30 oktober 2008 1(8) i Landskrona Energideklaration ett samarbete mellan Landskrona och Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 www.evu.se Organisationsnr 556471-0423, Säte Lund
30 oktober 2008 2(8) Sammanfattning Den totala energianvändningen för var under 2007, 304 000 kwh inkl fastighetselen, med en mot energiindex normalårskorrigerad förbrukning. Den genomsnittliga energiprestandan för fastigheten är 131 kwh/m² och år, vilket kan anses vara en något hög förbrukning. Förbrukningen för liknande fastigheter ligger normalt i intervallet 100-122 kwh/m² och år enligt Boverkets beräkningsmodell. Med aktivering av föreslagna åtgärder kommer fastighetens energiprestanda att kunna förbättras från dagens 131 kwh/m² och år till 75 kwh/m² och år, motsvarande en energiminskning på 56 kwh/m² och år och en CO2 utsläppsminskning på 13 ton/år. 1 Bakgrund 1.1 Syfte Energideklarera fastigheten 1.2 Mål Att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i fastigheten och att ge förslag till lönsamma åtgärdsförslag för förbättrad energiprestanda. 1.3 Energideklarering Via en genomgång av förbrukningsstatistik och genom en besiktning (funktion/status) av byggnadens klimatskal och klimattekniska installationer, skapas ett underlag för att EVU ska kunna ta fram energieffektiva åtgärder. Dessa åtgärder, lämpliga och nödvändiga, syftar till att ge Er ett bättre inomhusklimat, lägre drift- och underhållskostnader och en säkrare funktion. EVU sammanställer besiktnings- och beräkningsresultaten i denna rapport, samt genererar den elektroniska energideklarationen som skickas in till Boverket, varav Ni också erhåller en kopia. Denna rapport kompletterar och fördjupar den lagstadgade rapporten. 1.4 Förutsättningar 1.4.1 Väderlek Rådande väderförhållande var vid besiktningstillfället den 28 oktober, halvklart, frisk sydvästlig vind. Temperatur + 8 ºC. 1.4.2 Tillgängligt underlag Uppgifter om BOA och LOA, samt uppgifter om hushållens elförbrukning samt total kallvattenförbrukning för året 2007.
30 oktober 2008 3(8) 1.4.3 Besiktning Besiktningsman: Jonas Helmfrid, Finn Hultman Oberoende energiexpert: Finn Hultman, Gunnar Jönsson HSB Ackrediterat kontroll organ: EVU AB ackrediterings nr Swedac 7067 1.4.4 Stickprov Ett urval av två lägenheter, har blivit besiktigade. 2 Beskrivning av fastigheten 2.1 Allmänt Byggår: 1996 Adress: Vidablick 2-50, 261 62 Glumslöv Ägare: Hsb i Landskrona Användning: Bostäder,småhusenheter BOA: 2 315 m² LOA: 0 m² Atemp: (BOA+LOA) = 2 315 m² Antal lägenheter: 25 st Antal lokaler: 0 st Antal byggnader: 13 st Konstruktion: Tegelväggar. Fönster: 3-glas Grundläggning: Platta på mark Ventilation: Mekanisk frånluft Uppvärmningssätt: Vattenburen el Övrigt: Vindutsatt läge framstår som en välskött bostadsrättsförening. 2.2 Energianvändning Total energianvändning för fastigheten uppgick till 304 000 kwh, för året 2007, med en mot Energiindex normalårskorrigerad värmeförbrukning. 2.3 Uppvärmning Av den totala energianvändningen för fastigheten, utgör 191 000 kwh den del som går åt för att balansera transmissions- och ventilationsförlusterna. Omräknat till energi per Atemp. blir det specifika värmebehovet 82 kwh/m² och år.
30 oktober 2008 4(8) Värdena är normalårskorrigerade. Energiåtgången för tappvarmvattenproduktionen och fastighetselen är inte medräknad. Det specifika värmebehovet är normalt i Er fastighet. 2.4 Varmvatten Den totala energin för varmvattenanvändningen är beräknad till drygt 67 000 kwh.. Värdet är framtaget med utgångspunkt från kallvattenförbrukningen, som år 2007 uppgick till 3 308 m³. Energianvändningen har fördelats med hänsyn till Atemp. I våra beräkningar antar vi att 40 % av kallvattenförbrukningen bereds till varmvatten. Enligt våra beräkningar är tappvarmvattenförbrukningen i Er fastighet något hög. Vilket naturligtvis kan bero på att vi använder schablon för att beräkna tappvarmvattnet. Men det är så man får göra när mätning av tappvarmvatten saknas. 2.5 Fastighetsel Fastighetselen är den el som bl.a. används till fläktar och pumpar. Förbrukningen av fastighetsel i denna fastighet uppgick 2007 till 46 000 kwh. Detta motsvarar 20 kwh/m² och år. I begreppet fastighetsel ingår inte hushållselen. Därför har denna del schablonmässigt räknats ifrån i våra beräkningar. Er förbrukning av fastighetsel kan anses vara något hög. 2.6 Energiprestanda Med kännedom om energianvändningen för uppvärmnings- och tappvarmvattenproduktionen, samt fastighetselen och byggnadens Atemp. kan energiprestandan beräknas. Den genomsnittliga energiprestandan för är 131 kwh/m² och år. 2.7 Slutsats energi Enligt Boverkets beräkningsmodell har Er fastighet en totalförbrukning som kan anses vara något hög. Intervallet för liknande fastigheter i Er klimatzon bör enligt beräkningsmodellen ligga mellan 100-122 kwh/m² och år. Det som framförallt sticker ut i fastighetens energianvändning, är den energi som används för fastighetselen och tappvarmvattenproduktionen.
30 oktober 2008 5(8) 3 Besiktning av tekniksystem och lägenheter 3.1 Värme Bostäderna värms av elvärmepannor. En panna till varje hushåll. Elvärmepannorna är placerade i grovköket i respektive hushåll. Värmepannorna som är av märket Nibe, modell EVC 13, levererar både tappvarmvatten och varmvatten till golvvärmekretsarna. Pannornas värmeeffekt är på 9 kw vardera. 1,5-planshusen värms förutom av den vattenburna golvvärmen i bottenplan, även av direktverkande elradiatorer på ovanvåningen. Golvvärmesystem drar väsentligt mer än radiatorsystem. Anledningen till detta är framförallt ökade mark- och kantzonsförluster. Golvvärmesystemets tidskonstant gör det dessutom svårare att reglera jämfört med radiatorkretsar. Detta märks tydligast vid plötsliga väderomslag. 3.2 Ventilation Lägenheterna är ventilerade med hjälp av mekanisk frånluftsventilation. De vindsplacerade och ljudisolerade radialfläktarna är av typen kanalfläktar och av märket Östberg. Fläktarna skapar genom sitt frånluftsflöde, ett undertryck i lägenheterna. På grund av detta undertryck tar sig friskluften in bl. a. via spaltventiler i sov- och vardagsrum. Den förbrukade frånluften tas ut via kontrollventiler i kök, våtutrymmen och klädkammare. Värmeåtervinning på frånluften saknas. Fläktar och kanaler visade tecken på förmutsning. 3.3 Tappvarmvatten Tappvarmvattnet värms i den ena behållaren i den dubbelmantlade ackumulatortanken i elpannan (den andra behållaren inrymmer pannvattnet till golvvärmekretsen). Den lägsta temperaturnivån bör ej understiga 50 ºC i tappvarmvattentanken ej heller överstiga 60 ºC. Dessa temperaturgränser är satta för att undvika legionellatillväxt respektive minska skållningsrisken. Utan anmärkning..
30 oktober 2008 6(8) 3.4 Lägenheter Ett urval av två lägenheter har blivit besiktigade. Allmänt kan sägas om lägenheterna att de är utrustade med engreppsblandare i både badrum och kök. Badrummen är utrustade med snålspolande wc-stolar. Fönsterna är av 3-glastyp och i gott skick. Samtliga lägenheter värms med hjälp av vattenburen golvvärme. Utan anmärkning. 4 Kostnadseffektiva åtgärdsförslag 4.1 Installation av frånluftsvärmepumpar Åtgärd Installation av frånluftsvärmepumpar Investering 1 000 000 kr Årlig energibesparing 130 000 kwh Payoff-tid ca 7,5 år * Beskrivning Frånluftsvärmepumpar i kombination med golvvärmesystem, som är s.k. lågtemperatursystem, är en mycket lyckad kombination. Anledningen till detta är att temperaturverkningsgraden på återvinningen blir mycket hög. Beräknad livslängd på frånluftsvärmepumpar ca 15-20 år, beroende på fabrikat, skötsel samt underhåll. * I beräkningarna har ett elpris på 1 kr/kwh använts.
30 oktober 2008 7(8) 5 Övriga åtgärdsförslag 5.1 Rensning av kanalsystem Rekommenderat rensningsintervall är vart 6:e år. Vid besiktningen konstaterades att mycket smuts fanns i fläkthus och kanalsystem. 5.2 Vattenbesparing Snålspolande munstycken och engreppsblandare sänker vattenförbrukningen utan att minska komforten. Att bereda tappvarmvatten kräver en hel del energi för uppvärmning. Att minska vattenförbrukningen och då framförallt varmvattenförbrukningen ger oftast en snabb återbetalning. 5.3 Tätning av fönster och dörrar Tätlister runt fönster och dörrar blir torra med tiden och mister därför sin tätande förmåga. Detta leder till drag och oönskad infiltration. När det är dags att byta ut listerna sätt då in tätlister av silikon eller EPDM-gummi som är mer åldringsbeständiga. Passa även på att kontrollera drevningen runt fönsterna. Att dreva om fönsterna skapar ett behagligare inneklimat med minskad risk för kallras samtidigt som det sänker energikostnaderna. 5.4 Sänkning av inomhustemperaturerna En grads temperatursänkning motsvarar en besparing på mellan 5-7 % på uppvärmningskostnaderna.
30 oktober 2008 8(8) 6 Slutsats åtgärdsförslag Om åtgärdsförslaget under rubrik fyra aktiveras, kommer fastighetens genomsnittliga energiprestanda att kunna minskas från dagens 131 kwh/m² och år till 75 kwh/m² och år. Detta motsvarar en minskning på 56 kwh/m² och år. Den minskning av energibehovet som åstadkoms vid ett genomförande av ovanstående förslag, resulterar även i en CO2 utsläppsminskning motsvarande 13 ton/år. 7 Underhållsplan Underhållsplanen tar upp rensning av ventilationskanaler 2008 och renovering av fläktaggregat 2011. Byte av reglerventiler, ställdon, givare samt cirkulationspumpar finns upptaget 2011.