1993 rd- ShUB 31 - RP 84, RP 238 och LM 33 Social- och hälsovårdsutskottets betänkande nr 31 om regeringens proposition med förslag till lag om löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgifter för 1994, samt tilllagar om ändring av 34 lagen om arbetslöshetskassor och om temporär ändring av 25 och 30 lagen om arbetslöshetskassor, om regeringens proposition med förslag tilllag om arbetslöshetsförsäkringspremie för 1994 och om en lagmotion med förslag tilllag om ändring av 33 a lagen om arbetslöshetskassor Riksdagen remitterade den 15 juni 1993 regeringens proposition nr 84 med förslag tilllag om löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgifter för 1994 samt tilllagar om ändring av 34 lagen om arbetslöshetskassor och om temporär ändring av 25 och 30 lagen om arbetslöshetskassor till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. Riksdagen remitterade vidare den 19 oktober 1993 regeringens proposition nr 238 med förslag till lag om arbetslöshetsförsäkringspremie för 1994 till social- och hälsovårdsutskottet för beredning. Utskottet har i detta sammanhang också beslutat behandla rdm. Skinnaris m.fl. lagmotion nr 33 med förslag tilllag om ändring av 33 a lagen om arbetslöshetskassor. Motionen remitterades till utskottet den 17 september 1993. Utskottet har i detta sammanhang dessutom beslutat behandla rdm. Mäkeläs m.fl. hemställningsmotion nr 338/1992 rd om ändrade grunder för arbetslöshetsförsäkringspremien, som riksdagen remitterade till utskottet den 13mars 1992 samt rdm. S.-L. Anttilas hemställningsmotion nr 163 om sänkt arbetslöshetsförsäkringsavgift för att underlätta de arbetslösas yrkesinträde, rdm. Björkenheims m.fl. hemställningsmotion nr 165 om ändring av betalningsgrunderna enligt lagen om arbetslöshetskassor och rdm. Nordmans m.fl. hemställningsmotion nr 198 om främjad sysselsättning genom ändringar i systemet för arbetsgivarnas socialskyddsavgifter, vilka riksdagen remitterade till utskottet den 14 april 1993. Med anledning av ärendet har utskottet hört biträdande avdelningschefen Matti Toiviainen och äldre regeringssekreteraren Hannu Hakkola vid social- och hälsovårdsministeriet, budgetrådet Pertti Tuhkanen vid finansministeriet, ombudsmannen Johan Åström vid Industrins och Arbetsgivarnas Centralförbund, socialpolitiske ombudsmannen Markku Koponen vid Affärsarbetsgivarnas Centralförbund, juristen Janne Metsämäki och utredningssekreteraren Mirja Janerus vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation, ombudsmannen Seppo Ruotsalainen vid Finlands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, sekreteraren för sociala frågor Kai Libäck vid Akava, direktören Seppo Riski vid Arbetslöshetskassornas Centralkassa, verksamhetsledaren Juhani Talonen vid Arbetslöshetskassornas Samorganisation samt direktören Risto Suominen och juristen Mikael Söderlund vid Företagarnas Centralförbund i Finland. I regeringens proposition nr 84 föreslås att de som är anställda i arbets- eller i tjänsteförhållande eller i något anställningsförhållande skall delta i kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa och arbetslöshetstilläggen i arbetspensionssystemet 1994 med en arbetslöshetsförsäkringsavgift, som på årsnivå uppgår till 1,87 procent av den lön som är underkastad förskottsuppbörd. Till den del den uppskattade avkastningen av avgiften överstiger 80 miljoner mark skall 50 procent användas för att minska statsandelen för arbetslöshetsdagpenning avvägd enligt förtjänsten. I anslutning till detta föreslår regeringen att finansieringsandelarna i fråga om arbetslöshetsdagpenning avvägd enligt förtjänsten 1994 temporärt ändras så att statsandelen är 62,5 procent och centralkassans finansieringsandel 32 procent. Dessutom föreslås att arbetsgivarnas arbets! öshetsförsäkrin gspremie sänks till 3 procent upp till en miljon mark av 230550X
2 1993 rd- ShUB 31- RP 84, RP 238 och LM 33 den lönesumma arbetsgivaren betalar. Propositionen hänger samman med budgetpropositionen för 1994 och avses bli behandlad i samband med den. Avsikten är att de föreslagna lagarna skall träda i kraft den l januari 1994. De lagar som gäller ändring av löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift och en temporär ändring av finansieringsandelarna kommer att vara i kraft till utgången av 1994. I regeringens proposition nr 238 föreslås att arbetslöshetsförsäkringspremien för 1994 skall utgöra 6,3 procent av de löner arbetsgivaren betalar. Upp till en miljon mark av lönesumman vore försäkringspremien dock 3 procent. Lagen avses träda i kraft 1.1.1994 och gälla till utgången av 1994. I lagmotion nr 33 föreslås att stadgandena i 33 a lagen om arbetslöshetskassor kodifieras till en enhetlig lag som träder i kraft vid ingången av 1994. I hemställningsmotion nr 338/1992 rd föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen i brådskande ordning vidtar åtgärder för att ändra grunderna för arbetslöshetsförsäkringsavgifterna så att de mer än nu gynnar branscher som ger sysselsättning. I hemställningsmotion nr 163 föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att sänka arbetslöshetsförsäkringsavgiften på 6 procent till l procent och för att införa ett praktikstöd för arbetslösa och ett stöd till arbetsgivare för företagsutbildning i syfte att göra det lättare att söka sig till och bereda sig för nya uppgifter och yrken. I hemställningsmotion nr 165 föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen skyndsamt vidtar åtgärder för att ändra lagen om arbetslöshetskassor så att olägenheterna i anknytning till finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa elimineras. I hemställningsmotion nr 198 föreslås att riksdagen skall hemställa att regeringen vidtar sådana ändringar i systemet för arbetsgivarnas socialskyddsavgifter som underlättar de arbetskraftsintensiva företagens situation och främjar sysselsättningen. Social- och hälsovårdsutskottet finner det viktigt att arbetsgivarna med tanke på konkurrensen mellan företag och offentliga inrättningar behandlas lika när det gäller arbetslöshetsförsäkringsavgiften. statsrådet bör beakta denna synpunkt då det fastställer arbetslöshetsförsäkringsavgiften för statens affärsverk. Regeringens proposition nr 238 ersätter till vissa delar proposition nr 84. Utskottet föreslår att det andra lagförslaget i proposition nr 84 skall förkastas och ersättas med lagförslaget i regeringens proposition nr 238. I detta lagförslag föreslår utskottet dessutom en teknisk korrigering. Utskottet föreslår ytterligare att lagförslaget i lagmotion nr 33 skall beaktas. Lagförslaget innebär att skyldigheten att betala arbetslöshetsförsäkringspremie regleras i vissa exceptionella fall med stöd av regeringens proposition nr 119/ 1991 rd och nr 87. Med stöd av det ovan anförda får social- och hälsovårdsutskottet, som anser propositionerna vara behövliga och ändamålsenliga, vördsamt föreslå att det andra lagförslaget i regeringens proposition nr 84 skall förkastas, att det första och tredje lagförslaget i regeringens proposition nr 84 skall godkännas utan ändringar och att lagförslaget i regeringens proposition nr 238 skall godkännas sålydande: I enlighet med riksdagens beslut stadgas: Lag om arbetslöshetsförsäkringspremie 1994 l (Såsom i regeringens proposition) 2 (Såsom ikraftträdelsestadgandet i regeringens proposition) Vidare föreslår utskottet vördsamt att följande lagförslag skall godkännas på basis av lagmotion nr 33:
Arbetslöshetsförsäkringsavgift m.m. 3 Lag om ändring av 33 a lagen om arbetslöshetskassor I enlighet med riksdagens beslut ändras 33 a lagen den 24 augusti 1984 om arbetslöshetskassor (603/84), sådan den lyder i lagar av den 30 december 1991 och den 28 juni 1993 (1712/91 och 574/93) som följer: 33 a Betalning av arbetslöshetsförsäkringspremier i vissafall Utan hinder av 33 är arbetsgivaren inte skyldig att betala arbetslöshetsförsäkringspremie för en arbetstagare som tjänstgör ombord på finskt fartyg som är inskrivet i handelsfartygsförteckningen enligt lagen om en förteckning över handelsfartyg i utrikesfart (1707/91), om han inte är bosatt i Finland. De statliga affärsverk på vilka lagen om statens affärsverk (627/87) tillämpas är även i tillämpliga delar skyldiga att betala arbetslöshetsförsäkringspremie. Arbetslöshetsförsäkringspremien för ett affärsverk bestäms utgående från det belopp affärsverket betalar i sådana löner som avses i 4 lagen om förskottsuppbörd ( 418/59). statsrådet fastställer särskilt hur stor arbetslöshetsförsäkringspremie affärsverken skall betala. I övrigt iakttas i tillämpliga delar 33 4 mom. samt 34 och 36. statskontoret uppbär på centralkassans vägnar på det sätt som det bestämmer arbetslöshetsförsäkringspremierna av affärsverken och förmedlar de influtna medlen till centralkassan enligt vad som bestäms i en överenskommelse mellan statskontoret och centralkassan. Har en sådan överenskommelse inte träffats, skall de anvisningar som social- och hälsovårdsministeriet meddelar iakttas. Denna lag träder i kraft den l januari 1994. Vidare föreslår social- och hälsovårdsutskottet vördsamt att hemställningsmotionerna nr 338/ 1992 rd samt 163, 165 och 198 skall förkastas. Helsingfors den 28 oktober 1993 I den avgörande behandlingen deltog ordföranden Skinnari, vice ordföranden Taina, medlemmarna Ala-Harja, U. Anttila, Antvuori, Hiltunen, Hurskainen, Kemppainen, Kuittinen, Muttilainen, Perho-Santala, Puisto och Stenius Kaukonen samt suppleanterna Koistinen, P. Leppänen och Vehkaoja. Reservationer I Arbetslöshetssituationen i Finland är alarmerande. Ungefär en halv miljon finländare är arbetslösa och enligt kalkylerna i statsbudgeten kommer arbetslöshetsgraden nästa år att vara i genomsnitt högre än i år. Massarbetslösheten är en enorm utmaning för beslutsfattarna. Alla rationella medel att förbättra sysselsättningssituationen måste tillgripas.
4 1993 rd- ShUB 31 - RP 84, RP 238 och LM 33 Arbetsgivarnas lagstadgade socialskyddsavgift höjer sysselsättningströskeln. I och med att arbetslösheten ökat har arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift stigit, vilket har höjt tröskeln ytterligare. Trots att en del av t.ex. APL-avgifterna har förts över på arbetstagarna och trots att sänkningen av arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift i fråga om den första utbetalda lönemiljonen är en nödvändig åtgärd, finns det anledning att aktivt söka nya metoder att sänka arbetsgivarnas indirekta arbetskraftskostnader för att sysselsättningssituationen skall förbättras. Saken har varit så länge på tapeten i den politiska debatten att specifika åtgärder för att få en ändring till stånd snabbt borde vidtas. En del av arbetsgivarnas lagstadgade socialskyddsavgifter kunde täckas med hjälp av en beräkningsmodell baserad på t.ex. företagarnas driftsbidrag. En annan, miljöpolitiskt motiverad åtgärd som kunde komma i fråga vore att klart skärpa energibeskattningen och annan miljöbeskattning och anvisa en betydande del av avkastningen för sänkning av arbetsgivarnas lönebaserade socialskyddsavgifter. Detta kunde ge fart åt en ekologisk strukturomvandling inom vår ekonomi. Med stöd av det ovan anförda föreslår jag att följande uttalande tas in i utskottets betänkande: "Utskottet förutsätter att regeringen snabbt vidtar åtgärder för att sänka arbetsgivarnas lönebaserade arbetslöshetsförsäkringsavgift genom att samla in en betydande del av de behövliga medlen genom avgifter baserade på företagens driftsbidrag eller något annat motsvarande samt genom att gradvis höja energibeskattningen och annan miljöbeskattning. Helsingfors den 28 oktober 1993 Ulla Anttila Regeringen föreslår att de som är anställda i arbets- eller tjänsteförhållande eller i något annat anställningsförhållande skall bidra till kostnaderna för utkomstskyddet för arbetslösa och arbetslöshetstilläggen i arbetspensionssystemet med en arbetslöshetsförsäkringsavgift som 1994 på årsnivå uppgår till 1,87 procent av den förhandsbeskattade lönen. Drygt 3,9 miljarder mark beräknas inflyta i löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgifter 1994. Med beaktande av alla de extra pålagor som regeringen står i begrepp att vältra över på löntagarna borde arbetslöshetsförsäkringsavgiften graderas så att belastningen lindras för låginkomsttagare. Detta är absolut nödvändigt speciellt av den orsaken att regeringen speciellt ämnar skärpa beskattningen av barnfamiljer. Vi föreslår att löntagarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift skall vara l procent upp till en årsinkomst på 100 000 mark. För den överskjutande delen vore avgiften l,5 procent och för den del som överstiger 200 000 mark 2 procent. II Arbetsgivarnas arbetslöshetsförsäkringsavgift föreslås vara 3 procent upp till en miljon mark och 6,3 procent för den överskjutande lönesumman. Avgiften drabbar fortfarande små och arbetskraftsintensiva företag alltför hårt. Enligt vår åsikt borde avgiften nästa år graderas på samma sätt som arbetsgivarnas folkpensionsavgift, men utskottet gav oss inte tid att utarbeta de kalkyler som behövs för paragrafändringar. Vänsterförbundets riksdagsgrupp föreslog under interpellationsdebatten att manjust i fråga om avgiften för utkomstskyddet för arbetslösa först hade bort göra ett försök med en avgift som bygger på d,riftsbidraget. Vi understöder det uttalande som föreslås i U. Anttilas reservation. Med stöd av det ovan anförda föreslår vi att lagförslagen i utskottets betänkande i övrigt godkänns utan ändringar, men att 2 i det första lagförslaget i regeringens proposition nr 84 godkänns sålydande:
Arbetslöshetsförsäkringsavgift m.m. 5 2 Löntagares arbetslöshetsförsäkringsavgift är 1,00 procent av personens i 4 lagen om förskottsuppbörd (418/59) avsedda lön, av löneinkomst enligt 77 inkomstskattelagen (1535/92) samt av lön enligt 4 lagen om beskattning av begränsat skattskyldig för inkomst och förmögenhet, likväl så att den för den del av lönen som överstiger JOO 000 mark är 1,50 procent och för den del som överstiger 200 000 mark 2,00 procent. Helsingfors den 28 oktober 1993 Marjatta Stenius-Kaukonen Pekka Leppänen