Mellby förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Relevanta dokument
Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Mumindalen och Fritidshemmet Snusmumrikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nyhedsbackens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Valen Valles plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Öjestugans Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Hamregård förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år.

Likabehandlingsplan. Parkrinken avdelning röd

Lorensborgs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Götgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Trollskogens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Fågelvägens förskola. Avd. Myggan

Pitholms förskola Bäcken, Spirans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pitholms förskola stigen/trädets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Morups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Solbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lexby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kärrbackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Alviks Förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillegårds förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lexby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsfågelns och Topasens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Campus fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling

Campus fsks plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svanetorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Likabehandlingsplan Fåglarna

Majgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Mellby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Holken

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. gällande Hagens förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen. Förskoleverksamhet.

Kronans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Midgårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Sunnanäng

Majgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Älvsjö stadsdelsförvaltning

Förskolan Tallkottens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ansvariga för planen

Kalvhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dagbarnvårdare Söderköpings kommuns plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Fröhusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klossdammens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Förskolan Lärkan, avdelning Ettan 1

Vindögatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Annikas BarnOmsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sinntorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Galoppvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strömnäs förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Munkbergas förskoleverksamhet

Handelsakademins och NBI:s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Slottsgränds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Krongatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sjöberg, Anita Öhlen och Josefine Ivarsson

Besebäckens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kajutans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Harakärrs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Sätralinjens förskola, Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kamrersbostaden, DBVs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hertsölund-Lillstrandens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ängen. Årlig plan för likabehandling mot diskriminering och kränkande behandling

Hövdingavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Björken

Förskolan Slottet Spiran Hösten 2016 och våren 2017

Förskolan Ängens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Strömmens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Björktjära förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Skogsborgens förskola. Avdelning Bävern

Bergsvikens förskoleområdes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gullvivans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solveigs förskolor ABs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lillegårds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Främjande insatser 5. Förebyggande åtgärder 8 Områden som berörs av åtgärden 8. Rutiner för akuta situationer 9 Ansvarsförhållande 9

Förskolan Slottet Kronan Hösten 2018 och våren 2019

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Äppelgårdens förskola

Landets förskoleområde

Sinntorp och Kyrkängens förskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Likabehandlingsplan 2015/2016. År Bildning, Fritid och Kultur. Barn, utbildning och fritid

LIKABEHANDLINGSPLAN SVENSHÖGS FÖRSKOLA

Löparstigens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Lunas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Baronen Hösten 2018 och våren 2019

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Fröslundavägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Gertruds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Uddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Pedagogisk omsorg i Värne. Hösten 2018 och våren (8)

Förskolan Sunnanäng Hösten 2018 och våren 2019

Strandens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Dingle förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Grunduppgifter. Utvärdering. Verksamhetsformer som omfattas av planen Sjöängens förskola består av tre avdelningar Blåbär, Lingon och Hjortron.

Förskolan Slottet Skattkammaren Hösten 2018 och våren 2019

Likabehandlingsplan och plan mot annan kränkande behandling

Svanetorps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2017

Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år.

Getskärs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Förskolan Fyrklövern avdelning Violen

Likabehandlingsplan. Avdelningen Rådjuret

Transkript:

Mellby förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017

Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen förskoleverksamhet Ansvariga för planen Anki Larsen förskolechef Vår vision Respekt för alla människors lika värde. Vår förskola ska arbeta på ett sätt som främjar lika rättigheter och motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Vi ska arbeta för goda relationer och trygga miljöer men också skydda barn mot alla former av kränkningar. Vi vill att barnen ska få tillgång till sådana sammanhang att de utvecklas till ansvarsfulla individer med stor självtillit. Det gör vi genom att visa barnet en stark tilltro till dess möjligheter, visar barnet stor respekt och ger barnet ansvar. Vi har en övertygelse om att barnet är kompetent med en stark drivkraft att göra gott. De viktigaste i arbetet med att förhindra trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling är att skapa sådana miljöer där barnen utvecklar självförtroende, respekt och tolerans. Arbetet med förebyggande åtgärder kommer att handla mycket om att kritiskt granska våra rutiner och regler kopplade till varje diskrimineringsgrund. Planen gäller från 2016-11-01 Planen gäller till 2017-10-31 Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet På förskolan ska barnen vara delaktiga i utformandet av Likabehandlingsarbetet. Det gäller främst att ta fram mål som främjar ett gott arbetsklimat och motverkar kränkningar som förskolan ska arbeta med under året. Detta gör vi genom att ta barnen och deras tankar, åsikter och idéer på allvar. Vi väljer kartläggningsmetoder där barnen är direkt medverkande. Vår barnsyn och värdegrund ligger till grund i arbetet med att låta barnen vara med och påverka sin egen förskola. Vårdnadshavarnas delaktighet Vi lyssnar in vårdnadshavare i vårt dagliga möte, på utvecklande samtal och föräldramöten. Personalens delaktighet Pedagogerna har deltagit i arbetet med att upprätta, följa upp och se över planen på APT.

Förankring av planen Planen ska göras känd och förankras hos vårdnadshavare genom att vi presenterar den på hemsidan, föräldramöten och informationstavlan på avdelningen.

Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Planen har utvärderats fortlöpande i arbetslaget, på Apt och studiedagar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Pedagogerna, servicepersonal, barnen och förskolechefen har varit delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan För att hålla likabehandlingen levande är det viktigt att ta diskussioner när de uppkommer samt avsätta planerad tid på våra husmöten, Apt och kvällsplaneringar. Diskussionerna handlar om situationer som uppstår i barngruppen. Vi delar med oss av olika typer av lösningar/arbetsätt som gynnar likabehandlingsarbetet. Vi har medvetet arbetat med att stärka barnens självkänsla i det dagliga arbetet. Vi har arbetat med att ge barnen verktyg att värna om sin kroppsliga identitet, lära dem vilka rättigheter de har och ge dem språkliga förutsättningar att säga ifrån. Vi som pedagoger strävar efter att vara lyhörda och aktivt närvarande i barnens olika aktiviteter. Vi har gjort anpassningar i vår fysiska miljö så den passar alla ex. pallar, stolar, cyklar, handfat. Genom dagsscheman, bildstöd och tecken som stöd har verksamheten blivit mer tillgänglig för alla. Vi har tittat kritiskt utifrån diskrimineringsgrunderna på vår litteratur och söker efter bra litteratur att köpa in till verksamheten. Vi har ännu inte hittat litteratur som på ett normkritiskt sätt tar upp kön, könsidentitet och sexuell läggning. I det förebyggande arbetet upplevs det medvetet respektfulla språkbruket från pedagogerna gjort skillnad. Detta är något som följer med in i det främjande arbetet framöver. Årets plan ska utvärderas senast 2017-05-31 Beskriv hur årets plan ska utvärderas Genom samtal med barnen och diskussioner mellan pedagogerna på ett APT, husmöte och studiedag kommer årets plan att utvärderas. Ansvarig för att årets plan utvärderas Anki Larsen

Främjande insatser Namn Motverka kränkande behandling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling Mål och uppföljning Vi strävar efter att kränkande behandling ej ska förekomma på vår Förskola. Insats Under vår APT och planeringar ska diskussioner om kränkande behandling ges utrymme. Stående fråga på våra gemensamma planeringar. Har vi sett någon situation där det finns risk för att något barn känt sig kränkt? Arbeta med att stärka barnens självkänsla Ge barnen verktyg att värna om sin kroppsliga identitet, lära dem vilka rättigheter de har och ge dem språket att säga ifrån. De vuxna ska vara lyhörda och aktivt närvarande i barnens olika aktiviteter. De vuxna ska vara bra förebilder. Ansvarig Pedagoger och förskolechef Namn Främja likabehandling oavsett kön och sexuell läggning Områden som berörs av insatsen Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Mål och uppföljning Vi ska medvetet arbeta för att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oavsett kön, könsidentitet och sexuell läggning.

Insats Vi bemöter barnens undringar och funderingar om ex. olika familjeförhållanden. Vi lägger inga värderingar kring detta. Ge varje barn inflytande och utrymme oavsett kön. Fortsätter söka nya barnlitteratur. Ansvarig Pedagoger och Förskolechef Namn Främja likabehandling oavsett etnisk tillhörighet Områden som berörs av insatsen Etnisk tillhörighet Mål och uppföljning Vi ska arbeta för att varje barn ska utveckla förståelse för alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet. Insats Uppmuntra de olika språken vi har runtomkring oss ex. översättningsapp Ta tillvara pedagogers modersmål. Vi erbjuder internationell kost Mellbyloppet vi tillverkar flaggor tillsammans med barn och föräldrar. Ansvarig Pedagoger och Förskolechef

Namn främja likabehandling oavsett religion eller annan trosuppfattning Områden som berörs av insatsen Religion eller annan trosuppfattning Mål och uppföljning Alla har lika värde oavsett religion eller annan trosuppfattning. Insats Vi står neutrala i religion eller annan trosuppfattning. Vi har en tillåtande och respektfull attityd. Erbjuder kost efter religion. Vi bemöter barnens undringar och funderingar. Ansvarig Pedagoger och Förskolechef Namn främja likabehandling oavsett funktionsnedsättning Områden som berörs av insatsen Funktionsnedsättning Mål och uppföljning Vi ska arbeta för att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oavsett funktionsnedsättning. Insats Anpassa den fysiska miljön så den är anpassad för alla ex. pallar, stolar, cyklar, handfat... Dagsscheman, bildstöd och tecken som stöd Pedagogernas förhållningssätt signalerar att det är ok att göra/vara olika beroende på behov. Hjälpa barnen att hitta strategier att förhålla sig till sitt funktionshinder. Ansvarig Pedagoger och Förskolechef

Kartläggning Kartläggningsmetoder Pedagogiska miljöer I vår kartläggning har vi haft fokus på vår pedagogiska miljö. Vi har kritiskt granskat pedagogisk miljö utifrån tolkningen att pedagogisk miljö omfattar vilket material vi erbjuder barnen och hur vi erbjuder materialet. Det handlar om tillgänglighet, tid, struktur och förhållningssätt. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen har varit involverade i kartläggningen genom samtal och vårt aktiva lyssnande. Hur personalen har involverats i kartläggningen Pedagogerna har diskuterat på APT och studiedag. Resultat och analys Vi ser att vi har dockor som är pojkar och flickor men saknar dockor som framställer kvinnor och män, utan att signalera stereotypa könsroller. Vi upplever att de regler, rutiner eller arbetssätt som finns i verksamheten ger samma förutsättningar för flickor som för pojkar. Vi upplever att olika etniska grupper och olika kulturer synliggörs i vår pedagogiska lärmiljö. Vi är medvetna om att det finns en risk för att det etniskt svenska framställs som norm. Vi strävar efter att på ett likvärdigt sätt behandla olika religioner och trosuppfattningar i vår pedagogiska lärmiljö. Vi upplever att våra lekmiljöer är tillgänglig för personer med olika fysiska funktionsnedsättningar. Vi bör i högre grad beakta den pedagogiska och sociala tillgängligheten. Vi ser en risk att heterosexualitet framställs som självklart (norm) i vår pedagogiska miljö exempelvis utifrån hur sexuell läggning behandlas i barnlitteraturen eller bristen på dockor som ger förutsättningar till lek där det finns flera mammor eller pappor.

Förebyggande åtgärder Namn Pedagogisk miljö Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning och Sexuell läggning Mål och uppföljning Förskolan ska erbjuda lekmiljöer där vi har minimerat risken för kränkning och diskriminering. Uppföljning kommer att ske genom medvetet lyssnande i barnens lekar och dagliga rutiner. Vi kommer regelbundet att lyfta det på Apt, kvällsmöten och planeringar. Åtgärd Vi planerar att erbjuda lek med dockor som framställer kvinnor och män, utan att signalera steriotypa könsroller. Vi ska utöka inslaget av olika kulturer i vår pedagogiska lärmiljö. Vi ska strävar efter att att uppmärksamma traditioner från andra religioner och kulturer än det traditionellt svenska. Vi kommer att erbjuda litteratur som speglar en större mångfald vad gäller kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och funktionsnedsättning. Motivera åtgärd I vår kartläggning har vi uppmärksammat bristen på dockor som framställer män och kvinnor utan att signalera stereotypa könsroller. Vi ser en sparsam spegling av andra kulturer och etnicitet. Ansvarig Pedagogerna Datum när det ska vara klart

Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår förskola. Om det ändå visar sig att trakasserier eller kränkningar har förekommit måste förskolan vidta åtgärder för att förhindra att de fortsätter. Åtgärderna som vidtas grundas på utredningen i det enskilda fallet och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till det eller dem som utövat trakasserierna eller kränkningarna. Det övervägs också om åtgärder behöver vidtas för att förändra strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Pedagogerna är lyhörda för det enskilda barnets upplevelse. Pedagogerna håller god uppsikt och är närvarande vid barns lek. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till De som blir vittne till en situation som skulle kunna vara kränkande för ett barn kan höra av sig till: Anki Larsen Förskolechef anki.larsen@partille.se 031-792 9729 Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn 1. Den pedagog eller vuxen som upptäcker kränkningen skall genast ingripa. En utredning ska göras av pedagog som allsidigt belyser vad som inträffat och analysera orsakerna till händelsen. Utredningen ska omfatta både det barn som kan ha blivit kränkt och det eller dem som kan ha kränkt. 2. När vi klargjort händelsen sitter vi ner tillsammans med barnen och samtalar om vad som hänt. Vi visar tydligt att vi tar avstånd ifrån all kränkande behandling. Vi samtalar med barnen hur det känns och hur barnen ser på situationen. 3. Pedagogerna analyserar sin miljö och sitt förhållningssätt för att hitta och åtgärda situationer och miljöer där risk för kränkningar och trakasserier uppstår. 4. Pedagogerna meddelar snarast förskolechef vad som skett och vad som gjorts. 5. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 6. I mer komplicerade fall av kränkningar kan utredningsskyldigheten bli mer långtgående och omfatta även samtal med barnens föräldrar. 7. Eventuellt tas kontakt med specialpedagog för handledning. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal

1. Personalen bör vara rak genom att reagera och säga till om någon kollega beter sig kränkande mot ett barn/barnen. 2. Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte. 3. Anmäl händelsen till förskolechef, Anki Larsen. 4. Förskolechef anmäler skyndsamt händelsen till huvudman. 5. Förskolechef utreder händelsen skyndsamt. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt att överväga disciplinära åtgärder gentemot den eller de anställda som har utfört trakasserierna eller kränkningarna. 6. Förskolechef informerar vårdnadshavaren Rutiner för uppföljning Förskolechefen följer upp ärendet med barnet och dess föräldrar. Förskolechef samtalar regelbundet med den personal som kränkt barnet om hur kontakten med det berörda barnet fungerar. Rutiner för dokumentation Pedagoger och vuxna som vittnat kränkningen ansvarar för att dokumentera händelsen. Förskolechefen dokumenterar utredningen, åtgärder och uppföljning. Ansvarsförhållande Förskolechef ansvarar för att händelsen utreds, åtgärdas, följs upp och dokumenteras.

Begrepp Diskriminering Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och behandlingen har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller ålder. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. Indirekt diskriminering Indirekt diskriminering sker när en förskola tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar en elev på ett sätt som har samband med diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. Trakasserier och kränkande behandling Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Några exempel är behandling som kan vara slag, öknamn, utfrysning och kränkande bilder. Trakasserier Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig hotad, kränkt eller illa behandlad. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund.

Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. Repressalier Personalen får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling.

Diskrimineringsgrunder Kön Med kön avses enligt diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: En flicka går före en pojke i kön till en förskola med motiveringen att det redan finns en stor majoritet pojkar på förskolan. [diskriminering] När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. [trakasserier på grund av kön] Könsidentitet eller könsuttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Diskrimineringsombudsmannen har valt att använda sig av begreppen könsidentitet eller könsuttryck eftersom lagens begrepp könsöverskridande identitet eller uttryck signalerar att det som skyddas är en avvikelse från det normala. Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Sedan ett år tillbaka markerar Erik, 5 år, tydligt att hon helst vill vara flicka och kallas hon och henne. Föräldrarna har gått med på hennes önskemål att bära klänning. En dag är Erik ledsen när pappa kommer till förskolan för att hämta henne. Hon berättar att hon inte fick följa med på utflykt eftersom hon vägrade att ta på sig ett par byxor. Pappa frågar personalen varför Erik skulle byta till byxor och får svaret: Det får vara någon måtta med tramset. Pappan blir också uppmanad att i fortsättningen klä Erik i riktiga kläder eftersom några barn har börjat reta henne för att hon bär klänning. [diskriminering och trakasserier] Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier:

En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förturåt etniskt svenska barn när man tar in nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. [diskriminering] En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. [trakasserier] Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? [trakasserier] Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. [diskriminering] David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personalhar hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. [trakasserier] Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier som har samband med sexuell läggning: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. [trakasserier]

Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. [diskriminering] Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen kan se olika ut i olika sammanhang, men generellt drabbas yngre och äldre av diskriminering på grund av ålder. Skyddet gäller alltså även i förskolan. Det är dock tillåtet att särbehandla på grund av ålder, till exempel om särbehandlingen är en tillämpning av skollagen. Exempel på händelse som kan vara trakasserier: Malte är den enda sexåringen som går kvar i förskolan och inte har börjat i förskoleklass. Det är hans föräldrar som valt det. De andra barnen retar honom ofta för det. [trakasserier]