Ringhals miljöredovisning 2009

Ringhals miljöredovisning 2009

Innehåll 2 Ringhals och miljön 5 Förtroendefullt miljöarbete Miljöredovisning 2009 6 Ringhals verksamhetspolicy 7 Ringhals riktlinjer för miljö 8 Ringhals är EPD-certifierat 9 Miljöstyrning 11 Redovisning av tillstånd 12 Ringhals betydande miljöaspekter 13 Miljöförbättringar under året 16 Miljöhändelser under 2009 17 Måluppfyllelse 2009 och miljöprogram för 2010-2012 19 Kärnindikatorer 19 Energieffektivitet 19 Materialeffektivitet 20 Vatten 20 Avfall 21 Biologisk mångfald 22 Utsläpp 25 Ordlista 26 EMAS granskningsberättelse 27 Principskiss 28 Elproduktionsprocessen 29 Nordens största kraftverk Text och layout: Ringhals informationsavdelning 2010 Foto/illustrationer: Ringhals information, Coloric

Förtroendefullt miljöarbete Som Vattenfalls och Nordens största kraftverk har Ringhals höga miljöambitioner för verksamheten. Vi vill upprätthålla en god miljö, såväl för vår egen personal som för omgivningen, och leva upp till de krav som myndigheter och omvärlden ställer på oss. Det är viktigt för förtroendet för vår verksamhet. 5 Steg för steg för miljön En säker och stabil elproduktion hänger nära samman med ett gott miljöarbete. Precis som när det gäller säkerhetsfrågorna blir man heller aldrig helt färdig med miljöarbetet. Vi jobbar med ständiga förbättringar. Det är genom de små detaljerna som framstegen görs. Min uppfattning är att vi på Ringhals har ett mycket brett engagemang för miljöfrågorna. Det praktiska miljöarbetet är ett ansvar för alla i vår organisation, och våra miljöexperter - som har miljöfrågorna som sitt arbetsområde - stödjer, följer upp och driver miljöarbetet framåt. Vi ställer även höga krav på våra entreprenörers och leverantörers miljöarbete. Under 2009 har vi fortsatt arbetet med att till 2011 uppfylla kraven i vår miljödom. Den viktigaste miljöutmaningen är att minska radioaktiva utsläpp till luft och vatten. De investeringar i nya reningssystem som gjorts har haft avgörande betydelse för utsläppen. Bästa möjliga teknik ska användas och vi fortsätter på den inslagna vägen. Vi har gjort en stor insats för att kartlägga användningen av kemiska produkter med målet att minska antalet produkter och användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen. Näst intill samtliga anställda, 1500 personer, deltog i en intern miljöutbildning som gav möjlighet att reflektera över hur var och en kan bidra till att minska Ringhals miljöpåverkan. Ansvar för framtiden Ett viktigt beslut för kärnkraften 2009 var valet av plats för slutförvaret av använt kärnbränsle. Svensk Kärnbränslehantering, SKB, går nu vidare med ansökan att bygga slutförvaret i berggrunden vid Forsmark i Östhammars kommun. Platsvalet är ett viktigt led i det svenska konceptet för långsiktigt säker och trygg slutförvaring. Klimat- och miljöfrågorna stod i fokus för Vattenfallkoncernens 100-årsfirande 2009. Under parollen Making Electricity Clean har resan för att göra elen ren inletts med målet att koncernens hela produktion ska vara klimatneutral år 2050. Kärnkraften har en viktig roll i energisystemet genom sina klimatfördelar och näst intill obefintliga koldioxidutsläpp. Välkommen att läsa mer om vårt miljöarbete i denna miljöredovisning! Ringhals i februari 2010 Bertil Dihné Verkställande direktör, Ringhals AB

Ringhals verksamhetspolicy 6 Vårt uppdrag är att med högsta möjliga säkerhet, ett miljöriktigt agerande, konkurrenskraft och uthållighet producera elektricitet. Därigenom skapar vi förtroende för vår verksamhet, gör Ringhals AB till ett föredöme och en framgångsrik organisation, som uppfyller ägarnas och samhällets krav och förväntningar. Säker och stabil drift Vi agerar och fattar beslut med goda marginaler i förhållande till krav, så att säkerheten upprätthålls i varje aktivitet. Vi tänker och tillämpar STARK; Stanna upp, Tänk efter, Agera, Reflektera och Kommunicera. Var och en tar ansvar för sitt arbete och agerar som förebild för god säkerhetskultur. Allt arbete på Ringhals har i förlängningen påverkan på vår förmåga att upprätthålla säker och stabil drift. Anläggningarnas status och underhåll Vi gör fortlöpande systematiska analyser av anläggningarnas status. Vi använder detta som underlag för långsiktighet och förutseende i utveckling och underhåll. Åtgärder genomförs planerat och med professionalism. Anläggningarnas tekniska status samt ordning och renhet vår housekeeping speglar vår säkerhetskultur och vårt ansvarstagande och är allas angelägenhet. Säkerhetskultur Vi tar ansvar genom att hålla oss informerade om och arbeta mot gemensamma mål och följa regelverk, men också genom att ifrågasätta i syfte att upprätthålla säkerheten och förbättra vår verksamhet. Vi visar respekt för vårt uppdrag och för varandra genom att agera professionellt och genom att kommunicera öppet och konstruktivt. Du som är ledare har ett särskilt ansvar att vara förebild och visa ditt engagemang ute i verksamheten. Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa en god arbetsmiljö. Lärande och ständiga förbättringar Vi söker goda exempel och ett öppet utbyte av kunskaper och erfarenheter både internt och externt, och deltar aktivt i internationella och nationella organisationer. Vi omsätter erfarenheter i utveckling av anläggning, kompetens, kultur och arbetssätt. Vi strävar efter effektivitetsvinster för att kunna utveckla säkerhet och miljöprestanda och arbetar aktivt med att identifiera och åtgärda svagheter och brister. Allas medverkan krävs för att vi ska lyckas!

Ringhals riktlinjer för miljö Ringhals riktlinjer för miljö avser alla miljöaspekter som påverkas av verksamheten vid Ringhals. Med det menar vi främst drift, underhåll och utveckling av anläggningarna, med tonvikt på en god inre miljö och minimal påverkan på yttre miljö. All elproduktion medför miljöpåverkan. Vi ska vidta de åtgärder som krävs för att effektivt begränsa vår miljöpåverkan. Därför integrerar vi och prioriterar miljöfrågor i all verksamhet. Vi stödjer Vattenfalls ambition att vara nummer ett för miljön. Vi ska genom ett kontinuerligt miljöriktigt agerande förebygga att människa, anläggning och miljö kommer till skada. Vi har väl fungerande rutiner och metoder som stödjer en god inre och yttre miljö. Vi satsar på personalens hälsa och välbefinnande och vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och arbetsskador. Vi har en beredskap för att omhänderta och minimera följdskador av allvarliga störningar i verksamheten. Vi skapar förtroende för vår verksamhet hos kunder, ägare, medarbetare, allmänhet och myndigheter. Vi arbetar för att alla skall känna engagemang för Ringhals miljömål och betydande miljöaspekter. Våra leverantörer och entreprenörer lever upp till Ringhals miljöriktlinjer. Vi redovisar öppet våra miljömål och vårt miljöarbete. Vi för en nära dialog med myndigheter, närboende och andra intressenter kring frågor av betydelse för verksamheten. Fastställd februari 2010.

Ringhals är EPD-certifierat 8 Ringhals levererar EPD-certifierad (Environmental Product Declaration) el sedan 2002. EPD är en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet orsakar. EPD-informationen baseras bland annat på en livscykelanalys (LCA) och i enlighet med ISO 14025 1, som ger besked om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. LCA värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra miljöegenskaperna för den el som produceras i ett livscykelperspektiv - från vaggan till graven. Bakom den certifierade EPD:n för Ringhals el ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Även miljörisker, radiologi och påverkan på biologisk mångfald kvantifieras och beskrivs. Eftersom el är en produkt som används vid i stort sett all produktion är certifierade miljövarudeklarationer för el av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD och marknadsföring. Ett ackrediterat certifieringsorgan verifierar uppgifterna i miljövarudeklarationen. EPD-systemet har initierats av regeringen och näringslivet. Huvudman för det internationella EPD-systemet är organisationen International EPD Corporation (IEC). Ringhals EPD finner du på www.environdec.com/reg/026 16 14 12 10 8 6 4 2 Utsläpp av växthusgaser g koldioxidekvivalenter per producerad kwh 0 Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Bränsle Bygga/riva Drift Dämning Jämförelse mellan elproduktion i Vattenfall Nordens vattenkrafts-, vindkrafts- och kärnkraftsanläggningar med avseende på koldioxidutsläpp i livscykelperspektiv. Uppgifterna baseras på EPD för de olika energikällorna och finns på http://www.environdec.com/ 1 ISO 14025 Miljömärkning och miljödeklarationer Typ III miljödeklarationer Principer och procedurer

Miljöstyrning Ringhals miljöledning I Ringhals ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar som genomförs, inklusive riskbedömningar och riskanalyser, ligger till grund för hur miljöfrågor värderas. Utifrån dessa utredningar har Ringhals kunnat fastställa vilka som är betydande miljöaspekter. Detta är en ständigt pågående process och miljöaspekterna omvärderas årligen i verksamheten. Kort- och långsiktiga miljömål tas fram och uppdateras årligen tillsammans med de miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Ringhals ska uppfylla externa krav som lagstiftning, krav från koncernen och kunder. På Ringhals delas lagar och krav in i fackområden. För varje fackområde finns en utsedd fackområdesansvarig och en fackområdeshandläggare. Fackområdeshandläggaren identifierar och tolkar de lagar och krav som berör Ringhals. Alla berörda lagar och krav listas i ett övergripande dokument och för varje fackområde finns ytterligare ett dokument med tolkningar och övrig information. Lagar och krav som berör Ringhals bevakas kontinuerligt för att identifiera kommande förändringar som kan vara av relevans för verksamheten. Skydd mot större miljötillbud är inbyggda i anläggningens konstruktion och i interna driftrutiner, vilket dessutom stöds av intern räddningstjänst och haveriberedskap. Ledningssystemet slår fast att miljöarbetet ska granskas i internrevisioner. Ringhals miljöarbete granskas också årligen av externa revisorer. Vår miljörapportering sker till myndigheter och kompletteras med en öppen miljöredovisning. Miljöcertifikat ISO 14001 Ringhals är certifierat enligt ISO 14001 sedan 1998. I december genomfördes en uppföljningsrevision av miljöcertifikat enligt ISO 14001. Inga avvikelser erhölls, däremot framkom tre rekommendationer som Ringhals arbetar vidare med. EMAS Ringhals är EMAS-registrerat sedan 1999. EMAS är EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision. ISO 14001 och EMAS är två miljöledningssystem med gemensam grund. Den stora skillnaden mellan de två standarderna är att EMAS kräver en offentlig miljöredovisning. Arbetsmiljöcertifikat OHSAS 18001 och AFS 2001:01 Ringhals är certifierat enligt OHSAS 18001 och AFS 2001:01 sedan 2006. En uppföljningsrevision genomfördes av arbetsmiljöcertifikaten OHSAS 18001 och AFS 2001:01 i december. Granskningen resulterade i fyra mindre avvikelser, dessa avvikelser arbetar Ringhals vidare med. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är Länsstyrelsen i Hallands län. Årligen ska en periodisk besiktning genomföras, detta innebär att en oberoende besiktningsman kontrollerar att Ringhals verksamhet bedrivs enligt gällande lagar. Länsstyrelsen och kommunen har stående inbjudan att medverka. Ringhals värderar hur påpekanden och rekommendationer som lämnades vid 2009 års besiktning ska åtgärdas.

Redovisning av tillstånd Tillstånd enligt miljöbalken 11 Miljödom 2006 Den 26 mars 2006 fick Ringhals tillstånd enligt miljöbalken för den befintliga verksamheten och vissa effekthöjningar. De krav som står i domen har till stora delar genomförts av Ringhals på eget initiativ, eftersom det ligger i bolagets intresse att hushålla med resurser och minimera påverkan på miljön. Se även miljöförbättringar. Ringhals har tidigare lämnat in en redovisning till miljödomstolen gällande utsläpp från tvättstugan. Under året kom miljödomstolens svar som innebär att Ringhals måste installera en reningsanläggning vid tvättstugan. Ringhals har också gjort en utredning som lämnats in till miljödomstolen gällande ändring av bullervillkor, ett krav som anges i miljödomen. I samband med utredningen har också många bullerbegränsande åtgärder genomförts, se avsnitt Miljöförbättringar. Miljödom 2009 Ringhals fick den 25 maj 2009 tillstånd till en kommande effektökning på Ringhals 4. Tillstånd enligt kärntekniklagen Fortsatt tillstånd för markförvar Ringhals fick i december 2007 tillstånd till fortsatt deponering av lågaktivt avfall i Ringhals markförvar. Tillståndet meddelades av Statens Strålskyddsinstitut SSI, (numera Strålsäkerhetsmyndigheten SSM).

Ringhals betydande miljöaspekter 12 Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning, så även kärnkraften. Ringhals gör årligen en värdering av vilka miljöaspekter som är av betydelse. Värderingen genomförs av miljöavdelningen tillsammans med övriga avdelningar. Betydande miljöaspekter på Ringhals Ringhals energiförbrukning Miljöpåverkan och hantering av Ringhals betydande miljöaspekter Energiproduktion medför uttag av ändliga naturresurser. Energianvändning medför därför indirekt en miljöpåverkan. Åtgärder pågår för att effektivisera den egna energianvändningen på Ringhals och därmed minska uttaget av naturresurser. Buller i omgivningen Höga bullernivåer kan vara störande för omgivningen. Bullerreducerande åtgärder har genomförts. Kontroll av buller görs enligt fastställda rutiner. Kemikaliehantering Kemikalier kan ha påverkan på människors hälsa och omgivande miljö. Alla kemiska produkter som köps in/används på Ringhals ska vara godkända enligt Ringhals egna krav. Ringhals arbetar med att minimera antalet kemiska produkter liksom att byta ut hälso- och miljöfarliga produkter, om bättre alternativ finns. Kemikalien hydrazin är ett farligt ämne, den påverkar både människa och miljö negativt om den hanteras på fel sätt. På Ringhals används hydrazin i vissa processystem för att förhindra rostangrepp. Kompetens Bristande miljökompetens skulle kunna leda till misstag som ger en negativ miljöpåverkan. All Ringhals personal ska därför ha god kunskap om den miljöpåverkan som deras arbetsuppgifter kan ge upphov till. På Ringhals finns ett verksamhetsanpassat utbildningspaket inom området miljö. Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Alla kärnkraftverk släpper ut små mänger radioaktiva ämnen till omgivningen. Ringhals har under flera år drivit ett framgångsrikt projekt för att ytterligare minska utsläppen. Utsläppen till luft och vatten mäts kontinuerligt. Utsläpp av icke radioaktiva ämnen till luft och vatten Utsläpp till luft och vatten bidrar till försurning, övergödning, växthuseffekt och nedbrytning av ozonskikt. Ringhals främsta utsläppskälla för icke radioaktiva ämnen till luft är förbränning av fossila bränslen (transporter och reservkraft). En kontroll av utsläpp till luft av bland annat koldioxid utförs regelbundet. Till vatten sker utsläpp huvudsakligen från det sanitära avloppsreningsverket och tvättstugan. Här kontrolleras utsläppen av bland annat syreförbrukande ämnen, fosfor och organiska ämnen. Ringhals bevakar och förebygger också läckage av köldmedia från de många kylanläggningar som behövs i verksamheten. För mer information se Måluppfyllelse 2009.

Miljöförbättringar under året Ringhals arbete med att uppfylla kraven i 2006 års miljödom har fortsatt. Nedan sammanfattas de åtgärder som har vidtagits under året för att uppfylla domen tillsammans med övriga miljöförbättringar. Bullerreducering Miljödomstolen ställde 2006 krav på att buller från Ringhals från och med 2009 som riktvärde vid närliggande bostäder inte får överstiga 50 db dagtid, 40 db nattetid och 45 db övrig tid. Miljödomstolen har därefter ändrat bullervillkoret som gäller nattetid till 45 db. Ringhals har under en följd av år genomfört flera bullerdämpande åtgärder inom området ventilation och uppvärmning. Under 2009 har bullermätningar utförts för att utvärdera om de åtgärder som hittills har vidtagits är tillräckliga. Ringhals har idag en bullernivå vid närliggande bostäder på som mest 41-42 db. Minskning av utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten I miljödomen ställs krav på minskning av de radioaktiva utsläppen. Ringhals redovisar årligen till SSM hur utsläppen ligger till jämfört med de 35 målvärden som ska vara uppnådda år 2011. Nedan följer några exempel på åtgärder som pågår eller har genomförts under 2009: Under 2009 har den bufferttank som togs i drift under 2008 bidragit till minskade vattenutsläpp. Tanken tar emot vatten som används under den årliga avställningen. Under drift renas vattnet från radioaktiva ämnen och kan sedan återanvändas vid nästa avställning av reaktorn. På detta sätt minskar både vattenförbrukning och utsläpp av radioaktiva ämnen. Nya instrument togs i drift under 2008. Instrumenten klarar av att mäta lägre halter av radioaktiva ämnen i avloppsvattnet. Med hjälp av instrumenten har utsläppsgränserna kunnat sänkas. Personalens kunskaper om instrumentens användning har fördjupats under året. Energieffektivisering Ringhals har under året arbetat med följande energieffektiviserande åtgärder: Energieffektivisering har varit den del av repetitionsutbildningen inom miljöområdet som genomförts under 2009. Information har getts till personalen om hur de kan bidra i arbetet med energieffektivisering. Baserat på en utredning har Ringhals påbörjat utbyte och införande av styrning av belysning inom förråd och verkstäder. Ringhals kommer även fortsättningsvis att arbeta med energieffektivisering. Ringhals har bedömt att planerade åtgärder har potential att minska den årliga förbrukningen med cirka 10 % jämfört med 2007.

Kartläggning av förorenade områden En kartläggning som genomförts under 2009 har visat att det inte finns någon förorenad mark inom Ringhals område. 14 Minskning av kemiska produkter och produktvalsprincipen Ringhals arbetar med att byta ut farliga kemikalier till mindre farliga. Miljöavdelningen har i sin bedömning av kemiska produkter rätt att föreslå förbud om produktens egenskaper strider mot Ringhals krav. Ringhals strävar efter att ersätta produkter som innehåller något av de kemiska ämnen som redovisas i PRIO-databasen som utfasnings- eller riskminskningsämnen. Skonsammare ersättningsämnen tas i bruk så snart detta är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Nya produkter som innehåller ämnen i PRIO-databasen godkänns inte om alternativa, mindre farliga produkter finns. Under 2009 har ett större inventeringsarbete genomförts. Det har resulterat i att cirka 300 kemiska produkter som inte använts på flera år har avregistrerats från kemikaliedatabasen. För produkter som omfattas av PRIO utfasning har en 40- procentig minskning skett under 2009. Transporter Ringhals arbetar med att minska miljöpåverkan från verksamhetens transporter. Tjänsteresor Ringhals tillämpar Vattenfalls resepolicy som bland annat syftar till minskad miljöpåverkan genom att välja miljövänligare transportalternativ, till exempel att ta tåg istället för flyg. Personalens resor till och från jobbet Tidtabellerna för bussar i linjetrafik är anpassade till personalens arbetstider dagtid, med två avgångstider på morgonen och två avgångstider på eftermiddagen. Interna godstransporter Många transporter sker inom Ringhals. En översyn håller på att genomföras vad gäller denna hantering i syfte att effektivisera och minska dessa transporter. Externa godstransporter Ringhals arbetar med att i möjligaste mån styra och samordna godstransporter till och från Ringhals. Som ett led i detta pågår ett arbete med att minska antalet transportfirmor. Riskanalyser Ringhals har tagit fram en riskanalys avseende olje- och kemikaliehantering samt övriga så kallade konventionella miljörisker. Analysen skickades till Länsstyrelsen under 2008 enligt ett villkor i miljödomen. För att säkerställa att identifierade risknivåer ständigt är aktuella görs regelbundna uppdateringar och under 2009 har en ny analys av oljehanteringen påbörjats. Under 2009 har Ringhals också tagit fram en riskanalys som rör trafiksäkerhet kopplat till transport och lossning av kemiska produkter inom industriområdet. Källsortering Mängden osorterat avfall ökade under 2005-2007. Detta berodde bland annat på stora byggprojekt där byggnadsavfall inte sorterades tillräckligt väl. Insatser har genomförts och 2009 var andelen osorterat avfall bara 1 %. Se även Konventionellt avfall. Miljöutbildning Under 2009 har Ringhals personal genomgått repetition av miljöutbildningen. Utbildningen har varit anpassad till respektive avdelning och dess specifika verksamhet. Fokus i utbildningen har varit att föra fram budskapet alla kan bidra till en bättre miljö och visa på konkreta exempel för detta.

Miljöhändelser under 2009 Höga halter av syreförbrukande ämnen och totalfosfor i utgående vatten från Ringhals avloppsreningsverk Miljödomstolen har ställt krav på hur höga halter av totalfosfor och biologiskt syreförbrukande ämnen (BOD 7 ) som det utgående vattnet från Ringhals sanitära avloppsreningsverk får innehålla. Avloppsreningsverket har under 2009 varit extra hårt belastat på grund av bland annat stora och långdragna revisionsarbeten. Detta har medfört att halter av BOD 7 som överskred gränsvärdet (räknat som årsmedelvärde) har uppmätts. Parameter Gräns Utfall 2009 BOD 7 10 mg/l 16,6 mg/l Länsstyrelsen har under året förelagt Ringhals att rapportera om åtgärder vid avloppsreningsverket. En rad tekniska åtgärder har vidtagits för att förbättra reningseffekten. Ringhals har också under slutet av 2009 transporterat avloppsvatten till Varbergs reningsverk (VIVAB) för att minska belastningen på reningsverket. Oljeläckage på miljöstationen Ett miljötillbud har inträffat under året där cirka 100 liter spillolja läckte ut på miljöstationen. Täckmattor och ett pulver som suger upp utspilld olja lades ut omedelbart, och inga dagvattenbrunnar fanns i närheten. Händelsen bedöms därför inte ha haft någon påverkan på miljön. Utsläpp av naturgummibollar Naturgummibollar används för rensning i delar av kylvattensystemet. När bollarna passerat kylsystemet samlas de upp. Ibland passerar en del bollar uppsamlingssystemet och når havet via kylvattnet. Bollarna är tillverkade av naturgummi och innehåller inga föroreningar. Totalt kom cirka 18 000 naturgummibollar ut till havet under 2009. En händelse bidrog till ett utsläpp av cirka 1800 bollar. Fisk i svallbassäng Ringhals använder havsvatten för kylning av ångan som passerat turbinerna. I december påträffades några döda fiskar i en kylvattenbassäng. Ringhals har tillsammans med Fiskeriverket undersökt orsaken och har kommit fram till att kyla är orsak till fiskdöden. Fiskarna var av en art (tjockläppad multe) som vanligtvis hör hemma i varmare vattentemperaturer.

Måluppfyllelse 2009 och miljöprogram för 2010-2012 På Ringhals finns ett miljöindex där miljömål för all verksamhet på Ringhals vägs samman. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. Målvärdena är kopplade till de åtgärder som ska genomföras under denna treårsperiod. 17 Som framgår av tabellen nedan nåddes alla mål utom fyra: Kollektivdosen överskreds på grund av större arbeten än planerat på Ringhals 1 och 2. Läckaget av växthusgaser från kylmaskiner överskred målet. Utrustningen är i många fall gammal. En ny plan för tillsyn och underhåll samt i vissa fall utbyte av kylanläggningarna har tagits fram med syfte att minska läckagen. Länsstyrelsen meddelade ett föreläggande att redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att förbättra avloppsreningsverkets funktion. Ringhals har en kontinuerlig dialog med länsstyrelsen om det fortsatta arbetet med förbättring av reningsverkets funktion och kapacitet. Nya rutiner för hantering av kemiska produkter och en ny kemikaliedatabas har införts på Ringhals. Kemikaliefrågorna är dock mycket komplicerade och än har inte de nya rutinerna gett önskad förbättring av kemikaliehanteringen. I tabellen redovisas i vilken mån Ringhals har nått de mål som angetts för 2009 samt målvärden för 2010-2012. Måltal Målvärde 2009 Utfall 2009 Målvärde 2010-2012 RINGHALS MILJÖINDEX 2 2 3 Kollektivdos 1) 3,2 mansv 3,7 mansv 3,2 mansv Dosrattrend (strålnivå i anläggningarna) Ingen ökning Ingen ökning Ingen ökning Utsläpp av växthusgas (SF 6 ) i förhållande till installerad volym 1% 0,7 % 30 kg (ca 1 %) Utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner 3 % av installerad mängd HFC 5,5 % 3 % av installerad mängd HFC Miljöolyckor/större miljötillbud 0 resp. 2 0 resp. 0 0 resp. 2 Sorterat industriavfall Minst 90 % sorterat 99 % sorterat Minst 90 % sorterat Dos i msv till de närmast boende från utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft Bränsleintegritet 1 Läckor på bränslet till reaktorsystemen Bränsleintegritet 2 Fritt fissilt material i reaktorsystemen Förelägganden från myndighet föranlett av brist i miljöprestanda eller miljöstyrning Uppfylla kraven i miljödomen (avser bl a reningseffekten i avloppsreningsverket) Tillstånd ska finnas för hanteringen av hydrazin Kemikaliehanteringen ska förbättras 1) Beräknat som ett treårsmedelvärde. 0,000026 msv Exklusive dos från kol-14 till luft 0,000015 msv Exklusive dos från kol-14 till luft 0,0006 msv Inklusive dos från kol-14 till luft Ingen bränsleskada Ingen bränsleskada Ingen bränsleskada 0,1 g 0,1 g 0,1 g Inget föreläggande 1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Upprättade planer skall följas Upprättade planer skall följas Upprättade planer skall följas Ett föreläggande Ingen missad tidsram Reningseffekten otillräcklig Tillstånd finns Ej uppnått önskat resultat Inget föreläggande Upprättade planer skall följas Upprättade planer skall följas Upprättade planer skall följas

Kärnindikatorer I detta avsnitt sammanfattas miljödata från 2009 samt data från 2008 och 2007. Energieffektivitet Ringhals använder el bland annat till olika processer i elproduktionen, till ventilation, belysning, uppvärmning och kylning av lokaler, samt drift av teknisk kontorsutrustning. Förnybar energi i form av spillvärme från Ringhals 2 används för uppvärmning av några kontor och verkstäder. 19 Energieffektivitet Enhet 2009 2008 2007 Producerad energi Elproduktion (netto) MWh 19 603 000 25 231 000 25 512 000 Elproduktion (brutto) MWh 19 621 000 25 249 000 25 530 000 Använd energi Egenanvänd el 1) MWh 18 000 18 000 18 000 Spillvärme från Ringhals 2 MWh 3 989 7 348 7 513 Andel förnybar egen energianvändning % 18 29 29 1) Uppskattad mängd egenanvänd el. Materialeffektivitet Bränsle i form av anrikat uran är en förutsättning för att driva ett kärnkraftverk. Ringhals förbrukar också stora mängder kemiska produkter för drift och underhåll av verksamheten. För rening av luft och vatten används jonbytarmassor. Fossila bränslen i form av bensin och diesel förbrukas till transporter och för drift av reservkraftverken. Elförsörjningen till säkerhetssystem på Ringhals måste alltid säkerställas, därför finns dieseldrivna reservkraftverk i verksamheten. Reservkraftverken kontrolleras och provkörs regelbundet. Materialanvändning Enhet 2009 2008 2007 Kärnbränsleförbrukning Anrikat uran ton 81 71 72 Kemikalier Borsyra ton 27 44 36 Natriumhydroxid ton 56 40 37 Saltsyra ton 28 24 56 Svavelsyra ton 67 112 72 Industrisprit ton 0,9 3,7 3,4 Hydrazin ton 10 11 9 Hypoklorit ton 147 260 368 Jonbytarmassor ton 83 119 111 Målarfärg ton 9,5 7,4 4,3 Rengöringsmedel 1) ton 11 20 21 Bensin till transporter 2) ton 118,5 139,7 85,5 Diesel till transporter 2) ton 160,3 143,4 37,8 Diesel till reservkraft ton 319,6 318,8 346,4 1) Aceton, avfettningsmedel, bilschampo, diskmedel, sprit, lösningsmedel, rengöringsmedel, sköljmedel, tvål, tvättmedel och väteperoxid. 2) Inklusive Ringhals egna bilpark, resor i tjänsten med egen bil och hyrbil.

De kemikalier som redovisas är process- och förbrukningskemikalier som förbrukas i större mängder och som bedömts vara mest relevanta ur miljösynpunkt på grund av mängder eller utsläpp eller för att de är miljöfarliga. 20 Förbrukning av material och kemikalier varierar från år till år och har under 2009 hållit sig inom normala variationer. Vatten Det kommunala vatten som används i processen genomgår en extra reningsprocess på Ringhals för att förhindra rostangrepp. Havsvatten används för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Vid full effekt på alla fyra blocken använder Ringhals totalt 166 m 3 kylvatten per sekund. Vattnet värms upp ungefär 10 grader innan det åter släpps ut till havet via tunnlar utanför Ringhals udde. Kylvattnet kommer aldrig i kontakt med de radioaktiva systemen i anläggningarna. Vattenanvändning Enhet 2009 2008 2007 Kommunalt vatten m 3 890 490 1 220 000 1 060 000 Havsvatten m 3 3,8*10 9 4,5*10 9 4,4*10 9 Avfall Radioaktivt avfall Ringhals strävar hela tiden efter att minska volymerna av låg- och medelaktivt driftavfall. Det görs till exempel genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas. En annan möjlighet är att komprimera avfallet för att minska volymen. Variationerna mellan åren beror främst på att avfall sänds i kampanjer till mottagaren. Radioaktivt avfall Enhet 2009 2008 2007 Lågaktivt avfall till markdeponi 1) ton 0 1 230 0 Medelaktivt avfall till SFR 2) ton 81 70 0 Lågaktivt avfall till SFR 2) ton 0 251 0 Högaktivt avfall i lager 2) ton 119 550 407 Övrigt radioaktivt avfall i lager 3) ton 2 945-4) - 4) Radioaktivt avfall till Studsvik ton 1 021 0 620 Använt kärnbränsle till CLAB 2) ton 102 100 61 1) Deponering har utförts under 2008. Bruttovikt (inklusive emballage). Uppskattad vikt. 4) Dessa fraktioner redovisas i m 3. Densiteten för tidigare år är svår att uppskatta. Mängden 2007 uppgick till 4780 m 3 respektive 2400 m 3 för år 2008.

Konventionellt avfall En mycket stor del av det konventionella avfallet sorteras och går till återvinning. Ringhals sorterar för närvarande det konventionella avfallet i cirka 25 fraktioner. Det finns ett flertal lokala miljöstationer utplacerade över hela anläggningen. Dessutom finns en större miljöstation där avfallet samlas upp innan det transporteras från Ringhals. Avfallshanteringen är en mycket viktig miljöfråga som också tas upp som en del i den miljöutbildning som genomförts under året. Den mängd konventionellt avfall som har uppkommit på Ringhals under 2009 beror till del på att flera större byggprojekt har pågått. De avfallstyper som är av störst mängd består av asfalt, betong och tegel, elektronik- och kabelskrot samt järn- och metallskrot. I den totala mängden konventionellt avfall som redovisas nedan, ingår även rensmassor som uppkommer vid den årliga rensningen av kylvattenkanalerna. Dessa rensmassor återanvänds genom att det komposteras inom Ringhals område och därefter används som fyllnadsmassor och jordförbättrande medel i rabatter på Ringhals. Den mängd farligt avfall som har uppkommit på Ringhals under 2009 består till stor del av spillolja och slam från oljeavskiljare. 21 Konventionellt avfall 1) Enhet 2009 2008 2007 Totalt mängd avfall ton 8 518 2) 2 047 3) 1 517 3) Återvinning ton 8 254 1 094 2 203 Farligt avfall ton 314 4) 181 225 Osorterat ton 84 155 255 Deponering ton 152 101 157 1) Vissa fraktioner har redovisats i kubik och för dessa har densiteten uppskattats för att räkna ut ton. 2) Fler fraktioner har inkluderats i uträkningen mot tidigare år. 3) Återvinning och farligt avfall ej inkluderat. 4) I fraktionen ingår 279 ton farligt avfall som går till återvinning. Andel osorterat avfall % 30 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 År Biologisk mångfald Ringhals ligger i ett område som utpekats som lämpligt för Sveriges energiproduktion. Den del av industrimarken som är bebyggd utgör en begränsning för vilda växter och djurs naturliga förutsättningar för etablering och spridning. Markanvändning Enhet 2009 Industrimark totalt m 2 835 000 Bebyggd industrimark m 2 674 000

Utsläpp Utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går ut i havet via kylvattnet. Exempel på stråldoser 1) msv Svenskens genomsnittliga stråldos 3 Radon i bostäder 2 Naturlig bakgrund inklusive radioaktiva ämnen i kroppen 1 Tandröntgen 0,02 Utsläpp från Ringhals till närboende (2009) 0,0003 2) 1) Utbildningsmaterial KSU 2) SSM krav 0,1 msv Människan utsätts kontinuerligt för joniserande strålning av olika slag. En person i Sverige får i genomsnitt stråldosen cirka 1 msv om året från naturen utomhus, det vill säga den så kallade bakgrundsstrålningen. Människan får också strålning från bostäder, i form av radon och från andra konstgjorda strålkällor omkring oss, exempelvis genom röntgen. Totalt får en person i Sverige i genomsnitt 3 msv stråldos per år. För närboende beräknas stråldosen som Ringhals bidrar med till 0,0003 msv under 2009. Detta är mindre än 1/200-del av utsläppsgränsen. Det motsvarar 1/1000- del av den stråldos en person i Sverige får från den naturliga bakgrundsstrålningen. Ringhals har i sin miljöprövning åtagit sig att minska utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten. De målvärden som Ringhals ska nå upp till år 2011 har redovisats till SSI (numera SSM) och utfall redovisas årligen till myndigheten. Under åren 2004-2009 har utsläppen minskat enligt diagrammen nedan. Ringhals arbetar långsiktigt med åtgärder för att nå utsläppsmålen. Se även under avsnittet Miljöförbättringar under året. Bq Utsläpp av radioaktivitet till luft 4,0E+13 3,5E+13 Luft krav Bq (SSI) 3,0E+13 Luft utfall Bq (SSI) 2,5E+13 2,0E+13 1,5E+13 1,0E+13 5,0E+12 0,0E+00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Bq Utsläpp av radioaktivitet till vatten 2,5E+10 Vatten krav Bq (SSI) 2,0E+10 Vatten utfall Bq (SSI) 1,5E+10 1,0E+10 5,0E+09 0,0E+00 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 * Kol-14 och tritium ingår inte i beräkningar som redovisas i diagrammen ovan.

Utsläpp av icke radioaktiva ämnen till luft och vatten Svavelhexafluorid, SF 6, används som isolergas i Ringhals 4 ställverk och är cirka 22 200 gånger starkare som växthusgas än koldioxid. Tidigare år har ställverket läckt mindre mängder svavelhexafluorid. Under 2004 tätades ställverket och har varit fritt från läckage fram till 2007. Under 2009 läckte 0,7 % SF 6 ut av total installerad mängd. I diagrammet nedan är jämförelse med koldioxid gjord för både svavelhexafluorid SF 6 och köldmedia. Utsläppen har därför multiplicerats med GWP-värdet i tabellen nedan. 23 CO 2 -ekvivalenter (ton) 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Utsläpp av växthusgaser från Ringhals 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Ämnesnamn GWP 100 CO 2 1 R134a 1 300 R407c 1 525 R410a 1 725 R404a 3 260 SF 6 22 200 GWP-värdet (Global Warming Potential) Källa: Naturvårdsverket. SF6 från ställverk CO2 från transporter och reserv-kraftsdieslar Freoner från kylaggregat Provkörningar av Ringhals reservkraftsdieslar och transporter leder till utsläpp av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveföreningar. Ringhals har tillstånd att släppa ut koldioxid enligt lagen om handel med utsläppsrätter. Utsläpp av dikväveoxid (N 2 O) och partiklar (PM10) har inte identifierats som en betydande miljöaspekt i Ringhals miljöutredning och redovisas därför inte. Utsläpp till luft Enhet 2009 2008 2007 Ammoniak ton 1,4 1,2 1,1 CO 2 1) ton 1 824 1 822 1 419 NO x 1) ton 22,0 21,6 21,2 SO x 1) ton 0,7 0,7 0,7 SF 6, svavelhexafluorid kg 17 6 0 VOC, flyktiga organiska ämnen ton 2,6 5,9 3,4 HFC, Köldmedia kg 82 73 120 1) Utsläpp från reservkraftdieslar, transporter med hyr- och tjänstebilar. I redovisningen från och med 2008 har beräkningarna av utsläppen från hyrbilar förbättrats. Utsläpp till vatten Enhet 2009 2008 2007 Vattenflöde från sanitärt avlopp m 3 52 800 35 300 38 200 BOD 7, från avloppsreningsverk ton 0,88 0,52 0,60 Total fosfor, från avloppsreningsverk kg 10,6 13,5 9,3 Total kväve, från avloppsreningsverk ton 3,2 1,9 2,3 Hypoklorit 1) ton 7 13 18 Ammoniak ton 2,5 3,1 2,3 Hydrazin ton 1,0 1,1 0,9 VOC, flyktiga organiska ämnen ton 2,9 6,4 2,8 1) Omkring 5 % av doserad mängd uppskattas släppas ut i havet.

Ordlista AFS 2001:1 En föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete från Arbetsmiljöverket. Med systematiskt arbetsmiljöarbete menas i dessa föreskrifter arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. BOD 7 (Biological Oxygen Demand): Biologisk syreförbrukande ämnen är den mängd, i vatten löst, syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov under sju dygn. CLAB: Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. CLAB ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk. db: Ett ljuds ljudnivå är dess styrka uttryckt i decibel (db), enligt standarden SS-EN 61672-1. Se AFS 2005:16. EMAS: EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (EMAS från engelska Eco Management and Audit Scheme). EPD: Miljövarudeklaration. Certifierade miljövarudeklarationer är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster. EPD gör det möjligt att jämföra produkter och tjänsters miljöpåverkan med varandra. (EPD från engelska environmental product declaration). Köldmedia: Köldmedium (CFC, HCFC och HFC) används bland annat i ventilationsanläggningar. Ämnena är växthusgaser och CFC och HCFC bryter ner ozonskiktet. Friklassning: Material som befunnit sig på område där radioaktiva ämnen finns (kontrollerat område) och som efter särskild mätning visats ha så låg strålnivå att det kan hanteras utan restriktioner ur strålskyddssynpunkt. Detta material kan fritt återanvändas eller återvinnas utanför kärnkraftverket. GWP-värde (Global Warming Potential): Ett mått på hur stor påverkan på växthuseffekten 1 kg av ett ämne ger upphov till i jämförelse med samma påverkan av 1 kg koldioxid. ISO 14001: Internationella Standardiserings Organisationens standard för miljöledningssystem. Jonbytarmassa: Filtermassa som används som jonbytarmassa. En reningsmetod som skräddarsys så att utvalda föroreningar (joner) byts ut mot oskadliga joner vid passage genom jonbytarmassan. Joniserande strålning: Strålning som innehåller tillräckligt hög energi för att slita bort elektroner från atomer som den passerar. Denna strålning kan skada människans celler. Kol-14: En form av grundämnet kol som är radioaktivt. Kollektivdos: Sammanlagd stråldos till de som arbetat i verksamheten. Uttrycks i mansievert, mansv. Kontrollerat område: De delar av ett kärnkraftverk där radioaktiva ämnen förekommer. Millisievert: msv - måttenhet för stråldos till människa. 1 msv motsvarar den dos som en person i Sverige får från naturliga källor under 1 år. NO x : Samlingsnamn för NO (kväveoxid) och NO 2 (kvävedioxid) och är gasformiga föreningar som sprids i luften. Kväveoxider bildas vid förbränning. Utsläpp av kväveoxider orsakar nedfall av kväveföreningar som bidrar till bl.a. försurning av mark och vatten samt övergödning av haven. OHSAS 18001: (Occupational Helth and Safety Assessment Series) är en standard för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. PRIO-databas: Ett verktyg för att välja bort kemikalier med farliga egenskaper. Verktyget är utvecklat av Kemikalieinspektionen för att uppnå det nationella miljömålet Giftfri Miljö. Radioaktivitet: Vissa ämnen är instabila och sänder ut joniserande strålning när de sönderfaller. Sönderfall mäts i becquerel, Bq, 1Bq = 1 sönderfall per sekund. SFR: Slutförvar för radioaktivt driftavfall. Ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. Till driftavfall räknas bl a reservdelar som blivit bestrålade, liksom skyddskläder, verktyg, emballage, mätinstrument och filter. SKB: Svensk KärnBränslehantering AB - företag som utvecklar metoder för och tar hand om vårt radioaktiva avfall. SKB samägs av de svenska kärnkraftverken. SO x : Samlingsnamn för SO 2 (svaveldioxid) och SO 3 (svaveltrioxid). SO x bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen t.ex. olja. I luften omvandlas SO 2 och till SO 3 till svavelsyra som sedan vid nederbörd bidrar till försurning av mark och vatten. SSI: Statens strålskyddsinstitut och SKI (Statens kärnkraftsinspektion) upphörde den 30 juni 2008 och ersattes av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten har ett nationellt ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet och lyder under Miljödepartementet. Se även SSI. Stråldos: Joniserande strålning kan ge upphov till en påverkan på bestrålade celler. Mängden strålning per viktenhet benämns stråldos. Strålning: Energi i rörelse, t ex. ljus. Man skiljer mellan joniserande och icke joniserande. Ljus är icke joniserande. Uran: Radioaktivt metalliskt grundämne. Sönderfaller mycket långsamt. VOC: Förkortning av Volatile Organic Compounds som på svenska benäms: flyktiga organiska ämnen. VOC avges från kemiska produkter som innehåller lösningsmedel. Halten av VOC i luften har hälso- och miljöeffekter, bland annat är det ett ämne som ingår vid bildandet av marknära ozon. 25

26 EMAS granskningsberättelse Vi har granskat verksamhetspolicy, miljömål, miljöprogram, miljöstyrningssystem, utfall av miljömål och miljörevision samt miljöredovisningen för Ringhals AB. Vår granskning är utförd i överensstämmelse med Rådets förordning (EG) nr 1221/2009 den 25 november 2009. Ringhals AB uppfyller kraven i EMAS-förordningen. Uppgifterna i miljöredovisningen har visat sig vara trovärdiga, och redovisningen omfattar alla betydande miljöförhållanden som har anknytning till anläggningen. Med detta som underlag godkännes miljöredovisningen för Ringhals AB. Godkännandet gäller fram till 2011-04-30, under förutsättning att Ringhals AB kontinuerligt underhåller och upprätthåller sitt miljöstyrningssystem. Oslo, 2010-04-01 Nemko AS Ackrediterad miljökontrollant nr. NO - V- 0008 Claus Breyholtz Resource Manager Nästa miljöredovisning skall ges ut senast 2011-04-30

Principskiss Kokvattenreaktor Ringhals 1 27 Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Kondensor Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi! Kylvatten Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Tryckvattenreaktor Ringhals 2, 3 och 4 Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Turbin Elgenerator Tryckhållare Kylvatten Reaktortank Kondensor

Elproduktionsprocessen 28 I reaktortanken finns bränslet som anrikat uran inkapslat i metallrör. Rören sitter i knippen i s.k. bränsleelement. Härden består av ett stort antal sådana element omgivna av vatten. När uranatomerna klyvs frigörs stora mängder energi som värmer vattnet som cirkuleras genom reaktorsystemet. I kokvattenreaktorn kokar som namnet anger vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. I tryckvattenreaktorn är trycket så högt att vattnet inte kokar, trots en temperatur på flera hundra grader. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare, där vatten, som inte varit i kontakt med härden, förångas. Därefter är processen lik kokvattenreaktorns. Ångan leds till turbinerna och i änden på turbinaxeln sitter generatorn som genererar elektriciteten. Efter att ångan passerat turbinerna leds den ner i kondensorer. Genom en mängd rör i kondensorerna pumpas havsvatten. När ångan möter de kalla rören omvandlas den på nytt till vatten. Vattnet pumpas därefter åter till reaktorn respektive värmeväxlarna. På Ringhals förbrukas varje år cirka 70 ton uran. Dessutom används cirka 1 000 000 kubikmeter kommunalt vatten. I reaktorsystemen tillsätts kemikalier som borsyra och litium för att reglera processen och vattenkemin. I andra kylsystem doseras hydrazin för att förhindra korrosion. Vid full drift passerar varje sekund cirka 170 kubikmeter havsvatten genom anläggningarna. Havsvattnet värms cirka 10 grader under färden genom kraftverket. För att hindra beväxning i havsvattenkanaler, som kyler säkerhetskomponenter och vissa andra system, används natriumhypoklorit. Dessutom förbrukas diverse kemiska produkter, oljor och smörjmedel för att underhålla hjälpsystemen till processen.

Nordens största kraftverk Ringhals kärnkraftverk är Nordens största kraftverk och ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 procent), ett dotterbolag till E.ON. Under 2009 har Ringhals producerat 19,6 TWh (miljarder kilowattimmar). Detta motsvarar cirka 14,7 % av Sveriges elförbrukning 2009. Sveriges elproduktion 2009 var 133,7 TWh (Energimyndigheten, 2009). Totalt har de fyra reaktorerna en installerad elektrisk effekt på cirka 3 650 megawatt. Kraftverket omsätter drygt 5 miljarder kronor, har drygt 1 500 anställda och köper in omkring 500 årsarbeten av konsulter och entreprenörer. Det som gör Ringhals unikt är att det, som enda kraftverk i Sverige och ett av få i världen, har både kokvatten- och tryckvattenreaktorer. Effekthöjning av reaktorerna Ringhals har inlett ett effekthöjningsprogram för att höja effekten på reaktorerna. Miljödomen ger tillstånd att öka den elektriska effekten med knappt 10 %, vilket tillsammans med effektiviseringar ska leda till en ökad produktion på 4 TWh per år. Ringhals investerar ca 10 miljarder i reaktorerna under en femårsperiod i förnyelse, säkerhet, miljö och effekthöjning. Bland annat kommer ånggeneratorer och turbiner att bytas på Ringhals 4. Ytterligare effekthöjningar planeras för Ringhals 1 och 4. Effekthöjningarna kommer att genomföras efter att bland annat en ny miljöprövning av reaktorerna är klar.

Ringhals AB 432 85 Väröbacka Sweden Tel 0340-66 70 00 Fax 0340-66 51 84 inforinghals@vattenfall.com www.vattenfall.se/ringhals