Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013

Relevanta dokument
Naturvårdsverkets författningssamling

Vattenförekomsten Ivösjön

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

UPPDRAGSLEDARE. Jard Gidlund UPPRÄTTAD AV. Petra Wallberg. Svar på begäran av komplettering av ansökan från Länsstyrelsen i Stockholm

Ivösjön en vattenförekomst i EU

Ryaverkets påverkan på statusklassningen

Vattenkvalité i Ensjön och Ljura bäck

Erfarenheter från statusklassning i Sverige

Kartläggning och analys av sjöar och vattendrag i Västra Götalands län - arbetsmetodik

Resultat från vattenkemiska undersökningar av Edsviken Jämförelser mellan åren

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2017 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde

Ivösjön. Sammanställning av vattenkemi och näringsbelastning fram till och med på uppdrag av Ivösjökommittén. Version

Fyrisåns avrinningsområde 2016

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2017

Acceptabel belastning

Miljöprövning för tunnelbana från Akalla till Barkarby station. Bilaga 6 Redogörelse för påverkan på miljökvalitetsnormer

Statusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare

Bedömningsgrunder för näringsämnen i sjöar och vattendrag

Klassningssystem för tillförlitlighet av ekologisk status

Växtplankton och vattenkemi i Vänerns vikar Undersökningar 2012/2013

Synoptisk undersökning av Mälaren

Bakgrund och syfte. Ny metod för att beräkna reningsbehov av dagvatten Bakgrund dimensionering av reningsanläggningar för dagvatten

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2015

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

TORNE & KALIX ÄLVAR. Torne- & Kalix älvars. Vattenvårdsförbund ÅRSRAPPORT 2016 F I N L A N D I G E S V E R. Torne älvs avrinningsområde

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2012

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Underlag till Åtgärdsprogram för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Havs- och vattenmyndighetens författningssamling

Miljögifter inom vattenförvaltningen och miljöövervakningen. Håkan Johansson, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för miljöanalys

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

RAPPORT OM TILLSTÅNDET I JÄRLASJÖN. sammanställning av data från provtagningar Foto: Hasse Saxinger

Salems kommun

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Vad påverkar god vattenstatus?

Bällstaåns vattenkvalitet

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

2. Välj avancerad sökning (det enda sökalternativ som fungerar ännu).

ÅRSRAPPORT SRK NEDRE ÅNGERMANÄLVEN

Statusbedömning. Fosfor Bottenfauna Elfisken. Vatten i Uppsala län. Gunilla Lindgren Samordnare vattenförvaltningen

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

ÅKERSTRÖMMEN Åkerströmmens vattenvårdsamverkan

HVMFS 2016:31 BILAGA 3: BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR HYDROMORFOLOGISKA KVALITETSFAKTORER I SJÖAR, VATTENDRAG, KUSTVATTEN OCH VATTEN I ÖVERGÅNGSZON

Lämplig utsläppspunkt

Rapporten är gjord av Vattenresurs på uppdrag av Åke Ekström, Vattengruppen, Sollentuna kommun.

Övergripande riktlinjer och information om arbetet med Kartläggning och Analys

Vattendragskontroll

Kalmar läns författningssamling

Bakgrundshalt av zink i kustvatten i Bottenviken och Bottenhavet. -att använda i statusklassificering till beslut 2018

Miljöövervakningsprogram för Bällstaån


Lilla Å (Mynningen-Musån)

Förslag till vidareutveckling av bedömningsgrunder för fosfor i vattendrag

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Recipientkontroll 2013 Vattenövervakning Snuskbäckar

Bedömning av andelen övergödda sjöar i Sverige

HALTER AV FOSFOR- (TOT-P) OCH KVÄVEFÖRENINGAR (TOT-N) I ÖSBYFÄRDEN, ARNÖFJÄRDEN, MARUMSVIKEN, RAMSMORAVIKEN, OCH RUNT LJUSTERÖ.

Typområden på jordbruksmark

Nya MKN-vatten och förändringar jämfört med de som fastställdes Uppsala Sabine Lagerberg Vattenmyndigheten för Västerhavet

Vattendirektivet i Sverige

Renare marks vårmöte 2010

Ätrans recipientkontroll 2012

Hjälpreda för klassificering av ekologisk status i ytvatten

Kontrollprogram Västra Viared

Sammanfattning av rapporten

Recipientkontroll 2015 Vattenövervakning Snuskbäckar

Nedan finns en sammanställning över projektets kostnader fram t.o.m

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten

Rapporten finns att hämta i PDF-format på Länsstyrelsens webbplats:

Norrbottens läns författningssamling

PM HYDROMORFOLOGISK PÅVERKAN

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Naturvårdsverkets författningssamling

RAPPORT. Lidköpings reningsverk LIDKÖPINGS KOMMUN PÅVERKANSANALYS MILJÖKVALITETSNORMER UPPDRAGSNUMMER [RAPPORT]

MKN-vatten i detaljplanering AB län

Miljötillståndet i Hanöbukten

Recipientkontroll i Vänerns sydöstra tillflöden. Årssammanställning

Tolkning av kontrollprogram för långsiktig omgivningspåverkan från sanering av Klippans Läderfabrik 2011 före sanering

MKB Landsortsfarleden Inrättande av nya farledsavsnitt

Hemsida 1(44)

Samordnad recipientkontroll vid Oxelösundskusten resultat av vattenkemiprovtagningar

Hjälpreda för bedömning och klassificering av status för grundvatten

Tyresåns vattenkvalitet

Institutionen för vatten och miljö. Fyrisåns avrinningsområde SLU, Vatten och miljö: Rapport 2018:4

Föreskrifter om miljökvalitetsnormer

BILAGA 1 KLASSNING ENLIGT HVMFS 2013:19

BILAGA 1 Tabeller med statusklassning och EK-värden

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Vattenprover. Innehåll: Inledning. Inledning. Mätvärden Dalsjön lilla fiskebryggan Bron Nedre+övre Bjärlången Utloppet nedre Bjärlången

VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden. Sammanställning och utvärdering av analysresultat på fyra provpunkter

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Sjöar och vattendrag i Oxundaåns avrinningsområde 2013

Oxundaåns vattenkvalitet

Undersökning av föroreningar via dagvatten till Östergötlands kustvatten. Igor Keljalic och Helene Ek Henning Miljöskyddsenheten

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Bilaga 1. Provtagningsplatsernas lägeskoordinater

Transkript:

Beskrivning av använd metod, ingående data och avvägningar som gjorts vid klassificering av näringsämnen i sjöar och vattendrag i Värmlands län 2013 1. Allmänt om klassificeringen Klassificeringen baseras på Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19). Klassificering av näringsämnen i ytvatten inom ansvarsområdet för Länsstyrelsen i Värmland utgår helt och hållet från vattenkemiska mätdata erhållna genom vattenprovtagning som utförts under åren 2007-2012. Vattenförekomster som ej kunnat hänföras till tillgängliga mätdata för denna period, har utelämnats från statusklassificeringen. Beräkningar som utförts enligt avsnitten 2.1 och 3.1 utgår från medelvärden beräknade per miljöövervakningsstation och för alla inom perioden 2007-2012 utförda provtagningar. För de vattenförekomster som representeras av flera miljöövervakningsstationer har beräkningar av referensvärden och medelhalter av total-fosfor (Tot-P) först utförts per station, för att sedan vägas samman som medelvärden. En förutsättning som motiverat detta förfarande är att samtliga stationer som kunnat knytas till samma vattenförekomst uppvisat samma antal mättillfällen under samma tidsperiod. Se Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2013:19) för information om krav på underlagsdata. Beräkningsmetoder och de avvägningar som gjorts vid klassificeringen redovisas översiktligt i detta dokument. 2. Metod för klassificering av näringsämnen i sjöar 2.1. Beräkningsmodeller för framtagande av referensvärde Beräkning av referensvärde för Total-fosfor (normal metod) log 10 (ref-p)= 1.627 +0.246 log 10 AbsF 0.139 log 10 Höjd 0.197 log 10 Medeldjup Där ref-p = referensvärde (total-p µg/l) AbsF = absorbans mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett (filtrerat prov) Höjd = sjöns höjd över havet (m) Medeldjup = sjöns medeldjup (m)

Förenklad metod vid avsaknad av uppgift om medeldjup log 10 (ref-p) = 1.561 + 0.295 log 10 AbsF 0.146 log 10 Höjd Denna metod får endast användas om den uppmätta koncentrationen av Tot-P är mer än 5 µg/l från någon klassgräns enligt avsnitt 2.3. 2.2. Framtagning av data För beräkningar enligt modellerna ovan har för en rad vattenförekomster uppgift om AbsF saknats och färgtal (mg Pt/L) dividerat med 500 har då istället använts som likvärdig parameter. Uppgifter om medeldjup och sjöars höjd har hämtats ifrån SMHI:s sjöregister. I enstaka fall där höjd inte kunnat hämtas ur registret, har höjdvärde hämtats från Lantmäteriets nya nationella höjdmodell. För de vattenförekomster där uppgift om medeldjup saknas har den förenklade beräkningsmodellen använts. 2.3. Bestämning av statusklass För bestämning av klass beräknas ett EK-värde som referensvärde/uppmätt halt av total-fosfor. EK-värdet jämförs mot klassgränserna enligt följande: Status EK-värde Hög >0.7 God 0.5-0.7 Måttlig 0.3-0.5 Otillfredsställande 0.2-0.3 Dålig <0.2 I de fall den beräknade medelhalten för uppmätt total-fosfor ligger mindre än 5 µg/l från klassgräns (för att få klassgränser i formen µg/l divideras referensvärdet med EK-värdet för respektive klassgräns) och den förenklade metoden för beräkning av referensvärde därmed inte är tillförlitlig, har status avgjorts genom en s.k. expertbedömning med tillhörande förklaring i motiveringstexten (se mer om detta i avsnitt 4.5)

3. Metod för klassificering av näringsämnen i vattendrag 3.1 Beräkningsmodeller för framtagande av referensvärde Beräkning av referensvärde för Total-fosfor (normal metod) log 10 (ref-p) = 1.533 + 0.240 log 10 (Ca*Mg*) + 0.301 log 10 (AbsF) 0.012 stationshöjd Där ref-p = referensvärde (total-p µg/l) Ca*Mg* = Icke marina baskatjoner (mekv/l), se nedan AbsF = absorbans mätt vid 420 nm i 5 cm kuvett Stationshöjd = provtagningsstationens höjd över havet (m) Icke marina baskatjoner beräknas enligt: Ca*Mg* = Ca + Mg 0.235 Cl, där alla koncentrationer anges som mekv/l. Förenklad metod vid avsaknad av data för baskatjoner och kloridjoner log 10 (ref-p) = 1.380 + 0.240 log 10 (AbsF) 0.0143 stationshöjd Denna metod får endast användas om den uppmätta koncentrationen av Tot-P är mer än 8 µg/l från någon klassgräns enligt avsnitt 3.3. Omräkning av referensvärde vid hänsynstagande till andel jordbruksmark i avrinningsområdet ref-p jo = (P jo A jo 0.5 + ref-p (100 A jo )) / 100 Där ref-p jo = det sammanviktade referensvärdet (Tot-P µg/l) i områden med jordbruksmark P jo = Referensvärde (Tot-P µg/l) relaterat till jordart och utlakningsregion. A jo = Andel jordbruksmark (%) i avrinningsområdet. ref-p = Beräknat referensvärde enligt tidigare beskrivna metoder. Beräkningsmodellen har använts där andelen jordbruksmark inom avrinningsområdet (uppströms provtagningspunkten) överstiger 10 %. 3.2. Framtagning av data För beräkningar enligt modellerna ovan har för en rad vattenförekomster uppgift om AbsF saknats och färgtal (mg Pt/L) dividerat med 500 har då istället använts som likvärdig parameter. Stationshöjder har hämtats från Lantmäteriets nya nationella höjdmodell. För de vattenförekomster

där uppgifter om baskatjoner och kloridjoner saknats har beräkningar utförts enligt den förenklade metoden. P jo -värden och andel jordbruksmark i avrinningsområdet har hämtats från underlag tillhandahållet av vattenmyndigheten. I underlaget listas viktade P jo -värden och genomsnittlig andel jordbruksmark för alla de delavrinningsområden som en vattenförekomst (vattendrag) dränerar. 3. 3. Bestämning av statusklass För bestämning av klass beräknas ett EK-värde som referensvärde/uppmätt halt av total-fosfor. EK-värdet jämförs mot klassgränserna enligt följande: Status EK-värde Hög >0.7 God 0.5-0.7 Måttlig 0.3-0.5 Otillfredsställande 0.2-0.3 Dålig <0.2 I de fall den beräknade medelhalten för uppmätt total-fosfor ligger mindre än 8 µg/l från klassgräns (för att få klassgränser i formen µg/l divideras referensvärdet med EK-värdet för respektive klassgräns) och den förenklade metoden för beräkning av referensvärde därmed inte är tillförlitlig, har status avgjorts genom en s.k. expertbedömning med tillhörande förklaring i motiveringstexten (se mer om detta i avsnitt 4.5) 4. Kommentarer till de uppgifter som presenteras i VISS 4.1. Referensvärde/bakgrundshalt Referensvärde/bakgrundshalt anges som medelvärden i de fall en vattenförekomst representeras av flera miljöövervakningsstationer (benämnda lokaler i motiveringstexten). 4.2. Typ av bedömning För vattenförekomster som statusbedömts av Länsstyrelsen i Värmland används två varianter på Typ av bedömning: Mätvärden bedömningsgrund, samt Mätvärden expertbedömning. Mätvärden bedömningsgrund Denna typ av bedömning anges då mätdata finns tillgängligt från minst ett år där flera provtagningar utförts och som bedömts täcka in säsongsvariationer. Denna typ av bedömning anges också för de vattenförekomster där vattenprov tagits som minst 1-2 gånger per år under en fyraårsperiod och

beräkning av referensvärde kunnat utföras med normala metoder (detta typfall förekommer endast för sjöar). Om referensvärdet beräknats med förenklade metoder används denna typ av bedömning endast för de vattenförekomster där beräknad medelhalt för uppmätt total-fosfor uppfyller marginalkraven (d.v.s. 5 µg/l och 8 µg/l från klassgräns för sjöar respektive vattendrag). Mätvärden expertbedömning Denna typ av bedömning har använts där mätdata endast finns tillgängligt från 1-2 mättillfällen, oavsett vilken metod som använts för beräkning av referensvärde (t.ex. i de fall då endast mätdata från omdrevssjöprovtagning finns). Denna typ av bedömning anges också då provtagning utförts endast en gång per år under en period av fyra år eller fler och där referensvärdet beräknats genom förenklade metoder (detta typfall förekommer endast för sjöar). Om referensvärdet beräknats med förenklade metoder används denna typ av bedömning för de vattenförekomster där beräknad medelhalt för uppmätt total-fosfor ej uppfyller marginalkraven (d.v.s. 5 µg/l och 8 µg/l från klassgräns för sjöar respektive vattendrag). 4.3. Antal mätningar Antal mätningar anger det sammanlagda antalet mätningar för alla miljöövervakningsstationer (lokaler) som använts för statusbedömningen. Tidsperioden för utförda mätningar anges som År Från och År Till under fliken Arbetsmaterial (förstoringsglaset). 4.4. Tillförlitlighetsklassning Tillförlitligheten för statusklassningen utgår i stort från hur beräknad medelhalt för uppmätt totalfosfor (underförstått som EK-värde) förhåller sig till klassgränsen mellan god och måttlig status. Tillförlitligheten för gjorda bedömningar delas in i följande kategorier: A Mycket bra, B Bra, C Medel, D Låg. Typfall för de olika kategorierna av tillförlitlighetsklassning: A Mycket bra Tillförlitligheten har klassats som A Mycket bra då samtliga uppmätta halter av total-fosfor är sammanhållna inom klassgränserna för en statusklass. Tillförlitligheten har också klassats som A - Mycket bra då uppmätta halter av totalfosfor uppvisar spridning utanför klassgränser, men där de uppmätta halterna av totalfosfor ej uppvisar spridning över klassgränsen mellan god och måttlig status. Medelhalten för total-fosfor har i dessa fall också god marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. I de fall tillförlitligheten grundas på en jämförelse mot klassgränsen mellan god och måttlig status är detta förtydligat i motiveringstexten som tillförlitligheten att vattenförekomsten ej uppnår god status och tillförlitligheten att vattenförekomsten uppnår minst god status.

B Bra Tillförlitligheten har klassats som B Bra då den beräknade medelhalten för uppmätt totalfosfor har god marginal till klassgränsen mellan god status och måttlig status. För denna tillförlitlighetsklass är uppmätta halter överlag väl sammanhållna över eller under klassgränsen mellan god och måttlig status, men enstaka halter uppvisar spridning över denna klassgräns. Denna tillförlitlighetsklassning har också använts i ett fåtal förekommande fall där endast två provtagningar representerar vattenförekomsten, men där mätdata från båda proven visar på stor marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. C Medel Tillförlitligheten har klassats som C Medel då den beräknade medelhalten ligger nära klassgränsen mellan god och måttlig status och där flera uppmätta halter av totalfosfor uppvisar spridning över denna klassgräns. Denna tillförlitlighetsklassning har också använts i de fall en expertbedömning gjorts till följd av att referensvärdet har beräknats med förenklad metod och medelhalten för totalfosfor inte har god marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. Denna tillförlitlighetsklassning har också använts för alla bedömningar som bygger på mätdata från endast en eller två provtagningar (vissa bedömningar baserade på två provtagningar undantagna, se ovan), detta oavsett om uppmätta halter håller god marginal till klassgränsen mellan god och måttlig status. D - Låg Tillförlitligheten har klassats som D Låg där mätdata endast finns tillgängliga från 1-2 mättillfällen och uppmätta halter av totalfosfor ligger nära klassgränsen mellan god och måttlig status. 4.5. Motiveringstext Motiveringstexten inleds med information om hur många provtagningslokaler som bistått med mätdata för statusbedömningen. Texten sammanfattar i korta ordalag representativiteten för det data som använts för bedömningen, t.ex. i vilken mån mätdata uppvisar spridning. Texten anger också om det i de fall där bedömningen baseras på data från flera övervakningsstationer finns stora skillnader i mätdatat mellan lokalerna. För merparten av vattenförekomsterna förtydligas tillförlitlighetsklassningen i motiveringstexten i formen tillförlitligheten att vattenförekomsten ej uppnår god status och tillförlitligheten att vattenförekomsten uppnår minst god status. Samtliga uppgifter som redovisas i motiveringstexten syftar till att ge en förståelse för vilka avgränsningar och avvägningar bedömaren har gjort. Provtagningsomfattning och datamängdens egenskaper har varit direkt avgörande för tillförlitlighetsklassningen och motiveringstexten syftar till att klargöra detta samband. Motiveringstexten avslutas med att ange medelhalten för uppmätt totalfosfor för den eller de provtagningslokaler som bedömningen grundar sig på.