Studenterna i Sverige Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000

Studenterna i Sverige Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000 Högskoleverkets rapportserie 2001:26 R

Studenterna i Sverige Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000 Högskoleverket 2001

Arbetsrapporter från projektet Studenterna i Sverige (StudS) Inom StudS har utkommit följande arbetsrapporter Lars Brandell och Claes Petri (1996): Studenterna höstterminen 1995 några basdata (Arbetsrapport nr 1 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Lars Brandell (1998): Nittiotalets studenter. Bakgrund och studiemönster (Arbetsrapport nr 2 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Sara Brandell och Helena Höög (1998): Med studenternas egna ord. Svaren på två öppna frågor i en enkät hösten 1996 till studenter i Sverige (Arbetsrapport nr 3 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Karin Agélii (1998): 6 studenter deras liv, upplevelser av studierna och förhoppningar inför framtiden (Arbetsrapport nr 4 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) David Wästerfors (1998): Studiestarten som ett äventyr rationalitet, slump och nödvändighet inför högskolestudierna samt Appendix Vägen till studierna. Korta porträtt av 24 studenter. (Arbetsrapport nr 5 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) David Wästerfors (1998): Att vara student Rörelse och fördröjning i livet som student (Arbetsrapport nr 6 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Claes Petri (1999): Traditionella och icke-traditionella studenter (Arbetsrapport nr 8 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Claes Petri (1999): Tabeller. Traditionella och icke traditionella studenter, fördelning per lärosäte och utbildning (Bilaga till Arbetsrapport nr 8 Studenterna i Sverige, Högskoleverket) Anna Lindgren (2001): Efter tre år En jämförelse av studiemönster höstterminerna 1995 och 1998 (Arbetsrapport nr 9 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Under våren 2002 utkommer dessutom Lars Brandell: Vilka är studenterna och vad tycker de? (Arbetsrapport nr 7 Studenterna i Sverige. Högskoleverket) Högskoleverket Birger Jarlsgatan 43 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Studenterna i Sverige. Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000 Producerad av Högskoleverket i oktober 2001 Högskoleverkets rapportserie 2001:26 R ISSN 1400-948X ISRN HSV-R--01/26-SE Innehåll: Högskoleverket, avdelningen för statistik och analys, Lars Brandell Grafisk form: Nilsson Design AB Omslagsbild: Ulrika Nilsson Tryck: Lenanders Tryckeri AB, Kalmar, oktober 2001

Förord Detta är en rapport om dem som var studenter i Sverige vid sekelskiftet 1999/2000. Med studenter menas alla som var registrerade i grundutbildningen vid något universitet eller någon högskola (vårdhögskolor och andra icke statliga högskolor medtagna). Rapporten bygger på material från olika undersökningar, som gjorts inom Högskoleverkets projekt Studenterna i Sverige. Delresultat från dessa har tidigare publicerats i ett antal arbetsrapporter (se s. 2).Vissa resultat från StudS har också publicerats i Högskoleverkets årsrapporter (Högskoleverket, 1999, 2000) och i bakgrundsmaterial från SCB.Ytterligare en delrapport (nr 7) beräknas utkomma under våren 2002. Syftet med denna rapport är att ge en totalbild av studenterna och deras situation, inte bara som studenter utan också den tillvaro som de lever i.detta innebär att rapporten till en del innehåller bearbetningar av avsnitt hämtade från arbetsrapporterna. Rapporten är avsedd för alla som vill veta mera om studenternas situation. En förhoppning är att den ska bidra till en bättre förståelse och ett bättre beslutsunderlag när det gäller frågor om t.ex. antagning, studieorganisation, examensregler, studiefinansiering, dimensionering och lokalisering.för enskilda universitet och högskolor kan rapporten kanske också fungera som en referensram för liknande egna undersökningar. Många har deltagit i arbetet med StudS.Olika arbetsrapporter har skrivits av Karin Agélii, Sara Brandell, Helena Höög, Anna Lindgren, Claes Petri, David Wästerfors och undertecknad. Dessutom har Ann-Mari Lindström och Marie-Louise Persson deltagit i arbetet med StudS. Till projektet knöts också inledningsvis en referensgrupp bestående av statistikchef Ronnie Andersson (SCB), seniorutreder Lisbet Berg (NIFU och FAFO, Oslo), forskningsledare Thomas Fürth (Institutet för framtidsstudier), docent Annika Lundmark (Enheten för utveckling och utvärdering, Uppsala universitet), fil.stud. Helene Lindstrand (Högskolan i Växjö), universitetslektor Anders Persson (sociologiska institutionen, Lunds universitet), doktorand Lari Pitkä-Kangas (Institutionen för idéhistoria, Umeå universitet), fil.stud. Carin Sjöström (Stockholms universitet) och professor Olof Wärneryd (Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet). Utan deras medverkan och konstruktiva synpunkter hade StudS-projektet sett helt annorlunda ut och sannolikt varit mindre intressant för läsarna. Sist men inte minst vill jag tacka alla studenter som i enkätsvar och intervjuer frikostigt delat med sig av sina liv, upplevelser och tankar. Stockholm i september 2001 Lars Brandell Projektledare för Studenterna i Sverige 3

Innehåll Sammanfattning... 7 1. Att studera studenter... 13 Varför en undersökning om studenterna i Sverige? 13 Olika syn på tiden som student 13 En multimetodisk studie av alla studenter 15 2. Studenter av många olika slag...17 Högskolan ett samlingsnamn för många olika utbildningar 17 Utbildningsinriktningar 17 3. Dagens studenter i grova drag...19 Antal 19 Ålder 19 Kvinnor och män 20 Föräldrarnas socialgruppstillhörighet 21 Föräldrarnas utbildningsnivå 23 Utländsk bakgrund 24 En internationell jämförelse 25 Kommentar 25 4. Nuvarande och tidigare studier... 27 Heltids- och deltidsstudier 27 Antal studerade terminer 27 Antal poäng 27 Tidigare avlagda examina 28 Arbetslivserfarenhet 28 Kommentar 28 5. Studiemönster... 31 Det flexibla studiesystemet 31 Studielinje 31 Två unga studenter 32 Tre något äldre studenter 32 Rationella eller irrationella studielinjer 34 Brott i studielinjen 34 Andra indikatorer om studiemönstret 35 Traditionella och icke-traditionella studenter 36 Kommentar 36 6.Varför högskolestudier?... 39 Många frågor och ännu flera svar 39 Utbildningens roll 39 Kvinnor och män 40 Studier av intresse eller för ett framtida yrke? 40 Utbildningshinder 41 Den snåriga vägen till studierna 42 Kommentar 43 7. Inte bara student... 45 Familj och barn 45 Att vara både förälder och student 45 Förvärvsarbete 47 Fritid 48 Kommentar 48 8. Bostad och resor... 51 Hur bor studenterna? 51 Avståndet till universitetet eller högskolan 51 Hur ofta besöker man universitetet eller högskolan? 52 Kommentar 52 9.Tid och rum... 53 Tid för studier 53 Var bedriver man självstudierna? 53 Förvärvsarbete 53 Tid för fritidsaktiviteter 55 Variationer mellan utbildningsinriktningar 55 Brist på tid 57 Kommentar 58 10. Finansieringen av studierna... 59 Olika finansieringskällor 59 Olika lösningar på finansieringsfrågan 60 Räcker pengarna? 61 Individen och studiemedelssystemet 62 Kommentar 62 5

11. Värdet av att studera... 63 Att utvecklas som människa 63 Att ta ansvar för sig själv och sin situation 64 Att samarbeta med andra och få intryck från dem 64 Flykten från det tråkiga och enahanda 65 Kommentar 65 12. Vad tycker studenterna om utbildningen?... 67 Utbildningens innehåll och undervisningen 67 Kritik av tentamina och tentamensformer 69 Servicen från högskolan och myndigheterna får lågt betyg 69 Bara ett fåtal är icke-nöjda med studieresultaten 70 Variationer mellan utbildningsinriktningarna 70 Kommentar 72 13. Attityder till studierna och studentlivet... 73 Självförtroende och målmedvetenhet 73 Studiesituationen 75 Förkunskaper 75 Att kombinera studierna med det övriga livet 76 Studenttillvaron 76 Finns det skillnader mellan studenter på olika utbildningar? 77 Kommentar 78 14. Vad kan man lära av StudS... 79 Studentperspektivet 79 Studenternas kritik 79 Antagningen och dimensionering 80 Studiestödet 81 Enhetligheten inte alltid en bra princip? 81 Referenser... 83 Bilaga1. Studentenkät... 85 Insamling och bortfall 85 Grupperingar av de svarande 85 Tillförlitligheten i resultaten 85 Bilaga 2. Enkätformulär... 87 6

Sammanfattning Syftet med projektet Studenterna i Sverige (StudS) har varit att öka kunskaperna om dagens studenter och deras situation. Material från tre undersökningar Utgångspunkten för StudS har varit material från tre undersökningar. Tidigare har vi inom StudS-projektet publicerat ett antal arbetsrapporter baserade på de olika undersökningarna. I denna sammanfattande rapport har vi sammanställt de olika resultaten och låtit dem komplettera varandra, för att få en bild av dagens svenska högskolestudenter med fler dimensioner än vanligt. Materialen är: data från högskoleregistret för alla som var registrerade höstterminen 1995 och höstterminen 1998. En sådan undersökning har fördelen att den är statistiskt tillförlitlig. Nackdelen är att man bara kan studera företeelser som har registrerats i högskoleregistret, eller som man kan lägga till genom samkörningar med andra SCB-register. I detta fall har det i första hand gällt uppgifter om de studerandes sociala bakgrund. På denna grund kan man analysera ålder, kön, social bakgrund och tidigare studiemönster. en enkät till ett urval av de studenter som läste hösten 1996. Urvalet gjordes så att det skulle vara möjligt att redovisa svaren uppdelat på olika köns- och åldersgrupper vid olika typer av högskolor. Enkäten innehöll tre typer av frågor. För det första fanns frågor om studierna, familjesituationen, tidsanvändning m.m. För det andra fanns attitydfrågor om vad man tyckte sig få ut av studierna,varför man läste på högskolan osv. För det tredje fanns öppna frågor, där studenterna själva fick ge synpunkter på studierna och studietiden och vad man önskade hade varit annorlunda. Enkätsvaren ger en fylligare bild av studenternas situation än bearbetningarna av högskoleregistret.men de kan inte brytas ned på många delgrupper studenter, eftersom urvalet då inte blir representativt. intervjuer hösten 1997 med 30 studenter på olika universitet och högskolor i landet. Intervjumaterialet kan ses som trettio studenters berättelser om studierna och samspelet med livet vid sidan av studierna. Berättelserna är givetvis inte representativa för alla studenter. Styrkan i intervjuerna är istället att de ger en mer detaljerad och allsidig beskrivning än enkäten, av hur en students situation kan vara. Intervjuarnas personliga kontakter bestämde urvalet.vi intervjuade lika många kvinnor som män, och ungefär hälften var traditionella studenter och hälften icke-traditionella studenter. En traditionell student har enligt StudS definition börjat studera senast det år hon eller han fyllde 24 år, har inte varit borta från högskolestudier under tre på varandra följande terminer, och studerar inte på deltid. De studenter som inte är traditionella kallar vi icketraditionella.bland studenterna hösten 1998 var 52 procent traditionella och 48 procent icke-traditionella (kapitel 5). Dagens studenter en heterogen grupp med skiftande erfarenhet Idag finns det knappt 300 000 studenter i grundutbildningen vid universitet och högskolor i Sverige. De är mellan 16 och 80 år gamla.mer än hälften är över 24 år och mer än var fjärde är över 29.I en internationell jämförelse har Sverige få unga studenter och relativt många äldre. Ungefär 30 procent av alla studenter har minst en förälder som är högre tjänsteman eller fri yrkesutövare med akademikeryrke. 50 procent har föräldrar som är tjänstemän på mellannivå eller lägre nivå, eller företagare. 20 procent av studenterna är barn till arbetare. Hälften av alla studenter är förstagenerationsstudenter, dvs. de tillhör den första generationen i sin familj som läser på högskolenivå. Cirka 8 procent av studenterna är födda utanför Sverige.Drygt 20 procent har minst en förälder född i utlandet (kapitel 3). Dagens studenter har en skiftande, och i många fall rörlig, bakgrund. Många har tidigare läst på en annan högskola än den nuvarande. Var tionde har erfarenhet av studier utomlands. Hälften har varit ute i arbetslivet under en sammanhängande period på minst ett år. Drygt 15 procent har redan en svensk examen på högskolenivå.några enstaka procent hade också en utländsk högskoleexamen (kapitel 4). En majoritet började på en högskoleutbildning för första gången inom tre år efter att de slutade gymnasie- 7

studierna. Samtidigt började en femtedel studera det år de fyllde 25 eller senare. En majoritet har bara läst under de senaste tre åren. Men det finns också de som har hållit på betydligt längre.tio procent började studera för första gången för mer än tio år sedan (kapitel 5). Sammantaget betyder detta att de svenska studenterna är en heterogen grupp avseende både erfarenheter av tidigare studier och erfarenheter från andra delar av samhället än det svenska utbildningssystemet. Studielinje en individs studier i ett tidsperspektiv För varje student kan man tänka sig en process som sträcker sig över hela livet och som består av studier eller lärande i någon form (på heltid, deltid, distans etc.) omväxlande med, eller samtidigt med, annan verksamhet. De delar av detta som består av regelrätta studier kan man kalla studielinje. Det finns stora variationer i de olika studenternas studielinjer. Även bland studenter på samma utbildning eller program, där man skulle kunna vänta sig en viss enhetlighet, finns stora variationer. Hos många studenter kan man finna brott i studielinjen. Man byter studieinriktning, man gör kortare eller längre studieuppehåll, eller man återkommer till högskolan några år efter examen för fortsatta studier eller för att läsa något nytt. En students studielinje beror på många faktorer. Det finns begränsningar och bivillkor som påverkar studielinjen. Det kan vara regler och ramar i systemet, t.ex. antagningsreglerna, som för många ger begränsningar i de utbildningar de kan komma in på. Lokaliseringen av olika utbildningar, och möjligheten att läsa på deltid eller distans, är naturligtvis också faktorer som sätter ramar för studenternas möjligheter att utforma sin studielinje. Men studierna och sättet att studera påverkas också av den personliga situationen. Det handlat bland annat om relationer och familjesituation, eventuella barn m.m. Oväntade förändringar i ens egna eller anhörigas situation spelar också en oväntat stor roll i StudS-intervjuerna (kapitel 5). Många motiv till att läsa i högskolan Knappt tre fjärdedelar av studenterna hösten 1996 såg sina studier som en del av en sammanhängande utbildning som kunde leda fram till en examen. Andelen som sade sig läsa en sammanhängande utbildning varierar med åldern. Men cirka 40 procent av dem som var 40 år eller äldre, och drygt två tredjedelar av dem som var i åldern 30 39 år, läste en sammanhängande utbildning. I den yngsta åldersklassen (19 20 år) läste bara två tredjedelar en sammanhängande utbildning. Det är en betydligt lägre andel än bland dem som är något äldre. Ungefär var åttonde student ansåg att hennes eller hans studier var en komplettering av en tidigare (eller kommande) sammanhängande utbildning. Var tionde läste något fristående, som inte skulle komma att ingå i en längre utbildning. De flesta studenter studerar både för att de är intresserade av de ämnen de läser och för att de väntar sig att studierna ska ge dem ett intressant arbete.andelen som läser enbart för att få ett bra yrke,utan att ha något större intresse för det ämne man läser, är mycket liten. Generellt kan man säga att de svenska studenterna ser högskoleutbildningen som ett medel att påverka sin tillvaro och sin framtid. Det yttersta syftet med studierna är därför för många att förbättra chanserna till ett bra liv (kapitel 6). Studenter är också vanliga människor En majoritet av dagens studenter är ensamstående,men så pass många som två studenter av fem är antingen gifta eller sammanboende. Nästan var femte student har barn under 18 år. Det är praktiskt taget bara studenter över 25 år som har barn. Nära 40 procent av alla studenter i åldern 30 39 år har ett eller flera barn som är 6 år eller yngre. För många av dagens studenter finns en tillvaro vid sidan av studierna och studentlivet som kräver mycket tid. Det kan gälla familj och barn, ett förvärvsarbete eller olika former av fritidsverksamhet (kapitel 7). För många studenter finns det en konflikt mellan studierna och resten av tillvaron. Det leder bland annat till att en fjärdedel av alla studenter tycker sig ha för lite tid för studierna. Bland studenter med barn gäller detta för hälften (kapitel 13). De flesta studenter bor som svenskar gör i allmänhet. Hälften bor i lägenhet. Ungefär var fjärde bor i villa eller radhus. Den speciella bostadsformen för studenter, studentrum eller studentlägenhet, utnyttjas av mindre än en femtedel av alla studenter. Bara någon enstaka procent bor, som studenter gjorde förr i tiden, i ett hyresrum (kapitel 8). 8

Tre sätt att finansiera studierna Det behövs pengar för att kunna studera. Det finns tre olika grupper av studenter när det gäller sättet att finansiera högskolestudierna: 1. Studenter som får studiemedel och som tar ut både bidrag och lånedel.dessa utgör ca 60 procent av alla studenter. 2. Studenter som har studiemedel men som bara tar ut bidragsdelen (den del som man inte behöver betalas tillbaka). Detta är ungefär en femtedel av alla. 3. Studenter som inte har studiemedel överhuvudtaget, också ungefär en femtedel. De försörjer sig i stor utsträckning genom förvärvsarbete. Studenter som lever som studenter förväntas leva ensamstående och boende i studentrum utnyttjar i allmänhet hela studiemedelssystemet, både bidrags- och lånedelen, och är ganska nöjda med sin ekonomiska situation.de som bara halvvägs har lämnat livet som barn och ungdom,och bor kvar hemma hos föräldrarna,tar i stor utsträckning bara ut bidragsdelen. Man kan säga att för dem är systemet generöst. Samtidigt är systemet otillräckligt för många studenter som redan har kommit över i vuxenlivet och bildat familj. På frågan Räcker dina pengar (inklusive lån) till en acceptabel levnadsstandard? svarade något mer än hälften ja. En fjärdedel svarade ja, knappt, en av åtta svarade nej inte helt och en av tjugo svarade nej inte alls. Den stora skillnaden i de ekonomiska villkoren finns mellan de studenter som har barn och de som inte har det. Av dem som har barn anser mer än var tredje att pengarna inte räcker, och mer än var åttonde att pengarna inte räcker alls. För studenter utan barn svarar bara tre procent att pengarna inte räcker alls (kapitel 10). Studenttiden ger mer än bara kunskaper Att studera i högskolan ger inte bara kunskaper och övning inför ett framtida yrkesliv. I många enkätsvar och intervjuer betonas att det finns andra värden i studierna och studietiden.tiden som student upplevs som en förändring i förhållande till det man gjort tidigare, vare sig det var studier i gymnasieskolan eller yrkesverksamhet.att vara student kan innebära att man utvecklas som människa, man får nya perspektiv på tillvaron, man lär sig tänka mer kritiskt, man förbättrar sitt självförtroende. Studietiden kan också innebära en social träning, den kan ge kontakter med nya grupper av människor. För unga människor kan studietiden också upplevas som en tid då man blir vuxen och lär sig att ta ansvar för sig själv. För andra präglas studietiden av en känsla av frihet och frigörelse. Studietiden beskrivs också som ett led i en förändring eller en utveckling som man hoppas ska leda fram till ett mer givande och intressant liv än det man riskerar att få om man inte studerar. De positiva upplevelserna av att vara student kombineras med förhoppningar om ett arbete, och en framtida tillvaro med delvis samma positiva förhållanden som studenttillvaron. Man hoppas och förväntar sig att den genom studierna påbörjade utvecklingen inte ska resultera i en återgång, utan i ett lyft i det egna livet (kapitel 11). De flesta är nöjda med utbildningssituationen En fråga i studentenkäten gällde om man var nöjd eller inte med den utbildning man deltog i. Generellt sade många fler att de var nöjda än att de var icke-nöjda. Studenterna var mest nöjda med förhållanden som inte direkt beror på hur utbildningen är organiserad utbildningens innehåll och de egna studieresultaten.de var mer kritiska mot undervisningen. Minst nöjd var man med den service man fick i samband med studierna (kapitel 12). Svaren på andra enkätfrågor kan tolkas så att svenska universitet och högskolor, ur studenternas synpunkt, är bäst på att tillhandahålla hjälpmedel (utrustning och fysiska resurser). Man är någorlunda bra på att organisera och planera för studiernas genomförande, men man är sämre på personligt engagemang i de studerande (kapitel 13). Att vara student kan ge mycket Mer än två tredjedelar av studenterna håller med om att det är roligt och stimulerande att vara student. Ungefär lika många speciellt kvinnor tycker också att studenttillvaron har utvecklat dem som människa. Speciellt yngre studenter (21 24 år) har fått nya vänner under studenttiden. Mycket få anser sig vara besvikna på studentlivet. Däremot visade det sig att ungefär en av fem känner sig anonym i den stora mängden studenter. En student av tre tycker att studenttillvaron utanför studierna ger mycket. Det är i första hand yngre studenter. 9

Kvinnor och män olika villkor Kvinnor läser oftare på högskolan än män tre av fem studenter är kvinnor. Men kvinnor studerar jämförelsevis lite i åldrarna mellan 23 och 30 år.kvinnor är alltså mer studiebenägna än män,men de har svårare att bedriva studier när de är i familjebildningsåldern. Det finns lika många kvinnor som män vars föräldrar är högre tjänstemän. Överskottet av kvinnor bland studenterna är därför barn till tjänstemän på mellannivå eller lägre nivå och arbetare. Det innebär att den sociala snedrekryteringen är mindre bland kvinnor än bland män (kapitel 3). Deltidsstudier är vanligare bland kvinnor än bland män. 20 procent av kvinnorna mot 11 procent av männen läste mindre är 15 poäng under den aktuella terminen (kapitel 4). Kvinnor och män (betraktade som grupper) ser olika på sin högskoleutbildning. I åldersgruppen 21 22 år är andelen som läser en sammanhängande utbildning med sikte på examen mer än 10 procentenheter högre för kvinnorna än för männen. I åldersgruppen 25 29 år är förhållandet det omvända: där är andelen bland männen som läser något sammanhängande mer än 10 procentenheter större än bland kvinnorna. Unga kvinnor har alltså mer bråttom än unga män att börja på en längre sammanhängande utbildning. Det är också vanligare att äldre kvinnor kompletteringsläser än att män gör det. Återkommande utbildning och livslångt lärande inom högskolan i Sverige är alltså betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Fler kvinnor är också icke-traditionella studenter (kapitel 6). Nästan hälften av de kvinnliga studenterna hösten 1996 var gifta eller sammanboende, men bara en tredjedel av männen. Det är vidare vanligare att kvinnliga studenter har barn (22 procent) än att manliga studenter har det (13 procent). Studenternas livssituation påverkas starkt av om man har barn.i första hand gäller detta de kvinnliga studenterna. Både enkätsvaren och intervjuerna vittnar om hur kvinnliga studenter med barn upplever en pressande tidsbrist. De måste planera sin verksamhet efter exempelvis barnpassningen, vilket innebär att de inte har samma möjligheter till fria självstudier som studenter utan barn (kapitel 7). Även när det gäller ekonomin måste studenter med barn ta hänsyn till flera än sig själva.många är dessutom direkt beroende av sin partner (oftast make) för att det överhuvudtaget ska vara ekonomiskt möjligt att studera. Fler kvinnor tycker att studierna känns pressande. De är också mer ambitiösa än männen i sina studieplaner, mer intresserade av de kurser de läser och tycker mer än männen att de har grepp om studierna.männen däremot är något mer säkra än kvinnorna på att de ska lyckas med sina studier (kapitel 13). Det är vanligare att manliga studenter bor som traditionella studenter, i studentrum eller hemma hos föräldrarna (oftast i villa). I gengäld är det vanligare bland kvinnliga studenter att man bildat familj och bor med partner i lägenhet eller i villa eller radhus. Man kan säga att de manliga studenterna i högre grad är enbart studenter, medan de kvinnliga studenterna också är något annat (kapitel 8). Skillnader mellan studenter på olika utbildningar Den svenska högskolan innehåller många typer av utbildningar, med varierande förutsättningar och mål. Man kan vänta sig skillnader i olika avseenden mellan studenterna (betraktade som grupp) beroende på studieinriktningen. I StudS har vi arbetat med i huvudsak sju olika utbildningsinrikningar: humaniora och teologi,samhällsvetenskap och juridik,matematik och naturvetenskap, civilingenjörsutbildningar, annan teknisk utbildning, lärarutbildningar, och medellånga vårdutbildningar. Könsfördelningen varierar mellan olika utbildningar. Männen är i kraftig majoritet på de tekniska utbildningarna,kvinnorna är i ännu större majoritet på utbildningarna inom vårdområdet och lärarområdet. Fördelningen på social bakgrund varierar för olika utbildningar. På den barn- och ungdomsvetenskapliga utbildningen tillhör cirka 10 procent av studenterna bakgrundsgrupp I (studenter med högre tjänstemän som föräldrar) och 35 procent bakgrundsgrupp III (arbetarbakgrund). På läkarutbildningen däremot hör nära 60 procent av studenterna till bakgrundsgrupp I, och mindre än 10 procent till bakgrundsgrupp III. På civilingenjörsutbildningarna finns den största andelen studenter med akademisk utbildningsbakgrund (nära 60 procent). Där finns också den största andelen utlandsfödda studenter. Den minsta andelen utlandsfödda finns på lärarutbildningarna (kapitel 3). Minsta andelen gifta eller sammanboende studenter (ungefär en av fyra) fanns bland dem som läste för att ta en civilingenjörsexamen. Bland lärarstuderande var nästan hälften gifta eller sammanboende. Andelen som har barn varierar mellan de olika utbildningsinriktningarna. Den i särklass lägsta andelen med barn (fem procent) fanns hösten 1996 bland dem som läste på civilingenjörsutbildningarna; motsva- 10

rande siffra för de övriga utbildningarna varierar mellan 15 och 25 procent (kapitel 7). Den tid som heltidsstuderande använder per vecka för studier och praktik varierar, från 26 timmar för humanister, till 46 timmar på de medellånga vårdutbildningarna. Den tid som avsätts för studier påverkas av den schemalagda tiden. Många timmar undervisning per vecka ger också en längre total studietid.variationerna mellan individer på samma typ av utbildning är dock stora (kapitel 9). 11

1. Att studera studenter Varför en undersökning om studenterna i Sverige? Studenterna är de primära intressenterna i högskolornas utbildning. Den är avsedd för dem. Då är det naturligtvis viktigt att man vet något om deras situation i allmänhet, deras bakgrund, önskemål och förväntningar. Man kan också vända på argumenten: Olika samhällsintressenter har stora förväntningar på högskoleutbildningen och forskningen. Utbildning ses som ett av de viktigaste medlen för att utveckla vårt land i samband med övergången till kunskapssamhället. Utbildning, inte minst på högskolenivå, ses också som ett viktigt medel inom regionalpolitiken och sysselsättningspolitiken. Undersökningar av studenternas situation är inte unikt för Sverige. Studier liknande StudS har genomförts i ett antal jämförbara länder 1. Man kan ha olika syn på möjligheterna att lösa mer generella samhällsproblem med högskolepolitiska åtgärder. Men under alla förhållanden är det klart att en nyckelfaktor i sammanhanget är de som ska utbildas, alltså studenterna,och deras situation och förväntningar. Olika syn på tiden som student Det finns flera sätt att se på högskoleutbildningens roll i samhället och i studenternas liv. De återspeglas delvis i de reformer på högskoleområdet som genomförts de senaste decennierna. En utgångspunkt kan vara att man delar upp livet för dem som läser vid universitet eller högskola i tre perioder. Det är livet som barn/ungdom, som student och som vuxen. När man är barn/ungdom, alltså tiden fram till att man slutar gymnasieskolan, bor man hemma, man är knuten till föräldrarna, som också har det slutliga ansvaret för vad man gör. Som vuxen svarar man för sig själv, har ett eget hem, familj och barn och försörjer sig själv.tiden som student blir då en mellanperiod,då man varken är barn eller vuxen, man lever i studentens lyckliga dag, där hoppet är vår vän. Livet är bekymmersfritt ( Inga stormar än i våra sinnen bo ).Tids nog kommer problemen. Schablonerna är många. Men gemensamt för dem är att studenttiden är en mellantid då man varken är barn eller riktigt vuxen då det å ena sidan inte finns någon som har ansvaret för en, men där man själv inte heller har ansvar för någon annan än sig själv.till bilden hör också att studierna är något i tiden begränsat och att man så småningom förväntas lämna universitetet och gå ut i det verkliga livet och bli vuxen,med allt vad det innebär. Man kan också se universitets- och högskolestudierna i relation till det som många ser som det viktigaste i tillvaron, nämligen arbetet. Målet för högskoleutbildningen är då att göra det möjligt för studenten att få ett arbete (oftast lönearbete).det kan också behövas högskoleutbildning för att kunna utvecklas i ett arbete som man redan har, eller för att kunna byta arbete. Detta sker som återkommande utbildning eller livslångt lärande. Studierna och studietiden är därmed inte begränsade till en viss ålder eller en viss social situation. Högskolestudier kan förekomma i alla åldrar, beroende på individens situation i arbetslivet. Det betyder också att vissa studier måste kunna bedrivas parallellt med arbete, och även på platser utanför universitetsorterna. Den som studerar kan dessutom vara vuxen,ha familj och barn, med vad det betyder av ansvar för andra etc. Bilden av studenttiden som ett mellanspel mellan barndomen och vuxentillvaron är fortfarande vanlig. Det finns utbildningar som i praktiken förutsätter att studenterna är unga och läser på heltid. Studietiden uppfattas också inte minst av studenterna själva som en mycket speciell period i livet, som skiljer sig från tiden i gymnasieskolan, men som också skiljer sig från det liv man förväntas leva i framtiden. Det är inte ovanligt att studenterna säger att de går ut när de tar examen. Ett viktigt politiskt mål för den högre utbildningen är samtidigt att utbildningen ska anknytas till arbetslivet. Många förändringar under senare tid i det svenska högskolesystemet kan ses som ett försök att leva upp till detta mål. Det gäller t.ex. utbyggnaden av de mindre och medelstora högskolorna samt satsningarna på distansutbildning och NT-SVUX-programmet. 13

Reformer med skiftande utgångspunkter År 1977 sammanfördes i stort sett all eftergymnasial utbildning i Sverige till en enhetlig högskola 2. Det markerades att högskoleutbildningen skulle vara yrkesinriktad. Utbildningen hade två delar: De yrkesinriktade utbildningslinjerna och de fristående kurserna. De senare var avsedda för fort- och vidareutbildning för dem som redan hade eller hade haft ett arbete. Systemet var också centralstyrt. De flesta utbildningslinjer var nationella med centralt fastställda styrdokument. Men det visade sig snart att studenterna inte uppträdde som systemet förutsatte. Unga personer som inte kom in på utbildningslinjerna sökte sig istället till de fristående kurserna, som i teorin var avsedda för dem som redan kommit ut på arbetsmarknaden. Successivt skedde också en decentralisering. De enskilda högskolorna fick ett allt större inflytande över sitt utbildningsutbud. Kraven på yrkesinriktning tonades också ner. År 1993 infördes det system som vi har idag.det kan till en del ses som en anpassning till den beskrivna utvecklingen, men det innebär också en större betoning av den enskilda högskolans eller det enskilda universitetets ansvar för utbildningens innehåll och organisation. Det centrala styrdokumentet är examensordningen, som anger vad som krävs för att få en viss examen. Den säger dock inte något om hur studierna fram till examen ska läggas upp. Det får varje student själv bestämma inom de ramar som den enskilda högskolan ger. Resultatet har blivit att inom vissa utbildningsområden läser de flesta studerande på program som motsvarar de tidigare yrkesinriktade utbildningslinjerna, men med större lokal variation än tidigare. Inom andra områden studerar man successivt kurs efter kurs. En viktig princip i 1993 års reform var att Studenternas val måste bli vägledande för den högre utbildningens inriktning (Prop 1992/93:1 s. 20). Utvecklingen har emellertid varit oklar på denna punkt. Inte minst efter regimskiftet hösten 1994 har det från regeringens håll framhållits att Universitet och högskolor bör anpassa utbildningsutbudets inriktning till områden där behoven av välutbildad arbetskraft väntas öka (Prop 1996/97:1 s. 94). Under senare delen av 1990-talet har också en relativt stor del av de nya högskoleplatserna reserverats för utbildning i naturvetenskap och teknik. Detta har i sin tur inneburit att man har haft problem med att få tillräckligt många studenter på vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, samtidigt som många utbildningar inom humaniora, samhällsvetenskap och vårdområdet har varit kraftigt översökta. Sedan sommaren år 2000 har signalerna åter modifierats. Det är nu viktigare att man kan rekrytera tillräckligt många studenter totalt än att man kan nå ett visst antal inom naturvetenskap och teknik. Utgångspunkter för StudS Inom StudS har vi velat undvika undersökningar som syftar till att kontrollera om studenterna och deras studier fungerar som det var tänkt. Ett skäl för detta är, som redan har antytts, att det är oklart hur studenternas mål och intressen ska styra inriktningen av den högre utbildningen. Vi har istället börjat från andra hållet: Vi utgår från att den enskilda studenten använder (eller utnyttjar) högskolan och högskolesystemet som ett medel för att påverka sin tillvaro och sitt framtida liv i vid mening. Samtidigt finns det ramfaktorer, begränsningar och bivillkor, som påverkar studenternas möjligheter att använda högskolesystemet för sina egna syften. Det kan vara regler och förutsättningar i systemet: Antagningsreglerna innebär för många begränsningar i de utbildningar som kan komma ifråga. Antagningsreglerna kan också bidra till olika taktiska åtgärder från studenternas sida. Lokaliseringen av olika utbildningar samt möjligheten att läsa på deltid eller på distans är också faktorer som sätter ramar för studenternas möjligheter att nå sina mål. Andra ramfaktorer är de praktiska och ekonomiska förutsättningarna för att studera. Det gäller naturligtvis studiemedelssystemet och dess bestämmelser, men också de varierande möjligheterna att försörja sig genom deltidsarbete när man studerar, tillgången på barnomsorg etc. Men även den personliga situationen är viktig för hur man som student kan utnyttja högskolesystemet. Det kan gälla en rad olika faktorer: Den som har barn väljer inte gärna utbildningar som innebär att man måste vara mycket hemifrån, möjligheterna att bo hemma under studietiden kan vara av stor betydelse för vad man kan studera osv. Slutligen kan man vänta sig att det finns direkt personliga egenskaper som självförtroende, målmedvetenhet och tidigare erfarenheter av studier som är viktiga för hur studenterna utnyttjar systemet. Ett syfte med StudS har varit att belysa hur studenternas mål, och möjligheterna att uppnå dessa, samspelar med de yttre och inre ramfaktorer som finns. En annan viktig faktor för en studie av studenterna i dagens Sverige är att många inte ser sig själva som enbart studenter. För många är studierna inte det enda här 14

i livet. Därför är det viktigt att i en studie av dagens studenter också behandla de delar av studenternas liv som styrs av andra intressen och behov än studiesituationen. Inom Studenterna i Sverige har vi på olika sätt försökt beskriva de studenter som idag finns vid universitet och högskolor deras tidigare utbildning och studier, hur länge de har läst vid universitet och/eller högskola samt eventuella studieuppehåll och byten av studieinriktning.vi har också undersökt hur studenterna ser på sin utbildning och på sin studiesituation, och vilka mål och planer man har i samband med studierna. Vi har också sett på studenternas privata situation och andra yttre faktorer som påverkar studierna: Civilstånd och familjesituation i övrigt, arbete eller inte vid sidan om studierna, bostad och bostadsort i förhållande till studieorten, tidsanvändning för studierna m.m. Slutligen har vi tittat på studenternas liv utanför studierna, vad de gör på fritiden och deras intressen i övrigt. En undersökning i tre steg Underlaget för StudS-projektet är tre undersökningar av studentgrupper från andra hälften av 1990-talet: Studentdatabasen innehåller (avidentifierade) uppgifter ur högskoleregistret om alla studenter som var registrerade 3 under höstterminen 1995. Databasen innehåller, förutom uppgifter om ålder, kön och studierna hösten 1995, också data om när studenten började studera under hur lång tid studenten har studerat de uppehåll i högskolestudierna som studenten eventuellt har gjort de examina i högskolan som studenten eventuellt har tagit studentens sociala bakgrund (framtagen genom samkörning med folk- och bostadsräkningen 1980 [FoB 80]). En detaljerad redovisning och bearbetning av data från studentdatabasen finns i StudS arbetsrapporter nr 1, 2 och 8 (se s. 2 för en förteckning av samtliga arbetsrapporter inom projektet). Studentdatabasen innehåller alltså uppgifter om dem som var studenter hösten 1995. I en uppföljning (arbetsrapport 9) har vi jämfört resultat från hösten 1995 och hösten 1998. Studentenkäten sändes ut till 3000 studenter hösten 1996. Sammanlagt inkom något mer än 2000 svar. Enkäten innehöll en rad frågor om studenternas nuvarande och tidigare studier studiemotiv resor och tidsanvändning familjeförhållanden ekonomi och förvärvsarbete fritidsverksamhet syn på studierna och livet som student. Urvalet av respondenter var stratifierat för att kunna studera hur svaren på enkäten fördelades på olika ålders- och könsgrupper och på studenter vid olika högskoletyper. (Se också bilaga 1 för uppgifter om bortfall, tillförlitlighet etc. Enkätformuläret bifogas som bilaga 2.) En beskrivning och analys av svaren på de öppna frågorna i enkäten finns i arbetsrapport nr 3. I arbetsrapport nr 7 redovisas övriga enkätsvar mera i detalj. Intervjumaterialet kommer från 30 djupintervjuer, som genomfördes hösten 1997, med studenter från olika högskolor, universitet och utbildningar om hur man såg på sina studier och sin situation i allmänhet. Informanterna valdes genom personliga kontakter så att man skulle få med olika typer av studenter med avseende på studieinriktning, ålder, familjeförhållande m.m. Intervjuare var studenter från pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet och sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Verksamheten leddes av Karin Agélii (doktorand i pedagogik vid Stockholms universitet) och David Wästerfors (doktorand i sociologi vid Lunds universitet). De har också skrivit sammanlagt tre arbetsrapporter (nr 4, 5 och 6) med utgångspunkt i intervjumaterialet. Grundmaterialet från intervjuerna utgörs av studentporträtt, eller beskrivningar av de intervjuade personerna,byggda på deras svar. Dessa studentporträtt finns i StudS arbetsrapporter (nr 4 och 5). En multimetodisk studie av alla studenter Syftet med StudS har varit att ge en bild av hela den svenska studentpopulationen. Studieobjektet har följaktligen varit alla grundutbildningsstudenter, oberoende av vad och var de studerar. Med en sådan generell ansats finns det en risk att resultaten ibland kan te sig översiktliga och ytliga.genom kombinationen av kvantitativa översiktliga data och den djupare förståelse för de bakomliggande processerna som intervjumaterialet ger, tror vi oss ändå ge en rättvisande och nyanserad bild av dagens studenter. 15

Självklart finns det frågeställningar där analysen kan fördjupas ytterligare. Vissa delar av StudS-rapporterna väcker fler frågor än de besvarar.man bör därför se projektet som ett första steg i en längre process, där man efter denna inledande studie går tillbaka till fältet och fortsätter med andra och mer speciella undersökningar av problem och frågeställningar som har aktualiserats genom StudS arbete. Sammanfattningsvis kan man säga att resultatet av StudS arbete är att vi har fått svar på ett antal centrala frågor om studenterna och deras situation vi har upptäckt vissa förhållanden som inte har varit helt kända tidigare vi ställer en rad nya frågor som kan bli föremål för nya undersökningar. 1 2 3 I flera länder finns speciella organ med uppgift att studera studenterna och deras sociala situation. Exempel är i Frankrike L observatoire national de la vie étudiante (OVE); i Tyskland Deutsche Studentenwerk, som sedan 1951 vart tredje år gör en undersökning av de tyska studenternas sociala situation; i Finland OPUS,med syfte att practice,promote and support research and publication concerning higher education and the students economical, cultural and social status and their way of life. Två år senare (1979) beslutades att all högskoleutbildning skulle vara spärrad. Studenter som var registrerade på minst en ny kurs eller som fortsättare på en kurs som går över mer än en termin finns med i databasen. Den som registrerats för att gå om en kurs eller bara för att tentera på en kurs man läst tidigare rapporteras inte in till SCB och är inte heller med i databasen. 16

2. Studenter av många olika slag Högskolan ett samlingsnamn för många olika utbildningar Praktiskt taget all eftergymnasial utbildning i Sverige räknas som högskoleutbildning. Vi har också en enhetlig organisation för alla former av högskoleutbildning. Det skiljer Sverige från de flesta andra länder i Europa 4. I denna rapport använder vi beteckningen student för alla som går på en högskoleutbildning oavsett vilken inriktning den har. Det betyder att en student kan vara det som i andra sammanhang betecknas teknolog, lärarkandidat eller sjuksköterskeelev. Det är sedan 1979 totalspärr till högskoleutbildning i Sverige. Här skiljer vi oss också från en rad andra länder inom EU, där en stor del av universitetsutbildningen har fritt tillträde för alla behöriga sökande (Euridice, 2000). Utbildningsinriktningar Man kan vänta sig att situationen i många avseenden är lika för studenterna oberoende av vilken typ av utbildning de deltar i.men det finns naturligtvis också förhållanden som varierar med innehållet och inriktningen på utbildningarna. I StudS-projektet har vi grupperat studenterna med hänsyn till den utbildning de deltar i, oberoende av vilken typ av högskola (universitet, fackhögskola etc.) som svarar för utbildningen i fråga 5. Alla studenter idag läser en eller flera kurser. Kurserna hör i de flesta fall till ämnen. I vissa fall läser man kurser inom ramen för ett program, som alltså består av en mer eller mindre fast uppsättning kurser. Programstrukturen är dock inte enhetlig för de olika högskolorna, utan varje högskola har i princip sin egen uppsättning program. Vissa studenter är inte registrerade på något program utan bara på en eller flera kurser. I de flesta fall kan de då grupperas efter det vetenskapliga område som dessa kurser hör till. Andra studenter är registrerade på program som leder fram till någon av de dryga fyrtiotalet yrkesexamina som finns. De kan grupperas med hänsyn till inriktningen på den yrkesexamen det gäller. Andra studenter åter är registrerade på program som inte har någon specifik yrkesexamen som mål. Det visar sig dock att i de flesta fall kan även dessa studenter grupperas efter utbildningens huvudsakliga ämnesinnehåll. I StudS-undersökningen har vi vid bearbetningen av uppgifterna i studentenkäten grupperat de svarande i tio utbildningsinriktningar enligt följande 6 (en diskussion av tillförlitligheten i enkätsvaren finns i bilaga 1): Humaniora och teologi: Studenterna i denna grupp läser ämnen inom det humanistiska området (språk, historia, litteraturvetenskap, konstvetenskap, arkeologi etc.) och/eller teologi. Det kan vara både studenter som avser ta en examen (fil.kand, teol.kand. etc.) och studenter som bara läser ämnena av andra skäl (inklusive dem som redan har en examen och vill bredda eller fördjupa den). Samhällsvetenskap och juridik: I denna grupp finns studenter som läser kurser inom något av de traditionella samhällsvetenskapliga ämnena, studenter som läser på yrkesprogram med juridisk, samhällsvetenskaplig eller beteendevetenskaplig inriktning (t.ex.socionomprogram,jur.kand.-program eller psykologprogram) och studenter som läser samhällsvetenskapliga program med inriktning mot fil.kand- eller fil.mag-examen (t.ex. ekonomprogram). Matematik och naturvetenskap: Gruppen består av studenter som läser kurser inom det matematiska och naturvetenskapliga området, eller går på något av de stora antalet program som är avsedda att leda fram till magister- eller kandidat-examen inom det matematiska och naturvetenskapliga området (t.ex. Matematisk-naturvetenskapliga programmet, Matematisk-datalogiska linjen etc.). Civilingenjörsutbildningar: Det finns vid de tekniska höskolorna och vid de flesta universiteten olika utbildningsprogram som leder fram till en civilingenjörsexamen på 180 poäng (motsvarande 4,5 års studier). Alla studenter registrerade på ett sådant program har förts till denna grupp. Annan teknisk utbildning: Hit har förts dels de studenter som läser program med inriktning mot hög- 17

skoleingenjörsexamen,dels studenter på andra program och kurser med huvudsakligt tekniskt innehåll 7. Lärarutbildningar: Denna grupp innehåller de studenter som läser på program som leder fram till någon av alla de olika lärarexamina som finns, inklusive barnoch ungdomspedagogisk examen. Ibland det gäller särskilt utbildningar för dem som ska undervisa i skolans högre årskurser är utbildningen uppdelad på en del förlagd till lärarutbildningsinstitutionen och en del som genomförs på de berörda ämnesinstitutionerna. Oberoende av den institution som studenterna läste på vid enkättillfället, har de räknats till lärarutbildningsgruppen om de är registrerade på ett lärarutbildningsprogram. Medellånga vårdutbildningar: Av tradition har man använt denna beteckning för utbildningar som gavs vid de tidigare vårdhögskolorna och som leder fram till en rad examina inom vårdområdet (sjuksköterska, sjukgymnast, barnmorska etc.). De studenter som är registrerade på yrkesprogram inriktade mot sådana examina utgör denna grupp. Kurser inom medicin och vård: Denna grupp innehåller studenter som inte läser något program,men däremot kurser inom vårdområdet eller det medicinska området. Till större delen är det personer som kompletterar och fördjupar tidigare utbildningar inom vårdsektorn. Övriga yrkesutbildningsprogram: Till denna heterogena grupp har förts längre utbildningsprogram inom det medicinska och lantbruksvetenskapliga området (utbildningar till läkare, apotekare, agronom osv.). Övriga utbildningar innehåller bland annat studerande på konstnärliga utbildningar och andra utbildningar som inte har kunnat hänföras till någon av de tidigare grupperna. I följande kapitel används i vissa fall grupperingen ovan vid redovisning av resultat från studentenkäten. I de flesta fall begränsar vi oss till de första sju grupperna. De två sista tas inte upp eftersom antalet svar i enkäten är för litet för att man ska kunna dra några säkra slutsatser. Gruppen Kurser inom medicin och vård har också utelämnats i vissa redovisningar,eftersom den till allra största delen innehåller studenter som fortbildar sig i sin yrkesroll, och därigenom är svår att jämföra med övriga grupper. 4 I t.ex.finland har man under 1990-talet infört ett dualt system för den eftergymnasiala utbildningen. Den består dels av universiteten, dels av yrkeshögskolorna. Universiteten ska svara för den vetenskapliga forskningen och den forskningsbaserade utbildningen. Yrkeshögskolorna är inriktade på arbetslivet, och baserar sin verksamhet på arbetslivets krav på hög yrkesskicklighet. Ett mål är att två tredjedelar av en årsklass ska kunna erbjudas en utbildningsplats antingen vid ett av de 20 universiteten eller vid en av de 29 yrkeshögskolorna. 5 En uppdelning av studentpopulationen efter den typ av läroanstalt (universitet,fackhögskola etc.) de studerar vid är knappast ändamålsenlig. Strukturen på studentpopulationen varierar från läroanstalt till läroanstalt. På en ort kan en viss utbildning ingå som en del i ett universitet. På ett annat håll kan samma utbildning finnas på en specialhögskola. Ett exempel är civilingenjörsutbildningarna, som på vissa orter ges vid en egen högskola som KTH och Chalmers, medan den på andra orter är en del av ett universitets utbildningsutbud. 6 Grupperingen har påverkats av att urvalet av respondenter i studentenkäten var stratifierat. Av olika skäl besvarades exempelvis enkäten av många studenter som gick på dåtidens vårdhögskolor.det har därför varit möjligt att med någorlunda statistisk tillförlitlighet skapa separata grupper för dem som läste program respektive fortbildningskurser inom vårdområdet. Antalet inkomna svar har inte medgivit liknade uppdelningar inom andra utbildningsområden. 7 Med undantag för dem som läser något civilingenjörsprogram. 18

3. Dagens studenter i grova drag De studenter som studerar vid Sveriges universitet och högskolor utgör i många avseenden en heterogen samling människor. Detta kapitel innehåller några grundläggande uppgifter om dem. Det gäller framförallt deras ålder och kön,men också en del om det som brukar kallas deras ursprung, dvs. uppgifter om föräldrarnas sociala tillhörighet och utbildning, och om eventuell invandrarbakgrund. Antal Höstterminen år 2000 fanns det 285 000 studenter i grundutbildningen vid de svenska universiteten och högskolorna 8. Under 1990-talet ökade studentantalet kraftigt efter att i stort sett ha legat på oförändrad nivå under hela 1980-talet. Speciellt kraftig var ökningen under den första hälften av decenniet. Därefter har tillväxten fortsatt, men i en långsammare takt (ruta 3.1). Den kraftigaste ökningen av studentantalet inträffade vid de mindre och medelstora högskolorna, som under tioårsperioden 1987/88 1997/98 ökade studentantalet med nära 200 procent. Under samma period ökade antalet studenter vid universitet och fackhögskolor med 50 procent. Ruta 3.1 Antalet studenter 1977 2000 Höstterminen 1977 bildades den nuvarande enhetliga högskolan. Dessförinnan var den högre utbildningen i Sverige uppdelad på flera olika typer av utbildningsanstalter. Någorlunda jämförbara data om antalet studenter finns därför från år 1977. Som framgår av diagrammet nedan låg antalet studenter i stort sett på konstant nivå kring 150 000 fram till år 1988. Därefter har antalet studenter ökat till dagens nivå på cirka 285 000. Mellan 1990 och 1995 var den genomsnittliga årliga ökningen 7 procent. Under perioden 1995 2000 har tillväxten fortsatt, men i en långsammare takt (3 procent per år). Antal studenter 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Ålder Åldersspridningen är betydande. Det finns studenter i grundutbildningen i åldrarna från 16 år upp till mer än 80 år. Mer än hälften är över 24 år och mer än var fjärde är över 29 (ruta 3.2). I samband med expansionen under början av 1990- talet skedde en föryngring av studentpopulationen. Andelen av studenterna som var under 25 år ökade mellan 1990 och 1995 från 47 procent till 52 procent. Under de senaste åren har däremot andelen yngre studenter minskat, och den var hösten år 2000 tillbaka på 47 procent. Åldersfördelningen varierar mellan utbildningsinriktningarna. Yngst är civilingenjörsstudenterna. Bland dem är bara 8 procent över 29 år. För de studenter som läser humaniora eller teologi gäller motsvarande för närmare en tredjedel (ruta 3.3). 0 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 Antalet registrerade studenter vid svenska universitet och högskolor höstterminerna 1977 2000. (Källa: SCB) Ända sedan år 1979 har den svenska högskoleutbildningen varit totaldimensionerad. Staten har på förhand avgjort hur många studenter som fått plats på olika typer av utbildningar. Regelverket har varierat, men principen har varit densamma. De tilldelade resurserna har fått avgöra hur många studenterna blivit. Ökningen under 1990-talet beror alltså på att staten avsatt mera pengar till högskoleutbildning, och på att regelsystemen ändrats, så att universitet och högskolor för en viss summa pengar måste ta emot fler studenter än tidigare. Däremot säger antalet studenter de olika åren ingenting om intresset för högre studier. Det har under både 1980- och 1990-talet varit betydligt fler som velat studera än som fått plats i högskolan. 19