljungblad 500 000 rapport 2015:118 Värmedriven komfortkyla för mindre anläggningar FVB Sverige AB Håkan Walletun 839 000 oktober 2015

12 fjärrsyn det är vi som jobbar med forskning om fjärrvärme och fjärrkyla 1. Vad arbetar du med på Energiforsk som rör fjärrvärme och fjärrkyla? 2. Vilken forskningsfråga kring fjärrvärme och fjärrvärme inom ditt område ser du som mest aktuell just nu? Bertil Wahlund, programansvarig på samverkansprogrammet KME. 1. Jag arbetar med produktionsfrågor av el och värme i kraftvärmeverk. Det handlar framförallt om att effektivisera kraftvärmeverken vilket bland annat görs genom att öka bränsleflexibilitet. De billigare bränslena ställer nya krav på anläggning. Ekonomiskt ger det lägre kostnader för bränslen men högre underhållskostnader i pannorna så materialfrågor i pannor i kraftvärmeverk är en viktig del i mitt arbete. 2. Bränsleflexibilitet och möjlighet att använda billigare bränslen. Åse Myringer, områdesansvarig för fjärrvärme och fjärrkyla samt programansvarig för Fjärrsyn. 1. Jag är områdesansvarig för fjärrvärme och fjärrkyla, vilket omfattar det som ligger utanför produktionsanläggningarnas staket. Det omfattar bland annat distribution, marknad och regelverk. Hanteringen av Fjärrsyn tar en stor del av min tid och innebär mycket kontakter med forskare och dem som arbetar i branschen. Jag försöker även förkovra mig i annan forskning inom fjärrvärme- och fjärrkyleområdet och diskutera framtida behov av forskning. 2. Systemfrågor blir alltmer viktiga och både fjärrvärme och fjärrkyla är viktiga delar av det totala energisystemet, så jag tror att vi kommer att få se mer forskning kring fjärrvärmens och fjärrkylans roll i vårt energisystem. Nya användningsområden för fjärrvärme och fjärrkyla är ett annat intressant område. Helena Sellerholm, områdesansvarig för bränslebaserad el- och värmeproduktion 1. Jag är områdesansvarig för forskningsområdet Bränslebaserad el- och värmeproduktion. Det har fokus på anläggningarna och hanterar frågor som driftsoptimering, olika bränslens inverkan, resurseffektivisering, korrosion och användning av askor för att nämna några exempel. Vi har många spännande projekt på gång, vissa vars resultat är tillämpbara tämligen omgående, medan andra är av mer långsiktig karaktär. 2. Eftersom ett av våra stora forskningsprogram, SEBRA (Samverkansprogrammet Bränslebaserad el- och värmeproduktion) avslutas vid årsskiftet, men det är långt ifrån färdigforskat på området så ser jag det som angeläget att det blir en fortsättning och att det nya programmet täcker in de frågor som handlar om att bränslebaserad el- och värmeproduktion kan ske på ett alltmer hållbart och resurseffektivt sätt. Energiforsk AB 101 53 Stockholm www.energiforsk.se fjärrsyn forskning som stärker fjärrvärme och fjärrkyla, uppmuntrar konkurrenskraftig affärs- och teknikutveckling och skapar resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem. Kunskap från Fjärrsyn är till nytta för fjärrvärmeföretagen, kunderna, miljön och samhället i stort. Programmet, som drivs av Energiforsk AB, finansieras av Energimyndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen och omsätter cirka 20 miljoner kronor om året. För mer information om projekt, resultat och ny kunskap från forskningen: www.fjarrsyn.se