Grekland
Antik betyder gammal. Antiken kallas den äldsta perioden i Europas historia det gamla Grekland och Romarriket. Antiken inleddes ungefär 800 f.kr. och slutade kring 500 e.kr. Grekerna och romarna lämnade efter sig skriven historia vilket gör att vi vet mycket om deras tid. Grekerna berättade mycket sagor, som än idag är omtyckta, däribland sagan om Kung Minos på Kreta.
Kungen av Fenicien (dagens länder i Mellanöstern) hade en vacker dotter som hette Europa. En dag fick guden Zeus se prinsessan och blev förälskad. Zeus förvandlade sig till en tjur och prinsessan klättrade upp på tjurens rygg. Tjuren kastade sig i vattnet och förde prinsessan till Kreta. Där blev hon mamma till öns förste kung, Minos. Zeus var hans pappa. Minos levde i ett labyrintliknande palats på Kreta i staden Knossos.
Drottningen på Kreta fick en tjurson tillsammans med havsguden Poseidon - monstret kallades Minotaurus. Kung Minos spärrade in drottningens tjurson och Minos matade monstret med med ungdomar från staden Aten (som hämnd för att en av kung Minos söner blivit mördade i Athen). Tredje gången monstret skulle matas med ungdomar från Aten blev han stucken av Teseus med ett svärd och sjönk ner död och Aten behövde aldrig sända några flera ungdomar som offer till Kreta.
Den minoiska kulturen började blomstra omkring 2000 f.kr. Stora städer och palats byggdes på Kreta. Knossos är det mest berömda palatset
Kretas kultur utvecklades genom de kontakter man hade med områdena i öster där Fenicien låg. Handelsmän från Kreta seglade ofta dit och mötte handelsmän från Mesopotamien (området mellan floderna Eufrat och Tigris i Irak) och Egypten. Omkring år 1400 f.kr. var Kretas storhetstid slut. Kanske berodde det på jordbävningar, kanske på angripare som kom från fastlandet.
Mykene var en av de städer på det grekiska fastlandet som började växa kring 1500 f.kr. Handelsskepp från Mykene blev allt vanligare på Medelhavet. Mykene blev ett stort handelscentrum Mykene förstördes kring 1200 f.kr. kanske på grund av angripare norrifrån eller jordbävningar. Perseus (huvudrollsinnehavaren i filmen vi såg) sägs ha grundat staden Mykene.
Omkring 1100 f.kr. började fenicierna (nuvarande Libanon) bli det stora handelsfolket. Fenicierna använde båtar med köl vilket gjorde att de klarade stormar bra och de kunde segla rakt över havet istället för längs med kusten. Fenicierna grundade handelsstationer som senare blev städer längs med Medelhavets kust.
Fenicierna köpte slavar, hästar och järn från områdena norr om Medelhavet, söderifrån köpte de kryddor och glas. Fenicierna tillverkade själva smycken av guld, silver och elfenben och de vävde tyger. Fenicierna utvecklade ett nytt skriftspråk, med tecken för varje ljud alltså ett alfabet med ca 25 tecken. Grekerna utvecklade detta skriftspråk med att också innehålla vokaler då feniciernas alfabet endast innehöll konsonanter.
För ca 3000 år sedan kom människor norrifrån och bosatte sig i vad som idag är Grekland. Erövrarna bosatte sig i enkla byar och de flesta byar låg vid en klippa för att man skulle kunna ta skydd uppe på klippan vid ett eventuellt angrepp. Byarna växte sig större och började likna städer - varje stad kom att bli som ett eget land som var självstyrande stadsstater. Den kanske mest kända stadsstaten är Aten med klippan Akropolis som också var den rikaste.
På 700-talet f.kr. hade de grekiska stadsstaterna växt sig så stora att maten inte räckte till alla människor som bodde där. Grekerna började därför söka sig till andra platser kring Medelhavet för att kunna odla och försörja sig. Först gav sig unga män iväg för att leta upp platser och när en bra plats hittats begav de sig hemåt för att berätta om den. Därefter gav sig 150-200 män av till platsen för att bygga upp en koloni. När kolonin byggts upp flyttade även kvinnor dit.
En del kolonier blev med tiden större än stadsstaten hemma i Grekland t.ex. Syrakusa på Sicilien, Malaga i nuvarande Spanien och Marseille i Frankrike. Området där alla grekiska stadsstater låg kallades för Hellas och grekerna själva kallade sig för hellener. Även om stadsstaterna var självständiga, både i Grekland och i kolonierna, hade människorna mycket gemensamt alla talade grekiska, de trodde på samma gudar och berättade samma sagor detta gjorde att de kände att de hörde ihop och var ett folk.
Perserna erövrade område efter området och i mitten av 500-talet f.kr. sträckte sig Perserriket från Egypten i sydväst till Indien i öster. Perserna var dock inte nöjda, de ville ha mer Perserriket 490 f.kr.
Perserna gav sig av mot det grekiska fastlandet med sin flotta och 490 f.kr. landsatte perserna sina trupper vid byn Marathon. Tanken var att perserna skulle tåga mot Aten och där förhandla med grekerna. Grekerna tänkte dock inte förhandla med perserna utan gick till väpnat anfall perserna överraskades och drevs tillbaka till sina skepp som de sedan seglade mot Aten. Samtidigt som perserna seglade mot Aten begav sig även grekerna dit till fots ca 40 km för att vara redo för strid när perserna kom. När perserna väl kom till Aten och såg atenarna stridsklara gav de sig och seglade bort från Aten.
Perserna gav inte upp efter slaget vid Maraton, år 480 f.kr. anföll de staden Thermopyle. Spartas kung Leonidas ledde försvaret. Han försökte stoppa perserna mellan bergen och havet vid Thermopyle. I tre dagar kunde grekerna stå emot innan kungen gav order om att alla grekiska soldater förutom 300 spartanska soldarer skulle dra sig tillbaka. De 300 spartanska soldaterna kunde dock inte stå emot utan alla stupade till slut och perserna kunde då se Thermopyle som besegrat och de tågade mot Aten
När perserna kom fram till Aten hade alla stadens invånare flytt och perserna förstörde staden Aten totalt. Grekiska soldater kunde från sina skepp se hur landsbygden brann och branden nådde till slut Aten. Slaget vid Salamis skedde på havet och trots att perserna hade fler fartyg kunde grekerna till slut vinna slaget. Den persiska flottan flydde hemåt och de persiska soldaterna som var kvar på land besegrades också kriget var slut och Grekland blev inte en del av det persiska riket.
Efter framgångarna i krigen mot Perserriket började en ny storhetstid för Aten atenarna utformade ett nytt sätt att styra sin stadsstat. Atenarna kallades sitt nya sätt att styra staten för demokrati Demos betyder folk och kratein betyder styra demokrati betyder alltså ungefär folkstyre, att folket härskar. Aten kom nu att styras av folket inte av en kung.
Atenarna medborgarna - samlades 40 gånger per år till folkförsamling. Tillsammans diskuterade man olika frågor och beslutade tillsammans genom omröstning. Alla fick dock inte rösta Det var endast medborgare som fick rösta och för att vara medborgare var man tvungen att tillhöra armén För att få tillhöra armén var man tvungen att vara man och född i staden Aten.
Alltså Kvinnor, invandrare och slavar räknades inte som medborgare vilket gjorde att de inte hade rösträtt. Rösträtt hade endast en av tio i Aten när tanken om demokrati föddes. Även om vi idag inte anser att atenarnas sätt att styra var särskilt demokratiskt lever tankarna om att folket ska styra sig själva inte en diktator - och att människor ska ha rätt att föra fram sina åsikter kvar än idag.
Rika män hade mycket fritid och denna fritid ägnades åt att diskutera politik, gå på teater eller titta på idrott. Meningen med idrott var att pojkarna skulle tränas till att bli duktiga krigare. På kvällarna träffades de rika männen på symposium där drack de vin och diskuterade olika ämnen. Pojkar från rika familjer fick också gå i skolan, för att lära sig att läsa, skriva och idrotta. Fattiga män och slavar hade det inte lika bra de fick arbeta hårt med sina jordbruk.
Kvinnor fick inte vara med och diskutera politiska frågor. Kvinnor fick inte se de olympiska spelen som hölls var fjärde år dödsstraff. Kvinnan var mannens ägodel. När en flicka var 15 år gammal skulle hon giftas bort till en man som hennes far valt ut. Hennes plikt var sedan att föda söner åt sin man.
Sparta var på 400-talet f.kr. Greklands näst största stadsstat. Sparta styrdes av två kungar samtidigt de hjälpte varandra men kontrollerade samtidigt varandra. Deras viktigaste uppgift vara att leda de spartanska arméerna i krig. I Sparta fanns också de äldstes råd det bestod av 28 spartanska män över 60 år. I Spartas folkförsamling fick män över 30 år vara med. Folkförsamlingen röstade ja eller nej till förslag som kungarna och rådet lade fram men förslagen fick inte diskuteras.
Spartanerna hade från början erövrat området där de bodde av ett folkslag som kallades heloter. De spartanska medborgarna behövde inte arbeta allt arbete sköttes av heloterna som blivit spartanernas slavar. Trots att spartanerna inte behövde arbeta levde de inte något bekvämt liv alla män var tvungna att bli soldater, redo att ge sig ut i krig. När de spartanska pojkarna fyllde sju år var de tvungna att flytta till träningsläger där de fick lära sig att bli bra krigare. Pojkarna skulle lära sig att tåla kyla, hunger och smärta. På vintern fick de inte ha varma kläder och i perioder inte äta sig mätta.
Spartas kvinnor styrde över slavarna som arbeta hemma på gården och även ekonomin. Flickorna fick gå i skolan och lära sig att läsa och skriva, spela lyra (instrument) och idrotta. Kvinnorna fick även äta lika bra mat som pojkarna detta för att kunna hålla sig friska och starka för att kunna föda många barn. Kvinnorna fick också delta i fester, ärva sina föräldrars gårdar och skilja sig om hon inte födde några barn. Kvinnorna fick även ha andra män vid sidan om så länge hon födde barn som kunde vara med i armén.
Tiden mellan 500 f.kr till 300 f.kr. kallas för Atens guldålder eller den klassiska tiden. Många skådespel och böcker om filosofi och vetenskap skrevs under den här tiden. Körsång var sedan tidigare vanligt i Grekland men under den här tiden började även körledaren sjunga vissa stycken själv skådespelaren var född. Dramerna spelades upp till gudarnas ära till guden Dionysos ära samlades man i fem dagar för dramaföreställningar, fest och offer.
Tidigare i Grekland hade man förklarat världens uppbyggnad med hjälp av mysterier och myter under den klassiska tiden började filosofer förklara världens uppbyggnad med hjälp av det egna förnuftet och vad de själva kunde se. Sokrates, Platon och Aristoteles var tre av den klassiska tidens filosofer.
Ca år 400 f.kr. tar Makedonien makten över Grekland. Makedonien styrdes av kung Alexander. Anledningen till att kung Alexander och hans Makedonien kunde ta makten över Grekland berodde på att Aten och Sparta krigat mot varandra, och i detta krig var även många andra grekiska stadsstater inblandade. I och med att det grekiska riket var försvagat kunde Alexander lägga riket under sitt välde.
Alexander nöjde sig inte bara med att lägga under sig det grekiska riket utan angrep även det stora Perserriket i Mellanöstern som han tog kontroll över. När Alexander den store dog delades hans gigantiska rike upp i tre delar mellan olika makedonska kungar. Grekland och den hellenistiska kulturen påverkade de tre olika delarna på många sätt det grekiska språket var det språk som överklassen talade och skrev, teatrar, bibliotek och skolor byggdes, vetenskapen och litteraturen togs tillvara.