Årsredovisning 2008 1
Får vi föreslå ett nytt sätt att få slut på fattigdom och hunger? Det nya är att du slutar skänka pengar till välgörenhet. I stället investerar du i människors driftighet och idérikedom och ger dem chansen att se sin egen potential. Då kan de med egna krafter förändra sina samhällen en gång för alla. Resultaten gör vilken ekonom som helst knäsvag. Där vi startar program ser vi stigande tillväxtkurvor i form av affärsverksamheter, skolor, banker, sjukvård, mångdubblade vattentillgångar, fleråriga matförråd, förbättrad levnadsstandard och äkta framtidstro. Samtidigt rasar kurvorna för barnadödlighet, fattigdom, sjukdom och livslång hunger. Och det är bara början. Vår modell är enkel: Den som äger problemet äger också den bästa vägen till förändring. Därför gör vi inte så mycket. I stället tänder vi eldsjälar och låter dem bli entreprenörer. Vi inspirerar människor att tro på sig själva, att tro på varandra, att hitta bra ledarskap och att använda mycket sunt förnuft. Avkastningen låter inte vänta på sig. Du skulle kanske kalla det vanligt företagande. Vi kallar det jordens bästa affärsidé. 2 3 Photo: Paul Voorthuis/Highzone photography
Året i korthet VD har ordet Årets insamlingsmål på 5,5 miljoner kronor överträffades med 30 %. Den totala insamlingen i Sverige ökade med strax under 70 % jämfört med 2007 och insamlingsresultatet blev 7,2 miljoner kronor. Samtidigt har vi mer än dubblat antalet ideellt engagerade volontärer och ambassadörer och inlett verksamhet i två nya städer, Göteborg och Umeå. I januari tillträdde Jill Lester som ny global VD för The Hunger Project. The Hunger Project India startade samarbete med Sala Ida, Sveriges kommuner och landstingsförbunds biståndsorganistaion. I början av året deltog folkvalda kvinnor från Karnataka, Indien, i ett event på Brasserie Elverket i Stockholm och i juli deltog Tarcila Rivera Zea, ansvarig för Hungerprojektets partnerorganisation i Peru, i event i både Falsterbo och Torekov. John Coonrod, vice President The Hunger Project, talade vid Det naturliga stegets globala konferens i Stockholm i maj. Hungerprojektet deltog i Tällberg Forum i juni och Jill Lester framträdde vid två tillfällen under konferensen. Under december genomfördes en oberoende utvärdering av The Hunger Project Ugandas program och resultat. Hungerprojektet gick än en gång till final i Kunskapspriset, kategori Folkrörelser/Organisationer. Kunskapspriset har instiftats av Nationalencyklopedin, www.kunskapspriset.se. Hungerprojektets personal medverkade i Musikhjälpen, ett samarbete mellan SR, SVT och Radiohjälpen, www.musikhjalpen.se. Radiohjälpen beviljade medel till mikrokrediter vid epicentren Debre Libanos, Jaldu, Mesqan och Machakel i Etiopien, samt medel till ett epicenter som ska börja mobiliseras i Gurage i Etiopien under 2009. För första gången beviljades Hungerprojektet medel av Forum Syd, till Women s Leadership Workshops i Gujarat i Indien. Stichting Af Jochnick Foundation skrev på ett fyraårsavtal gällande den storskaliga satsningen på epicenter i Ghana. AkzoNobel Decorative Coatings inledde ett treårigt samarbete med Hungerprojektet genom kampanjen Världens färger. Svenska investerare deltog i tre av årets globala investerarresor: Etiopien, Bangladesh och Indien. Dessutom reste flera investerare till New York för att delta vid utdelningen av Afrikapriset i oktober. Under året lanserades ny webbplats och nytt kommunikationsmaterial. Antalet människor som lever i hunger och fattigdom ökade under 2008, av många orsaker. Matkrisen, finanskrisen, den ökade framställningen av biobränsle och klimatförändringarna är några. Från en värld med 852 miljoner människor i kronisk hunger och fattigdom 2006, beräknas antalet nu till 963 miljoner. Önskan att hitta snabba lösningar gör det över föregående års insamling. Detta kombinerat frestande att separera frågor som mat, hälsa med ökad efterfrågan i våra programländer och och utbildning och lägga fokus på katastrofhjälp, den försvagade kronkursen, ställer ännu högre som förvisso kan kännas mer hanterbart men krav på insamlingsverksamheten 2009. knappast löser problemen på lång sikt. När Vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete människor som deltar i våra aktiviteter ritar med våra investerare under 2009. Vi vill rikta upp sina drömbyar innefattar de alla områden vårt varma tack till dig, oavsett om du investerar i millenniemålen, alla basbehov. Om vi ska 100 kronor i månaden eller flera hundra tusen. lyckas vända trenden på ett långsiktigt hållbart Med vår metod kan det kosta så lite som 100 sätt måste vi fortsätta arbeta med alla frågor kronor per person och år att gå från fattigdom samtidigt. till självförsörjning, över en femårsperiod. Därför kan du alltid vara säker på att du gör stor Lösningen är vare sig snabb eller enkel, men ganska självklar om vi tänker efter. Ingen vill skillnad när du investerar i Hungerprojektet. vara beroende av andras hjälp. Alla kan och vill Nu mer än någonsin behöver vi investera i avskaffa sin hunger, om de bara får chansen. människors kapacitet. Låt oss fortsätta motivera och engagera människor i att skapa en ny Människor som lever i hunger och fattigdom måste ges möjligheten att själva förändra sin framtid för sig själva. Låt oss gemensamt verka vardag. Därför behövs fler eldsjälar som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom en gång med det vi kallar för underifrånperspektivet, för alla. och det behövs ökad finansiering. Trots att slutet av 2008 gick i finanskrisens Bästa hälsningar, tecken blev det ett år som kännetecknades av ytterligare expansion för Hungerprojektet i Sverige. Vi överträffade återigen vårt insamlingsmål som låg på 5,5 miljoner kronor och Åsa Skogström Feldt ökade insamlingen med strax under 70 % jämfört med föregående år till 7,2 miljoner kronor. Globalt har dock finanskrisen påverkat flera av våra insamlingsländer, så totalt sett blev resultatet av vår globala insamling enbart strax Photo: Andreas Kindler 4 5
Hungerprojektet når 35 miljoner människor Hungerprojektet är en ideell, politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att avskaffa kronisk hunger och fattigdom i världen. Vi driver program på den afrikanska kontinenten, i Latinamerika, Indien och Bangladesh. Verksamheten är uppdelad i insamlings- och programländer, och av våra 325 lokalt anställda finns 271 i programländerna. Hungerprojektet åstadkommer stora förändringar med små medel. Arbetet bedrivs till största delen av 275 000 lokala volontärer och når 35 miljoner människor. De pengar du investerar i Hunger- projektet används inte till gåvor eller akut välgörenhet. Istället går pengarna till att stödja förändringar av sociala strukturer och tankegångar, undanröja byråkratiska hinder och ge människor utbildning samt praktisk starthjälp så att de själva får möjlighet att genomföra långsiktiga, hållbara förändringar. Vårt slutmål är att lägga ner verk- samheten. Det går att avskaffa både hunger och fattigdom, och så snart vi är där är vårt arbete avslutat. Hungerprojektets globala verksamhet Lite förenklat kan man säga att Hungerprojektets arbete går ut på att engagera människor på gräsrotsnivå till att själva förbättra sina levnadsvillkor. Hungerprojektets volontärer driver program och förändringsprocesser över hela världen. Det krävs olika åtgärder beroende på var i världen man befinner sig. Som exempel arbetar vi med epicenterstrategin i Afrika medan vi i Indien har fokus på att utbilda lokalt folkvalda kvinnor. Nyckelfrågan är alltid: Vad saknas? Oavsett var vi verkar innehåller våra program samma grundkomponenter: Social mobilisering samhälle diskriminerar hälften av medborgarna För att vända utvecklingen i ett helt samhälle står hälften av samhällets kunskap, engagemang krävs en vision. Visionen är början till den och kreativitet outnyttjad. Kvinnor som får sociala mobiliseringen. I våra program läggs makt strävar naturligt efter millenniemålen, stor vikt vid att deltagarna formulerar en vision tack vare sina familjenära ansvarsområden som som bygger på en framtid utan hunger och fattig- till exempel familjejordbruket. Kvinnor måste dom. Visionen formuleras gemensamt så att ses som jämställda och ha rätt att fatta beslut alla deltagare är överens, känner att de kan tro i frågor som påverkar deras liv och utveckling. på sin vision och vill sträva för att uppnå den. I våra program utbildas kvinnor att bli beslutsfattare, att ta plats bland samhällets starkaste Samtidigt startas aktiviteter som ger direkta resultat så att deltagarna ser att det är möjligt ledare och att bli entreprenörer på lika villkor. att ta stora steg framåt. Förändringar startar ofta i liten skala för att sedan spridas och växa Samspel med lokalt ledarskap till nya normer och förhållningssätt. Under Våra programländer är demokratier men det är mobiliseringen träder naturliga ledare fram och inte alltid demokratin når hela befolkningen. deltagarna börjar samarbeta och organisera sig Medborgare kan ha rättigheter som är formulerade i lag men som de inte känner till och därför kring gemensamma intressen. Efterhand som samarbetet går framåt får deltagarna bättre inte kan dra nytta av. Vi mobiliserar människor självförtroende, och når insikten att de själva på bynivå och förbättrar relationen mellan är nyckeln till en bättre framtid. invånare, myndigheter, olika instanser, politiker, byhövdingar, religiösa ledare och andra som på Jämställdhet olika sätt kan påverka lokala beslut. När alla En stor del av världens problem med fattigdom och hunger beror på att kvinnor inte har genomföra förändringar och ta vara på de möjlig- är inkluderade i processerna kan människor samma sociala ställning som män. Om ett heter och resurser de är berättigade till. 6 7
MEXIKO INDIEN BANGLADESH SENEGAL BURKINA FASO BENIN GHANA ETIOPIEN PERU UGANDA MALAWI Folkvalda kvinnor i Indien uppmuntras att ta en aktiv roll I Indien reserveras enligt lag en tredjedel av alla platser i de lokala, demokratiska styrande organen, Panchayats, för kvinnor. Hungerprojektet har som högsta prioritet att stödja dessa folkvalda kvinnor och uppmuntra dem att ta en aktiv roll i det politiska arbetet. Totalt har 70 000 kvinnor utbildats i Women s Leadership Workshop. Vision, Commitment & Action (VCA) praktiska workshops Genom resultatinriktade VCAworkshops bryter vi resignationen inför hungerproblematiken och får deltagarna att se egna möjligheter att förändra och förbättra. I workshopen skapas visioner för byn, deltagarna gör prioriteringar och börjar arbeta aktivt utifrån egna resurser och drivkrafter. Lokala volontärer, ungefär lika många kvinnor som män, utbildas för att kunna leda workshops och att stödja grupper i deras arbete med att bli självförsörjande. Tillsammans når de 35 miljoner människor. BOLIVIA Utbildning förbättrar urbefolkningens villkor Urbefolkningen i Latinamerika har länge varit marginaliserad. Hungerprojektet arbetar aktivt med att utveckla ledarskap och mobilisera dessa folkgrupper hittills har två miljoner människor mobiliserats av volontärer. I Peru har 1 860 volontärer från 44 ursprungsbefolkningar i 14 regioner utbildats. I Bolivia har 1 200 volontärer utbildats, bland annat i hur de via radio kan rapportera om ursprungsbefolkningens situation och levnadsförhållanden. De sänder 72 radioprogram i veckan. I Mexiko har nästan 3 000 volontärer utbildats och de driver i sin tur projekt genom att hålla VCA-workshops för att skapa bland annat inkomstgenererande aktiviteter, förbättra hälsovården och den lokala demokratin. MOÇAMBIQUE Epicenter i Afrika skapar självförsörjande samhällen Syftet med epicenterstrategin är att samhällen som tidigare präglats av fattigdom och kronisk hunger ska bli självförsörjande. Vägen dit går via samarbete och processen beräknas ta mellan fem och sju år. Idag finns 110 epicenter i åtta afrikanska länder 16 av dem klarar sig redan helt på egen hand. Varje epicenter bygger på ett samarbete mellan byar i området, och här kan man bland annat erbjuda vuxenutbildning, sjukvård, matlager och mikrokrediter. Hittills har mikrokrediter utfärdats till fler än 74 000 personer. 600 000 kvinnor och män har deltagit i HIV/Aids & Jämställdhetsworkshops. Styrkommittéerna som driver dessa epicenter väljs demokratiskt och består av lika delar kvinnor och män. Nationell dag för flickor motarbetar diskriminering i Bangladesh På initiativ av Hungerprojektet har man instiftat en nationell dag för att hedra flickor i Bangladesh. Den 30 september arrangerar en allians av organisationer drygt 1 200 evenemang över hela landet, och uppmärksamheten bidrar till att minska den nationellt djupt rotade diskrimineringen av flickor. Inför valet 2008 har Hungerprojektet haft en ledande roll inom Shujan, Citizens for Good Governance, ett samarbete mellan ett stort antal organisationer från civila samhället som verkat för en transparent valprocess. 200 000 av Hungerprojektets 275 000 lokala volontärer finns i Bangladesh. 8 9
RAPPORT: INDIEN År 1 Två visioner för Ta steget att bli ledare Indiens kvinnor Indien är världens största demokrati med över en miljard invånare. Det är även en av världens snabbast växande ekonomier, men de ekonomiska skillnaderna inom befolkningen är mycket stora. År 5 Driva valkampanj 5 års mandatperiod Leda och utveckla År 2 Över 80 % av Indiens medborgare lever på mindre än 2 USD om dagen och fattigdomen är framförallt koncentrerad till byarna ute på landsbygden. Skapa nätverk Hungerprojektet har varit verksamt i Indien Målet under de två första åren är att öka kvin- Ändra policies, leverera resultat År 4 År 3 sedan 1984. Vi arbetar med mobilisering, jäm- nornas kunskaper och ge dem bättre självför- ställdhet och lokal demokrati. Speciellt fokus troende. Kurserna hålls under två till tre dagar läggs på två visioner: att alla flickor ska få gå och under denna tid får kvinnorna utbildning i i skola, och att ge vuxna kvinnor utbildning och lagar och rättsväsende, om regler gällande den självförtroende så att de kan göra sina röster sociala välfärden och byggandet av till exempel hörda och vara med i beslutsprocessen i samhället. vägar och skolor. Man undervisar också om Under det tredje året arbetar man vidare på rösträtt, men också om hur viktigt det är att På den lokala nivån hålls val vart femte år. kosthållning och näringslära. Nästan 50 % av att stärka nätverkandet mellan kvinnor så att kvinnliga kandidater ställer upp i de större Enligt lag är en tredjedel av alla positioner i barnen i Indien är undernärda och det är oftast de gemensamt kan göra sig hörda och påverka valen. Man informerar och utbildar stora delar byråden, så kallade Panchayats, reserverade för kvinnorna som har ansvaret för barnen. Det demokratin. Kvinnorna börjar också lära sig av den lokala befolkningen så att kvinnor som kvinnor. Trots detta är det många kvinnor som viktigaste i kursen är dock att få kvinnorna att mer om hur de kan komma vidare i politiken på vågar ställa upp i valen har stöd från både inte vågar inta sina platser, mycket beroende tro på sig själva så att de vågar ta steget ut och en högre nivå. familj och samhälle. på brist på självförtroende, men även av rädsla gå till sina Panchayats. Ungefär tre månader Det fjärde året är ofta året då man börjar se Hungerprojektet arbetar kontinuerligt med för våld. Många kvinnor får utstå hot och våld efter den första workshopen träffas kvinnorna varaktiga resultat av de förändringar som man media och näringsliv för att bygga upp en posi- från den egna familjen men också av andra igen för att utbyta erfarenheter och information. arbetat för. När detta sker så ökar kvinnornas tiv bild av kvinnorna i Panchayats. Vi har instiftat bybor som anser att en kvinna inte kan och ska Kvinnorna berättar om sina upplevelser och självkänsla och de börjar arbeta mer drivet ett årligt pris till den journalist som skriver göra mannens jobb. Hungerprojektet utbildar man diskuterar svårigheter som uppstått och för en positiv utveckling. Stödet från byborna det bästa reportaget om kvinnornas kamp på därför byborna i jämställdhetsfrågor. hur man löser dem. Uppföljningen är till för att hjälper dem att finna kraft i att ta itu med de gräsrotsnivå. Två gånger om året ordnar vi Hungerprojektet har under de senaste sju åren knyta kvinnorna samman så att de kan stötta viktiga frågorna och med ett ökat lokalt stöd även en workshop där vi bjuder in journalister utbildat och följt upp kvinnorna som blir invalda varandra i framtiden för att orka kämpa vidare kan kvinnorna lättare hantera konflikter med från både lokala och nationella tidningar och i Panchayats. De invalda kvinnorna får gå en i motgångar. Man anordnar sedan regelbundet politiker på en högre nivå. kvinnorna från flera Panchayats. Journalisterna Women s Leadership workshop. möten där de invalda kan lära sig av sina res- Det femte året har Hungerprojektet informerat kan då få lära sig mer i detalj om kvinnornas pektive framgångar och motgångar. om kvinnors rättigheter och skyldigheter att erfarenheter och det bidrar till en positiv bild av rösta. I flera månader innan valen anordnar kvinnorna som sedan förhoppningsvis återspeglas man workshops där man upplyser alla kvinnor i medierna. om betydelsen av att de vågar utnyttja sin 10 11
RAPPORT: INDIEN Daxaben ger inte upp! Daxaben Pravinbhai Chaveda bor i en by nära Lakhpat i staten Gujarat i Indien. För några år sedan ställde hon upp för val till byrådet. Fastän en tredjedel av platserna är reserverade för kvinnor valde hon att kandidera till en plats som var öppen för alla. Hon blev inte invald. Under hösten 2008 deltog hon i Womens s Leadership Workshop och snart ska hon ställa upp för val igen. Hon säger att utbildningen har gett henne värdefulla kunskaper om hur hon kan kandidera på ett bättre sätt för att vinna fler röster och vilka frågor hon kan driva om hon blir vald. Den del av befolkningen som hon värnar mest om är de kastlösa, som nu lever i en extrem fattigdom. Vilka förändringar hon vill genomföra som invald representant säger hon beror på vad de familjer som har det allra fattigast i byn skulle vilja. Hon skulle helt enkelt fråga dem vad de behöver allra mest. Photo: Paul Voorthuis/Highzone photography Photo: Paul Voorthuis/Highzone photography Upprustning i byarna Tura Bora kommer från staten Assam i Indien. Efter att ha blivit vald till byrådet som representerar ett flertal byar, tog hon itu med flera problem: arbetslöshet, fattigdom, otillräckligt dricksvatten, alkohol- och drogmissbruk. Genom att gå Women s Leadership Workshop lärde hon sig bland annat om lagen Right to Information Act, vilket gav henne självförtroende att kräva all relevant information från regeringen som hon behövde för att utföra sitt arbete. Hittills har hon fått till stånd bygget av två offentliga vattentankar, sex vägar, tio brunnar, en samlingslokal och att skolbyggnaden har reparerats. Det finns mycket mer arbete som behöver göras. Därför vill hon ställa upp även i nästa val, även om hon då på grund av reglerna kring kvotering inte kommer att kunna kandidera till en plats reserverad för kvinnor igen. 12 13
Vi investerar i Hungerprojektet Hungerprojektets verksamhet fortsatte att expandera under 2008 och den totala insamlingen i Sverige ökade med strax under 70 % jämfört med 2007. Våra insamlade medel kommer från såväl privatpersoner som företag, stiftelser och organisationer. Jochnick Foundation grundades av familjen Af Jochnick år 2004, för att ge tillbaka till samhället efter många år av framgångsrik internationell expansion i företaget Oriflame. Fokus ligger på projekt och organisationer som jobbar med hjälp till självhjälp. Hungerprojektet är ett mycket effektivt exempel på hur lite pengar kan skapa stor förändring på ett hållbart vis. Därför finansierar vi ett epicenter i Ghana. Kajsa Åberg VD Stichting af Jochnick Foundation AB Att investera i Hungerprojektet är ett av de mest meningsfulla och tillfredsställande sätt att använda pengar på. Samtliga företag där jag är ägare/delägare investerar pengar i Hungerprojektet. Olika personer kan få ut olika saker av att investera, det jag värdesätter högst är: - Inspiration av Hungerprojektets arbetssätt och det ledarskap som de utövar - Tillfredsställelse i att få rapporter om dramatisk positiv utveckling i världen - Globala kontakter med fantastiska människor - Stolthet över att jag satsar mycket pengar i världens framtid - Visshet att mina pengar ger osannolikt hög utväxling i valutan världsutveckling KappAhl blev 1999 världens första miljöcertifierade modekedja och vi arbetar ständigt med miljö och socialt ansvar. När det gäller samarbeten med organisationer prioriterar vi långsiktiga projekt med klara och tydliga mål. Vårt samarbete med Hungerprojektet inledde vi 2004. Vi tror på Hungerprojektets fokus på att engagera människorna själva i att förändra sina liv och att jämställdhet har hög prioritet. När kvinnor får möjlighet att vara med i beslutsprocessen ökar fokus på de familjenära frågorna. Det syns tydligt på de resultat som kommer av Hungerprojektet arbete i till exempel Indien. Ann-Marie Heinonen Miljöchef, KappAhl Karin Tenelius Ägare Tuff Ledarskapsträning AB & Jobbkompaniet Vi inledde vårt samarbete med Hungerprojektet år 2006, då vi ville stödja en organisation som passar vårt företags verksamhet och värdegrund. Genom Hungerprojektet har vi tagit ställning för en värld där människor ges möjligheten att ta sig ur hunger och fattigdom. Utöver det finansiella samarbetet gästföreläste Hungerprojektet vid vår ledarutbildning i fjol. Ingrid Yllmark Director Communications & IR, Nobia Tactel stöder Hungerprojektet sedan tre år. De grundläggande värderingar som är hörnstenar i Hungerprojektets program och den ledarskapsfilosofi som bär fram dessa hörnstenar harmoniserar med Tactels synsätt. Att skapa förutsättningar för människor att själva få möjligheten att utvecklas och att lösa sin egen situation, och det hållbart långsiktigt, det måste vara Jordens bästa affärsidé. Tactel har alltid känslan av att varje krona som går till Hungerprojektet betyder mycket för många vilket ger energi till företaget, våra anställda och kunder. Mats Karlsson, Tactel AB Vi har i vår ICA butik valt att stödja Hungerprojektet med 5 öre av varje såld bärkasse. Vi känner att det skapar ett engagemang både bland personal och kunder. Att hjälpa människor att skapa förutsättningar att kunna avskaffa sin egen hunger och fattigdom är något vi verkligen brinner för och kan knyta an till vår verksamhet, som både handlar om livsmedel, ett stort mått entreprenörskap, egna initiativ och driftighet. Stefan Billing Ägare, ICA Malmborgs Tuna 14 15
Rapport: Ghana Uppgift 3. Markera den världsdel som har störst potential. Motivera ditt val. myndigheter stärks. I den fjärde och sista fasen får epicentrets bank officiell certifiering och verksamheten är helt självförsörjande. När satsningen inleddes fanns redan 2 epicenter i regionen och 4 var mobiliserade. Dessa 4 gick in i byggnadsfasen under första året. Då inleddes även mobilisering i 5 distrikt. Under andra året uppfördes 8 epicenter och mobilisering inleddes i ytterligare 6 distrikt. Under det tredje året som nu pågår (juli 2008 juni 2009) är visionen att 8 epicenter ska uppföras och mobilisering inledas i de 3 kvarvarande distrikten. I dagsläget finns alltså 14 epicenter med byggnad i regionen och 8 epicenterkommittéer arbetar på att inleda byggandet. Totalt finns det 37 epicenter i alla faser i Ghana och 110 epicenter i Hungerprojektets 8 programländer i Afrika. Fram till december 2008 har personer från alla samhällen som satsningen startat i deltagit i minst en Vision, Commitment- and Action workshop. Det har resulterat bland annat i en ökning av antalet inkomstgenererande aktiviteter. De inkomst- Sommaren 2006 startade Hungerprojektet en storskalig satsning i Ghana. Visionen är att skapa en region utan hunger och fattigdom. Första steget är att inom fem år mobilisera samhällen inom alla 16 distrikt i Eastern Region. Ett stort antal kluster av byar ska mobiliseras för att kunna skapa 36 epicenter, som täcker cirka 300 000 personer fram till 2011. Vi beräknar att hela Eastern Region (1,3 miljoner människor) ska nås av totalt över 100 epicenter inom 10 år. Förenklat genomförs ett epicenter i fyra faser. Fas ett handlar om mobilisering och visionsarbete. I fas två uppför man tillsammans en byggnad som blir en samlingspunkt med olika verksamheter. I fas tre etableras bland annat ett fullt utvecklat mikrokreditsystem och relationerna med lokala genererande aktiviteterna har stimulerats genom mikrokreditprogrammen i epcientren och flera epicenter har tillhandahållit teknisk support till jordbrukare. Totalt har över 1 300 jordbrukare det senaste året lyckats öka skörden med 45 %, från 4 säckar majs per hektar till 5,8. Även annan kapacitetsbyggande utbildning har genomförts. Workshops om HIV/Aids och jämställdhet samt ett stort antal utbildningar om den demokratiska processen har genomförts i samband med det nationella valet 2008. I samband med FN-dagen uppmärksammades problemet våld mot kvinnor och utbildningar i mänskliga rättigheter genomfördes. Workshops har hållits i ämnen som arvsrätt och familjeplanering. I den externa utvärderingen har baseline studies genomförts både i mobiliserade områden och områden som inte ligger inom satsningen. Planen är att återvända för en uppföljningsstudie om 4 år. Satsningen finansieras av Robertson Foundation tillsammans med ytterligare 17 investerare från 6 länder, varav 3 ifrån Sverige. BNP Europa BNP Afrika 16 17
1 000 0 2004 2005 Förvaltningsberättelse Stiftelsen Hungerprojektet har som uppgift att informera om och arbeta med insamling till programverksamheten inom vår globala organisation The Hunger Project. Dessutom har stiftelsen som uppdrag att arbeta med utbildning, informations- och opinionsbildningsarbete i Sverige. De två verksamhetsområdena är på många sätt integrerade. När vi samlar in pengar sprider vi samtidigt kunskap om hunger och fattigdom, om millenniemålen och så vidare. När vi berättar om vad hunger och fattigdom är och om våra globala program, når vi nya investerare och motiverar befintliga investerare att höja sin insats. Fortsatt tillväxt Hungerprojektets verksamhet fortsatte att expandera under 2008 och årets insamlingsmål, som låg på 5,5 miljoner kronor överträffades. Den totala insamlingen i Sverige ökade med strax under 70 % jämfört med 2007. Insamlade medel kommer ifrån privatpersoner, företag, stiftelser och organisationer. Nyckeltal De administrativa kostnaderna uppgick till 5,5 % och insamlingskostnaderna till 6,1 %. Av insamlade medel gick 86,8 % till ändamålet, varav 5 680 785 kr överfördes till globala program. Tack vare stöd från bland annat Allba Holding samt Tove och Ingvar Jensen kunde våra kostnader hållas mycket låga. Insamling 2004 2008 (tkr) 8 000 7 000 8 000 6 000 7 000 5 000 6 000 4 000 5 000 3 000 4 000 2 000 3 000 1 000 2 000 0 1 000 0 1 221 2004 1 710 2005 2 977 2006 4 262 2007 Fördelning typ av investerare 2008 (tkr) Företag 1 835 Företag 1 835 1 221 2004 1 710 2005 2 977 2006 4 262 2007 Fonder, stiftelser och organisationer 2 093 Fonder, stiftelser och organisationer 2 093 7 200 7 200 2008 2008 Privatpersoner 3 247 Privatpersoner 3 247 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 Aktiviteter Ett stort antal möten och presentationer arrangerades i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå för att sprida information om Hungerprojektets verksamhet. Vid två tillfällen medverkade även personal och volontärer från Privatpersoner 3 247 programländerna. I början av året deltog folkvalda kvinnor från Karnataka Indien på ett event på Brasserie Elverket i Företag Stockholm 1 835 och i juli deltog Tarcila Rivera Zea, ansvarig för Hungerprojektets partnerorganisation i Peru, vid event i både Falsterbo och Torekov. Under året var Hungerprojektets personal och volontärer inbjudna att tala om verksamheten vid många seminarier och presentationer, Fonder, stiftelser och alltifrån organisationer ledarskapsutbildningar 2 093 på IFL Executive Education och MiL Institute till evenemang hos lokala företagsgrupper och nätverk. Dessutom har antalet utbildningsinsatser för skolungdomar ökat. Hungerprojektet har även arbetat med informationsinsatser via media. 8 000 7 200 7 000John Coonrod, vice President The Hunger Project, var 6 000inbjuden att tala vid Det naturliga Insamling 6,1 stegets % globala konferens 5 000i Stockholm i maj. Hungerprojektet Administration deltog dessutom 5,5 % vid 4 262 4 000Tällberg Forum i juni och Jill Lester, The Hunger Projects globala VD sedan januari 2008, 2 977 var inbjuden att tala vid två 3 000 tillfällen under konferensen. 2 000 1 710 1 221 1 000 0 Nyckeltal 2004 2005 2006 2007 Ändamål 86,8 % Fördelning av verksamhetsintäkter 2007 Företag 1 835 1 221 1 710 2 977 2006 Fonder, stiftelser och organisationer 2 093 Ändamål 88,4 % Fördelning av verksamhetsintäkter 2008 Ändamål 86,8 % 4 262 2007 Insamling 6,5 % Insamling 6,1 % 7 200 2008 2008 Administration 5,0 % Privatpersoner 3 247 Administration 5,5 % Hungerprojektet nominerades och gick åter till final i Kunskapspriset, kategori Folkrörelser/Organisationer. Kunskapspriset har instiftats av Nationalencyklopedin, www.kunskapspriset.se. Hungerprojektets personal medverkade även i Musikhjälpen, ett samarbete mellan SR, SVT och Radiohjälpen, www.musikhjalpen.se. Svenska investerare har deltagit i tre av årets globala investerarresor: Etiopien, Bangladesh och Indien. Dessutom reste flera investerare till New York för att delta vid utdelningen av Afrikapriset i oktober. Nicole Wångne, en av sju kandidater till Sveriges Lucia, engagerade sig i Hungerprojektet och medverkade vid flera jularrangemang samt fick framgångsrikt ut budskap i regionala och lokala media, www.sverigeslucia.se. Insamling Vid årets slut hade vi totalt 385 investerare (302). Basen är privatpersoner som investerar mellan 100 400 kronor månatligen via Globala Familjen (GF). 39 personer och företag investerar som Globala Partners (GP) minimum 6 000 respektive 12 000 kr per år, 25 personer och företag investerar som Globals investerare (GI) minimum 24 000 respektive 36 000 kr per år. Förutom dessa investerare har vi tio investerare som ligger på betydligt högre nivåer, varav fyra över 500 000 kr och en över 1 000 000 kr. Finansieringen av The Hunger Project Indiens samarbetsprogram med Sala Ida har gjorts direkt till The Hunger Project Indien. Samarbetet med Radiohjälpen utökades. Under 2008 beviljades Hungerprojektet medel till mikrokrediter vid epicentren Debre Libanos, Jaldu, Mesqan och Machakel i Etiopien. Dessutom beviljades medel till ett epicenter som ska börja mobiliseras i Gurage i Etiopien under 2009. För första gången beviljades Hungerprojektet medel av Forum Syd, till Women s Leadership Workshops i Gujarat i Indien. Ett fyraårsavtal skrevs med Stichting Af Jochnick Foundation gällande den storskaliga satsningen på epicenter in Ghana. Akzo Nobel Decorative Coatings inledde genom kampanjen Världens färger ett treårigt samarbete med Hungerprojektet. Bland övriga företag och stiftelser kan nämnas Allba Holding, Sätila Holding, KappAhl, Alfa Laval, Symsoft, Nobia, Procordia och Stiftelsen Barn i Nöd. Kommunikation Samarbetet med Imperiet Reklambyrå på pro bono-basis har fortsatt och under året har en ny hemsida och nytt kommunikationsmaterial lanserats. Övrig kommunikation har kunnat ske med hjälp av pro bono samarbeten med Active 24, Grafolin, Hombergs Tryckeri, Beepsend och Enalyzer. Styrelse Styrelsen har under året haft fyra ordinarie ledamöter: Carl-Diedric Hamilton, som tog över ordförandeskapet i april, Per Hemgren, Tove Jensen och Thomas Sundberg samt två suppleanter Ingvar Jensen och Åsa Skogström Feldt. Styrelsen har under året haft sex protokollförda sammanträden. Under början av 2009 avgick Per Hemgren och ersattes av Marie Wallenberg. Personal Åsa Skogström Feldt har under året arbetat heltid som VD för Hungerprojektet, inhyrd från Ahead Academy i Malmö. Caroline Trege är anställd som fundraiser/projektledare i Malmö och under året anställdes Filippa Odevall som fundraiser/projektledare i Stockholm, båda på heltid. Ambassadörer och volontärer Ett flertal praktikanter har under året arbetat såväl i Malmö som i Stockholm och hjälpt till med bland annat den löpande administrationen. Frivilliga insatser utfördes av 130 (60) personer, som arbetade med insamling, evenemang, utskick av nyhetsbrev, presentationer m.m. Nätverket av volontärer och ambassadörer har fortsatt att växa under året och aktiva grupper finns nu i Stockholm, Göteborg och Malmö. En utbildningsmodul och en ny handbok har tagits fram. Ideella insatser har även gjorts av företag. Den löpande bokföringen sköttes under året av Allba Holdings administration genom Susanne Bergeros med Ingvar Jensen som ansvarig. Kontor Hungerprojektet har kostnadsfritt fått nyttja utmärkta kontorslokaler hos Allba Holding i Solna. Adress: Banvaktsvägen 20, 171 48 Solna. Telefon: 08-735 23 30. Vi har även fått nyttja lokaler hos CoachCompanion och Nätverket Göran i Malmö på Slottsgatan 20, samt under fjärde kvartalet lokaler hos Propell i Stockholm. Dessutom har vi tillgång till lokaler hos Republic, Kungsgatan 12 i Göteborg. 90-konto I Sverige används 90-konton vid insamlingsarbetet: PG 90 19 97-7 och BG 901-9977. PG 90 00 94-4 och BG 900-0944. Den oberoende Stiftelsen För Insamlingskontroll, SFI, övervakar att pengarna används för sitt ändamål och att högst 25 procent används till insamlings- och administrationskostnader. Under 2008 har arbete påbörjats med tillämpningen av FRIIs kvalitetskod. Revisor För revisionen anlitades auktoriserad revisor Liselott Stenudd vid Öhrlings PriceWaterhouseCoopers AB som ansvarig revisor och auktoriserad revisor Richard Roth som hennes suppleant. Kontakt Hemsida: www.hungerprojektet.se Global hemsida: www.thp.org E-post: info@hungerprojektet.se Kommande händelser Under 2009 kommer Hungerprojektet Sverige att fortsätta att satsa på att öka antalet engagerade människor och företag i Sverige. 18 19 Insamling 6,5 % Administration 5,0 %
Resultaträkning (tkr) 2008 2007 Verksamhetsintäkter Not 1 7 175 4 262 Ändamålskostnader Not 2-6 228-3 766 Insamlingskostnader Not 2-437 -280 Administrationskostnader Not 2-393 -213 Verksamhetsresultat 117 3 Resultat från finansiella investeringar Ränteintäkter 10 6 Resultat efter finansiella poster 127 9 Årets resultat 127 9 Balansräkning (tkr) Tillgångar 2008-12-31 2007-12-31 Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Datorer Not 3 0 0 Summa materiella anläggningstillgångar 0 0 Finansiella anläggningstillgångar Andelar Not 4 1 1 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 1 Summa anläggningstillgångar 1 1 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Upplupna intäkter 103 0 Summa kortfristiga fordringar Not 5 103 0 Kassa och bank 386 350 Summa omsättningstillgångar 489 350 Summa tillgångar 490 351 Eget kapital och skulder (tkr) Eget kapital 2008-12-31 2007-12-31 Balanserad vinst 234 225 Årets resultat 127 9 Summa eget kapital 361 234 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 9 55 Övriga skulder 63 0 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 6 57 62 Summa kortfristiga skulder 129 117 Summa eget kapital och skulder 490 351 Ställda panter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Bokslutskommentarer Redovisningsprinciper Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och Bokföringsnämdens rekommendationer och uttalanden. I årsredovisningen har även de upplysningar lämnats som krävs av SFI. Tillgångar och skulder Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärden. Ändamålskostnader Som ändamålskostnader klassificeras sådana kostnader som har direkt samband med att uppfylla stiftelsens ändamål enligt dess stadgar. I ändamålskostnader ingår kostnad för beviljade medel för respektive ändamål. Insamlingskostnader Insamlingskostnader är de kostnader som direkt hänför sig till insamlingsarbetet och som varit nödvändiga för att generera externa intäkter. Administrationskostnader Administrationskostnader är sådana kostnader som behövs för att administrera stiftelsens kansli. Ett visst mått av allmän administration är ett led i att säkerställa en god kvalitet på stiftelsens interna kontroll och rapportering, såväl externt som internt. Not 1 Verksamhetsintäkter (tkr) 2008 2007 Företag 1 835 2 010 Privatpersoner 3 247 2 252 Externa fonder, stiftelser och andra organisationer 2093 0 Summa intäkter 7 175 4 262 Not 2 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader (tkr) Löner och andra ersättningar: 2008 2007 Styrelse och VD * 0 0 Övriga anställda 434 226 Totala löner och ersättningar 434 226 Sociala kostnader 128 69 (varav pensionskostnader) (8) 0 * Kostnaden för inhyrd arbetskraft, VD, 550 tkr, och ingår i ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader. Under året har 130 (60) personer arbetat ideellt för organistionen. Värdet av dessa insatser har inte redovisats i resultaträkningen. Not 3 Andelar Medlemsinsats i Ekobankens medlemsbank 1 tkr. Not 4 Anläggningstillgångar 2008 2007 Ingående anskaffningsvärde 36 38 Utrangeringar 0-2 Utgående anskaffningsvärde 36 36 Ingående ackumulerade avskrivningar -36-37 Utrangeringar 0 2 Årets avskrivningar 0-1 Utgående ackumulerade avskrivningar -36-36 Bokfört värde 0 0 20 21
Not 5 Upplupna intäkter tkr 2008-12-31 2007-12-31 Upplupen intäkt från företag 102 0 Upplupen intäkt från privatperson 1 0 Summa 103 0 Not 6 Upplupna kostnader tkr 2008-12-31 2007-12-31 Semesterlöneskuld 31 15 Sociala avgifter 18 11 Upplupna arvoden 8 8 Övriga poster 0 28 Summa 57 62 Revisionsberättelse Till styrelsen i Stiftelsen Hungerprojektet Org nr 802010-8315 Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Stiftelsen Hungerprojektet för år 2008. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. STOCKHOLM den 5 MAJ 2009 Carl-Diedric Hamilton Thomas Sundberg Marie Wallenberg Tove Jensen Ordförande Åsa Skogström Feldt VD Min revisionsberättelse har avgivits den 19 maj 2009 Liselott Stenudd Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Jag har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om någon styrelseledamot på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Stockholm den 19 maj 2009 Liselott Stenudd Auktoriserad revisor 22 23
investera du också www.hungerprojektet.se H u n g e r p r o j e k t e t a v s k a f f a r h u n g e r o c h f a t t i g d o m g e n o m a t t v ä c k a lokal entreprenörsanda. Det ger bestående resultat och äkta framtidstro. 24 Tfn 08-735 23 30, E-post: info@hungerprojektet.se, Plusgiro: 90 1997-7, Bankgiro: 901-9977