Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.



Relevanta dokument
FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

REGEL 7. Det får inte finnas lagar och regler som säger att personer med funktionshinder inte kan anställas.

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Januari Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Lättläst handikapplan för Staffanstorps kommun 2

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

Barnkonventionen. Regler om hur alla barn i världen ska ha det bra

Ale för alla. Hur ska alla människor kunna vara med i samhället? De saker som ska göra det bättre finns med i en plan.

barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst

Personkrets enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, 1.

Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.

!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lättläst

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

Synvändan. Handikapplan för Göteborgs Stad en sammanfattning LÄTTLÄST

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Verksamhetsinriktning för Riksförbundet FUB

Tillgänglighet för alla

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?


Att leva som andra. Information om Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

OMRÅDE STÖD OCH SERVICE OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.

Stockholm en stad för alla. lättläst. Program för hur personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor i samhället.

Det här är regeringens plan för sin politik för personer med funktionsnedsättning under år

MÅLPROGRAM Förslag. Steg för Steg rf

Möjlighet att leva som andra

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Valplattform. Vi ser en annan framtid. För oss handlar politik om att längta efter en annan framtid.

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

I Linköping är alla delaktiga

Se mig som jag är! Steg för Steg rf. Adress: Telefon: E-post: www: Nordenskiöldsgatan 18 A HELSINGFORS. Storalånggatan VASA

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

Informationsfolder. För personer med funktionsnedsättning som ansöker om stöd enligt LSS


ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

lättläst broschyr En lättläst broschyr om samband mellan fattigdom och funktionshinder

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

Levnadsvillkor för människor med funktionshinder

VISNINGSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

Världskrigen. Talmanus

Torsås. Lättläst. kommun LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Från socialbidrag till arbete

Funktionshindersplan för Mullsjö kommun år

Ur KB:s samlingar Digitaliserad år 2015

Uppdaterad

Ingenting om oss utan oss

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

Ett Skellefteå för alla. Sammanfattning av det handikappolitiska arbetet i Skellefteå

Alla barn har egna rättigheter

Boken om SO 1-3. Boken om SO 1-3 är elevernas första grundbok i geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. Syfte

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Mer än bara trösklar

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Den framtida konsumentpolitiken

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

LUPP 2012 Vimmerby kommun

Hur lever Sveriges regering upp till FN:s Kvinnokonvention?

En kyrka för alla. Så här vill kyrkorna arbeta för att människor med funktionsnedsättning ska kunna vara med i kyrkan

UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST

JOBBA SOM PERSONLIG ASSISTENT

Allas delaktighet. Funktionhinderspolitiskt program För åren Lättläst

Lika värde. en kompisbok. Lika värde. baserad på Barnkonventionen. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Mänskliga rättigheter i Sverige

Sveriges första rapport till FN:s kommitté för konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Verksamhetsplan 2018 på lättläst. Verksamhetsplanen beskriver vad Riks-FUB ska göra under 2018

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från Handikapp och Habilitering

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Detta vill Vänsterpartiet

Grundskolan och fritidshem

Lidingö stad hälsans ö för alla

GLOBALA MÅLEN OCH SKOLMAT

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Att ha. God man. eller. Förvaltare

Transkript:

F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna och skriver avtal. I december 1993 bestämde FN om regler för rättigheter för personer med funktionshinder. De ska ge personer med funktionshinder i FNs medlemsländer möjlighet att leva som andra. Reglerna talar om varje lands ansvar för personer med funktionshinder. Reglerna ger förslag på vad landet kan göra för att personer med funktionshinder ska kunna leva som andra. Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. Regering, myndigheter, företag, föreningar, ja alla i Sverige måste se till att dessa regler blir kända och att det som står i reglerna blir verklighet. Här är FNs regler för personer med funktionshinder på lättläst svenska. 3

P E R S O N E R M E D F U N K T I O N S H I N D E R I V Ä R L D E N Personer med funktionshinder finns i alla länder i världen. De finns bland de rika och bland de fattiga. Det är väldigt olika. Många i världen har funktionshinder och det blir fler. Människor får funktionshinder av olika orsaker och de lever på olika sätt. Det beror på landet man bor i och vad landet gör för att hjälpa till. Personer med funktionshinder har ofta fått leva ensamma utan skolor, arbeten och hjälp. De har inte fått utbilda sig och träna sig. Det beror på att många människor inte vet något om funktionshinder, att de är rädda och har fördomar. Men nu håller det på att ändra sig. Nu får barnen gå i skola och vuxna får träning. Personer med funktionshinder kan själva vara med och bestämma om vilken hjälp de behöver. De bildar egna föreningar. Om man tänker på att ordna det för personer med funktionshinder klarar de bättre att leva ett eget liv. Förr tänkte man mest bara på det funktionshinder en människa hade. Nu menar man att människorna man möter och hur allting ordnas betyder mer än vilket funktionshinder man har. Man har också börjat tänka mer på personer med funktionshinder i länder där folk är fattiga. I sådana länder har många funktionshinder och många av dem är mycket fattiga. 4

F NS R E G L E R Ä R I N T E L AG A R FN har länge diskuterat om och arbetat för rättigheter för personer med funktionshinder. 1981 var det internationella handikappåret. För några år sedan kom länderna överens om att skriva regler för att ge människor med funktionshinder rätt att leva som andra. Dessa regler är inte lagar. Länderna kan inte tvingas att följa dem. Men länderna har lovat att följa dem och se till att allt i landet också passar personer med funktionshinder. Personer med funktionshinder ska själva vara med i det arbetet. Man ska tänka särskilt på kvinnor, barn, gamla, fattiga, människor med flera och svåra funktionshinder, flyktingar och dem som på andra sätt är annorlunda. D E T K A N B L I F Ä R R E P E R S O N E R M E D F U N K T I O N S H I N D E R Man kan på olika sätt hindra så att folk inte får funktionshinder. Det kan vara genom bra sjukvård, att människor äter nyttig mat, att vaccinera mot farliga sjukdomar, att se till att sjukdomar som smittar inte sprider sig. Arbetsplatser kan göras så att de inte är farliga så att människor skadas i olyckor. Många får också funktionshinder i krig och av gifter i miljön. 5

D E L A K T I G H E T O C H J Ä M L I K H E T Delaktighet och jämlikhet betyder att alla, även personer med funktionshinder, får samma service, hjälp och information och kan vara med på samma saker som de som inte har funktionshinder. Det betyder att alla människor är lika mycket värda och att alla ska ha samma möjligheter. Personer med funktionshinder har rätt att få stanna kvar där de bor. De ska få det stöd de behöver och som redan finns för alla andra. Det kan var skola, sjukvård, socialbidrag, hjälp med att få ett arbete. Personer med funktionshinder ska ha samma skyldigheter och ta samma ansvar som andra. 6

FNs re g l e r Vi stater har lovat att samarbeta för att människor ska få bättre och trygga liv, arbete och att de kan utvecklas. Vi stater har lovat att visa respekt för de mänskliga rättigheterna, för frihet, rättvisa och människors värde. De mänskliga rättigheterna gäller alla människor. Vi påminner om överenskommelsen om barnens rättigheter och om rättigheter för människor som flyttat till andra länder. Vi påminner också om överenskommelsen om att kvinnor ska behandlas rättvist. Det gäller också flickor och kvinnor med funktionshinder. Vi tar också hänsyn till uttalandet om rättigheter för personer med utvecklingsstörning och andra överenskommelser man gjort i FN. Vi stater vet att krig kan ge stora skador och vi beklagar att för mycket pengar används till vapen. Vi vet att vi måste arbeta mer för att personer med funktionshinder ska få samma rättigheter som andra. Vi tycker att det är mycket viktigt att personer med funktionshinder, deras föräldrar och handikappföreningarna får vara med när man bestämmer om sådant som påverkar livet för personer med funktionshinder. Vi stater har sagt ja till dessa regler för att ge personer med funktionshinder delaktighet och jämlikhet. Vi vill att alla som gör något som påverkar livet för personer med funktionshinder ska ha kunskap om personer med funktionshinder och vad de behöver. Målet ska vara ett samhälle för alla. Vi vill också att stater ska samarbeta med varandra, med FN och med handikappföreningar. 7

REGEL 1 Ku n s k ap Staterna ska lära alla människor om personer med funktionshinder och deras rättigheter, om vad personer med funktionshinder behöver och om vad de kan hjälpa till med. I N F O R M AT I O N O M P E R S O N E R M E D F U N K T I O N S H I N D E R Staterna ska hjälpa till med att informera om personer med funktionshinder. De ska tala om att personer med funktionshinder har samma rättigheter och skyldigheter som andra. T I D N I N G A R O C H T V Staterna ska be tidningar, radio och TV berätta om personer med funktionshinder på ett sätt som visar att personer med funktionshinder är vanliga människor. Handikappföreningarna ska vara med i det arbetet. SKO L A Staterna ska undersöka och se till att landet har skolor och utbildningar, där alla är delaktiga och jämlika. F Ö R E TAG Staterna bör be företag tänka på personer med funktionshinder. M I N A R Ä T T I G H E T E R Staterna ska se till att personer med funktionshinder får veta vilka rättigheter de har. Personer med funktionshinder kan då bli mer säkra och klara mer. Handikappföreningarna kan ge personer med funktionshinder mer kunskap om funktionshinder och vad de kan göra. Barn med funktionshinder ska få sådan kunskap i skolan. A L L A B A R N Alla barn bör få lära sig om funktionshinder. Lärarna ska ha utbildning i detta. 8

REGEL 2 L ä k a rv å rd Staterna ska ta ansvar för att personer med funktionshinder får vård av läkare. UP P T Ä C K A S J U K D O M A R O C H S K A D O R T I D I G T Staterna ska se till att specialister med mycket stora kunskaper får forska, upptäcka och behandla sjukdomar och skador tidigt. De kan då hindra att människor får funktionshinder. Annan vårdpersonal ska få utbildning så att de kan upptäcka skador och sjukdomar och ge rätt hjälp. UT B I L D N I N G O C H B R A A P PA R AT E R Staterna ska se till att läkare och annan vårdpersonal har utbildning och bra apparater, så att de kan ge personer med funktionshinder vård. Personalen ska kunna ge föräldrar råd, som är riktiga och sanna. Personalen ska få utbildning ofta, så att de har kunskap om nyheter. BE H A N D L I N G O C H M E D I C I N E R Staterna bör lova att personer med funktionshinder får de mediciner och den behandling de behöver för att kunna fortsätta och leva så som de gör eller ännu bättre. 9

REGEL 3 Träning, re h a b i l i t e r i n g Staterna bör se till att personer med funktionshinder får den träning de behöver för att kunna leva ett så fritt och eget liv som möjligt. Alla personer med funktionshinder ska få träning för att fungera bättre. De ska också få stöd och råd och få hjälp med att känna sig mer säkra på sig själva. Personer med funktionshinder och deras familjer bör få vara med och bestämma om den träning de ska få. Handikappföreningarna vet och kan mycket. Staterna ska därför lyssna på dem, när man undersöker och utvecklar olika slags träning. 10

REGEL 4 Stöd och serv i c e Staterna bör se till att personer med funktionshinder får det stöd och den service de behöver, för att kunna leva ett eget liv. Hjälpmedel, personlig assistent och tolkservice ska finnas. H J Ä L P M E D E L Staterna ska ge stöd så att hjälpmedel kan tillverkas och provas ut. Personer med funktionshinder ska få information om hjälpmedel. I länder där det finns mycket teknisk kunskap ska man arbeta med att göra hjälpmedel bättre. I andra länder kan man göra enkla hjälpmedel i små företag. Personer med funktionshinder kan själva arbeta med att göra hjälpmedel. Staterna bör så mycket de kan se till att alla personer med funktionshinder får de hjälpmedel de behöver. Hjälpmedlen ska vara gratis eller mycket billiga så att personer med funktionshinder har råd att köpa dem. P E R S O N L I G A S S I S TA N S Staterna bör ge stöd till personlig assistans och tolkservice, särskilt till personer med flera funktionshinder. Då kan de leva som vanligt hemma, på fritiden, på arbetet och i skolan. De som har personlig assistans ska själva bestämma hur den ska skötas. 10

RULE 5 H a n d i k appvänlig omgivning, info r m a t i o o c h hjälp med att samtala Staterna måste förstå hur viktigt det är för personer med funktionshinder att kunna röra sig och komma ut, att få information och att kunna samtala med andra. G ATO R O C H H U S Staterna bör se till att det finns regler för att göra gator, hus, tåg, bussar och annat handikappvänliga. De som bestämmer om hur hus, vägar, städer och andra orter ska byggas måste få information om funktionshinder. Man ska redan innan man börjar bygga bestämma hur det ska göras handikappvänligt. Man ska samarbeta med handikappföreningarna, när man skriver reglerna och när man planerar att bygga nya hus eller vägar. 12

RULE 5 IN F O R M AT I O N O C H O L I K A S Ä T T AT T S A M TA L A Personer med funktionshinder bör få information om sina funktionshinder, om sina rättigheter och om den service som finns. Informationen ska vara sådan så att personen med funktionshinder själv kan förstå den. Punktskrift, kassetter, stor stil och annan teknik ska användas till personer med synskada. På samma sätt ska hörselskadade få information, som passar dem. Teckenspråkstolkar ska finnas så att döva kan samtala med andra. Teckenspråk ska finns i skolan för döva barn. Man ska också tänka på människor med andra funktionshinder, som behöver information som passar dem. T V O C H DATO R E R Staterna ska be tv, radio och tidningar om att ge information till personer med funktionshinder på deras sätt. Information genom datorer ska göras så att personer med funktionshinder också kan förstå den. Man ska fråga handikappföreningarna innan man utvecklar något nytt sätt att informera på. 13

REGEL 6 U t b i l d n i n g Staterna bör säga ja till lika möjligheter till utbildning för elever med funktionshinder på grundskolan, gymnasiet och på högskolan. Utbildningen ska finnas i den vanliga skolan. Det ska finnas teckenspråkstolkar och annat stöd så att elever med funktionshinder kan gå i den vanliga skolan. Föräldrar och handikappföreningar ska vara med när man planerar utbildningar. I stater där alla måste gå i skolan ska även barn med stora funktionshinder få utbildning. Man ska särskilt tänka på små barn och på kvinnor med funktionshinder. E L E V E R M E D F U N K T I O N S H I N D E R I VA N L I G A S KO L O R Staterna måste ha vanliga skolor som på olika sätt passar även elever med funktionshinder. De måste se till att det finns bra läroböcker för elever med funktionshinder och bra utbildning för lärarna. S Ä R S K I L DA S KO L O R När den vanliga skolan inte räcker 14

R E G E L 6 kan man pröva en särskild skola för elever med funktionshinder. Den ska vara sådan att eleven får stöd och hjälp med att senare fortsätta i den vanliga skolan. Den särskilda skolan ska vara lika bra som den vanliga skolan. Elever med funktionshinder ska ha samma möjlighet till studier som andra. Staterna ska arbeta för att den särskilda undervisningen för elever med funktionshinder finns i den vanliga skolan. I vissa fall kan det vara bäst med särskilda klasser. Döva och döv-blinda barn behöver egna klasser så att de kan prata med varandra. 14