Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Bilaga till Avfallsplan 2016-2019

2 Sammanfattning Norrtälje kommun har tagit fram en ny avfallsplan för 2016-2019. Planens huvudsakliga syfte är att ange förutsättningar för en god avfallshantering och en långsiktigt hållbar utveckling. Planen innehåller mål som berör god service, minskade avfallsmängder, ökad materialåtervinning, biologisk behandling av matavfall, avfallshantering i samhällsplaneringen och minskad nedskräpning. Den som bedöms kunna uppstå sammanfattas i tabellen nedan. Miljöpåverkan kan vara både negativ och positiv. Tabell 1. Sammanfattning av av planförslaget och nollalternativet. Målområde Planförslag Nollalternativ Kommentar Mål 1 Avfallshanteringen i Norrtälje kommun ska utgå från kundens behov och tillhandahålla god service, lättillgänglig information samt vara användarvänlig Ingen Ingen Mål 2 Mängden avfall från hushåll ska minska och även dess farlighet och klimatpåverkan Stor positiv Liten positiv Mer ambitöst mål än befintliga avfallsplanen Mål 3 Öka materialåtervinningen i kommunen Stor positiv Liten positiv Mer ambitöst mål än befintliga avfallsplanen Mål 4 Matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling Liten positiv Obetydlig Målet är mycket mer ambitös än befintlig avfallsplan Mål 5 Avfallsfrågor är integrerade i kommunens planering Liten positiv Liten negativ Helt nytt mål jämfört med befintlig avfallsplan Mål 6 Nedskräpning i kommunen ska minska Liten positiv Liten negativ Helt nytt mål jämfört med befintlig avfallsplan

3 1 Inledning 1.1 Bakgrund till miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) En reviderad avfallsplan för Norrtälje kommun har tagits fram. Om planens genomförande kan antas medföra betydande ska planen miljöbedömas. Enligt 4 Förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska en avfallsplan antas medföra betydande om planen anger förutsättningar för kommande tillstånd för sådana verksamheter som anges i Bilaga 3 till förordningen. Avfallsplanen anger förutsättningar för vad som benämns som andra projekt till vilka bl.a. anläggningar för bortskaffande av avfall, avloppsreningsverk, deponering av slam från reningsverk, lagring av järnskrot, inklusive skrotbilar, anläggningar för återvinning eller förstöring av explosiva ämnen och anläggningar för behandling av djurkadaver räknas. Inom ramen för miljöbedömningen upprättas denna MKB. 1.2 Syfte med miljökonsekvensbeskrivningen Syftet med en miljöbedömning och MKB är att identifiera, beskriva och bedöma den betydande som kan antas till följd av planens genomförande. I detta fall motsvarar planens genomförande de mål som sätts upp inom ramen för avfallsplanearbetet. 2 Avfallsplan 2016-2019 2.1 Avfallsplanens syfte Det generella syftet med avfallsplanearbetet är den enskilda kommunens sätt att bidra att de nationella och avfallsrelaterade miljökvalitetsmålen uppnås. Avfallsplanen med tillhörande process tydliggör kommunens ambitioner på avfallsområdet, utgör ett viktigt strategiskt styrinstrument och fungerar som informationskanal till kommuninvånare och verksamhetsutövare avseende avfallsfrågor. Kommunens vision med avfallsplanen är att avfallshanteringen i Norrtälje kommun ska: Sätta kunden i fokus genom att erbjuda god service Bidra aktivt till avfallsminimering och resurshushållning Arbeta för att bevara och förbättra miljön så att såväl nuvarande som kommande generationer kan leva, bo och trivas i Norrtälje kommun 2.2 Avfallsplanens innehåll Innehållet i en avfallsplan styrs av Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om innehållet i en kommunal avfallsplan och länsstyrelsens sammanställning (NFS 2006:6). En avfallsplan ska exempelvis innehålla en beskrivning av nuläget, uppgifter om nedlagda deponier, mål, åtgärder och uppföljning. Avfallsplanen för Norrtälje innehåller samtliga uppgifter som krävs i Naturvårdsverkets föreskrifter. Miljöbedömningens syfte är, som ovan nämnt, att identifiera, beskriva och bedöma den betydande som kan antas till följd av planens genomförande. Planens genomförande är planens mål och dessa utgår från EU:s avfallshierarki och Sveriges nationella avfallsplan 2012-2017.

4 Utifrån detta har övergripande mål och delmål arbetats fram. Dessa redovisas nedan. Mål 1. Avfallshanteringen i Norrtälje kommun ska utgå från kundens behov och tillhandahålla god service, lättillgänglig information samt vara användarvänlig Delmål 1.1 Minst 95 procent av kunderna ska uppleva att Norrtälje kommun tillhandahåller god service och en välfungerande avfallshantering. Delmål 1.2 Minst 90 procent av kunderna ska ha kunskap om var de kan vända sig för att få information om avfallshanteringen i kommunen. Mål 2. Mängden avfall från hushåll ska minska och även dess farlighet och klimatpåverkan Delmål 2.1 Mängden hushållsavfall per invånare ska vara mindre år 2019 än år 2015, undantaget grovavfall. Delmål 2.2 Minst 90 procent av invånarna i Norrtälje kommun ska uppge att de känner till vad som är farligt avfall och var de kan lämna det. Delmål 2.3 Återbruket i kommunen ska öka varje år under avfallsplaneperioden. Delmål 2.4 Mängden fossila växthusgaser som släpps ut från transporter vid insamling av hushållsavfall (under kommunens ansvar), samt transport av detta avfall till behandlingsanläggning ska minska med 25 procent under planperioden 1. Mål 3. Öka materialåtervinningen i kommunen Delmål 3.1 Senast år 2019 ska 50 procent av mängden säck- och kärlavfall inklusive förpackningar och tidningar materialåtervinnas. Delmål 3.2 Senast år 2019 ska 30 procent av mängden grovavfall materialåtervinnas. Delmål 3.3 År 2019 ska textilavfall i det brännbara avfallet från hushåll minska med 50 procent jämfört med 2015. Mål 4. Matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling Delmål 4.1 Senast år 2018 ska minst 50 procent av mängden matavfall från hushåll, storkök och butiker gå till biologisk behandling så att växtnäring och energi tas tillvara. Mål 5. Avfallsfrågor är integrerade i kommunens planering Delmål 5.1 2019 uppger relevant personal från berörda förvaltningar att avfallsfrågor finns inarbetade i systerförvaltningars löpande planeringsarbete samt att detta följs upp årligen. Delmål 5.2 Senast år 2019 ska alla kommunala verksamheter och fastigheter källsortera det avfall som uppkommer. 1 Avser kommunens transporter för insamling av hushållsavfall och transport till behandlingsanläggningar.

5 Mål 6: Nedskräpning i kommunen ska minska Delmål 6.1 Mängden nedskräpning följs och registreras. Delmål 6.2 Upplevd nedskräpning mäts och registreras. Delmål 6.3 Upplevd nedskräpning ska minska. För avfallsplanen i sin helhet, se Norrtälje avfallsplan 2016-2019. 2.3 Avfallsplanens förhållande till andra planer och program Avfallsplanen både påverkar och påverkas av andra planer och program. Särskilt viktigt för en kommunal avfallsplan är planens förhållande till den nationella avfallsplanen samt det avfallsförebyggande programmet. Norrtälje avfallsplan 2016-2019 har sin utgångspunkt i ovan nämnda plan och program varför den kommunala planen ligger i linje med de nationella intentionerna. Exempel på det är mål om minskad nedskräpning, ökat återbruk, ökad återvinnig av förpackningsmaterial, textilier och matavfall samt kundnöjdhet. Dock finns det vissa delar som på nationell nivå har pekats ut som särskilt viktiga områden att arbeta med men som saknas i den kommunala planen såsom hantering av avfall i bygg- och anläggningssektorn och avfallsbehandling. Exempel på andra planer och program som påverkar avfallsplanen är fysiska planer såsom översiktsplaner och detaljplaner som exempelvis kan styra förutsättningar för etablering av nya insamlingsplatser för avfall. Andra exempel är regionala eller lokala miljöprogram som kan påverka avfallsplanens målformuleringar och ambitionsnivå. Exempel på planer och program som istället kan påverkas av avfallsplanen är exempelvis bygg- och miljökontorets tillsynsplan som kan komma att inkludera tillsyn inom avfallsområdet samt även fysiska planer där avfallsplanen kan ange mål för nyetablering av nya insamlingsplatser för avfall. 3 Miljöbedömning Enligt miljöbalken ska miljökonsekvensbeskrivningen identifiera och beskriva direkta och indirekta effekter som den planerade planen kan medföra på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljöbedömningen har genomförts av en utomstående part som har varit en del av avfallsplaneprocessen. Bedömningarna baseras på det underlag som har funnits tillgängligt, se referenslista, samt MKB-författarens erfarenheter. En avfallsplan är en strategisk plan utan direkta fysiska åtgärder. Norrtälje avfallsplan 2016-2019 innehåller övergripande mål och delmål men saknar specifika åtgärder vilket försvårar möjligheten att bedöma utfallet av målen. Såldes är även omfattningen av miljökonsekvenserna svåra att bedöma. Miljöbedömningen har därför genomförts på en generell nivå och i de fall som troliga antaganden har gjort har dessa noterats. Nuvarande förutsättningar för målen redovisas under respektive mål. Utfallen av målen baseras på erfarenheter från tidigare genomförda avfallsplaner och kommunal avfallshantering i allmänhet. Miljöbedömning har genomförts på de sex övergripande målområden som anges i planen. Delmålen anger vägledning av kommunens intention med målet.

6 3.1 Avgränsningar Miljöbedömningen har avgränsats tidsmässigt till att omfatta tidsperspektivet 2016-2019 vilket är den tidsperioden där det i avfallsplanen har formulerats mätbara och tidsatta mål. Miljöbedömningen av avgränsats geografiskt till att omfatta Norrtälje kommun. Ett stort antal avfallstransporter sker dock till anläggningar utanför kommunen. Miljöbedömningen gällande transporter inkluderar därför som kan uppstå även utanför Norrtälje kommun. Miljöpåverkan som kan antas uppstå till följd av behandling av avfall på en anläggning behandlas inom ramen för respektive anläggnings tillståndsprocess och behandlas inte vidare i föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB). 3.2 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen har antagit sexton nationella miljökvalitetsmål som syftar till att styra all verksamhet i Sverige mot en hållbar utveckling för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer en god och hälsosam livsmiljö. Genomförandet av avfallsplanen påverkar flera av dessa mål både direkt och indirekt. De mål som påverkas främst är: Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning God bebyggd miljö I miljöbedömningen har följande skala använts för att bedöma miljökonsekvenser av planens genomförande utifrån de utvalda fem nationella miljökvalitetsmålen. Skalan baseras på relationen mellan nuvarande förutsättningar och den som kan förväntas vid planens genomförande. Konsekvenserna kan vara både positiva och negativa. Tabell 2. Mått på. Mått på Positiva + Negativa - Ingen eller obetydliga 0 Både positiv och negativ +/- På vilket sätt avfallsplanens genomförande påverkar människors hälsa och miljön beror på påverkan från direkta och indirekta åtgärder som genomförs för att nå de mål som anges i avfallsplanen. Utifrån detta beskrivs gällande avfallsplanens olika målområden och den som kan antas förväntas beskrivs övergripande utifrån vad som har bedömts som rimligt med hänsyn till planens innehåll och detaljeringsgrad.

7 3.3 Alternativ Enligt miljöbalken ska rimliga alternativ med hänsyn till planens syfte och geografiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas. 3.3.1 Nollalternativet Nollalternativet avser en situation om avfallsplan 2016-2019 inte genomförs. Nollalternativet ska inte förväxlas med nuläget. Om inte förslag till ny avfallsplan genomförs kvarstår avfallsplan 2012-2015 och fortsätter att gälla. Arbetet med avfallsplan 2012-2015 inleddes under 2010 och antogs år 2012 vilket innebär att beskrivna förutsättningar skiljer sig från nu aktuella förutsättningar. Planen innehåller således exempelvis inte en relevant beskrivning av avfallshanteringen eller för dagens verksamhet relevanta mål. 3.3.2 Andra alternativ Inom ramen för avfallsprocessen har olika ambitionsnivåer för mål och åtgärder diskuterats vilket har resulterat i en nivå som kommunen har bedömt som rimlig att genomföra med hänsyn till tillgängliga resurser. Resultatet återfinns i avfallsplan 2016-2019 och således har inga andra alternativ än nollalternativet varit aktuella. 4 Miljöpåverkan 4.1 Mål 1. Avfallshanteringen i Norrtälje kommun ska utgå från kundens behov och tillhandahålla god service, lättillgänglig information samt vara användarvänlig. 4.1.1 Nuvarande förutsättningar Norrtälje kommun ligger cirka en timme norr om Stockholm och utgörs av både fastland och en större andel öar. I kommunen bor cirka 59 000 invånare och under sommarhalvåret fördubblas invånarantalet. Avfallshanteringen i kommunen fungerar bra och kundnöjdheten är hög. Mål om att minst 90 procent av invånarna skulle vara nöjda fanns med i föregående avfallsplan. Enligt genomförda kundundersökningar uppgick kundnöjdheten till 95 procent. Kommunen önskar bibehålla den höga kundnöjdheten. En bibehållen kundnöjdhet är särskilt viktigt då kommunen planerar att införa ett nytt insamlingssystem för säck- och kärlavfall under perioden. Även mål om att huvuddelen av invånarna ska ha kunskap om vart de finner information om avfallshanteringen fanns med i föregående avfallsplan men målet uppnåddes inte. Målet har omformulerats i avfallsplan 2016-2019. 4.1.2 Miljöpåverkan Positiv Det finns inga konkreta åtgärder, utan målet är uppbyggt utifrån kundens upplevelse om god service och kunskap att skaffa sig information. Det är inte möjligt att bedöma hur kundens upplevelse påverkar de nationella miljökvalitetsmålen. För att öka användarvänligheten planerar kommunen på att införa fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar eller öka tätheten mellan återvinningsstationerna.

8 Detta finns med i handlingsplan till avfallsplanen. Genom ökad service och mer användarvänligt system kan det möjliggöra en förbättrad källsortering och nyttjande av outnyttjat material i restavfallfraktionen. I dagsläget består ca en tredjedel av säck- och kärlavfallet av tidningar och förpackningar. Skulle det vara lättare att sortera ut förpackningar och tidningar är det sannolikt att utsorteringen skulle bli bättre. Detta innebär att mer material skulle gå till materialåtervinning istället för förbränning. Genom lättillgänglig information bedöms motivationen att sortera öka. Detta bör bidra till att det blir mindre felsorterat och det blir mindre skadliga ämnen i restavfallet. Närheten att lämna avfall minskar behovet av privata bilresor för att lämna avfallet. Eventuellt skulle transporterna för att samla in avfallet öka med mer fastighetsnära insamling. Beroende på behandlingsanläggningen för det insamlade materialet så skulle det kunna innebära ökade transporter till behandlingsanläggningen. Planerade åtgärder i handlingsplanen kommer bidra positivt till att uppfylla flera nationella miljökvalitetsmål. Däremot kommer detta mål inte bidrar till att uppfylla något av de nationella miljökvalitetsmål eftersom målet handlar om hur kunden upplever saker. 4.2 Mål 2. Mängden avfall från hushåll ska minska och även dess farlighet och klimatpåverkan 4.2.1 Nuvarande förutsättningar Målet är direkt kopplat till kommunens vision om resurshushållning och avfallsminimering som i sin tur bygger på bl.a. EU:s avfallshierarki, nationell avfallsplan och avfallsförebyggande programmet. Målet har avgränsats till att inte omfatta grovavfall då statistiken anses bristfällig. Det avfall som har genererats i kommunen har varierat över tid. De totala 2 mängder som har samlats in har sjunkit mellan år 2009-2013, se tabell nedan. Mängderna ligger dock över riksgenomsnittet vilket delvis kan förklaras av att kommunen har ett stort antal fritidshus. Tabell 3. Insamlade avfallsmängder per invånare i kommunen mellan år 2009-2013 och en jämförelse med riksgenomsnittet. De stora skillnaderna mellan insamlade mängder i Norrtälje kommun och riksgenomsnittet kan delvis förklaras med ett stort antal fritidshus. 2009 2010 2011 2012 2013 Summa 716 803 627 769 630 Riksgenomsnitt 392 390 459 460 461 Sammansättningen av avfallet varierar både till innehåll och mellan olika områden i kommunen. År 2015 genomfördes en plockanalys av hushållens säck- och kärlavfall och resultatet visar att det finns en mindre del farligt avfall i restavfallet. Mål om att minst 90 procent av invånarna ska uppge att de känner till vad som är farligt avfall och var det ska lämnas fanns med i föregående avfallsplan. Enligt genomförda kundundersökningar uppgav till 96 procent ha kunskapen om hur de ska sortera ut farligt avfall och var det ska lämnas. Kommunen önskar bibehålla den kunskapsnivå. En bibehållen kunskapsnivå om farligt avfall är särskilt viktigt eftersom man inte vill att farligt avfall ska hamna på fel ställe. Samtliga insamlingsfordon och lastbilar som transporterar till behandlingsanläggningarna går idag på diesel. 2 Säck- och kärlavfall, grovavfall, farligt avfall och tidningar och förpackningar.

9 4.2.2 Miljöpåverkan Positiv Kommunen har små möjligheter att påverka konsumtionsmönster och därmed mängden avfall som uppkommer. Det behövs ändrat beteende hos människor för att avfallsmängden ska kunna minska. Genom information och gott föredöme kan kommunen dock bidra till en förändring. Om avfallsmängderna minskas så kommer troligtvis även den totala mängden farliga ämnen också att minska. Detta skulle innebära en positiv påverkan på uppfyllande av nationella miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö och giftfri miljö. Vidare kommer antal transporter till behandlingsanläggningar att minska om avfallsmängden minskar, med bland annat minskade utsläpp till luft. Detta får till följd att det bidrar till att uppfylla nationella miljökvalitetsmålen frisk luft, begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning och ingen övergödning. Enligt handlingsplanen framgår det att kommunen planerar för ett nytt insamlingssystem för farligt avfall. Exempelvis med röd box blir det mer lättillgängligt för invånarna att lämna farligt avfall på rätt sätt och det borde bli mindre farligt avfall som lämnas fel i säck- och kärlavfallet. Minskade mängder fossila växthusgaser från transporterna för insamling av avfall skulle ha en stor positiv påverkan på miljön och bidra till uppfyllande av målen utsläpp till luft, begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning och ingen övergödning. Negativ Erfarenhet visar att förebygga avfall är det mest effektiva sättet att minska och resursförbrukningen och ligger i linje med EU:s avfallshierarki där förebyggande ges högsta prioritet vilket bidrar till ökad resurseffektivitet. Målet borde utvecklas med ett delmål om att avfallet ska förebyggas i syfte att ligga i linje med EU:s avfallshierarki. Det är negativt att det saknas delmål om inventering och åtgärder av deponier trots att det i den nationella avfallsplanen anges att alla kommuner ska ha identifierat, inventerat och riskklassat alla nedlagda deponier. Eftersom det inte finns något mål angående identifiering, inventering och riskklassning, kan inte heller åtgärder enligt en åtgärdsplan vidtagas till skydd för mark, sediment samt yt- och grundvatten. Detta får till en följd att det blir negativ avseende nationella miljökvalitetsmålen giftfri miljö och ingen övergödning. Bedömningen är att detta mål har stor positiva eftersom minskade mängder avfall och mindre utnyttjande av fossilt bränsle innebär mindre fossila växthusgaser. Den positiva skulle dock bli ännu större om det hade funnits en mål gällande förebyggande av avfall och inventering av deponier. 4.3 Mål 3. Öka materialåtervinningen i kommunen 4.3.1 Nuvarande förutsättningar Det finns 31 återvinningsstationer i kommunen där invånarna kan lämna förpackningar och tidningar. Av dessa 31 stationer är det 23 stycken som har insamling av alla förpackningsfraktioner, de övriga en till fyra fraktioner. I dagsläget sker ingen insamling av matavfall med några enstaka undantag. Under 2014 samlades 20 894 ton grovavfall in varav 3 617 (17 procent) gick till materialåtervinning.

10 Under 2014 samlades det in 16 437 ton säck- och kärlavfall, varav matavfall var 30 ton. 4 525 ton förpackningar samlades in samma år. Detta innebär att 22 procent säck- och kärlavfall inklusive förpackningar materialåtervanns. Plockanalys som genomfördes under 2015 och visar på att det finns 0,15-0,5 kg textil per hushåll per vecka i säck- och kärlavfallet. Ingen textil gick till återanvändning men 18 ton gick till energiutvinning. 4.3.2 Miljöpåverkan Positiv En ökad materialåtervinning innebär att en minskad mängd jungfruligt material (obearbetat material) behöver användas som i sig annars har en stor vid brytning och tillverkning. Det bidrar positivt till miljökvalitetsmålen gällande begränsad klimatpåverkan och giftfri miljö. Ökad materialåtervinning innebär att Norrtälje kommun rör sig uppåt i avfallstrappan från förbränning till återvinning. Detta bidrar positivt i uppfyllande av miljökvalitetsmål en frisk luft, bara naturlig försurning och ingen övergödning. Negativ Erfarenheter som IVL Svenska Miljöinstitutet har sammanställt visar att hushållens avfall är det avfallsslag som har störst utsläpp av växthusgaser räknat på samlade utsläpp från produktion, utvinning och avfallshantering. Räknat per ton står elavfall och textilier för de största utsläppen. Åtgärder för att öka möjligheterna att förebygga och materialåtervinna dessa avfallsslag har potential att ge betydande miljövinster. Det saknas specifika delmål om elavfall trots att elavfallet står för en betydande del av negativ och pekas särskilt ut i den nationella avfallsplanen där det anges att elavfall till materialåtervinning ska öka, särskilt för smått elavfall. Avfallsplanen saknar delmål från den nationella avfallsplanen att Återanvändning av textiler och materialåtervinning av textilavfall ska öka. Däremot finns det ett mål att minska mängden textilier i säck- och kärlavfallet, vilket minskar den negativa konsekvensen. Uteblivna mål för elavfall och återanvändning och materialåtervinning av textilier har en negativ inverkan på möjligheten att uppnå det nationella miljökvalitetsmålet giftfri miljö. 4.4 Mål 4. Matavfall ska återvinnas genom biologisk behandling 4.4.1 Nuvarande förutsättningar Målet har sitt ursprung i det nationella målet och avser rötning av insamlat matavfall och återföring av näringsämnen i ett kretslopp. Idag sker särskild utsortering av matavfall endast via vissa privata abonnemang som har hemkompostering och mängderna är försumbara. Kommunen avser att införa automatisk sortering under 2017.

11 4.4.2 Miljöpåverkan Positiv Insamlat matavfall som går till en rötningsanläggning bidrar positivt till miljön genom att biogas som kan uppgraderas till fordonsgas kan produceras. Denna fordonsgas kan ersätta fossilt bränsle som bensin och diesel. Utöver biogasen blir det biogödsel vid rötningsanläggningen. Denna biogödsel kan ersätta konstgödsel. Återvinning av matavfall minskar och resursförbrukningen och ligger i linje med EU:s avfallshierarki vilket bidrar till ökad resurseffektivitet. Detta mål bidrar till att uppfylla nationella miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, och god bebyggd miljö. Negativ Livsmedelsproduktionen medför en betydande. Det påverkar miljöaspekter som klimat, försurning, övergödning och biologisk mångfald. Av den anledningen är det av yttersta vikt att minska matsvinnet, d.v.s. det onödiga matavfallet i form av gammalt livsmedel och överproduktion av mat som slängs. Att det inte finns ett delmål angående matsvinn är en negativ. Med ett mål om minskat matsvinn skulle det bidra till uppfyllande av de nationella miljökvalitetsmålen begränsad klimatpåverkan, bara naturlig försurning samt ingen övergödning. 4.5 Mål 5. Avfallsfrågor är integrerade i kommunens planering 4.5.1 Nuvarande förutsättningar I den kommunala samhällsplaneringen är ofta avfallshanteringen en sekundär fråga vilket försvårar möjligheterna till en god avfallshantering och en långsiktigt hållbar utveckling. Kommunen vill med detta mål skapa förutsättningar för effektiva insamlingssystem och nöjda invånare, det ska vara lätt att göra rätt. Avfallsfrågorna behöver hanteras inom processen för exempelvis detaljplan för återvinningscentral och bygglov för avfallsutrymmen. I dagsläget finns det ingen samordnad källsortering för kommunala verksamheter. 4.5.2 Miljöpåverkan Positiv Om avfallsfrågorna integreras i den kommunala samhällsplaneringen skapas förutsättningar för kundvänliga insamlingssystem som bedöms bidra till en ökad källsorteringsgrad. Det ökar möjligheterna att omhänderta avfallet på ett miljöriktigt sätt och minska risken för spridning av skadliga ämnen vilket är positivt för både människors hälsa, växt- och djurliv, mark, vatten, luft och klimat. En ökad källsortering möjliggör även återvinning av material i större utsträckning vilket är positivt för materiella tillgångar. Även landskapsbilden kan påverkas positivt då avfallsfrågorna är en del av den fysiska samhällsplaneringen. Nationella miljökvalitetsmål som påverkas positivt av detta mål är god bebyggd miljö.

12 4.6 Mål 6. Nedskräpning i kommunen ska minska 4.6.1 Nuvarande förutsättningar Nedskräpningen i kommunen är, precis som i många andra kommuner, ett problem. Problemet upplevs varken som större eller mindre än i någon annan kommun. Nedskräpning kostar pengar att hantera och det är inte estetiskt tilltalande och riskerar att bidra till ytterligare nedskräpning. 4.6.2 Miljöpåverkan Positiv Om nedskräpningen i kommunen minskar i en märkbar omfattning kan det medföra positiva konsekvenser för människors hälsa, då det offentliga rummet och rekreationsområden hålls mer rena. Dessa miljöer kan då bli mer tillgängliga för allmänheten vilket är särskilt viktigt i stadsmiljö där nedskräpning kan anses vara ett större problem än på landsbygden och där tillgången till grönytor är begränsad. Om avfallet består av skadliga ämnen kan även läckage till mark, vatten och luft minska vilket är gynnsamt för både människors hälsa samt växt- och djurliv. Minskad nedskräpning skulle därmed bidra till att uppnå nationella miljökvalitetsmålen god bebyggd miljö. Negativ Målet saknar åtgärder för att nås varför det är svårt att bedöma sannolikheten att målet uppnås. 5 Sammanfattande bedömning Norrtälje avfallsplan 2016-2019 syftar till att säkerställa en god avfallshantering och en långsiktigt hållbar utveckling. Planen saknar delmål som berör deponier och kommunala styrmedel såsom tillsyn som kan vara ett verktyg för att påverka mål som kommunen inte råder över men som kan ha stor, såsom bygg- och rivningsavfall. Mål om illegal export av avfall till andra länder saknas helt. Området är prioriterat i nationell avfallsplan. Det resonemang som förts i kapitel 4 sammanfattas i tabell 4. Tabell 4. Sammanfattande miljöbedömning. Mål 1 Mål 2 Mål 3 Mål 4 Mål 5 Mål 6 Begränsad klimatpåverkan 0 + + +/- 0 0 Giftfri miljö 0 +/- +/- 0 0 0 Frisk luft 0 + + + 0 0 Bara naturlig försurning 0 + + +/- 0 0 Ingen övergödning 0 +/- + +/- 0 0 God bebyggd miljö 0 0 0 0 + +

13 6 Jämförelse med nollalternativet Målen gällande materialåtervinning är betydligt mer ambitiösa i föreslagen avfallsplan jämfört med nollalternativet. Målen angående matavfall är även det betydande mer ambitiöst i föreslagen avfallsplan. Målet stämmer överens med det nationella etappmålet. Den förslagna avfallsplanen innehåller mål angående avfallsfrågor som ska integreras i kommunens planering. Det finns inte i nuvarande plan och kommer troligtvis innebära stor förbättrade avfallslösningar. Nollalternativet innebär att deponeringen ska minska. Mängden avfall som deponeras är idag så låg att den inte bedöms behöva sänkas mer. Förslaget är bättre än nollalternativet framförallt på grund av med ambitiösa mål om materialåtervinning och matavfall. 7 Förslag till kompletterande mål och delmål Det finns några åtgärder som skulle kunna minska den negativa. För det första skulle Norrtälje kommun kunna arbeta mer med det översta trappsteget i avfallstrappan, nämligen förebyggande av avfall dels generellt men framför allt med matsvinn. Påbörja inventering och åtgärder av nedlagda deponier skulle även bidra positivt. Förbättring av insamlingen av elavfall och textilier skulle få stor positiv. Mål om bygg- och rivningsavfall borde finnas med hänsyn till nationella avfallsplanen. 8 Uppföljning och utvärdering För samtliga mål och delmål redovisas det i avfallsplanen hur uppföljning ska ske. Där uppföljning för mål 1 och 2 ska uppföljningen ske årligen och redovisas till Teknik- och klimatnämnden. För mål 3 till 5 finns det ett slutår som målet ska vara uppfyllt. Uppföljning sker därefter, med redovisning till Teknik- och klimatnämnden. För mål 6 klargörs det inte i avfallsplanen när uppföljning ska ske, men redovisning ska ske till Teknik- och klimatnämnden.

14 Referenser Skriftliga referenser Länsstyrelsen i Stockholms län Erland Nilsson, miljöskyddshandläggare Naturvårdsverket Avfallsförebyggande programmet Naturvårdsverket Nationell avfallsplan 2012-2017 Norrtälje kommun Förslag till avfallsplan 2016-2019, daterad 2016-03-31 Regeringen Miljöbalken Muntliga referenser Norrtälje kommun Sweco Jan Paymer, bitr. renhållningschef Anna Maria Kullberg, uppdragsledare Norrtälje avfallsplan 2016-2019 Medverkande Sweco Sweco Mari Chmielewski, miljöbedömning och MKB Malin Sernland, granskning och MKB