SLUTRAPPORT Projekt inom Leader Lokal Fiskevattenutveckling i Hallands inland Ett projekt som syftat till att arbeta fram fiskevårdsplaner för sex fiskevårdsområdesföreningar. Med en fiskevårdsplan som tar ett helhetsgrepp om fiskeresursen har föreningarna ett framtida verktyg att arbete med fiskevattenutveckling och fiskevård.
Projektuppgifter Slutrapport för projekt Lokal fiskevattenutveckling i Hallands inland Projektnamn: Lokal fiskevattenutveckling i Hallands inland Journalnummer: 2008-4046 Projektägare: Hushållningssällskapet Halland (Kontaktpers: Bibi Svensson) Projektledare: Carl-Johan Månsson, fiskerikonsulent, Hushållningssällskapet Kalmar- Kronoberg-Blekinge Start- och slutdatum: 2008-03-31--2010-12-20 Kontaktperson för projektet: Carl-Johan Månsson Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Telefon 0768-791531 E-post carl-johan.mansson@hush.se Hemsida http://hs-h.hush.se/ Styrgrupp för projektet: Anette Larsson, Fiskevattenägareförbundet i Hallands län Bibi Svensson, Hushållningssällskapet Halland Ove Karlsson, Hushållningssällskapet Halland Carl-Johan Månsson, Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Sammanfattning av projektet För att synliggöra och utveckla den stora resurs som fiskevattnen utgör idag behövs fakta om vattnen och tydliga åtgärdsförslag för utveckling av fisket och fiskevård. Många fiskevårdsområdesföreningar (FVOF) sitter på stora utvecklingsbara resurser genom sitt vattenägande. Med en fiskevårdsplan får föreningen tydligare mål med sina vatten och sin verksamhet och kan påverka bättre. En fiskevårdsplan samlar all fakta om vattnen och kan användas som underlag i vattenförvaltningsarbetet där vattenägarna är viktiga aktörer. Via projektet, Lokal fiskevattenutveckling i Hallands inland, som pågick mellan, togs fiskevårdsplaner fram för sex FVOF i Halland. Dessa omfattade bl.a. historik, all befintlig fakta om vattnen och fiskbestånden och åtgärdsförslag för kommande år. Standardiserade provfisken genomfördes i projektets regi i totalt nio sjöar (bl.a. den 1680 hektar stora Unnen) för att öka kunskapen om fiskbestånden och utvärdera dessa. Vid provfisken bistod föreningarna med hjälp vilket betyder mycket att öka kunskapen hos delägarna. Flera arbetsmöten hölls med föreningarna där kompletterande uppgifter togs in. Via omfattande enkätundersökningar så fick fiskerättsägare och sportfiskare svara på frågor som rörde vattnen, fisk och fisket och där förslag och synpunkter togs in. Fångstuttag beräknades för sjöarna vilket är viktiga uppgifter för att kunna förvalta fiskevattnen på ett bra sätt. Följande FVOF deltog i projektet: Centralhalländska FVOF Åkulla FVOF (Varbergs kommun) (Varbergs kommun) 2
Färgensjöarnas FVOF Unnens FVOF Långaryd Norra FVOF Kvarnsjön-Fullhövdens FVOF (Hylte kommun) (Hylte/Ljungby kommun) (Hylte kommun) (Halmstad/Ljungby kommun) Det direkta resultatet av projektet är att sex FVOF har en fiskevårdsplan som kan användas som verktyg inom fortsatt arbete. Hallands inland är en region som har stor utvecklingspotential inom fisketurism. Med stärkt kunskap hos föreningarna och en utarbetad plan för fiskevården och turismen blir hela regionen attraktivare. Provfisken visade att sjöarna har förhållandevis god status men att de liksom många andra sjöar är känsliga för påverkan utifrån. Enkätundersökningarna visade att ett stort och varierat fiske bedrivs i föreningarnas vatten idag och utifrån fångstuppgifter har uttaget av fisk beräknats. Uttaget beräknades variera i områdena mellan 2-6 kg fisk per hektar. Dessa uppgifter kan ligga till grund för fiskevårdande åtgärder som kan handla om fångstbegränsningar och att skydda större individer. Föreningarna har genom projektet fått bättre kunskap om sina resurser och vad man kan utveckla och hur detta kan göras. Detta har tillsammans med ett ökat intresse bland vattenägare varit positiva effekter. Kunskapen om att stor abborre finns i sjöarna kan innebära utvecklingsmöjligheter inom sportfisket. Bakgrund och genomförande Hushållningssällskapet har under lång tid jobbat med fisketurism och fiskevård som är viktiga landsbygdsfrågor. Under 2006 och 2007 genomförde Hushållningssällskapet en förstudie som bl.a. innefattade inspirationskvällar om fiskevårdsplanering och fisketurism där FVOF i Halland var inbjudna. Ett stort antal föreningar deltog vilket visade på ett brett intresse. Föreningarna informerades om fiskevårdsplaner mm. Ett flertal föreningar anmälde sig och ville vara med i projektet. Projektet är väl förankrat bland fiskevattenägare via inledande träffar och då fiskevattenägareförbundet i Halland ingått i styrgruppen för projektet. Det praktiska arbetet 3
har naturligt främst riktats mot föreningarnas styrelser vid möten och provfisken men även övriga personer har deltagit. Via enkäter och intervjuer har samtliga fiskerättsägare och fiskekortsköpare 2009 tillfrågats och kunnat lämna synpunkter och förslag. Enkätundersökningen gjorde också att personer som inte visste att de hade fiskerätt informerades vilket är betydelsefullt. Denna omständighet är inte ovanlig för svenska fiskevatten. Projektet har styrts och planerats av projektledaren som ansvarat för all sammanställning, möten och fältarbete. Ett stort arbetsmoment har varit standardiserade nätfiskeunderökningar i sjöarna för att få in färska uppgifter. En strävan har under projektets gång varit att ha en nära kontakt med föreningarna. Via projektet har uppgifter tagits in från en mängd instanser, däribland berörda kommuner och Länsstyrelser. Projektet har inneburit nya kontaktytor för föreningarna då hela regionen tydliggjorts och en bättre helhetsbild har skapats för deltagarna. I fiskevårdsplanen, som följer ett väl utarbetat koncept, har följande avsnitt/rubriker behandlats: Förvaltning (ägandeförhållanden, föreningshistorik, styrelsens arbete mm) Fiskevattnet (all fakta om vattnen) Fiskbeståndet (all fakta om fiskbeståndet, provfiskeutvärderingar mm) Kräftbeståndet (provfisken, uppgifter om förekomst, lämplighet för kräftor mm) Fiskevården (fiskutsättningar, utförda åtgärder mm) Sportfisket och fisketurismen (vilket sportfiske bedrivs, dess omfattning och utvecklingsmöjlighet) Delägarnas fiske (redskapsfiske, historik mm) Fisketillsynen (organisation) Motstående intressen och påverkan (kalkning, vattenreglering mm) Enkätundersökningen Fisket, uttaget, förslag och synpunkter (beräknat fångstuttag, fiskets inriktning/omfattning, förslag kring fiskevård mm) Inriktning och målsättning (åtgärdsförslag; 25-30 olika förslag riktat till föreningen) Underlag (källor) Varför ett projekt kring fiskevårdsplaner? Det finns ett stort behov i hela landet av verktyg för utvecklingsarbete med vatten. Med en fiskevårdsplan och ett koncept som Hushållningssällskapet har använt sig av kan resursen tas tillvara. Det är först när en förening har en fiskevårdsplan som vattnen tydliggörs och därmed den inriktning föreningen ska satsa på. Ofta är kunskapen om vattnen och fisken liten vilket också ger näring åt en fiskevårdsplan. En fiskevårdsplan kan ibland vara en bra katalysator för en förening med mer eller mindre vilande verksamhet. Fiskevattenägarna har stora möjligheter att utveckla fisket vilket kan komma många till del i dess närområde. Med en fiskevårdsplan kan turismen breddas med ökad omsättning på fiskekortsförsäljning, båtuthyrning och boende. Projekt med att ta fram fiskevårdsplaner kan i bästa fall leda till ökad landsbygdsutveckling och en konkurrensstarkare glesbygd med många positiva sidoeffekter. Ökat samarbete, delaktighet och bättre välbefinnande är effekter som kan uppnås med en fiskevårdsplan på sikt. 4
Målgrupper Främst riktade sig projektet till de FVOF (fiskevattenägarna) som ingått men inom målgruppen för projektet ingår även fisketurismföretag eller motsvarande och sportfiskare. I planerna beskrivs befintliga fisketurismföretag och andra företag som förmedlar boende mm. Sportfiskare har mycket information att inhämta via planerna som kan komma denna grupp till del via bl.a. informationsblad och hemsidor. Samtliga i föreningens styrelser har erbjudits varsin pärm med hela materialet. För att föreningarna ska kunna använda materialet på sina eventuella hemsidor (flera är på gång) och uppdatera materialet efterhand så erhöll föreningarna hela planen på skiva i digitalt format. Genomförande och tidsplan Inom projektet har en mängd arbetsmoment ingått fram till dess att planerna färdigställs. Följande moment har ingått: Insamling av uppgifter från en mängd olika instanser (SMHI, SLU, länsstyrelser, vattenråd, kommuner, Fiskeriverket, Sportfiskarna, vattenmyndigheten m.fl.). Uppgifter togs in från databaser, rapporter, föreningsarkiv, intervjuer, historiska arkiv. Tid:. Standardiserade nätprovfisken i totalt 9 sjöar vilket omfattat 19 nätters provfiske med sammanlagt 168 nätansträngningar. Provfiskedata har rapporterats in till Fiskeriverkets provfiskedatabas och därefter sammanställts och utvärderats. Tid: 2008-2009. 900 utskick med enkäter (innefattade 6 sidor) till fiskerättsägare och sportfiskare. Enkätundersökning gjordes inom fem föreningar för år 2009. Enkäten gick ut i början på 2010 och den totala svarsfrekvensen var ca 30 % vilket måste anses som klart godkänt. Resultatet från enkäterna färdigställdes under 2010. Arbetsmöten genomfördes under 2009 och 2010 med samtliga föreningarnas styrelser. Översiktliga inventeringar av sjöarna (växtlighet, karaktär mm) som ingår i områdena utfördes i samband med provfisken och möten. Bilder togs för att åskådliggöra sjöarna i planerna. Tid:. Sammanställningar till kompletta fiskevårdsplaner gjordes under 2009-2010. Bilagor till vissa avsnitt i planen rör exempelvis forskningsområden och annan värdefull information för att öka kunskapen hos läsaren. Ett avslutningsmöte hölls i Unnaryd i början på dec 2010 där föreningarna fick hämta planerna (pärmarna). Projektledaren sammanfattade projektet och visade bilder mm. I samband med mötet diskuterades åtgärder och föreningarna fick träffas sinsemellan. Hallandsposten, Leader halland och Hallands läns Fiskevattenägareförbund fanns med under dagen. 5
Målet har varit att fiskevårdsplanerna ska vara intressanta, lättlästa och med tilltalande layout. Erfarenheter från projektet Projektet har flutit på bra. Stora arbetsmoment har varit att samla in data från olika håll vilket tar mycket tid i anspråk då samordnade källor saknas. Att samla alla uppgifter i en pärm är ett bra syfte med en fiskevårdsplan då det ökar åtkomligheten. Vid provfisket i Unnen var elever från Vildmarksgymnasiet i Unnaryd med och hjälpte till. Föreningarna har ställt upp på ett mycket bra sätt vid fältundersökningar med att rensa nät o.s.v. Samarbeten vid fältjobb är ett mycket bra sätt att förmedla kunskap och dela erfarenheter. Detta skapar ofta goda kontakter. Den samlade erfarenheten är att denna arbetsmodell fungerar bra och att den leder till ökad kunskap hos dem som är med i praktiska moment. Inga större hinder har uppstått i projektet. I ett projekt av sådan här omfattning är man starkt beroende av att efterfrågade uppgifter kommer in vilket kan försvåra arbetet om så inte sker. Att projektledningen inte har någon tidigare koppling till områdena är positivt då man kan ta sig an arbetet med helt nya ögon. Detta är viktigt vid utvecklingsarbete. Mål och resultat Målet med projektet var att sex FVOF skulle få fiskevårdsplaner utarbetade. En fiskevårdsplan har en hållbarhet på minst 10 år. Planerna levererades till föreningarna på ett öppet hus i Unnaryd i december 2010. Det övergripande målet med fiskevårdsplanerna är att det ska leda till ett mer aktivt fiskevårdsarbete och ett ökat nyttjande av fiskvattenresursen. I förlängningen bidrar arbetet till en bättre och mer anpassad produkt som kan marknadsföras. Arbetet kan på så sätt leda till ökad turism. 6
Projektet har inte initialt som syfte att skapa nya arbetstillfällen men det kan mycket väl bli resultatet på sikt. Ett arbetstillfälle beräknas kunna tillkomma via de åtgärder som kan bli aktuella. Följer föreningarna alla uppsatta förslag så kan troligen den siffran öka ytterligare. Projektet har inte skapat några nya företag men turistfiskeverksamhet tar tid att utveckla och det tar oftast många år innan en verksamhet kommer igång på alvar. Personer i föreningarna nämner att stuguthyrning har ökat genom projektet och att intresset och kunskapen om vattnen har ökat. På sikt kan fiskevårdsplanerna bidra till eller initiera nytt företagande. Områdena har stora utvecklingsmöjligheter inom guideverksamhet, boende, natur och paketering av upplevelser. Projektet har haft yngre personer med, bl.a. via det provfiske som gjordes i Unnen 2009 och både män, kvinnor och olika åldrar har varit delaktiga på möten och via svar på enkäterna. Mätbara mål Projektet har inte lett till att några nya företag har skaptas. Dock så har viss uthyrning av stugor ökat i området. Detta har stor betydelse för glesbygden och skapar en positiv attityd för utveckling, en starkare vi-känsla och mer samarbete. Mätbara resultat enligt EU:s riktlinjer Resultat direkt efter projektets slut Kommentar 1. Antal nya företag 0 Kan bli på sikt 2. Antal bevarade arbetstillfällen Totalt 0 Män 25 år eller äldre Kvinnor 25 år eller äldre 3. Antal nya arbetstillfällen Totalt 1 Kan bli fler på sikt Män 25 år eller äldre 1 Kvinnor 25 år eller äldre 4. Antal deltagare i utbildningar Totalt - Män 25 år eller äldre Kvinnor 25 år eller äldre 5. Antal aktiva deltagare i Totalt 60* 7
projekt Män Kvinnor 5 Provfisken, möten 25 år eller äldre 50 Provfisken, möten 25 år eller äldre 5 Provfisken, möten 6. Antal passiva deltagare i projekt Totalt 30* Inom föreningarna (delägare). Män 25 år eller äldre Kvinnor 7. Antal förädlade/utvecklade råvaror 8. Antal bildade nätverk/samarbetsgrupper 9. Antal framtidsverkstäder eller liknande workshops som ägt rum 10. Antal utvecklade upplevelsebaserade tjänster och produkter 25 år eller äldre Där mat och måltid spelar en viktig roll 6 Fiskevårdsplaner för 6 FVOF. 1 Inget uttalat men föreningarna känner till varandra och bildar en form av nätverk i Halland. Samarbetet har ökat inom föreningarna. 2 Inspirationsträffar och avslutningsmöte. Ett antal möten med samtliga FVOF. 1 Uthyrning stugor *Kommentar: Genom enkätundersökningen var 262 personer involverade i projektet (antal inkomna svar). Svaren kom från både yngre och äldre, män och kvinnor. Hållbarhet / kvalitativa indikatorer Det som vi har utarbetat Instämmer ej Instämmer Om du instämmer, vänligen kommentera: under projektperioden (välj 4 (välj 1 alternativ med alternativ med X) X) A: kommer att leva X Vilka nya former? Varför tror du detta? vidare i minst samma Fisketurismen kan öka och därmed boende utsträckning som under mm. Uppföljning kring fiskevårdsplanen krävs projektperioden och även om ca 10 år. Föreningarna har ny och bättre 8
utvecklas vidare och hitta nya former att arbeta inom B: kommer att leva vidare i minst samma utsträckning som under projektperioden C: kommer till större del att leva vidare i någon utsträckning efter projektperioden D: kommer i någon mån att leva vidare i någon utsträckning efter projektperioden E kommer inte att leva vidare efter projektperioden kunskap om vad man kan göra. En ny form kan vara att fiskevårdsplanen kan utgöra underlag i vattenförvaltningsarbete/vattenrådsarbete. Delaktighet och påverkansgrad kan öka. Varför tror du detta? Varför tror du detta? Vilka delar kommer att leva vidare? Varför tror du detta? Vilka delar kommer att leva vidare? Varför tror du detta? Arbetsmöten bidrar till ökad kunskap och ökat engagemang. Marknadsföring Projektet har marknadsförts i liten skala vilket skulle kunna ökat betydligt. Marknadsföringen har skett via tidskrifter för Hushållningssällskapet och via tidningsartiklar (Hallandsposten 21 augusti 2009, se bilaga) som skrivit om projektet. Marknadsföring är viktigt då detta kan ge ringar på vattnet. En förhoppning med projektet är att fler får upp ögonen för att utveckla fiskvattnen. 9
Kostnader och finansiering Kostnader Slutrapport för projekt Lokal fiskevattenutveckling i Hallands inland Projektet har haft totala kostnader på 889.464:- kr för åren. Faktiska kostnader: Löner 6.505 Investeringar 1) 16.372 Övriga kostnader 2) 746.862 Indirekta kostnader 2.355 Summa faktiska kostnader 772.094 Resurser: Ideellt arbete 117.370 Summa resurser 117.370 Summa kostnader 889.464 1) Investeringar 5 st översiktsnät 14.572 1 st ph-penna 1.800 2) Övriga kostnader Konsulter för projektledning och genomförande 691.125 Reskostnader, logi 27.879 Porto, kopiering, pärmar mm 27.858 Finansiering Finansiering har skett med projektstöd, privat finansiering och ideella resurser enligt följande: EU, projektstöd 436.828 LAG off finansiering 187.212 Privat finansiering från deltagande FVOF 148.000 (fiskevårdsområdesföreningar ) Ideellt arbete av deltagande FVOF och 117.370 Fiskevattenägareförbundet i Halland Summa finansiering 889.410 Slutsatser Det har varit ett omfattande och ibland ett tufft arbete med att ta fram fiskevårdsplaner för sex FVOF mer eller mindre samtidigt. Arbetet med att ta fram uppgifter kräver en stor arbetsinsats. Provfisken ger mycket information vilket har varit ett viktigt moment i projektet. Att träffa föreningarna på möten och vid fältarbeten har varit positivt för projektet. Det är ofta 10
vid sådana aktiviteter som märker att engagemanget och kunskapen ökar. Att ta fram fiskevårdsplaner är en mycket bra metod att förmedla kunskap, både genom diskussion och genom praktiska moment. Projektet har inneburit att fiskerättsägarna har insett vilken resurs de sitter på vilket är betydelsefullt och de har ambitionen att jobba vidare med vattnen. Förhoppningen är att föreningarna använder planerna i sin ordinarie verksamhet, bra tillfälle för detta är på styrelsemöten. Flera av föreningarna har uppvisat ett allt större intresse varefter projektet har fortskridit. De föreningar som varit med under resans gång har nu ett mycket bra utgångsläge för fortsatt positiv utveckling. Föreningarna vill mer idag än innan projektet. Detta är ett bra betyg. Med dessa avlutande rader är framtidsutsikterna mycket goda. Tack för ett gott samarbete! Standardiserade nätprovfisken är grunden i fiskevårdsplanering för sjöar. Först efter detta moment får man underlag till fortsatt arbete. Kalmar 2011-01-10 Carl-Johan Månsson Fiskerikonsulent Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar Telefon 0768-791531 E-post carl-johan.mansson@hush.se Hemsida http://hs-h.hush.se/ Bilagor Tidningsartikel från Hallandsposten 2009-08-21 Tidningsartikel från Hallandsposten 2010-12-15 Kommentarer från utvärdering 11
12
13
Följande utvärdering delades ut till deltagande föreningar (FVOF). Svar redovisas med gulmarkerad text. Utvärdering för projekt Fiskevattenutveckling i Hallands inland. Tas med i samband med öppet hus i Unnaryd 7 december 2010. Fylls i för hela FVOF. Kan fyllas i innan och under träffen. Nämn gärna flera åsikter. Arbetet har varit inriktat på att i samarbete med FVOF ta fram en fiskevårdsplan för FVO där fortsatta arbetet konkretiseras genom åtgärdsförslag. FVOF: 1. Vad tycker ni har varit positivt med projektet, vad har varit resultatet av arbetet tycker ni? Våra sjöar har kommit mera i fokus både för fisketurister, myndigheter och fiskevattenägare. Att träffa fiskeexpertisen Att få delta i provfiske mm Diskussioner på möten i FVO om fiskbestånd, fiske, historik mm 2. Har projektet inneburit något nytt företagande och i så fall hur? Nej Något mera boende. Jag tror att boendet har stor betydelse för fisketurismen. 3. Vad har varit mest lärorikt? Vi inom FVO har blivit mera intresserade av och börjar förstå att det är ett stort värde i våra små sjöar och att de blir mera värdefulla i framtiden. Möten med projektledningen. 4. Vad kan ha gjorts annorlunda? Tycker att arbetet har skötts bra, har ej några anmärkningar eller andra förslag. Mera kontakt med projektledningen under arbetets gång. 5. Vad tror ni kring framtiden för er FVOF? Beror delvis på förslagen i fiskevårdsplanen. Fortsatt stabil utveckling. Ökat fritidsfiske. Orörd natur kommer i framtiden att få stort värde för stadsborna och främst för danska, tyska och holländare. Jag tror att vi ej riktigt förstår värdet och kan värdesätta det, vi som är födda och uppvuxna här. 14
6. Hur kommer er förening att använda planen? Styra styrelsens arbete med fiskevård och fångster, regler för fisket, samt marknadsföring. Underlätta kontakt med myndigheter och kommun. Hoppas att föreningen och dess medlemmar kan utnyttja möjligheterna. Jag tror att mycket beror på om medlemmarna kan bygga ut boendet. 7. Vad tycker ni är det viktigaste i en fiskevårdsplan? Fiskproduktionen och uttaget i de olika vattnen. Att historia och verksamhet blir dokumenterad. Underlag för revidering om 5-10 år. Vi får en bra översikt över våra sjöar. Jag tror det har stor betydelse för kommunikationer med myndigheterna om vi har en fiskevårdsplan att visa upp. Det blir lättare för oss att ställa krav på kommun och länsstyrelsen. Exempelvis få loss pengar för kalkning, ev. inplantering av fisk. 8. Övriga kommentarer, förslag, tankar. Jag tror att orörd natur kommer i framtiden att värdesättas mycket mer än idag. Främst invånare från storstäderna i mellaneuropa, som med dagens fortskaffningsmedel kan komma hit på 5-10 timmar. Det är inte bara sjöarna med fisket, även skogsmarken med svamp och bärplockning. Det är en stor upplevelse att få röra sig ensam i orörd natur. Det vi förväntar oss mest av är förslagen till åtgärder för att förbättra fisket. Tack för era åsikter! 15