Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Relevanta dokument
Att lära av Pisa-undersökningen

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Svenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Nätkostnader ur ett internationellt perspektiv. Sweco för Villaägarna,

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Det ekonomiska läget i Europa - Maj Jan Bergstrand

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

Stockholms besöksnäring. December 2014

De svenska PISA-resultaten i en annan tolkning

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Globala Arbetskraftskostnader

Värmeväxlare - Terminologi. Heat exchangers -Terminology

Matematik Läsförståelse Naturvetenskap

FRAMTIDEN BÖRJAR I SKOLAN. Håkan Bergman

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning

PISA åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Aktuellt från SUHF Karin Röding Statssekreterare. Utbildningsdepartementet

INVESTERINGAR I LÄRARYRKETS ATTRAKTIVITET STEFAN LÖFVEN, MAGDALENA ANDERSSON, IBRAHIM BAYLAN 18 AUGUSTI 2014

Södermanlands län år 2018

Högskolans ungdomsutbildning

Vuxen- vaccinations- program. Malin Bengnér Smittskyddsläkare Region Jönköpings län

Stockholms besöksnäring. April 2015

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Stockholms besöksnäring. September 2014

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. September 2016

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan %

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugor och vandrarhem. Rekordår 2008 trots nedgång i slutet av året. Den utländska marknaden ökade mest

Lön, lönekostnad och arbetskraftskostnader i olika länder för arbetare inom tillverkningsindutrin år

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Bilder av skolan. Syftet med PISA-studier

Lärda för livet? En ESO-rapport om effektivitet i svensk högskoleutbildning

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat

Vad händer om vi sätter människors lycka och välbefinnande först när vi bidrar till att forma framtidens samhälle?

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

PTS främjar konkurrensen på bredbandsområdet.

Migration och integration. Lars Calmfors Senioruniversitetet 12/

Konsumentprisets fördelning

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Här finns de flitigaste företagarna. Stefan Fölster Agnes Palinski Göran Wikner augusti, 2004

Förutsättningar för framtidens äldreomsorg - krav, utmaningar och möjligheter Mårten Lagergren

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Made in Sweden?

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Sveriges internationella forskningssamarbeten hur bör de utvecklas? Hans Pohl

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Allt som krävs för en ren, säker och effektiv fordonsverkstad

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Tabeller. Förklaring till symbolerna i tabellerna. Kategorin är inte relevant för det aktuella landet varför data inte kan finnas.

SVENSK STANDARD SS-EN 1045

Allmän makroekonomisk bedömning

Elkundernas fördelning per avtalstyp

Magnus Angermund Board Member FTTH Council Europe

Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

Inköpsetik Affärsetik.


Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

Arbetslösa som avvaktar att påbörja ett arbete

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Transkript:

Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30

Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt perspektiv Sveriges utträdesålder är med drygt 63 år fortfarande nästan högst i Europa, men lägre än i utomeuropeiska OECD-länder. Den har stigit en del under årens lopp, fast i lägre takt än i ett flertal andra länder. En viktig iakttagelse är att den svenska sysselsättningsgraden närmast före 65 års ålder är praktiskt taget högst i världen, men att den är låg efter 65 års ålder. Detta tyder på att tanken på 65 år som den naturliga pensionsåldern är fastare etablerad här än i andra länder. Diagram 1. Utträdesåldern i olika OECD-länder 2011 68 66 64 62 60 58 56 54 Ungern Belgien Frankrike Polen Österrike Italien Tjeckien Grekland EU 21 Spanien Nederländerna Tyskland Turkiet Danmark Storbritannien Irland Estland Sverige Schweiz Australien Norge USA Nya Zeeland Korea Island

Genomsnittsåldern vid utträdet från arbetslivet 1 har stigit i flertalet OECD-länder sedan ungefär tio år tillbaka. Sverige har traditionellt en stark relativ internationell position, särskilt i förhållande till övriga europeiska länder, så när som på Island och i någon mån Norge. Sveriges utträdesålder var 2011 drygt 63 år mot 60,4 år i EU-länderna (EU 21). Betydligt högre (över 64 år) var utträdesåldern i flera utomeuropeiska länder som USA och, samt i Island, som toppar listan. Se diagram 1. Förändringar i utträdesåldern på kort och lång sikt Sveriges relativa ställning har dock försvagats under senare tid. Under tvåårsperioden 2009-2011 skedde en uppgång i utträdesåldern med ca 0,5 år eller mer i ett antal andra EU-länder: Tyskland, Italien, Polen, Frankrike, Nederländerna, Belgien, Spanien m.fl.; vidare i USA och de nordiska länderna utom Sverige. Flera av dessa hör till länder som traditionellt haft ganska låg utträdesålder (vilket dock inte gäller USA och Norge). Sverige hör, tillsammans med Österrike, Grekland,, Estland och, till de länder där utträdesåldern var ungefär oförändrad under just tvåårsperioden 2009-2011. Se diagram 2. Diagram 2. Utträdesåldern i olika OECD-länder, förändring 2009-2011 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0,0-0,1 Tyskland Italien Polen Frankrike Nederländerna Danmark Australien Belgien Ungern Nya Zeeland USA Schweiz Island Norge Spanien Tjeckien Irland Storbritannien Korea Österrike Grekland Turkiet Estland Sverige 1 Alla beräkningar baseras på data från s.k. Labor Force Surveys, för Sveriges del arbetskraftsundersökningarna, AKU. För en diskussion av metoder för att beräkna utträdesåldern se t.ex. The average age of exit from the labour market http://www.pensionsmyndigheten.se/5073.html

Man bör dock inte fästa alltför stort avseende vid dessa relativt kortsiktiga förändringar i utträdesåldern. Viktigare är den mer långsiktiga utvecklingen. Bland ett urval OECD-länder för vilka det varit möjligt att beräkna utträdesålder under en längre period (som längst sedan 1990, se diagram 3) framträder en delvis splittrad bild. Några länder uppvisar en påtaglig uppgång i utträdesåldern under det senaste decenniet. Hit hör främst USA, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien och. I andra änden, med konstant eller långsiktigt fallande utträdesålder, återfinns Island och (med hög utträdesålder från början) samt Grekland (med mindre gynnsamt utgångsläge). Sverige hör inte till de länder där utträdesåldern ökat mest, men den är alltjämt hög i internationellt perspektiv. Diagram 3. Utträdesåldern i vissa OECD-länder, 1990-2011 67 Island 65 63 Norge Sverige USA UK 61 Grekland Danmark 59 Tyskland Nederländerna Italien Frankrike 57 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Varför är utträdesåldern så hög i Sverige? Utträdesåldern är alltså hög i Sverige i ett internationellt perspektiv. I Europa överträffas Sverige bara av Island och i viss grad Norge. Bakom den höga utträdesåldern ligger inte att Sverige har särskilt många som arbetar efter 65 års ålder. I Europa överträffas sysselsättningsgraden i åldern 65-69 års ålder av flera andra länder än Island och Norge. Diagram 4. Sysselsatta i % av befolkningen 65-69 år i olika länder år 2011 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Belgium Slovak Republic Hungary Spain France Luxembourg Italy Greece Slovenia Czech Republic Poland Austria Germany Netherlands Denmark Sweden Ireland Estonia United Kingdom Australia Norway Israel United States Chile New Zealand Korea Iceland Orange = Sverige Ljusblått = övriga Europa Svart = övriga världen Dessutom är de svenska veckoarbetstiderna påfallande låga i åldersgruppen 65-69 år. Sveriges genomsnittliga veckoarbetstid är bara 21 tim/vecka, vilket överträffas av åtskilliga andra europeiska länder. I diagram 5 visas antalet veckotimmar per individ i befolkningen 65-69 år. I Sverige arbetas 3,3 tim/vecka i denna ålder, medan t.ex. norrmännen åstadkommer 6,8 tim/vecka, alltså mer än dubbelt så mycket.

Diagram 5. Veckoarbetstimmar per individ i befolkningen 65-69 år i olika länder år 2011 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Belgium Slovak Republic France Hungary Netherlands Germany Spain Slovenia Austria Luxembourg Italy Czech Republic Poland Denmark Sweden Greece Ireland United Kingdom Estonia Norway Israel Australia United States New Zealand Chile Iceland Orange = Sverige Ljusblått = övriga Europa Svart = övriga världen Den viktigaste orsaken till att utträdesåldern är så pass i hög i Sverige är i stället den höga svenska sysselsättningsgraden bland personer som ännu inte nått 65 års ålder. Se diagram 6 som visar sysselsättningsgraden i åldern 55-64 år. Här ligger Sverige i världstopp, slagna av endast Nya Zeeland och Island. Det kan nämnas att i denna ålder veckoarbetstiderna inte skiljer sig så mycket som i 65-69 års ålder. Denna viktiga skillnad mellan Sverige och många andra länder kan vara utslag av att tanken på 65 år som normal pensionsålder är ovanligt väl etablerad här. Normen är att arbeta till 65 år om hälsomässiga och andra förutsättningar så medger, och att sedan lämna arbetslivet. Diagram 7 belyser detta för 25 OECD-länder förutom Sverige. Det finns ett samband mellan sysselsättningen i 55-64 års ålder och i 65-69 års ålder. Är den hög i 55-64 års ålder är den i regel hög även i 65-69 års ålder. Island är det land som ligger högst upp till höger diagrammet. Längst ner till vänster återfinns Belgien. Sverige är kanske det land som avviker mest från det allmänna sambandet: näst intill högst sysselsättning i 55-64 års ålder, parad med låg sysselsättning i 65-69 års ålder.

Diagram 6. Sysselsatta i % av befolkningen 55-64 år i olika länder år 2011 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Slovenia Turkey Hungary Poland Italy Belgium Luxembourg Greece Slovak Republic France Austria Spain Czech Republic Ireland Netherlands United Kingdom Estonia Denmark Chile Germany United States Australia Israel Switzerland Norway Sweden New Zealand Iceland Orange = Sverige Ljusblått = övriga Europa Svart = övriga världen Diagram 7. Veckoarbetstimmar per individ i befolkningen 55-64 år och 65-69 år i Sverige och 25 andra OECD-länder år 2011 20 18 65-69 år 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Sverige 55-64 år 10 15 20 25 30 35

PM7661 1.0 (12-12) Så här kan du nå oss om du vill veta mer www.pensionsmyndigheten.se Kundservice 0771-776 776 www.pensionsmyndigheten.se