Utredning om regional bildkonstverksamhet i Uppsala län MAN SER DET MAN VET Pia Sörås Staflin 2006
Innehåll 1. INLEDNING...4 1.1 Syfte...4 1.2 Metod...4 1.3 Upplägg...4 1.4 Begrepp...5 1.5 Sammanfattning av Landstingets kulturpolitiska mål och strategier...5 2. REGIONALA AKTÖRER...8 2.1 Landstinget i Uppsala län...8 2.2 Konstnärsorganisationer...9 2.3 AF Kultur/Länsarbetsnämnden...11 2.4 Främjandeorganisationer...12 2.5 Konstföreningar...14 2.6 Folkbildning...15 3. AKTÖRER PÅ RIKSNIVÅ...17 3.1 Statliga aktörer...17 3.2 Andra aktörer...20 4. LÄNETS KOMMUNER OCH BILDKONSTEN...22 4.1 Presentation av kommunerna...22 4.2 Professionella konstnärer verksamma i länet...25 4.3 Skapande verksamhet på amatörnivå...25 4.4 Föreningsliv och organisationer...27 4.5 Konstpedagogisk verksamhet i förskola/skola...28 4.5 Konstpedagogisk fritidsverksamhet för barn...30 4.6 Fritidsverksamhet för ungdomar på konstområdet...31 4.7 Övrig konstpedagogisk verksamhet...32 4.8 Konstförmedling på arbetsplatser...33 4.9 Publiken på utställningar...34 4.10 Konst-/kulturbevakning...36 4.11 Konsthallar och museer...37 4.12 Konstnärshem...38 4.13 Konstsamlingar...38 4.14 Gallerier, privata och föreningsdrivna...38 4.15 Nätgallerier...40 4.16 Konsthändelser...40 2
4.17 Konst i det offentliga rummet...41 4.18 Utställningslokaler för professionell konst...43 4.19 Utställningsmöjligheter för amatörer...45 4.20 Tillgång till ateljéer och gästateljéer...46 4.21 Stöd till utbyten och utställningar utomlands...46 4.22 Konsten och näringslivet...47 4.23 Konstturism...47 4.24 Samarbeten i länet...48 5. MÖJLIGHETER TILL KONSTUTBILDNING I LÄNET...50 5.1 Gymnasieskola, estetiska program...50 5.2 KomVux...51 5.3 Förberedande konstskola...51 5.4 Folkhögskola...51 5.5 Högskola/Universitet...51 5.6 Studieförbund...51 6. EKONOMISKT STÖD TILL BILDKONSTEN I UPPSALA LÄN...52 6.1 Regionalt stöd...52 6.2 Statliga bidrag...53 6.3 Kommunala bidrag...54 7. UTBLICKAR...58 7.1 Konstpolitiskt perspektiv...58 7.2 Kulturpolitiskt perspektiv...59 7.3 Kulturplanering...59 7.4 Samtliga perspektiv...60 8. ANALYS...61 8.1 Situationen på bildkonstområdet i länet utifrån de kulturpolitiska strategierna...61 9. FÖRSLAG...64 9.1 Konstkonsulent / Strateg med ansvar för konstfrågor...64 9.2 Samarbetsråd för konstfrågor...65 9.3 Rådgivning...65 9.4 Konstnät...65 9.5 Konstcenter/Mötesplats för konst...65 9.6 Utveckling...66 10. BAKGRUNDSMATERIAL...67 10.1 Publikationer...67 10.2 Webbplatser...67 10.3 Intervjuer...68 11. BILAGOR...69 Medlemmar i Uppsala konstnärsklubb 2006...69 Utredningens förslag lagda mot de kulturpolitiska strategierna...71 3
1. Inledning Utgångspunkten för denna utredning är att ge en översikt av bildkonstområdet och dess aktörer i Uppsala län utifrån Landstinget i Uppsala läns perspektiv. Utredningen har pågått mellan april och november 2006 under sammanlagt tre och en halv arbetsmånad. Tanken är att utredningen ska kunna fungera som underlag för att ta fram en regional handlingsplan för bildkonst. 1.1 Syfte Syftet med utredningen är att utifrån landstingets nya kulturpolitiska mål och strategier - kartlägga befintlig bildkonstverksamhet i länet och ringa in de brister som finns. - ta fram förslag på hur regional bildkonstverksamhet kan utvecklas och bedrivas i Uppsala län. 1.2 Metod Underlag för utredningen har tagits fram genom samtal med centrala aktörer på bildkonstområdet. Utförliga intervjuer har gjorts med företrädare för: Kulturförvaltning eller motsvarande i länets alla kommuner KRO, Konstnärernas Riksorganisation UKK, Uppsala konstnärsklubb Gallerier Museer/konsthallar Konstföreningar Konstfrämjandet Skådebanan Wiks folkhögskola Arbetsförmedlingen Kultur Kulturrådet Vidare har utredaren tagit del av utredningar, rapporter, handlingsplaner och dylikt med anknytning till bildkonstens område. 1.3 Upplägg Utredningen inleds med en presentation av de regionala aktörerna på bildkonstens område och deras verksamhet. Sedan följer en genomgång av aktörer och verksamhet på riksnivå. I avsnittet Länets kommuner och bildkonsten redovisas den genomgång som gjorts av förekommande verksamhet på bildkonstområdet i respektive kommun. Innehållet baseras huvudsakligen på kommunernas egna uppgifter. Genomgången är tänkt att ge en uppfattning om bildkonstens ställning i respektive kommun och vilken verksamhet som bedrivs men 4
gör inga anspråk på att vara fullständig. Avsnittet Utbildningsmöjligheter i länet redogör för befintliga utbildningar på konstområdet. Under rubriken Stöd till bildkonsten i Uppsala län redovisas Landstingets och Kulturrådets ekonomiska stöd på området idag samt kommunernas olika bidrag. Sedan följer avsnittet Utblickar där ett urval av intressanta projekt på konstområdet som pågår i andra län presenteras. I Lägesbedömning redogörs sammanfattningsvis för de tillgångar och behov som finns på bildkonstens område utifrån Landstingets perspektiv. Avslutningsvis presenteras utredarens förslag på hur den regionala konstverksamheten kan bedrivas och utvecklas. 1.4 Begrepp BILDKONST Tidigare var det ganska enkelt, åtminstone deskriptivt, att definiera vad bildkonst var: måleri, skulptur, arbeten på papper och kanske några videoverk. Det handlade i första hand om saker man såg. Bildkonst var inte svårare att förklara än vad musik, teater eller litteratur är. Under de senaste decennierna har dock konstbegreppet expanderat. Idag kan bildkonsten mycket väl innefatta vad man vanligtvis kallar litteratur, musik, teater eller dans. Men utövaren eller upphovsmannen har en bakgrund som bildkonstnär och väljer konstscenen som kontext för sitt verk. Bildkonsten har gått från att vara en kulturell kategori, främst knuten till synsinnet, till att vara en zon i samhället där företeelser, aktioner, designprojekt, texter och liknande kan föras in för att undersökas ur andra synvinklar och för att skapa nya betydelser. Tekniker som video- och ljudinstallationer, datorbaserad konst och musik blandas med de traditionella. Bildkonsten vänder sig också i allt högre grad ut mot det gemensamma, offentliga rummet. Betraktaren involveras i verket på ett tydligare sätt än tidigare. Konsten kräver ett större engagemang från betraktaren som förväntas ta en aktiv del i konstverket. Men ej att förglömma utgör dock visualiteten och måleri, skulptur och arbeten på papper fortfarande konstens grundstomme för många konstnärer och en stor del av publiken. KONST/BILDKONST I utredningen används begreppen konst och bildkonst synonymt om inget annat framgår. I kartläggningen av kommunernas konstverksamhet har i begreppet bildkonst även räknats in de närliggande områdena foto och konsthantverk samt i viss mån form och design. SAMTIDSKONST Fokus har i utredningen legat på samtidskonsten, i betydelse den konst som produceras nu. Ingen åtskillnad har gjorts mellan den experimentella, utforskande konsten och den mer traditionella. 1.5 Sammanfattning av Landstingets kulturpolitiska mål och strategier I november 2005 antog landstingsfullmäktige dokumentet Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering. Övergripande mål och strategier för landstingets kulturinsatser. Dokumentet gäller från den 1 januari 2006, och är en vidareutveckling och förnyelse av kulturstrategierna från 1998. De övergripande målen och strategierna har formulerats utifrån ett analysverktyg där den samlade kulturpolitiken ses som en cirkel, indelad i tre delar, vilka står för olika perspektiv och utgångspunkter. 5
I det konstpolitiska perspektivet står den professionella konsten i centrum och är utgångspunkt för politiska beslut. I det kulturpolitiska perspektivet, här i en mer avgränsad betydelse, står människan och hennes delaktighet i kulturlivet i centrum. På kulturplaneringens område är regionen, både centrum och periferi samt bland annat förbindelserna där emellan, utgångspunkten. Målen och strategierna är i korthet dessa: Länet har ett rikt konstliv av hög kvalitet (konstpolitik) För att nå målet ska landstinget Underlätta för professionella konstnärer att verka i länet. Stimulera till ökad bredd och mångfald i länets konstliv. Visa öppenhet för ny teknik och nya konstformer. Främja gränsöverskridande möten. Länets invånare är kulturellt delaktiga (kulturpolitik) För att nå målet ska landstinget Ge länets invånare möjlighet att vara skapande, kreativa och aktiva. Ge länets invånare ökad tillgänglighet till konstupplevelser. Underlätta för människors möten. Stödja länsinvånarnas kunskapssökande. Regionen erbjuder en attraktiv livsmiljö (kulturplanering) För att nå målet ska landstinget Bidra till att kulturen blir mer tillgänglig i hela länet. Integrera konst och kultur i det offentliga rummet. Öka intresset och förståelsen för kultur som utvecklingsfaktor. Verka för ett rikt kulturliv som kan medverka till att utveckla länets profil. Att skilja de olika perspektiven åt ska underlätta analys och ge förutsättningar för en mer nyanserad debatt, samt synliggöra andra politiska områdens beröringspunkter med den samlade kulturpolitikens. Samtidigt är de olika perspektiven delar av en helhet som sam- 6
verkar och påverkar varandra. Insatser inom konstpolitiken ger återverkningar inom kulturpolitiken och vice versa. Insatser för kulturplanering kan bidra till positiva effekter inom både konstpolitiken och kulturpolitiken och så vidare. Delarna och helheten måste ses och förstås i ljuset av varandra. I Konstpolitik, kulturpolitik, kulturplanering beskrivs även landstingets roll på kulturområdet. Det framhålls att landstingets insatser ska vara till nytta för hela länet. Vidare ska den regionala nivån av kulturpolitiken kommunicera med, samarbeta med och förmedla mellan de lokala, nationella och internationella nivåerna. Landstinget har en stödjande, samordnande och kompletterande funktion gentemot det lokala kulturarbetet, men ska inte ersätta det kommunala ansvaret. Den egna regionala kulturverksamheten och de konsultativa, kompetensutvecklande och nätverksbyggande insatserna är viktiga verktyg i arbetet för att uppnå de övergripande målen ett län med en attraktiv livsmiljö, präglat av ett rikt konstliv och av kulturellt delaktiga invånare. 7
2. Regionala aktörer Uppsala län är ett av Sveriges snabbast växande län. Tillsammans med Stockholm och Mälardalen utgör länet landets största arbetsmarknad med en tredjedel av den svenska befolkningen. Uppsala län är, till befolkningen sett, Sveriges sjunde största län och har 304 367 invånare (2005). Andelen invånare upp till och med 17 år är 22 % och andelen invånare över 65 år är 14,6 %. Andelen invånare med utländsk bakgrund är 15,1 %. Två tredjedelar av länets totala befolkning bor i Uppsala kommun. Uppsala stad är landets fjärde största stad med ca 135 000 invånare. Länet har ca 160 tätorter varav 22 stycken har fler än 1000 invånare. 2.1 Landstinget i Uppsala län Landstinget arbetar med länsövergripande kultur- och folkbildningsfrågor. Det innebär stöd till olika länsinstitutioner och andra organisationer som verkar i hela länet, men också till enskilda konstnärer eller kulturarbetare i form av stipendier. Landstinget är huvudman för Musik i Uppland och Upplandsmuseet. Landstingets kulturförvaltning, Kultur i länet, består av fyra enheter: Kulturenheten, där också Dans i Uppland och Film i Uppland ingår Länsbibliotek Uppsala Wiks folkhögskola Wiks slott Arbetet styrs av Landstingets kulturnämnd. Idag har länet konsulterande verksamhet inom områdena film, dans, musik, teater, litteratur, kulturhistoria och slöjd. KULTUR I LÄNETS KONSTVERKSAMHET IDAG Det finns tre heltidsanställda kultursekreterare på Kultur i länet med fyra externa konstkonsulter knutna till sig. Den huvudsakliga verksamheten är att köpa in och beställa konst till alla landstingets byggnader och verksamheter. 1 %-regeln gäller och innebär att så stor del av bygg- eller ombyggnadskostnaden avsätts till den konstnärliga gestaltningen. Konsten beställs ofta direkt från konstnärer för att idé- och formmässigt skapa verk som passar till platsen, rummet och verksamheten. Konst köps även in på utställningar. Konstinköp görs så att så många konstnärer och uttryck som möjligt ska finnas representerade. Det finns ingen geografisk begränsning för inköpen. Den årliga budgeten är ungefär 3 miljoner kronor. Fler än 18 000 konstverk finns i samlingarna. 8
Konstpedagogisk verksamhet såsom visningar och föredrag kring landstingets konst bedrivs i mån av tid och efterfrågan. Inom verksamheten Kultur i vården erbjuds konstvisningar för patienter. Det pågår också samarbeten med andra konstområden och län, till exempel deltar man tillsammans med Film i Uppland i ett videokonstprojekt som drivs i samarbete med Landstinget Gävleborg och Landstinget Dalarna. Kultur i länet fördelar olika former av ekonomiskt stöd på bildkonstområdet. Se vidare kapitel 6. Ekonomiskt stöd till bildkonsten i Uppsala län, s. 52. Kultur i länet bedriver också rådgivning och konsultationsverksamhet gentemot kommunerna kring offentlig utsmyckning. UPPLANDSMUSEET Upplandsmuseet är ett kulturhistoriskt länsmuseum som samlar, vårdar och visar miljö, arbete och traditioner i Uppland. Museet anordnar utställningar, program och fortbildningar för olika målgrupper och bedriver även verksamhet i länet. Länsmuseet saknar konstsamlingar. Fram till 1993 hade man ett samarbete med dåvarande Upplands konstmuseum som hade ett regionalt ansvar för konstpedagogik, samlingar och vandringsutställningar. Konstmuseet drevs med kommunala bidrag och landstingsbidrag. När Uppsala kommun tog över ansvaret för konstmuseet uppstod vattentäta skott museerna emellan och den regionala verksamheten blev hängande i luften. 1994 beviljade landstinget och staten speciella medel till Upplandsmuseet för att fortsätta att utveckla den regionala konstbildningen. Medlen möjliggjorde anställning på 50 % av en antikvarie med ansvar för konstpedagogik. 1996 avvecklades tjänsten av Stiftelsen Upplandsmuseet i besparingssyfte och museet har sedan dess inte bedrivit någon konstverksamhet. Ur Strategisk museiplan 2004-2008 för Upplandsmuseet: Huvudmannen landstinget i Uppsala län delar Upplandsmuseets uppfattning att länsmuseet inte skall bygga upp en regional konstverksamhet. I samband med landstingets översyn av kulturstrategierna avser Kultur i länet att utreda och föreslå andra former för konstverksamheten i länet. I detta skede kommer ett utvecklat samarbete mellan Konstmuseet, Kultur i länet och Upplandsmuseet att diskuteras. I vissa avseenden tangerar Upplandsmuseet konstområdet i nuvarande verksamhet, till exempel inom ämnesområdena fotografi, folkkonst och arkitektur. Ett annat område där länsmuseet kan vara en regional resurs för länets konstverksamhet är frågor som rör magasinering och vård. 2.2 Konstnärsorganisationer KONSTNÄRERNAS RIKSORGANISATION, KRO KRO är de svenska bildkonstnärernas fackliga företrädare. KRO ansluter konstnärer med högskoleutbildning eller minst fem års yrkeserfarenhet. KRO representerar konstnärer gentemot regering, riksdag, kommuner, landsting, myndigheter och offentliga institutioner som Konstnärsnämnden, Statens kulturråd och AF Kultur. KRO sluter avtal för konstnärernas räkning med staten och med föreningslivets olika aktörer, t.ex. Folkrörelsernas Konstfrämjande och Sveriges Konstföreningar. Genom BUS, Bildkonst Upphovsrätt i Sverige, är KRO också med och sluter avtal om upphovsrättsligt nyttjande när högskolor och andra utbildningsinstitutioner kopierar i undervisningssyfte. 9
Centrala frågor för KRO är: ökad efterfrågan på konstnärliga tjänster och bättre tillvaratagande av konstnärernas kunskap rimliga ersättningsnivåer likvärdig social trygghet för konstnärer som för andra grupper i samhället enklare skatteregler och enhetlig moms bättre kunskap hos uppdragsgivare/arrangörer en starkare förhandlingsposition för konstnärer och ett ökat inflytande för konstnärer i konstlivet ökad tillgång till ateljéer Uppsala län distrikt 16 Uppsala län distrikt 16 är KRO:s distriktsavdelning i länet och har 77 medlemmar. Avdelningens verksamhetsplan för 2006 ser ut så som följer: Styrelsen ska fortsätta arbetet med att verka för arbete åt konstnärer. Styrelsen ska verka för ateljéstöd. Styrelsen ska verka för en konsthall i Uppsala. Styrelsen ska hedra konstförening eller någon som utmärkt sig för ett bra arbete för konstnärerna och hedra denna med diplom. Styrelsen ska se över kommunernas utställningsersättning. UPPSALA KONSTNÄRSKLUBB, UKK Uppsala konstnärsklubb, UKK, har 115 medlemmar. Klubben driver Galleri 1 för utställningar av de egna medlemmarnas konstverk samt en grafikverkstad. Cirka 80 % av konstnärerna har dubbelt medlemskap i KRO och UKK. De yngre väljer UKK, de äldre KRO. Några är även medlemmar i KIF och Svenska tecknare. FÖRENINGEN SVERIGES KONSTHANTVERKARE OCH INDUSTRIFORMGIVARE, KIF KIF organiserar konstnärer och konsthantverkare som arbetar med tillämpad konst, det vill säga tillämpar sina konstnärliga kunskaper i specifika material. Föreningens medlemmar arbetar till största delen i egna verkstäder och ateljéer. De traditionella materialen är glas, keramik, metall, textil och trä. Med konsthantverket som bas varierar arbetet från bruksgods till unika verk i offentlig miljö. En del medlemmar arbetar därutöver som formgivare inom industrin, som anställda eller på frilansbasis. KIF vill förbättra den ekonomiska och sociala situationen för sina medlemmar. KIF är remissinstans i kulturpolitiska, skattetekniska och arbetsmarknadspolitiska frågor. KIF är även avtalspart i frågor som rör de olika formerna av utställningsersättning och har rätt att föreslå ledamöter till Bildkonstnärsfondens styrelse. KIF vill också sprida kunskap om gott svenskt konsthantverk och god formgivning, bland annat genom att påverka riksdag, kommun, landsting och massmedia. KIF har ett nära samarbete med KRO och förbunden delar kansli och verkställande ledning. KC ÖST Konstnärscentrum Öst, KC Öst, ingår som en region i den rikstäckande föreningen Konstnärscentrum. KC Öst innefattar Stockholm, Uppsala län och Gotlands län. KC Öst, är en ideell konstnärsdriven förening för yrkesverksamma konstnärer. KC Öst arbetar för att främja konstnärers intressen inom konstens och kulturens arbetsmarknad. KC Öst verkar som förmedlare, råd- och idégivare vid olika typer av konstnärliga uppdrag och projekt. KC 10
Öst arbetar för att skapa arbetstillfällen, utveckla konstnärers arbetsområden, tillvarata de yrkesverksamma konstnärernas arbetsmarknadsintressen samt för att konstnärers kompetens nyttjas i ett brett spektrum. Genom KC Öst kan organisationer, myndigheter, företag eller privatpersoner söka professionella konstnärer som arbetar i skilda tekniker och genrer. Konstnärer kan via medlemskap i KC Öst presentera sig och sin verksamhet och få information om arbetstillfällen och projekt. KC Öst har i dag ingen framträdande roll i Uppsala län. IKK, INSTITUTET FÖR KONSTNÄRER OCH KONSTFÖRMEDLARE IKK är en nybildad organisation på riksnivå som organiserar konstnärer och konstförmedlare. Föreningen är grundad i Malmö men har även en avdelning i Stockholm. IKK arbetar bland annat för att fånga upp de konstnärer och konstförmedlare som arbetar i projektform och/eller med nya media och att vidga synen på konstnärernas och konstförmedlarnas roller. IKK har i dagsläget ingen direkt verksamhet i Uppsala län. 2.3 AF Kultur/Länsarbetsnämnden Arbetsförmedlingen Kultur är en rikstäckande specialförmedling inom kulturområdet och lyder under Arbetsmarknadsverket. AF Kultur bildades i början på 2000-talet. Sedan dess gäller bland annat följande allmänna kriterier för att bli inskriven vid förmedlingen: Den sökande ska ha fullgjort en för yrket lämplig högre konstnärlig eller motsvarande utbildning. Med lämplig utbildning avses akademisk konstnärlig utbildning vid högskola/universitet eller övrig utbildning enligt arbetsförmedlarens bedömning. Utländska utbildningar bedöms individuellt. Utbildningar inom gymnasieskolan eller motsvarande räknas inte som konstnärlig högre utbildning, ej heller administrativa, pedagogiska eller teoretiska utbildningar inom kulturområdet vid högskola eller universitet. Saknar den sökande bildkonstnären konstnärlig utbildning eller om mer än fem år förflutit sedan den sökande avslutat sin utbildning gäller särskilda kriterier för området Bild och form. Den sökande ska under tre av de senaste fem åren ha uppfyllt ett flertal av nedanstående kriterier: erhållit statligt, kommunalt, landstingskommunalt, eller annat enskilt konstnärsstipendium eller erhållit uppdrag om offentlig utsmyckning eller deltagit i utställning på konstmuseum, konsthall, etablerat galleri eller inköpts av offentligt museum, Statens konstråd, annan offentlig institution eller på annat sätt påvisat att den sökande är etablerad på den konstnärliga kulturarbetsmarknaden. AF KULTUR I UPPSALA LÄN I juni 2006 var 27 konstnärer anmälda till AF Kultur i Uppsala län. Tre personer var helt arbetslösa. Åtta personer arbetade deltid/timmar. Tre personer arbetade heltid/drev eget företag men var ändå inskrivna för att få tillgång till utbildningar. Tolv personer gick en utbildning eller deltog i annan stödåtgärd som praktik. En övrig. Även en grafiker var anmäld. I dagsläget finns inga planer på att arrangera några utbildningar eller driva några projekt i Uppsala län. Anmälda konstnärer från länet har dock tillgång till utbildningar och projekt i hela landet. 11
EXEMPEL PÅ KURSER SOM BEDRIVS AV AF KULTUR PÅ ANDRA ORTER: Att göra en hemsida för egen marknadsföring, Stockholm Kulturentreprenörsutbildning, Stockholm Starta eget företag kultur, Göteborg Mentorstöd i arbets- och uppdragssökande, Göteborg Frilansutbildning för kulturarbetare, Örebro Karriärplanering, Örebro Yrkesorientering, Stockholm EXEMPEL PÅ PROJEKT SOM DRIVS AV ARBETSFÖRMEDLINGEN KULTUR OCH PROJEKT DÄR MAN ÄR SAMARBETSPARTNER: Kulturplus i skolan inför Ungkulturåret 2007, Stockholm Konst som resurs/byggsektorn, Västernorrland DIRECT - samtidskonst, affärer och aktivism. Ett konstprojekt kring stad, identitet och företagande. I projektet utvecklas kompetenser och marknader i gränszonen mellan konst, affärer och social aktivism, Stockholm. SKISS - Samtidskonstnärer i Samtids Samhället. Ett samarbetsprojekt mellan Folkrörelsernas Konstfrämjande, Arbetsförmedlingen Kultur Östra regionen och KRO, Stockholm. 2.4 Främjandeorganisationer SKÅDEBANAN Ur verksamhetsberättelsen: Målsättning Skådebanan i Uppsala län är en publik- och folkbildningsorganisation, en folkrörelse utan partipolitiska och religiösa bindningar som med medlemsavgifter och egna intäkter samt bidrag från stat, landsting och kommuner verkar för kulturen i länet. Alla ska ges möjlighet att delta i det offentliga samtal som kulturlivet är en del av. Målet är att överbrygga klyftor och stärka demokratin. Skådebanan i Uppsala län ser som sin uppgift att sprida intresset för kultur till människor som inte tidigare kommit i kontakt med kulturlivet och vidmakthålla intresset hos dem som redan är aktiva. All verksamhet ska genomsyras av mångfald i alla dimensioner. Skådebanans verksamhet består av ombudsträffar/information till ombuden och guidade resor, främst teaterresor. 2001 slutade man med biljettförsäljning i och med att Stadsteatern förändrade rutinerna för sin försäljning. Man har 1 135 ombud på 97 platser. Dessa utgörs av ca 900 personer på arbetsplatser (80 % är över 45 år) och 221 ungdomsombud som finns i gymnasieskolorna. Återväxten är problematisk. Sedan tre år tillbaka får ungdomsombudsverksamheten inte längre något ekonomiskt stöd från gymnasieskolorna. De huvudansvariga svensklärarna på gymnasierna är kontaktpersoner när det gäller att värva nya ungdomsombud. Ombuden finns samlade i en databas och utskick görs via e-post. De flesta ombuden finns i Uppsala, några i Enköping (Allaktivitetshuset) och Gimo (Bruksgymnasiet). Aktiviteter för ungdomsombuden på bildkonstområdet har bland annat varit en kreativ animationsverkstad med Erik Hedman och ett besök på Uppsala konstmuseum Skådebanan och Folkrörelsernas Konstfrämjande i Uppsala län samarbetar kring konstpedagogisk verksamhet. De båda organisationerna erhåller gemensamt medel från landsting- 12
et. Skådebanans arbetsplatsombud erhåller samtliga erbjudanden som rör den konstpedagogiska delen. Ytterligare 420 personer får i tio utskick ovanstående erbjudanden. Dessa personer utgörs av medlemmar i konstklubbar, konstföreningar, styrelse, medlemsorganisationer mm. Det är svårt att få deltagare till konstarrangemangen. Man har haft ombudsträff på Konstmuseet och Bror Hjorths Hus men deltagarantalet var lågt. Fem av sex planerade konstresor under 2005 fick ställas in på grund av för få anmälningar. Skådebanan har två heltidsanställda. Vid årsskiftet 2006/2007 har man en pensionsavgång och planerar då att anställa en kommunikatör/marknadsförare som utvecklar arbetet mot företag och ungdomar. En översyn och modernisering av utbudet behöver göras. Bland annat vill man skräddarsy kulturprogram för företag. Ett försöksprojekt är på gång med konstnären Stina Wollter och kommunen. Skådebanan ingår i Kilen-gruppen. Man skulle tycka det var bra att få stöd av Kultur i länet med omvärldsanalyser av vad som är nytt inom kulturområdet. Skådebanan fick 2005 ekonomiska bidrag från: Kulturrådet, Riksskådebanan Kommuner Uppsala läns landsting 420 000 kr 200 000 kr 250 000 kr + 120 000 kr i gemensamt bidrag med Konstfrämjandet FOLKRÖRELSERNAS KONSTFRÄMJANDE Konstfrämjandet arbetar med konstbildning och att föra ut konst till människor i deras vardag. Konstfrämjandet samarbetar även med andra konstförmedlare, konsthallar och museer. Målet med verksamheten är att se till att konsten blir tillgänglig för alla. Konstfrämjandet har tre anställda: 1 distriktsombudsman 50 % 1 administrativ personal 50 % 1 administrativ personal 100 % lönebidrag Verksamheten omfattar länets kommuner. Man arbetar huvudsakligen med de kommuner som ger bidrag. I utställningslokalen är målet att presentera så många olika tekniker som möjligt. Konstfrämjandet ställer ut länets konstnärer och har utbyte med de andra 13 distrikten, KRO med flera. Konstfrämjandet samarbetar också med UKK. Totalt anordnas 17 utställningar/år. Sedan 1997 får förbundet ett särskilt statligt bidrag för att ekonomiskt ersätta konstnärer som medverkat i distriktens utställningsverksamhet, så kallad utställningsersättning. Konstfrämjandet samarbetar med flera konstföreningar. En del konstföreningar köper all sin konst hos Konstfrämjandet. Provision från försäljningen behövs för att driva verksamheten men här går man en balansgång. Konstfrämjandet får enligt verksamhetsinriktningen ej bli för kommersiella utan den huvudsakliga uppgiften är att vara konstbildande. Publiken består uppskattningsvis av 30 % mycket konstvana besökare och 70 % genomsnittliga. Konstfrämjandet strävar efter att öka konstbildningen i LO-gruppen genom att visa vad man anser vara lättillgänglig konst. Det är svårt att nå den unga publiken. Det är också problematiskt att ställa ut verk av unga konstnärer eftersom det är svårt att få en sådan utställning ekonomiskt bärbar. Det finns konstombud på arbetsplatser runt om i länet men graden av aktivitet varierar. Tidigare fick konstombuden ledigt för att besöka Konstfrämjandet och välja ut grafikutställningar till arbetsplatsen men så icke längre. Det är svårt att värva nya ombud. 13
Utskick går till 460 adresser. Man har 13 medlemsorganisationer framförallt från fackförbunden men antalet minskar. Tidigare var bland annat HSB, Riksbyggen och Hyresgästföreningen medlemmar. Konstfrämjandet driver flera intressanta projekt i andra distrikt, till exempel SKISS, Samtidskonstnärer i Samtidssamhället, i Stockholm. I Uppsala räcker personalresurserna inte till för att utveckla ett sådant projekt. Projektet Kultur i kvarteret har tidigare drivits med stöd av Uppsala kommun. Konstfrämjandet fick 2005 ekonomiska bidrag från: Uppsala kommun 40 000 kr Enköpings kommun 20 000 kr Håbo kommun Älvkarleby kommun 6 000 kr 3 600 kr Tierps kommun 5000 kr Landstinget i Uppsala län Medlemsorganisationerna betalar 4 000 kr/år. 120 000 kr + 120 000 kr i gemensamt bidrag m. Skådebanan 2.5 Konstföreningar SVERIGES KONSTFÖRENINGAR På riksnivå finns Sveriges konstföreningar som bildades 1973 för att tillvarata konstföreningarnas intressen i kulturlivet. Konstbildning är en av huvuduppgifterna. Förbundet är uppdelat i 25 regionala distrikt och har ungefär 1 200 medlemsföreningar. Runt 350 av medlemsföreningarna är allmänna medan övriga är arbetsplatsföreningar. Tillsammans omfattar alla anslutna konstföreningarna cirka 425 000 enskilda personer. Sveriges konstföreningar arbetar för att konstföreningarna även i framtiden ska vara en viktig del av det svenska kulturlivet. Det gör man genom att fortbilda konstföreningsledare, producera utställningar och utbildningsmaterial, ge stöd och hjälp i det dagliga föreningslivet och verka kulturpolitiskt på riksnivå för att konstföreningarna ska få bättre förutsättningar för sin verksamhet. SVERIGES KONSTFÖRENINGAR, DISTRIKT UPPSALA LÄN I distriktet finns 29 konstföreningar varav 19 var anslutna till Sveriges konstföreningar år 2005. Av dessa 29 var 4 allmänna och 25 var arbetsplatsföreningar varav 15 anslutna. Medlemsantalet för samtliga föreningar i distriktet beräknas uppgå till 4 411, antalet utställningar till 56, föreläsningar 32, kurser och studiecirklar 4, studiebesök och resor 66 och övriga kulturprogram 9. Allmänna konstföreningar finns i Enköping, Tierp, Uppsala och Östhammar. Styrelsen i Sveriges Konstföreningar i Uppsala läns distrikt täcker upp länet geografiskt. Man ordnar 3-4 arrangemang/år som till exempel helgkurs för styrelsemedlemmarna förlagd till Wiks folkhögskola i de konstnärliga teknikerna i teori och praktik. Kultur i länet har stött verksamheten genom att anslå regionala utvecklingsmedel under flera år. 2006 var summan 15 000 kr. Det blir svårare att få deltagare till distriktsstämmorna. Orsaker kan vara tidsbrist bland yngre människor. Verksamheten bygger på en mycket stor ideell insats och dagens unga upplevs mindre föreningsbenägna än tidigare generationer. Återväxten finns i ålderskategorin 40 år och över. 14
Sveriges Konstföreningar i Uppsala län upplever att man har en bra organisation och god överblick över konstlivet i länet. Se vidare under avsnittet 4. Länets kommuner och bildkonsten: 4.4 Föreningsliv och organisationer, s 27. 2.6 Folkbildning STUDIEFÖRBUND Det finns nio samhällsstödda studieförbund som var och en har sin särskilda profil. År 2003 arrangerade studieförbunden 3 578 studiecirklar med estetisk inriktning i Uppsala län med 31 513 deltagare. Studieförbunden är Sveriges största kulturarrangör. År 2003 arrangerades 7 506 kulturprogram med runt 473 519 deltagare i Uppsala län. Studiecirklar som erhållit stöd på bildkonstområdet, exklusive konsthantverk, 2005 (källa SCB): Bild- och formkonstnärlig utbildning, 8 studiecirklar, 81 deltagare varav 60 kvinnor. Konstvetenskap och konsthistoria, 29 studiecirklar, 335 deltagare varav 276 kvinnor. Teckning, 45 studiecirklar, 396 deltagare varav 296 kvinnor. Måleri, 165 studiecirklar, 1361 deltagare, varav 1117 kvinnor. Skulptur, 2 studiecirklar, 15 deltagare varav 10 kvinnor. Grafisk konst 6 studiecirklar, 45 deltagare varav 25 kvinnor. Film och fototeknik 34 studiecirklar, 277 deltagare varav 157 kvinnor. Annan utbildning inom bild- och formkonst 24 studiecirklar, 153 deltagare varav 126 kvinnor. Totalt 313 studiecirklar, 2 663 deltagare varav 2 057 kvinnor. Se vidare under avsnittet 4. Länets kommuner och bildkonsten: 4.3 Skapande verksamhet på amatör nivå, s 25 samt 5. Möjligheter till konstutbildning i länet: 5.6 Studieförbund, s 51. FOLKHÖGSKOLOR I Uppsala län finns Nordens folkhögskola Biskops-Arnö och Wiks folkhögskola. Båda skolorna har internat och anordnar såväl längre som kortare utbildningar. Wik har även en filial, Uppsala folkhögskola. Wiks folkhögskola 1-årig konstlinje, även helg- och sommarkurser. Fortbildningskurser för bildlärare. 1-åriga musik-, skriv- och teaterkurser. 32 elever/år antas till Konstlinjen. Intagningen är kvoterad köns- och åldersmässigt. Flest kvinnor söker och därför antas också fler kvinnor än män. Man tittar även på bakgrund. Upptagningsområdet är hela Sverige. Även utländska studenter är välkomna. Ungefär hälften kommer från Uppsala. 35-40 % pendlar, övriga bor på internat. Målet med utbildningen är att den ska hålla hög kvalitet och vara seriös och rolig. Skolan driver ingen särskild konstnärlig stil, eleverna ska få hitta sin egen. Klimatet är omvittnat bra lite konkurrens och mycket samarbete. Korsbefruktningar sker mellan bild-, musik-, teater- och skrivarlinje. Till Konstlinjen bjuds även gästlärare in, företrädesvis 15
verksamma konstnärer i länet, som komplement till de ordinarie lärarnas kompetenser. Efter nedskärningar har detta minskat. Konstlinjen har kortats och är numera ettårig på grund av nya studiemedelsregler som endast tillåter två års förberedande studier. Efter ett år på Wik vill många gå ett år på en skola med specialinriktning. Kvaliteten på utbildningen har också höjts så att fler elever kommer in på Konsthögskolorna redan efter första året. En orsak är att fler elever har haft möjlighet att gå estetiskt program på gymnasiet eftersom dessa utökats. Äldre elevers målsättning är ofta att prova på eller öppna eget. De yngre har ofta målet att komma in på högre konstutbildningar. Undervisningen strävar efter att vara individuell för att var och en ska nå sina personliga mål. I utbildningen ingår olika konstnärliga tekniker som måleri, skulptur, olika trycktekniker, bilddata, konsthistorisk orientering, galleri- och museibesök samt en resa utomlands för att studera internationell konst. Eleverna går ofta vidare och utbildar sig till formgivare, designer eller konstnär. Även scenografer. Söker till Konstfack eller andra konsthögskolor. Biskops Arnö Kvalificerad yrkesutbildning (KY) i bildjournalistik med inriktning på dokumentär- och reportagefotografi. Utbildning i dokumentärfilm. 16
3. Aktörer på riksnivå 3.1 Statliga aktörer KULTURRÅDET Kulturrådet har regeringens uppdrag att arbeta med form- och bildkonst och får till detta cirka 29 miljoner kronor om året. Målet är att sprida konsten i hela landet. Ett sätt att nå detta är genom de bidrag man ger till verksamheter och institutioner som stödjer och utvecklar konst och konstupplevelser, särskilt den samtida konsten. Yrkesverksamma konstnärer och formgivare är en av grundstenarna i ett levande konstliv. Kulturrådet ger bidrag till deras yrkesorganisationer, till exempel Konstnärscentrum, Centrum för fotografi, Konsthantverkscentrum och Illustratörscentrum. Utställningsanordnare kan även få utställningsersättning från Kulturrådet. Kulturrådet ger stöd till organisationer, institutioner och grupper. Mötesplatser för konst som Skulpturens Hus, Färgfabriken, Röda Sten, Form/Designcenter och Tensta Konsthall får bidrag. En referensgrupp med representanter för olika delar av konstlivet ger förslag till Kulturrådet hur bidragen till utställningsverksamhet kan fördelas. Konstfrämjandet, Sveriges konstföreningar, länsmuseerna, konsthantverkskooperativ och konstnärsägda gallerier får också bidrag, men enskilda konstnärer eller formgivare kan inte få stöd från Kulturrådet. Riksutställningar, Moderna Museet och Konstnärsnämnden är myndigheter som Kulturrådet samarbetar med inom konstområdet. För att utveckla konstlivet och göra det möjligt för fler människor att möta konst finns det konstkonsulenter på regional nivå. Konstkonsulenter finns i följande län: Dalarnas län, 1 konsulent Gotlands län, 1 konsulent Gävleborgs län, 1 konsulent Göteborgs stad, 1 konsulent Hallands län, 1 konsulent Jämtlands län, 1 konsulent Kalmar län, 1 konsulent Norrbottens län, 1 konsulent Södermanland, 1 konsulent Värmlands län, 1 konsulent Västerbottens län, 1 konsulent Västernorrland, 2 konsulenter Västmanland, 1 konsulent 17
Västra Götalands län, 2 konsulenter Örebro län, 1 konsulent Östergötland, 2 konsulenter Uppsala län är ett av de få län som inte har en konstkonsulent. I Stockholms län, Jönköpings län, Blekinge län, Kronobergs län, Region Skåne och Norrbotten finns inte heller någon konstkonsulentverksamhet i dag. Jönköpings län, Stockholms län och Region Skåne kommer troligtvis att ansöka om bidrag från Kulturrådet under 2006. Region Skåne har redan påbörjat rekrytering av en konstkonsulent eftersom man beslutat att inrätta en sådan tjänst oavsett om man får statliga bidrag eller ej. Västmanland kommer att dra in sin konstkonsulenttjänst under 2007 av besparingsskäl. Kulturrådets beskrivning av konstkonsulenternas arbete: De regionala konstkonsulenterna har en nyckelroll när det gäller att främja människors möjlighet att möta konst. I regeringens uppdrag till konstkonsulenterna uttrycks tydligt vikten av en helhetssyn på konsten och dess relation till det övriga samhället. Konsulenterna arbetar för att barn och ungdomar ska få möta det professionella konstlivet, såväl institutioner som fria utövare. Barn och ungdomar ska även få tillgång till den specifika kunskap som finns i konsten för att kunna utveckla sitt eget konstnärliga uttryck. Konstkonsulenterna arbetar dessutom med att skapa bättre förutsättningar för konstnärer att verka i regionen genom kompetensutveckling, projekt och nationella såväl som internationella samarbeten. Arbetet innefattar att också amatörorganisationer och föreningsliv kan få hjälp att utveckla sin kompetens och därmed höja kvaliteten på sin verksamhet. Skillnaderna mellan regionerna skapar olika ramverk för konsulenterna i deras arbete som nätverksbyggare mellan konstliv, utbildningsväsende och amatörorganisationer. I vissa regioner finns det konstinstitutioner, föreningar, fria utövare och högskolor att samverka med, i andra får konsulenten bygga upp den regionala strukturen för konst från början. En stor del av konsulenternas tid går till att informera och hitta vägar för konsten in i förskola, skola och högskola. Det är också viktigt att stärka konstnärer som söker sig till skolans område och lärare som söker sig till konsten genom att synliggöra deras arbete samt att anordna kompetensutveckling för såväl konstnärer som lärare. Kulturrådet är initiativtagare till utvecklandet av den regionala konstkonsulentverksamheten. Förutom ekonomiskt bidrag vill man också ge konsulenterna kontinuerligt stöd med möjlighet till erfarenhetsutbyte och fortbildning. Kulturrådet samlar också in erfarenheter från regionernas konsulentverksamhet för att sprida till regioner som ännu inte har några konstkonsulenter. Kulturrådet bidrar med finansiering och erfarenhetsutbyte, men är inte konstkonsulenternas arbetsgivare. Landstinget är huvudman och beslutar om var tjänsten ska placeras, om tjänsten ska delas mellan flera personer och vad som ska ingå i uppdraget. Landstinget ska själv stå för minst 50 % av kostnaden för tjänsten. Bidragsnivån till konstkonsulenttjänster ligger år 2006 på 225 000 kr. För 2007 väntas en viss sänkning. Bidraget till konsulenttjänsterna inom dans och konst har till och med år 2006 varit kopplat till specifika tjänster. I Kulturrådets nya inriktning för bidrag till denna länskonsulentverksamhet kommer medlen framöver inte vara bundna till tjänster utan till att verksamheten är förenlig med syftet i förordningen. Kulturrådet säger dock att man prioriterar bidrag till konsulenttjänst i stället för verksamhetsmedel även efter den nya inriktningen. Man ser också att i de län verksamheten har fungerat bäst är där konsulenten har en fri placering och huvudsakligen ägnat sig åt nätverksbyggande. Placering på museum har haft en tendens att minska den fria rollen. Skolverksamheten är prioriterad. STATENS KONSTRÅD Statens konstråd beskriver sin verksamhet på följande sätt: 18
Statens konstråds övergripande mål är att konsten blir ett naturligt och framträdande inslag i samhällsmiljön. Statens konstråd arbetar för att samtidskonstens alla yttringar ska ges möjlighet att avspegla sig i samhällsmiljön. Detta gör Konstrådet genom att förvärva samtidskonst till statens byggnader och andra lokaler för statlig verksamhet. När det bedöms som kulturpolitiskt angeläget kan Konstrådet även medverka till att konst tillförs andra gemensamma miljöer än statliga. Statens konstråd verkar också för att konsten ska vara en integrerad del i ny- och ombyggnationer inom det statliga området. Genom verksamhetsgrenen Information, pedagogik och utveckling ska Statens konstråd även sprida kunskap om konstens betydelse för en god samhällsmiljö och driva utvecklingen inom området. Statens konstråd har som vision ett ökat intresse för och en utveckling av samtidskonsten i det offentliga rummet. Inom de närmsta åren ska den konstpedagogiska insatsen stärkas inom hela verksamhetsområdet så att möten mellan samtidskonsten och allmänheten såsom samarbetspartner och brukare kan främjas. Statens konstråd prioriterar barn- och ungdomsrelaterade projekt samt verkar för en större spridning av konstinköpen i hela landet. Statens konstråd har ett årligt anslag på cirka 36,2 miljoner kronor (2006) samt ett administrativt driftanslag på cirka 7,4 miljoner (2006). Statens konstråd har bidragit mycket till utsmyckningen i Uppsala kommun i och med att det där finns många statliga verk och institutioner. När utsmyckningsprojekten är avslutade övergår ansvaret för konsten till respektive fastighetsägare. KONSTNÄRSNÄMNDEN Konstnärsnämndens uppgift är att besluta om statliga ersättningar och bidrag till bild-, form-, ton-, scen- och filmkonstnärer samt att främja internationellt konstnärsutbyte. Nämnden ska också hålla sig informerad om konstnärernas ekonomiska och sociala förhållanden. Syftet med verksamheten är att genom fördelning av ersättningar och bidrag förbättra konstnärernas villkor. Under 2005 betalade Konstnärsnämnden ut cirka 93 miljoner kronor i stipendier och bidrag till 1757 personer. Cirka 90% av medlen gick till Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalands län. År 2005 fick sex bildkonstnärer från Uppsala län arbetsstipendier på vardera 110 000 kr. En bildkonstnär fick 24 000 kr i bidrag för utställning i utlandet. En fotograf fick 10 000 kr i bidrag till arbets- eller studievistelse. RIKSUTSTÄLLNINGAR Riksutställningar arbetar med vandringsutställningar samt utvecklar utställningsmediet konstnärligt, pedagogiskt och tekniskt. Riksutställningar startade 1965 som försöksverksamhet och blev statlig myndighet 1998. Riksutställningar turnerar årligen med 25 30 utställningar till ett 130-tal platser över hela landet och även utomlands. Utställningarna varierar i storlek från 1 m 2 till 1000 m 2. Utställningarna visas i samarbete med lokala arrangörer på bibliotek, konsthallar, museer, skolor och även ute på gator och torg. Man turnerar även med mobila utställningsrum. Riksutställningar hade ett jämförelsevis litet antal visningsdagar i Uppsala län under 2005. En orsak var beskedet om RU:s omlokalisering till Gotland vilket medförde att vissa utställningsproduktioner planerade för 2005 fick skjutas på framtiden. En annan orsak är bristen på lämpliga utställningslokaler i länet. I Utbildnings- och Kulturdepartementets regleringsbrev för 2006 står att mål ett för vandringsutställningar är att prioritera dels barn och ungdom dels den samtida konsten. 19
MODERNA MUSEET Moderna museet är ansvarsmuseum för den samtida konsten i Sverige. I Utbildnings- och Kulturdepartementets regleringsbrev för 2006 står det att mål fem är att öka samlingarnas rörlighet i hela landet, bland annat i samarbete med Riksutställningar och regionala kulturinstitutioner. 3.2 Andra aktörer FOLKETS HUS OCH PARKER Riksorganisationen Folkets Hus och Parker, FHP, har en landsomfattande konstverksamhet och sprider konst till hela landet genom vandringsutställningar och konstnärliga utsmyckningar i 700 Folkets Hus och 150 folkparker. FHP producerar 13 egna utställningar under 2006 som går på turné och omfattar konst för barn, samtida videokonst, porträtt från mellanöstern, skivomslag och folkparksaffischer. FHP:s konstverksamhet är ett centralt inslag i verksamheten. Genom årliga statliga anslag från Statens kulturråd har man möjlighet att genomföra allt från utsmyckningar av lokaler till konstturnéer och föredrag av olika konstnärer. När det gäller monumental konst som skulpturer, ridåer och andra konstverk kan man bidra med upp till halva kostnaden. KONST ÅT ALLA Konst åt alla startade 1977 och drivs till gagn för besökarna i landets allmänna samlingslokaler och för de yrkesverksamma konstnärerna. I dessa lokaler; bygdegårdar, folkets hus och ordenshus deponeras de inköpta verken. I snitt deponeras 75 verk i bygdegårdar varje år. Över 500 bygdegårdsföreningar har konst deponerad. Antalet verk per bygdegård är cirka fem stycken. Bygdegårdarnas Riksförbund äger cirka 4 000 konstverk. Inköpsutställningarna Konst åt alla är ett samarrangemang mellan Bygdegårdarnas Riksförbund, Riksorganisationen Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar. Ett gemensamt och årligt konstanslag från Statens kulturråd gör det möjligt att på detta sätt stödja landets yrkesverksamma konstnärer. Cirka 10 utställningar anordnas varje år i organisationernas egna lokaler. Till inköpsutställningarna, som äger rum runt om i landet, bjuds yrkeskonstnärer in. Efter det att riksorganisationerna gjort sina inköp är utställningarna öppna för allmänheten. Den inköpta konsten deponeras sedan i olika delar av landet och det är inte ovanligt att en konstnär får sitt verk placerat långt ifrån hemorten. Inga arrangemang i Uppsala län 2005/2006. BYGDEGÅRDAR I Uppsala län är 76 bygdegårdar anslutna till Bygdegårdarnas Riksförbund. Ur Uppsalas bygdegårdsdistrikts verksamhetsinriktning för 2006: Kulturverksamhet Bygdegården är mötesplatsen, kulturhuset - möjligheternas hus. Utbildning och information sker så att bygdegården kan stärka sin roll som både lokalhållare och kulturarrangör. Fler kulturarrangemang i våra hus, och fler föreningar som arrangerar. Vi vill arbeta för ett levande lokalt kulturliv i alla delar av länet och göra ett kulturliv möjligt med mångfald, god kvalité och plats för både amatörers skapande och professionella kulturarbetares medverkan. Genom bland annat ut- 20
budsdagar, turnéverksamhet och samverkan med olika aktörer på kulturområdet kan fler kulturarrangemang genomföras i våra hus och fler föreningar bli arrangörer. Ökad samverkan med kulturorganisationer/institutioner är också önskvärt. 21
4. Länets kommuner och bildkonsten 4.1 Presentation av kommunerna Enköping Enköping är en av Sveriges snabbast växande kommuner. I dag bor drygt 38 000 människor i kommunen varav 20 000 i staden Enköping. Stockholm, Uppsala och Västerås ligger inom pendlingsavstånd. Näringslivet domineras av handel och små till medelstora företag inom verkstadsindustrin. Enköping har målsättningen att bli Årets kulturkommun 2010. Kulturförvaltningen äskar offensivt ökade anslag till verksamheten. Fritidsförvaltningen arbetar för att Enköping ska bli årets ungdomskommun 2009. Kommunen har en kulturförvaltning med kulturchef, museichef, bibliotekschef och två kultursekreterare varav en med inriktning på barn och ungdom. Musikskolan ligger också under kulturförvaltningen. Enköpings konstförening får ett verksamhetsbidrag på 20 000 kr/år samt 2 000 kr i utställningsersättning till konstnärerna från Kulturnämnden. Kommunen står även för de fasta kostnaderna för driften av Konsthallen. Totalt blir det 64 000 kr. 70 000 kr/år är anslaget till stipendier för alla konstarter. Det finns arbetsstipendier, hedersstipendier och kulturstipendier. Håbo Håbo har drygt 18 000 invånare. Kommunen har nära till Stockholm, både fysiskt och mentalt. Håbo upplevs ibland nästan som en förort till huvudstaden. Uppsala känns som det ligger längre bort. Håbo är en expansiv kommun. Det finns en vilja att få mindre industri att etablera sig. Många tjänstemän pendlar till Stockholm, Uppsala, Västerås. Många lärare från Uppsala och Stockholm pendlar till Håbo. Det finns ett starkt intresse för hembygden i kommunen. Invånarna söker gärna sina rötter och kulturminnen är intressanta. Någon kulturförvaltning finns ej utan kulturverksamheten ryms under bildningsförvaltningen som även har hand om för-, grund- och gymnasieskola, kommunala musikskolan samt biblioteks- och fritidsverksamhet. Kulturkonsulenten är ansvarig för allmänna kulturfrågor. Gymnasiechefen för Bildningscenter Jan Fridegård ansvarar för frågor som rör barnoch ungdomskultur. Under bildningsförvaltningen finns en samlad pott kulturpengar som delas ut till skolorna för föreställningar, kulturprojekt och liknande. 22
Kulturstipendium på 20 000 kr delas ut vartannat år till kulturutövare. Fridegårdsstipendie på 100 000 kr (nyinstiftat). Vartannat år belönas en författare/konstnär/artist som arbetar i Fridegårds anda. Kulturpolitisk strategi saknas. Knivsta Knivsta med drygt 13 000 invånare är en mycket expansiv kommun med kraftiga investeringsbehov. Satsning på kultur är inte prioriterat. Knivsta är en ung kommun på flera sätt och medelåldern är 36 år. Antalet barn och unga är högre än riksgenomsnittet. Någon kulturförvaltning finns ej. Det finns en förvaltningschef med ansvar för kultur- och skolfrågor, en kombinerad chefstjänst för bibliotek och kultur och en kultursekreterare vars tjänst är på 10 %. Kommunen har inga föreningsbidrag eller stipendier. Till evenemangsbidrag finns 20 000 kr. Anslagen till kulturverksamhet i skolan är 40 000 kr. De låga anslagen till kulturen placerar Knivsta sist, eller möjligtvis näst sist, bland landets kommuner. En kartläggning av kulturen i Knivsta kommun har gjorts och en plan för allmänkultur 2007-2008, framtagen av skol-, kultur- och socialnämnden, finns. Tierp Tierps kommun har cirka 20 000 invånare. Läget mitt emellan Gävle och Uppsala gör att både in- och utpendling är stor. Nya E4:an och Upptågets förlängning till Gävle och Upplands Väsby har ökat kommunens attraktivitet. Pendlingen inom kommunen till såväl skolor som arbetsplatser är också hög. Tierp rymmer nio gamla bruksmiljöer och dessa har satt stor prägel på kommunen. Den folkliga kulturtraditionen är stark och levande, framförallt inom folkmusikens område. Kulturintresserade invånare åker till såväl Uppsala som Gävle för att kunna ta del av det större utbud som finns där. Kommunen har en enhet för kultur- och fritidsfrågor där det bland annat finns en kulturoch fritidschef samt två kultursekreterare varav den ena har konstansvar och den andra är inriktad på barn och ungdom. Kommunen ger 15 000 kr/år i bidrag till Tierps konstförening. Arrangemangsstöd finns och består av mindre summor. Konstrundan Konst på väg finansieras av kommunen. Det finns ett kulturstipendium på 15 000 kr som delas ut årligen. Kultur- och fritidspolitiska mål finns. Uppsala Drygt 182 000 personer, det vill säga två tredjedelar av länets totala befolkning, bor i Uppsala kommun. Konstintresset är stort i nuvarande kulturnämnd och det finns en uttalad vilja att satsa på bildkonsten. I Uppsala kommun finns en stark framtidstro och man vill profilera sig. Här kan konsten komma att spela en viktig roll. Till exempel har Sienapriset inspirerat. Priset delas ut av Sveriges arkitekter för att främja god utemiljö och gick år 2005 till Östra Ågatan i Uppsala. Miljön har utformats av arkitekten Mattias Nordström och konstnären Kajsa Mattas i samarbete med Kulturkontoret. Kommunen har en kulturförvaltning 23