Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv

Handskrift 25. Kyrkoherde Erik Nordbergs arkiv Volym 25:6:l Manuskript. Maskinskrivet. Fortsättning av Handskr 25:5. Åren 1730 - ca 1737. l) Carl Solanders memorial 1732 om brännvinsförbud Publicerad december 2011 Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek (http://www.foark.umu.se)

1. ) f.. î «s t j f m i t i 1 J P i ( 1 1 3 Z TjJ. / L A*'k /<S ( y. «-tuul..

r C Q m i) Çfo^k«, 5'/ bjuwaålk, ijjwi y K * -i r i k^x^-tx*^ ( j-^-i^ti^, f+^x, ' _ " T f i j M ^ -. :.. f i

/? / / rf X «" fa»**»*.ßf-rf 3.,,7, ///tw

t Carl Solanders memorial år 1752«-om brännvinsförbud m.m Den 2 februari 1732 förrättade konrektor Carl Solander från Piteå visitation i Jokkmokk. Lappskolan invigdes och fem elever antogos till undervisning. Efter visitationen inlämnade Solander till landshövding Grundel ett memorial,vari han framförde lappallmogens tack för skolinrättningen och begärde syn på skolbyggnaden som tarvade åtskilliga förbättringar. I memorialet begärde han även att brännvinshandeln vid marknaderna måtte helt förbjudas,emedan lapparna själva begärt detta. Han framförde även prästtolkarnas begäran om tolklön och yrkade på en pastoratsreglering i Pite lappmark. Vid me- ^morialet fogade han en rad bilagor som styrkte hans framställning. Den 17 april samma år tillställde Solander domkapitlet en avskrift ^ av memorialet med därtill hörande bilagor. J/ 1. Carl Solanders memorial 1/ Härnösands domkap. arkiv: Lappmarkshandlingar 1721-55 HLA

Aldraödmiukast memorial. f. 1. Hwad Scholaeinrättningen uti Luleå Lappmark wijdkommer,täckes Högw. Baron och Landshöfdingen inhämtta Höggunst igast,icl* innewarande åhrs visitationsact,mom.7,som här hoos sub lit.a uti ödmiukhet fölljer,8ch fördristar iag mig,å bemelte Lappallmoges wägnar,aldraödmiukast bedia,thet Högw. ix r Baron och LandsHöfdingen,hoos Hans Kongl. Maij:tt,behagade giöra theras underdånige tacksejellse,för all then Höga nåd och Kongl omsorg,hans Kongl Maij:tt täckes them påskina låta;ty ehuruwähl intet alla then samma ännu nogsamt hafwa förstånd att skatta och wärdera,så äro Irkwähl många,som intet underlåta att tacka,prisa och berömma sin nådiga öfwerhet,och önska, kthet the i sin ungdom haft tillfälle,att så få underrättas uti Christendommen,som theras barn nu hafwa,sedan Scholan hoos them inrättadt blifwit. 2. Anhålles i ödmiukhet,att Husesyn på Scholan tärstädes måtte blifwa förordnad, och att the bristfälligheter som sig tilldragit,sedan hon är uptimbrad,både till golf,spisar,parnering kring dörrar och fönster,som mycket dragit sig,sedan träwärket torkadt blifwit,nu i sommar kunde få förbättras, och medel tär till anordnas;jemwähl att giöra luckor för fönstren, och tillaga en källare,och upkiöpa en miöhjströmfawarn,som nu till hälften 1 1 d:r k:mt... 9 är till salo tärstädes,för 25 ixxkmt,men eljest ingen narmare an pä 8 elr 9 mijllar. % Med lijka wördnad understår iag mig anhålla,thet Bränwijnshandelen tärstädes kunde blifwa hämmadt och förbuden,hälst som the sielfwa tär om anhållit lit.b. och jemwähl samma sin åstundan,under innewarande åhrs winter Ting hoos Lofl HäradsRätten wijdare anmält,förutan thet Prästerskapet omöijeligit är,med thet eftertryck som wederbör,och then frucé^ man eljest,under then aldrahögstas wellsignellse,skulle hafwa till förwäntta,sitt embete att förrätta,i synnerhet om wårsöndagsmarknaden,tå ingen Cronobetient är tillå H:r städes,af hwilket bränwijns selljande och supande som tå föröfw*s,ifck Kyrkoherden L.Lestadius berättar,thet Prästerskapet intet gifwes tillfälle, sina åhörare wederbörl:n att föreställa Christi lijdande,död,begrafning och upståndel^e,emedan största dehlen af församblingen är täijtill oskickelig. Hir en " Elljest hafwer Högw. ttx Biskopen,wijd hållna: visitation i Jouckmouck 1730, wederbörande sådant förestält,med anmodan,thet en sådan högstskadelig bränwijnshandel,skulle förekommas,men beklagel. förgäfwes och fåfängt.v/arandes Ögonskenl att aftaga,hwad efterfölgd bränwijnshandelen uti Lappmarken hafwer med sig,när Lapparne sielfwa,om thes afskaffande anhålla,och wijdare uti mitt underdånigste memorial wijd 1727 åhrs ricksdag lit.s anfördt är,hwilket klar^*utwisar,huru then samma,både till theras timmeliga och ewiga fcrderf länder,i synnerhet uti Luleå Lappmar^t hwarest församblingens ledamöter som nu för tijden uti gemen äro 1410,af hwilka 768 begå Herrans nattward sällan om åhret,för ortens wijda belägenhet,sig på andra tijder,än wiid ju -"lirknaden enhällel infinnajtå then samma,mehra anwändes till handel n Ch brä nwijnssu-

' paride, än något annat. < 4. Prästtollkarnes förra giorde ansökning,om sin löns åtniutande,blifwer äfwen sub lit.c i diupaste ödmiukhet föredragen,och härjämte sub num.l.2.3 4 allegeres hwad tillförne uti thenna saken åtgiordt ärjwarandes nu så wijda kommit,att om the intet skulle benådas med någon lön,öfwergifwa the sin sysla,tå ock fölljacktel Gudstiensten tärstädes uphörer. 5. Hafwer Arjeplougs försambling uti Pitheå Lappmark,som består af byar nembl Arjeploug och Lockte mig anmodat,innelyckte theras underdån-ödmiuke suppliqve att insinuera,jemte lijka wördsam anhållan,thet Högwälborne Herr Baron och LandsHöfdingen,nådgunstigast täcktes wara them befcrdeilig,thet en sådan fördehlning med Gudstiensten uti Pitheå lappmark ske kunde;och Iwijdare af mig i underdånighet andragit är 1727 åhrs Ricksdag lit.e. Waran des nu förändringen så mycket nödigare,som then Prästman,hwilken uti afled ne Granbergs ställe lärer förordnas,intet Lappska språket mäcktig är,och ^the uti Arjeploug och Lockte,till ingen dehl förstå Swänskan,men the i Arvidsjaur något lijtet,och således hopp wore,att om the samma fingo alti 3a hafwa präst hoos sig,torde antingen han blifwa theras språk mäcktig,sedan han en tijd betient sig af Tolk,eller the thet swänska språket,emedan the till en stor dehl,kunna hwar söndag sig infinna till Gudstiensten,och the så när till Landsbygden boende äro,att många af them,både wintter och som mar,ofta tär wistande äro.uti alt thetta synes ingen swårighet möta.än all e nast,huru Arvidsjaurs försambling,om the fingo sin egen Kyrkioherde,kunde honom med nödiga huus förse,emedan the till antalet äro fåå,och utom de fattige och beträngde,hwar till dock lindrige utwägar kunde finnas,förutm att en prästman på then orten,eij så många huus,som annorstädes betarfwar ' Huru många siälars salighets befordran,härjigenom,medelst Guds nåd.wore att förmoda,lärer,hwad i ödmiukhet andragit är,förmodel utwijsa,och hwar o u o OCil gv-j som i Pitheå Lappmark warit,wetta att intyga.hwilken sin höga angelä genhet Lappallmogen i Pitheå Lappmark,jemwähl wijd then lofl HäradsRätten,ali ar ' dan åhr 1712 andragit,som samma Rätts tå håldne protocol sub it p' ut.. 6 "" Pitheå d apr 1732 Carl I Solander i ^ m x I ^ m t i j ^ m T i i i i x x i x i x x x i x i i j m Härnösands domkap. arkiv: Lappmarkshandlingar 1721-55 HLA If Wl jsar.

t Lit. A. Ext ra c t af msitations Protokollet hållit i Luhleå lappmarek och Jockmåck d: 2 februarii år 1732. 7. Bid thetta tillfälle,blef allmogen tiänl. förestält,att "t lr@ rsi s underwijsningen med issfiacx Barn uti Scholan här i Jockmock,kommer nu at taga sin begynnelse,och at the således skola finnas willige at lämna sina barn tär till,jämte försäkran,att then frucktan som en och annan af them hafwa kunde,at sedan barnen lärdt sig Swänska språket, skulle the sedan warda satte till Soldater,eller till något annat them ifrån tagne,wara aldeles ogrundad,onödig och emot Höga öfwerhetens högt bepriseliga omsorg och ändamål här utinnan,som endast och allenast till theras förkåfring uti Christendommen och theras Siälars salighets befordran länder. Hwar uppå,them till widare upmuntring, i uplästes then af Hans Kongl. Maij:t allernådigst utgifne Staten,jämte föreställande,huru stor öfwerhetens omsorg för them häijutinnan wore; hwilket ock en stor dehl af the närwarande,med besynnerlig underdånig tacksäjelse ärkiände,skattades sig owärdige till then Konglxa Nåd them wederfares,och tillika intet högre önskandes,än att lans Kongl* Ma^tt,theras tacksäj else, i diupaste underdånighet kunde blifwa hemburen. Enhälleligen förklarade the sig willige,spanmålen och -the andra perzedlarne ifrån Finnen, eller om inrättningen så kunde ske,ifrån storbackin till Jåckmåck at upföra. Till underwijsningen blefwo nu allenast 5. piltar antagne,emedan Staten till något wist antal intet gifwer anledning,och woro följande,nämbl. Tolcken Nills Anderssons on Erik, Kyrckiowacktarens Johan Lundii son Nills,Påhl jjrssons son ifrån Rsndjaur Nills,Jacob Grels son i Siocksiock,Mats, gyik Pålssons son Nills i Jockmock,med antydan,at the till Wårfrudagen skola sig infinna,emedan intet förr,hwad som ärfordras,kan an- ^ skaffas. g 8. En stor del af then närwarande Allmogen giorde anhållan,at hoos Höga wederbörande skulle giöras ansökning,thet Bränwijnshandelen uti kappmarcken alldeles måtte blifwa förbuden och afskaffad,emedan then samma merendels länder till theras fattigdom,siukdom,och andra olägenheter, jämwäl äro uti största fara at kiöra både armar och been af sig»när de resa ifrån S^rcknadsplatzen,som theras egna ord lyda för utan thet att the må fast bättre,på the andre tijder om året när -f-he then drycken intet få eller hafwa. c 9 # Tolckarne,wid bägge församlingarne,anhöllo,at theras förra an sokning,om tolklönens åtniutande, 3«eller 4. tunnor om året lik - tigatt Kongl. resolution af d: 15. Januarii 1696., och theras ant ec

i sorer undfåflt,måtte blifwa befordrad,aldenstund the i Klåckare lön, intet mera åtniuta,än andra Klåckare,utj the öfriga församblingarne uti iappmarcken,the thär intet tålcka,hafwandes the icke allenast wid tolckningen ett swårt arbete,utan ock sina andra näringsmedel försumma,i thet the måste wara Prästen fölljagtige,icke allenast när the MäXX resa kyrckiornl emellan,utan ock wid huusbesöken kring om fiället,andra här wijd förefallande swårigheter at förtijga. Härom så wäl som thet förra,skall wid första,hoos Höga wederbörande blifwa anhållit. Uppå är r Probstens Mag. Unaei wägnar Carl Soländer D Extract af mitt underdånigste Memorial,insinuerad wid Rijkzdagen år 1727. 5. Intet mindre skada taga så de sälljande som &iöp3nde af den öfwerflödiga Bränwijns handelen uti Lappmarcken,af orsak,at det Bränwijn som lappen ena året borgar,för utan det,han mot contante penningar kiöper eller emot wahror byter,måste han året efter med sina redbaraste wahror först betala,tå Borgaren åter föranlåtes å nyo försträcka honom,hwad han till sin nödwändighet betiarfwar,till dess lappmannen omsider blifwer så mycket skyldig,fattig och utblåttadt att han nödgas taga tigiarestafwen i handen,och om sider förfoga sig till Landsbygden eller Norige sitt uppehälle at söka,och måste hwar och en som saningen säija will,och om Lappmarckens tillstånd någorlunda kundskap hafwer,tillstå,at denna Bränwijns och Sölfwerhandelen merendels Lappmarcken och de handlande ruinerat. Och ehuruwäl Mans Kongl. Maij:t sin af år 1723- allernådigste förordning och dess 2.. så strängel. behagat förbiuda all Bränwijnsjhandel under påstående marcknadiär ändock at befara det hwarjehanda undersi ef ther wid skier hwilket under innewarande års marcknad i Pitheå Lappmarck nogsamt blef erfarit,i det lappländarne innan sielfwa marcknaden begyntes u> wore till största delen dagel. druckne,och i samma syndige lefnad, intill afresan ther ifrån Continuerade,så at man och under sielfwa visitations dagarne hade största swårighet,de åliggande Erabetes Syslor med den nytta och frucht som wederbort,at förrätta; och faller det lappen så mycket lägligare at få Bränwijn för och under marcknaden som både de handlande och andre,merendels komma till marcknadsplatzen,förän marcknaden pålyses,och sälljaren tillika med kiöparen således förmena sig strafflöst,kunna både gifwa och sällja; då äfwen så mycket i förråd kiöpas kan,at det till marcknadens slut tillräckeligit är; för utan dess,sedan Borgerskapet gådt utur sina kiöpmanns-

\ bodar om aftonen jdkas äfwen handeln,sedan inutj stufworne,då lappmannen lätt el. kan få kiöpa Bränwijn,och nästan ogiörligit är för kronobetienterne,det samma observera,emedan den ena af Borgerskapet har sin stufwa här och andra thär; warandes äfwen lappländarnes art och sinne,at om de hoos den ena Borgaren skulle få Bränwijn och den andra intet,så sällja de häldre till den förra sina wahror,då de andra åter,antingen uti sin handel lijda ett stor meen och afsaknad, eller och lika som twingas,at sällja honom Bränwijn. Fördenskull underställes Hans Kongl. Maij:t i diupaste underdånighet,om intet Bränwijnshandelen uti Lappmarcken aldeles kunde blifwa hämmad och förbuden, emedan så länge låfligit är,at föra och sällja Bränwin ther sammastädes, högstförbem:te Hans Kongl. Maij:ts nådigste förordning,på hwarjehanda sätt öfwerträdes,samt lappländaren sedan om året till ingen nytta kommer det bränwijn som de kiöpa enär marcknaden sluten är,aldenstund få af dem,kan hända och ingen ther wid hafwer någon sparsamhet,utan det samma upsupa,innan de ifrån SarcknadsPlatzen resa, då de sig så hafwa öfwerj$6sad,at de mera likna oskiälige diur,än förnuftige meniskior,sin nästan stadig warande ögonsiuka föröka,och hwarjehanda siukdomar öfwer sig draga,så at the långa t^len ther efter till allting äro oskickelige; intygandes äfwen de s^ifwa sig l e f- wa mycket bättre,enär de intet hafwa Bränwin,hwilket dem allenast tillfälle medgifwes at kiöpa,enär de komma till marcknaden i Swärje; Ty i Norrige,uti finnmarcken och de Siöstränder som desse lappar komma till,är all Bränwinshandel wid högt straff igenom åtskillige Kongl. Mandater ifrån Kiöpenhambn förbuden,hwilket äfwen missionarien och Lector von Westhens fullmägtig Jöns Kijhldahl berättade,som ifrån Norige nu öfwerkommen war; Till at förtiga det de tillförne med denna starcka och den kiäraste dricken mycken widskieppelse wid deras offrande och trummande brukat,för utan den dyrhet ner i landet,medelst det myckna Bränwinsförsälljandet i Jappmarcken uppå Spanraålen förorsakas. E# 8. Till gudztiänstens beqwämligare förrättande uti Pitheå Lappm a r e k, samt lappländarens större nytta och förkåfring uti sin Christendom,pjn för Hans Kongl. Maij:t understår jag mig med fölljande underdånige förslag inkomma,huru som till befrämjande af alt sådant Arvidsjaurs församling,kunde för sig allena wara ett Pastorat,och å' ter Silbojocks tillika med A r jeplougs blifwa det andra,emedan wid Arwidsjaurs kyrkia hela Sommaren och Winteren öfwer,åhörarena Si g till större delen tidigast kunna infinna,men för den långa wägen stående wid pass af 12 Swänska mihler,som är imellan berörde Ky" ^

k och Arjeploug,hwarest moder&yrckian är,kan Pastor intet så ofta neder i Arvidsjaur, som han will och åstundade,gs x:fe*»r«*li»x «xräfcjiax»» hxhx»iiix»bkx&xxsxu &j ie, gudstiänsten förrätta. Beträffande Sillbojocks kyrckia,så är den samma mehrendels för bruksfolcket skull upbygdt under den tiden Nasafiälls Sölfwergrufwa war i gång,men de andre bägge som äro Arjeploug och Arvidsjaurs för lappallmogens nytta,uti förra tider, uprättade; Förutan dess kan allmogen sällan om året bewista Gudstiänsten uti Sillbojock,emedan de för Reenbetet mäst hela Winteren uppehålla sig kring om Arjeploug och Arvidsjaur,och således få gånger allenast om Sommaren,då de antingen wid Sillbojock eller Horrige wistande äro,sig wid berörde Sillbojocks kyrcka infinna; men i händelse at berörde församlingar skulle till samman läggas,kunde deras egne siälasörjare för dem både winter och sommar,enär de sig på Swänska sidan uppehålla,gudstiänsten förrätta,då han ock altid blef boendes utj Arjeploug,hwarest lappallmogen hela Winteren wistande är, och om Sommaren åter,enär de till Sillbojock sammankomma,kan han med stor beqwämlighet dit resa,emedan större delen af wägen består af en Siö,som är 9» Swänska mihl lång,då äfwen de få om Sommaren utj Arjeploug warande lappar sig ther sammastädes wid then tiden infinna,at undfå af Sillbojocks församlings ledamöter,samt sina egna ther <ftå warande Socknemänn något understöd,och således kan den uti Piteå lappmark boende Allmogen altid hafwa sin gudstienst,ther the»11jest både utj arvidsjaur och Sillbojock effter then nu för tiden warande inrättningen, alt för ofta äro utan Prädikan,all den stund både tiden och tillfället intet annat tillåter,och om en sådan till gudstiänstens > bättre förrättande högstnödig förändring hafwer allmogen åtskillige resor, och jämwäl wid den nu i detta år hållne visitation,anhållit, kunnandes för öfrigit ofta benämde förändring så mycket bättre ske, ^som Kongl. Maij:ts Stat för Prästerskapet wid dess församblingar alldeles icke blifwa förandrad,utan hwad kyrckioherden i Arvidsjaur i detlöc fallet utaf de Pastoralier han tillförene af Arjeploug och den ther under hörande låchtebyn åtniutit,skulle komma at brista,kunde honom åter till ärsättning så mycket af den andra kyrckioherdens lön och inkomster tilläggias,emedan han i annor händelse endast af Arfvidsjaur Församblings ledamöter utj tijonde intet hade hwad han till sitt nödtårftiga underhåld betarfwade. Carl Solander Y Transumt af Härads ordinarie TingsRättens protocoll,hållit uti Pitheå Lappmarck med allmogen och den menige man,den 20. 2 24. 25. och 26. Januarii 1712. ' '

i Sedan TingsRätten om denne saak sig noga underkunnig giordt,fans den af sådan beskaffenhet,at Arjeploug och Arvidsjaur lyrckior äri ifrån forne tider för lappallmogens beqwämlighet funderade och upbygde,men Sillbojocks ilyrcka den tiden Nasafiäls Silfwergrufwa stod i flor,merendels för Bruksfolcket dit förordnat,och sedan den en» ) yrcki o herden efter den andre kommit ther at sittia,och den på Staten en gång upförde lönen at niuta,änskiönt,sedan Bruket blef öde,der opp åt fiället,allenast Sommartiden,någre eller en del lappar wistas,som och så widt ligger omkring och dels uppå Noriges sidan,at lapparne den årstiden,få gångor komma till Silbojock,och Wintertiden måste de för Renbeten skull,årligen wistas här omkring Arjeploug och Arvidsjaur kyrkior,under hwilken tid &yrckioherden Rangius sitter utan åhörare. Kyrckioherden Lestadius,som sedan ifcyrckioherden Bäc&i eus för Ellofwa eller tålf år sedan blef förordnat till Ésehle, måste ymsom I förrätta gudstiänsten här i Arjeploug och i Arvidsjaur,gaf wid handen, det han fast hällre skulle Sommartiden,så åfta allmogen gitter komma tillhopa i Sillbojock,resa dit och der Predika,än som till Arvidsjaur, efter som dit oppför idel Siöwäg,men till Arfvidsjaur dels swår landwäg,och nästan lika många mijhler. Och som de således befinnes för Lappallmogen wara mycket beqwämligare at bewista gudstiänsten wid de twänne Nedre Kyrckiorne Arjeploug och Arvidsjaur,än som i Silbojock, warandes i Arfwisjaur en Ny Kyrcka i den förres ställe opsatt, derest och fins förswarlige Prästgårdlhuus,samt någorlunda tillfällen att föda Boskap winter och Sommar,med nödtorftigt fiskebruk,omkring, wid hwilken Ifcyrcka Arvidsjaur Lapparne stadigt wistas. ut supra \ På TingsRättens wägnar Marcus Bostadius Härnösands domk. arkiv: Lappmarkshandlingar 1721-55. HLA

i Copia Extract af Kongl. Maij:ts resolution gifwen för V/ästerbottn,d: 8. febr: anno 1728. Det Pastor Alstadius underdånigst åtpl icerar att ^Låckaren som tillika är tolck må åtniuta 3«eller 4. tunnor Spanmål årl. finner Kongl. Maij:st för godt att här med i Nåder at remittera till Landshöfdingen,at inkomma med dess underdånige berättelse här öfwer. Concordare vidi Joh: Unaeus Lulens. p. et p. Afskrift. 2. Äbewyrdige och Högwällärde H:r Kyrckioherde. Till mig har H:r Kyrckioherden inkommit med dess skrifwelse af den 13* Januarii i innewarande år,järnte Extract af resolution på giord ansökning hoos Kongl. Maij :t angående Klåckare och Tolcklönen i Luhleå lappmarck,gifwit d: 8 febr: 1728.»hwarutinnan omröres,at klåckaren som tillika är Tolck suplicerar at årl. få åtniuta 3. el:r 4. tunnor S?Panmål,och samma ansökning har Kongl. Maij :t i nåder behagat remittera till mig,at inkomma med min underdånige berättelse der- Öfwer, Men som iag förnimmer af H:r Kyrckoherdens hoos mig inkomne skrift at desse 4. tun:r Spanmål skall i fordna tider warit Klåckaren och Tolcken förundte,ty will iag giärna,wara underrättadt om intet något bewijs kan till mig inskaffas,hwar utur aftagas kunde at i fordna tider denna SPanmåls lönen af publicum warit bestådt,innan hoos Kongl. Maij:t med min berättelse jag kan inkomma, förblifwer H:r Kyrkioherdens ' Umeå d: 30 Julii 1729 Tienstwillige tienare J: Grundel Nils Kroger Copia. 3. Högwälborne Herr Baron och Landshöfdinge Bådgunstige Herre.' I anledning af Eders Höga Nådes höggunstige befallning af d. 30 julii,at inkomma med min berättelse,om icke något wisx kunde inskaffas det Klåckaren och Tolcken i fordna tider niutit lön af publicum" till 3- a 4. tun:r korn,fölljer här innelyckt en Copia af Kongl.Mayt resolution,af hwilken icke allenast sees kan,det bem:te tunnor korn' S warit af höga öfwerheten förundte,utan är i hwars manns minne ännu" det Tolcken Lars Tomasson alt tills för några och tiugu år sedan. V " kel. de samma en rund tid åtniutit. Anhållandes för den skull hoos^

y Eders Höga Nåde jag alldraödmiukast om nådgunstig recommendation till hans Kongl. Maij:t det Tolcken Nils Andersson hädan efter kunde med berörde stambok benådas, förblifwandes Eders Höga Nådes aldraödmiukaste Tienare Petrus Alstadius 4 Extract af Kongl. Maij:ts gifne resolut:n d: 15 Januarii 1696. I lijka måtto wil Kongl. Maj:t i nåder bestå 3» a 4.tunnor spanmål till en toleks eller klåckarx lön i hwart Pastorat uti Lappmarcken emedan underdånigst wid handen gifwes,at sådant inga ringa lärer be- 0 fordra gudstienstens öfning thersammastädes,besynnerl. utj the Lappmarcker der pastoren intet är mägtig språket Föregående,war lijka lydande med sina originaler och afskrifter, intyga, Daniel Solander./. Carolus Åhman. Härnösands domk. arkiv:lappmarkshandlingar 1721-55. HLA

i Högwördige - - - Högwördige Herr Biskopens långsamma opaslighet,hafwer sannerl. satt os uti största bekymmersamhet,till dess sidsta posten,då wij fir^o hugna os af ett egithändigt under skri fwande; then aldrahögste Guden styrke än wijdare krafterne och förläne en önskelig continuation af en god och beständig hellsal Uti sidstl:ne Aprilis månad,under d 17 ejusdem,blef mitt ödmiuka memorial och berättellse om Pitheå och Luleå lappmarker,till Venerandum Consistorium öfwersändt; men som sedermera intet swar eller resolution kommit tär uppå,understår iag mig härmedelst hoos Högwördige H:r Biskopen alldraödmiukast anhålla,att thet samma kunde blifwa företagit, och till en HögGunstig verkställighet befordrad,i synnerhet, hwad tollkarnes underhåld angår,bränwijnets afskaffande i Luleå lappmark,och huru med Scholan tärstädes wijdare skall förehållas,emedan alt thetta är af then angelägenheten,att medelst dess uteblifwande, mycket godt tärsammastädes warder förhindradt. Uti Pitheå lappmarck, o berättar H:r Vallinder,thet han nu får ingen som will tillka,emedan intet utslag blifwit om tolklönen; hwar af ofehlbart lärer föllja, att fåå af hans åhörare Gudstiensten bewista,emedan the ingen ting af predikan kunna fatta och förstå. Bränwiflnshandelen åter i Luleå lappmark, i synnerhet som sker om wåhren,när ingen Cronobetient är tillstädes, förorsakar så mycket,att lapparne,intet med then fruckt som wederbör,få blifwa underrättade om lesu Shristi lijdande,död och upståndellse; thetta hafwer jemwähl Högwördige H:r Biskopen sielf wijd visitation tärstädes befalt att förekommas,och nu så mycket häldre kunde ske,som allmogen tär om äfwen enhällelrn anhållit. Wijd Scholaeinrättningen uti Jouckmock,hafwer iag bijdragit alt hwad möijeligit warit,och uppå H. Probstens Unaei anmodan,åtagit mig uphandlingen för thetta åhret,hwaijwi;)d mycken olägenhet förefallit,i synnerhet nu, tå så mycket huusgeråd af åtskillige persedlar måst anskaffas,att förtijga,huru trögt thet warit,att få pper tärtill ifrån Uhmeå; och iag thet samma intet wijdare mig åtaga kan,utan Ven. Consistorii bijfall och samtycke,och dess skrift el:a utlåtellse tär om,så afwacktas äfwen thet uti öcmiukhet,ehuruwähl iag gärna skulle wara then mödan, omkostnaden och answaret förutan,tär icke Guds ähra tär igenom skulle befreng as,och then nijt Högw. Hr Biskopen hafwer för thetta arma folckets salighet, jemte min egen åstundan,att något tär till kunna bi-i H:r draga,mig tär till förbundit. Högwördige Hr Biskopen med hela sin för näma familie,innesluter iag stedse uti mini förböner,och förbi oafl«t 1 Pitheå d 12 septbr. 1732 Carl Solander Härnösands domk. arkiv: Manual handlingar 1731-40, Pitefv^^ff^

Härnösands domkapitels protokoll den 13 september 1732. - - 4. ConRector i Piteå Mag. Daniel Solander communicerar med Consistorio ett sitt ingifne memorial hos H LandsHöfdingen uti Umeå, Baron Grundel,daterat Piteå i sidsta April månad af innehåld, l:o at han begär,thet H. Landshöfdingen behagade beordra husesyn på Scholan uti Piteå Lappmark och at then ther på nödige reparation ske måtte, samt en miölqwarn betjänterne tilhandlas. 2:o at brennwins handelen therstädes måtte förbjudas 3:o at Prästtolkarnl måge blifwa befordrade til någon lön. 4:o at efter hans ingifne förslag på 1727 års Riksdag Arvidsjaurs församling finge blifwa ett Pastorat,och Silbojoc& med Arjeploug uti ett förenas. Hwarjämte följa the til alt thetta hörande documenter. At thesse skrifter inkommit,annoterades. Härnösands domkapitels protokoll den 20 september 1732. - - 12 ConRector i Piteå Magjr Dan. Solander begär under d 12 hujus thet EäälXKKIilMgliiiXSiiiiltaiilXXXIXiiäXKXXällllpiliX Consistorium wille hos H: Baron och Landzhöfdingen ffrundel til wärkställighet befordra the mål,som han i sitt hos honom insinuerade memorial föredragit,och här i protocollet pag. 45. 4 införde äro,i synnerhet at tålken i Piteå Lappmark måtte få någon lön,som Pastor Wallinder ej sjelf är språket mächtig,ej eller kan förmå någon at åtaga sig thet heswäret,så wida ingen wedergällning ther före åtniutes. Härjämte anhåller bem:te K ConRector at få anordning til uphandlingen för LappScholebarnen i Luleå,samt at medel thertil honom af Ränteriet i Umeå måge tilstälte warda. Resol. Bref afgår til H: Landzhöfdingen Grundel,at han behagar befordra ofwan anförda mål til wärkställighet, jämte thet som på förjberördaj ställe i protocollet förmält är. J > ^ / Härnösands domk. arkiv: Protokoll den 13.9.1732. HLA ;' Härnösands domk. arkiv: Protokoll den 20.9.1732. HLA

1L. Til H:r Landzhöfdingen Baron Brundel. Thet har ConRector i Piteå Magr Dan. Solander til Consistorium insänt ett sitt memorial hwilcket han i sidstl April månad hos H:r Baron och Landzhöfdingen i ödmiukhet insinuerat. J anledning hwaraf Consistorium föranlåtit blifwit at hos H Baron och Landzhöfdingen hörsammast anhålla,at som nödigt befinnes,thet måtte Prästtolkarne i lappmarkerna^acixxairxkädigtxkrfihiiax^iiiktxffiåttkxszaxithikatrmxxx befordras til någon lön,then och befinnes them tilslagen wara genom Kongl. Maj:ts nådigste resolution af år 1696 d 15. Jan:. H:r Baron och Landzhöfdingen täckes then höggunstiga anstalt foga,at sådant til wärkställighet komma måtte: i synnerhet hwad tålkarne i Piteå lappmark angår,therest efter Pastor Wallinders berättelse ingen nu wil sig then sysslan åtaga,så wida ingen wedergällning therföre åtnjutes,ej eller är Pastorn ther sjelf språket mächtig, så at gqids]- tjänsten på thet sättet blir aldeles ödelagd. Som och ej ringa o- skick härörer af brenwinshandelen som wid Wårfrudagzraarchnan i fastan i Luleå lappmark drifwes,så täckes H:r Landzhöfdingen anbefalla någon Cronobetjänt at på then tiden ther tilstädes wara,och sådant i möjeligaste måtto hämma och företaga. Eljest som bem:te ConRector under d 12 hujus berättar sig ej widare kunna continuera med uphandlingen för lappscholebarnen uti Jockmock utan höga wederbörandes ordre,så täckes H:r Baron och Landzhöfdingen honom ther til constituera, och jther^ämte höggunstig försårg draga,at med tilräckelige medel thertil ifrån Ränteriet må försedder blifwa. Hwad eljest i merb:mte memorial andragit är,angående nödig reparation på Scholan i Luleå Lappmark,samt en miöhlqwarns uphandlande för Scholebetjänterne thersammastädes,thet tächtes H. Baron och Landzhöfdingen hafwa sig til höggunstig wärkställighet recommenderadt. H. d 20 Sept. 1732 N. St. et omnes Lectores pr:ter Magr. Känsel Härnösands domkap. arkiv: Konceptbok 1730-35 under 20.9.1732

Högwyrdige herr Doctor och Biskop. Jag har haft den ähran at under min resa upbryta H:r Biskopens angenähma under den 7 hujus,berörande Synen med Luleå LappScholaehusen,och Lapptolckarnes löhn. Och hwad det förre angår,så ställer jag nu ordres till H: Häradshöfdingen och CronoBefallningsman därom,at berörde Scholaehus måge behörigen warda besicfeigade: hwad och wedergällningen för tolckarne angår, å är man här nog blefwes observerad för det Herrar Pastorer och Comministri,som i så monge åhr dageligen converserat Lapparne,intet beflitat sig om at utan tolck förrätta deras syssla,eller at giöra sig sielf färdige i Lapskan,och således kom mit at hålla det för en löhn och privilegium hwad som provisionaliter och till en behagelig tid,för dem blifwit resolverat,warandes som H,r Biskopen sielf är bekant,staten så inknäpt för Riksens gäld,at man finner här wid en tämmelig swårighet: Icke dess mindre lärer jag för H: Biskopens skull,foga dem hwad jag kan,särdeles på de ställen där de gl:a af Presterskapet igenom döden afgådt och nya som «^cännu kun na Wara Lappskan mäcktige,kommit i stället. Jag förblifwer med mycken willj a och tilgifwenhet Högwyrdigxte Piteå d: 24 Januarii 1733 J. Grundel P Bursell Härnösands domk. arkiv: Manualhandlingar,div. ärenden

/Cf^ssuyyX/sf /73&-3ST i /"} - i Ig & /- -fr ** ' ^/s-j'cs. s-t t, ^W^/V J A / / ' ^ 7 J'i-'íi f t, ; Y,ImM J Ct-í-t-' L^l i^l C, f y'/ em -1- t C i r 1 I

Härnösands domkapitels protokoll den 10 februari 1733. - - 19 Hr Baron och Landzhöfdingen lemnar till swar under dn 24 passato,at han ställer ordres til H:r Häradshöfdingen och Befallning mannen at syna LappScholaehusen uti Luleå Lappmark, men beträffande lönen för tolkarne så förmäler han,thet man nog är blifwen observerad, för thet MK at Pastores och Comministri spm på så lång tid converserat med Lapparne,intet sökt at gjöra sig sjelfwe språket mächtige,utan således hålla thet för en lön och privilegium,som provisio naliter och til en behagelig tid för them blifwit resolweradt: waran des thes utom Staten för Riksens gäld så inskränkt,at här wid är myc ken svvårighet. Doch låfwas,at härwid then anstalt som möjelig är fogas skal,särdeles på the ställen,at the ännu ej hunnit at gjöra sig Lappskan mächtige. Härnösands domk. arkiv: Protokoll den 10.2.1733. HLA